STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Leif Nysmed har frågat mig vad jag avsåg med mitt uttalande gällande de effekter av byggsubventioner som man inte har nått. Leif Nysmed refererar till uttalanden jag har gjort på sociala medier, där jag kommenterar det besvärliga läget för bostadsbyggandet och presenterar hur regeringen anser att vi ska komma ur den nuvarande situationen.

Det finns två skäl till att regeringen inte ser produktionsstöd som ett effektivt sätt att öka bostadsbyggandet. Det första skälet är att produktionsstöd till större eller mindre del går till bostäder som hade byggts även utan stöd, vilket inte är god användning av skattemedel. Det andra skälet är att det finns risk för att de villkor som staten ställer upp för produktionsstödet kommer att styra vad som byggs snarare än att efterfrågan på bostadsmarknaden styr. Det innebär risker för dålig resursanvändning när sådant som byggs på längre sikt inte visar sig vara det som bostadsmarknaden efterfrågat.

Hur stor andel av ett produktionsstöd som går till sådant som annars skulle ha byggts varierar förstås med stödets inriktning. När Boverket utvärderade de då aktuella produktionsstöden 2005 varierade slutsatserna mellan att stöden helt saknade effekt till att två tredjedelar av det som byggts var ett tillskott som annars inte hade kommit till, beroende på stödform och upplåtelseform. För de senast aktuella investeringsstöden finns konsultrapporter som pekar på att mycket av det som byggts hade byggts även utan stöd.

När det gäller den andra effekten - att risken blir att byggandet styrs av stöden snarare än efterfrågan - är delar av de sista årgångarna av miljonprogrammet liksom det alltför omfattande bostadsbyggandet på mindre orter i slutet av 1980-talet tydliga exempel.

Fru talman! Leif Nysmed har ställt en interpellation till statsrådet gällande investeringsstödet och dess effekter.

Vi sverigedemokrater har alltid motsatt oss detta investeringsstöd, eftersom det belastar statsbudgeten med en enormt stor summa. Det sista stödet som Socialdemokraterna lade fram innehöll 4 miljarder kronor. Utöver det fanns ett bemyndigande, alltså ett framtida åtagande, att betala ut stödet i framtiden för det byggande som kommer av möjligheten att få del av stödet; här var summan 9 miljarder kronor. Det är alltså enorma summor i statsbudgeten som vi talar om.

Frågan är vad vi får för effekt av detta. Om man tittar på de siffror som Boverket levererat gällande bostadsbyggandet under den förra regeringen ser man att Socialdemokraterna har bidragit till att bygga på underskottet av bostäder. Enligt Boverkets rapport har man byggt upp ett underskott på 175 600 bostäder. Man har alltså inte bidragit till att minska bostadsbristen i Sverige utan snarare ökat den, trots detta investeringsstöd som man menar skulle ha haft sådana enorma effekter och trots att vi har haft en låg ränta, i stort sett nollränta, och en låg inflation. Trots detta, fru talman, lyckades man inte uppnå de mål som Boverket satt upp, utan man skapade ett underskott till de framtida generationerna på bostadsmarknaden. Socialdemokraternas bostadspolitik har alltså försvårat möjligheten att komma in på bostadsmarknaden.

Detta investeringsstöd, fru talman, har snarare skapat negativa effekter och styrt det utbud som bostadsbyggarna har tagit fram. Det begränsar företagens möjligheter att fritt utforma bostäderna om de samtidigt känner att de vill ta del av investeringsstödet. Det skapar förväntningar inom byggbranschen på att man ska få stöd från staten när det gäller byggande, och det är inte ett bra sätt att skapa innovativa lösningar för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som behövs är framförhållning och långsiktighet inom bostadspolitiken. Bostäder byggs inte på två år. Det tar väldigt lång tid att bygga bostäder. Då behövs långsiktiga förutsättningar, och det är det som Sverigedemokraterna och regeringen jobbar med i dag.

Vi behöver förenkla byggreglerna och korta ledtiderna. Vi behöver skapa förutsättningar att komma in på den ägda marknaden och nyttja beståndet bättre än vad den tidigare regeringen gjorde. Vi behöver jobba med att ta fram ett kommande förslag till förändringar av amorteringskravet och framför allt skapa bättre konkurrens inom bostadsbyggandet för att människor ska ha råd att efterfråga de bostäder som byggs.

Med detta, fru talman, vill jag säga att det är ganska talande vad investeringsstödet i verkligheten har bidragit till och vad den socialdemokratiska regeringen har överlämnat till kommande generationer.

Fru talman! Tack till ledamöterna för engagemanget i frågan! Jag ska försöka svara på några av frågorna från ledamöterna. Låt mig börja med den första, som handlar om effekterna och om hur mycket pengar som har betalats ut till bostäder som ändå skulle ha byggts. Enligt en utvärdering av investeringsstödet som Tyréns gjorde åt Hyresgästföreningen - jag tror att det är den utvärdering som Leif Nysmed hänvisar till - skulle omkring fyra av tio bostäder ha byggts även utan stödet, vilket innebär att cirka 10 miljarder kronor av det som betalats ut har gått till bostäder som ändå skulle ha byggts. Det kan knappast sägas vara särskilt välanvända skattepengar.

Man kan förstås relativisera detta. Det tycker jag att vi har sett prov på här i kammaren i eftermiddag, men man behöver sätta de 10 miljarderna i ett sammanhang. Det är inte lite pengar. Reformutrymmet i budgetpropositionen för 2024 är 40 miljarder kronor. Det är pengar som behöver gå till välfärden, till skolan och till vården. De behöver gå till att bygga ut försvaret och rättsväsendet. Det finns många andra behov att tillgodose i stället för att strössla pengar på bostäder som ändå skulle ha byggts, fru talman.

När det gäller frågan om ränteavdragen menar jag att Leif Nysmed jämför äpplen med päron. Jag är inte emot ränteavdragen.

När det gäller detta med efterfrågan kontra behov, som Leif Nysmed och Markus Kallifatides är inne på, vet jag inte om jag ska tolka det som att de förespråkar något som skulle likna planekonomi. Självklart är efterfrågan viktig. Det handlar om att fler ska kunna efterfråga en bostad. En mycket stor del av förklaringen till nedgången på bostadsmarknaden just nu är att efterfrågan viker så kraftigt att personer inte har råd att efterfråga en bostad och att de som har råd ändå avvaktar till följd av den osäkra tid som vi lever i.

Här vidtar regeringen flera åtgärder. Vi har tillsatt en utredning som ser över de makrobaserade tillsynsåtgärderna vad gäller det skärpta amorteringskravet och bolånetaket. Vi har tillsatt en utredning som tittar på hyrköpsmodeller, där det finns framgångsrika exempel från andra länder. Där kan man köpa halva bostaden och så att säga betala av den andra halvan. Det sänker förstås kravet på kapitalinsats vid första köptillfället och gör det möjligt för fler att efterfråga en bostad. Vi har tillsatt en utredning om ägarlägenheter.

Det handlar också om det breda arbetet med att korta ledtider. Vi har blivit smärtsamt påminda om att tid är pengar, och pengar är inte gratis. Att minska ledtiderna sänker också kostnader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta står inte i motsats till arbetet med behoven av bostäder. Regeringen har remitterat en promemoria för att skapa bättre förutsättningar på bostadsmarknaden. Bland annat föreslås ett antal förtydliganden i lagen om kommuners bostadsförsörjningsansvar.

I promemorian föreslås att det ska bli obligatoriskt för kommuner att under vissa förutsättningar tillhandahålla hyresgarantier till barnfamiljer. Syftet är att underlätta för barnfamiljer som saknar egen bostad att få tillträde till en sådan. Vidare föreslås även att kommunala bostadsförmedlingar ska få förmedla bostäder som reserverats utifrån olika behov och erbjuda förturer utan att det påverkar möjligheten att ta ut köavgift av de sökande. Det bygger på en utredning som den förra regeringen presenterade och som den här regeringen nu har remitterat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ställer mig frågan: Om det här investeringsstödet är så fantastiskt, var är det i dag? Det är en kostsam reform som den tidigare regeringen genomförde och som fick konsekvenser för andra områden som har stora behov.

Fru talman! Markus Kallifatides ställde i sitt inlägg i interpellationsdebatten en fråga till mig om huruvida detta är en stor summa eller inte, och han jämförde det med regeringens och Sverigedemokraternas satsningar på att sänka drivmedelsskatten och inkomstskatten och på rot- och rutavdrag.

Jag kan mena att förutsättningen för att man ska kunna ha en hyrd bostad kanske är att man har egna medel. Då kan det till exempel handla om inkomstskatt och sänkta drivmedelsskatter. Det ska inte vara så att vi skickar det enskilda bidraget till en specifik bostad, utan det ska skickas till personer som är i behov av att komma in på bostadsmarknaden.

Fru talman! Markus Kallifatides ställde också en fråga kring investeringsbidraget. Hur har det påverkat underskottet? Jag menar att regeringens politik på det bostadspolitiska området kopplat till det migrationspolitiska området gjorde att vi fick det resultat som Boverket presenterar i sin rapport: ett stort underskott. Det är ett uppbyggt fortsatt underskott där man inte har minskat behovet av bostäder på bostadsmarknaden. Man har ökat behovet genom den dåligt förda migrationspolitiken och bostadspolitiken från den socialdemokratiska regeringen.

Fru talman! Leif Nysmed lyfter upp kompetensförsörjningen. Det är förstås viktigt att säkra den så gott man kan. Jag vet att det är många företagare som nu gör allt de kan för att hålla kvar personal. De har en väldigt tuff situation just nu, vilket vi alla ser. Vi delar den bilden. Inflationen, de höga räntorna och den vikande konjunkturen är de omvärldsfaktorer som påverkar bostadsbyggandet mycket dramatiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är viktigt att se vad man kan dra för lärdomar av 90-talskrisen och även finanskrisen, där man tappade viktig kompetens i byggsektorn. Det är kompetens som behövs inte bara för att man ska klara av att bygga bostäder. Bostäder är väldigt viktiga, men byggsektorn är även central i många andra delar. Den är central för att vi ska lyckas med den omställning som sker och behöver ske och den utveckling som sker med nyindustrialisering. Det handlar också om andra möjligheter som finns men som förstås förutsätter att det finns kompetent personal i byggsektorn som kan göra arbetet. Detta är något som regeringen förstås följer mycket noga. Jag hade ett angeläget samtal i går med parterna i byggbranschen om just detta.

Sedan gäller det frågan om efterfrågan kontra behov. Ja, ibland kan det bli lite korta minuter i dessa debatter, fru talman. Men jag hoppas inte att ledamöterna uppfattar mig som grovhuggen.

Det finns förstås stor anledning att ha bostadsbidrag. Regeringen har förstärkt det tillfälliga och riktade bostadsbidraget för barnfamiljer och också förlängt det med anledning av den tuffa situation som vi nu har, som drabbar dem som har de allra minsta marginalerna och de barn som växer upp i familjer som lever under dessa förhållanden. Det är förstås en prioritet för regeringen att se vad vi kan göra. Det är därför vi inte bara har förlängt den tidigare regeringens riktade bostadsbidrag utan också förstärkt det substantiellt.

När det gäller andra åtgärder finns det både behov och efterfrågan. Det finns andra strukturella problem som har att göra med ökade produktions- och finansieringskostnader, inte minst i de norra delarna av landet. Där är behoven stora och efterfrågan hög, men det är ändå svårt att få till byggnation av bostäder. Där har regeringen en samordnare som har tagit fram förslag. Peter Larsson har på regeringens uppdrag i mycket nära dialog med kommuner och aktörer i de norra delarna av landet gjort ett mycket förtjänstfullt arbete och också presenterat tre åtgärder i sin första delrapport, som regeringen nu bereder. Det handlar om kreditgarantier och om att använda Norrlandsfonden, till exempel. Det är förslag där inte efterfrågan och behoven står i motsats till varandra. Det är en hög efterfrågan, och det finns behov. Men de höga produktions- och finansieringskostnaderna är ett hinder för bostadsbyggande. Det är förstås viktigt och angeläget att arbeta med frågor för att se till att vi får en bättre fungerande bostadsmarknad.