Fru talman! Mattias Ottosson har frågat mig om jag och regeringen kommer att vidta några åtgärder för att snabba på projektet Malmporten.

Projekt Malmporten syftar till att öka kapaciteten, tillgängligheten samt säkerheten i farlederna till Luleå hamn. Sjöfartsverket och Luleå Hamn AB samverkar för att genomföra åtgärderna i Malmporten i sin helhet. Sjöfartsverket ansvarar för insatserna i de statliga farlederna fram till hamnen. Luleå Hamn AB ansvarar för initiativen inom hamnområdet.

De statliga åtgärderna finansieras via den nationella planen för transportinfrastruktur 2022-2033.

Regeringen gav den 30 mars 2023 Trafikverket i uppdrag att beskriva aktuell status och aktuellt planeringsläge för vissa åtgärder i den nationella planen. Det handlade om de insatser som har betydelse för att åtgärda eventuella brister och flaskhalsar som kan uppstå i transportsystemet med anledning av de större företagsetableringarna och företagsexpansionerna som pågår i Norrbottens och Västerbottens län. Trafikverket fick också i uppdrag att redogöra för möjligheten att tidigarelägga de nämnda åtgärderna för att så tidigt som möjligt få till stånd önskvärda effekter. Regeringen har alltså redan vidtagit åtgärder för att undersöka om projektet kan snabbas på.

Trafikverkets redovisning inkom till regeringen den 15 september 2023. Angående Malmporten skriver Trafikverket i sin redovisning att det inte finns några förutsättningar att ytterligare tidigarelägga åtgärderna, eftersom de planeras att genomföras i närtid.

Fru talman! Jag vill först understryka betydelsen och behovet av den satsning som ska göras. Den är förstås högprioriterad att få på plats så fort som möjligt i Luleå hamn. Det var just därför som regeringen för ett år sedan gav Trafikverket i uppdrag att bland annat se om det går att skynda på detta mycket viktiga projekt ytterligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Projektet Malmporten kommer att bidra till effektivare och miljövänligare sjötransporter. Godskapaciteten väntas sommartid öka med hela 300 procent. Transporterna och bränslekostnaderna estimeras minska med upp till 40 procent per fraktat ton gods. Detta är ett bra och tydligt exempel på att ökad kapacitet och industrins fantastiska möjligheter att förmera resurser och skapa jobb och tillväxt i hela landet, inte minst den här delen av landet, går hand i hand med ett effektivt och fungerande hållbarhetsarbete där utsläppen också minskar. Det är en fantastisk möjlighet för Sverige.

Som kristdemokrat, som arbetar för att hela Sverige ska fungera, ser jag förstås möjligheterna i detta. Men som det uppdrag regeringen gav till Trafikverket illustrerar upplevde vi också att det behöver gå snabbare. Vi fick redovisningen i september, och i den står det att eftersom detta ligger så långt fram i planen går den delen inte att skynda på mer.

Det rullar inte bara på. Sjöfartsverket har i uppdrag att se över olika möjligheter att starta arbetena så fort som möjligt. Sjöfartsverket menar att regeringen har fattat nödvändiga beslut och att medel finns avsatta för projektet. Målsättningen är att genomföra förberedande arbeten redan i sommar, alltså 2024. Det är förstås angeläget att följa detta, men de åtgärder som ledamoten efterfrågar att regeringen vidtar vidtog vi redan för ett år sedan när vi gav Trafikverket i uppdrag att se vad som kunde göras för att skynda på detta. Jag delar till hundra procent bedömningen att Luleå hamn och Malmporten är mycket viktiga och att det finns en stor potential i sjöfarten som del i ett hållbart, tillgängligt och fungerande transportsystem.

Ledamoten tog upp ytterligare åtgärder, men eftersom interpellationen framför allt handlade om Luleå hamn vill jag uppehålla mig vid just sjöfarten de sista sekunderna av det här anförandet. Det finns stor potential i hela transportsystemet. Man ska inte ställa olika trafikslag mot varandra utan räkna med sjöfarten, järnvägen, fordonstrafiken på väg och även luftfarten och se hur man kan göra för att få bästa möjliga nytta i hela systemet, öka tillgängligheten och kapaciteten och också se till att lyckas med de högt uppsatta målen för omställningen av transportsektorn och att minska utsläppen.

Svaret på frågan är att vi har vidtagit de åtgärder som ledamoten efterfrågar och att vi förstås följer detta noga för att se till att nödvändiga investeringar kommer på plats så snabbt som möjligt.

Fru talman! Jag ska försöka att beröra de olika områden som ledamoten var inne på i sitt uppföljande inlägg.

Det är väl inte så att den mängd malm som vi har i vårt land kommer att fraktas via elflyg i framtiden. Jag fick faktiskt frågan när vi hade en nyhetspresentation om satsningen på flyg skulle innebära att vi inte skulle satsa på järnväg. Jag kommer inte exakt ihåg i vilket sammanhang det var. Jag svarade att jag inte ser framför mig att järnmalmen kommer att gå med elflyg.

Det kanske handlar om, som Mattias Ottosson var inne på, att man kan flyga in kompetens. Vi har exempelvis ett nära samarbete mellan Sverige och Finland. Om man i dag ska flyga från Vasa till Umeå behöver man flyga ned till Helsingfors, över till Stockholm och upp till Umeå. Luftfarten spelar en viktig roll, men de trafikslagen står inte emot varandra. Frågan kanske indikerar att det har varit lite för mycket om att olika trafikslag står emot varandra. Det är jag glad över att vi gemensamt kan ändra på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar om att optimera transportsystemet som helhet. Där finns det stora behov. Det är jag den första att understryka. Malmbanan har vissa av dem. Det är en av delarna i det arbete som vi har uppdragit åt Trafikverket att skynda på.

Vad kan man göra för att tidigarelägga viktiga investeringar på Malmbanan som finns i nationell plan och som kan komma på plats tidigare? Det handlar om mötesspår för att öka kapaciteten. Vi har även gett Trafikverket i uppdrag att titta på alternativ finansiering för att till exempel få på plats dubbelspår Luleå-Boden.

Det handlar inte bara om debattartiklar, långt ifrån. Det handlar om konkreta uppdrag till Trafikverket mellan planrevideringarna så att vi kan hålla tempot högt. Den ordnade process som vi har för infrastrukturplanering bygger i stor utsträckning på det instrument som är upparbetat sedan lång tid tillbaka.

Det är omfattande processer där man har ett brett insamlande av underlag. Inriktningsunderlaget är ett sådant underlag. Remisserna från olika regioner är flera andra. Det arbetet är nu igång.

Parallellt med detta har vi tagit de här stegen just för att vi ser behovet att skynda på nödvändiga och viktiga infrastrukturinvesteringar inte minst i de norra delarna av landet för att möjliggöra de gröna industrisatsningar som görs i de delarna av landet.

Mattias Ottosson lyfter fram frågan om isbrytarna och den kalla vintern. Det är också angeläget. Det här får stora konsekvenser. Det är förstås angeläget att vi har en robust och hållbar isbrytarflotta. Det är viktigt inte minst ur ett säkerhetsperspektiv.

Alla de frågor vi diskuterar kan man egentligen lägga ett viktigt säkerhetsperspektiv på. Då belyses behovet ytterligare att förstärka infrastruktur för att klara av våra åtaganden som Natomedlem.

Detta arbete har pågått ett tag på mitt departement i samarbete med Försvarsdepartementet och Försvarsmakten. Det ligger också med i uppdraget till Trafikverket när det tar fram det första steget för nationell plan i inriktningsunderlaget att totalförsvarets behov ska vara med på ritbordet.

Det kommer att finnas mycket att återkomma till. Vi kommer att lägga fram en infrastrukturproposition som kommer att ligga på riksdagens bord i höst för riksdagen att behandla. Dessförinnan ser jag fram emot god dialog med regioner i landet.

Jag ska till Boden på måndag. Jag har besökt flera av de platser som Mattias Ottosson lyfter fram. Jag kan bara hålla med när det gäller de behov som finns men också den optimism och framtidstro som finns tack vare fantastiska investeringar. Det skapar jobb och tillväxt för att hela Sverige ska blomstra, och där är infrastrukturen central.

Fru talman! Jag håller med ledamoten om att det är viktigt att vi ser till att lyckas med de investeringar som görs, så att företagen stannar i Sverige och etablerar sig här. Här är infrastrukturen viktig. Det är också viktigt ur ett försvarsperspektiv. Där blir infrastrukturen antingen en möjliggörare eller en flaskhals.

I det specifika fall som ledamoten tar upp om Malmporten har regeringen redan för ett år sedan vidtagit åtgärder och uppdragit till Trafikverket att redovisa om det finns åtgärder som kan göras för att skynda på det. Trafikverket kom fram till att man inte kan fatta beslut eftersom det redan är så långt fram i plan. Då kommer vi till nästa steg. Det är det som Mattias Ottoson känner en oro för.

Fru talman! Det ankommer inte på ett enskilt statsråd att kommentera pågående upphandlingar. Men Sjöfartsverket har i uppdrag att se över olika möjligheter att starta arbetena så snart som möjligt. Man beräknar att göra det redan i sommar 2024.

Vi kommer förstås att följa detta, och jag misstänker att Mattias Ottosson också kommer att göra det. Vi är överens om att det här är en angelägen satsning och att den behöver komma på plats så snabbt som möjligt.

Med detta vill jag tacka ledamoten för engagemanget och för den väckta interpellationen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.