Ebba Busch

Fru talman! Jag skulle vilja be ledamoten Isak From att tydliggöra om det fanns utestående frågor som det inte redogjordes för i mitt första svar. Jag försökte att lyssna uppmärksamt men uppfattade egentligen inte att ledamoten hade några ytterligare utestående frågor kring detta.

Jag har också otaliga gånger redogjort för olika uppdateringar av hur vi ligger till med elstödet. Jag kan förstå att det inte är helt lätt att hänga med, och det kan också bli sammanblandat i debatter och intervjuer när man både diskuterar ett specifikt elstöd till företag i form av elstöd till elintensiva företag och ett generellt elstöd till företagen.

Inget av dessa två fanns i elpriskompensationen från den förra, socialdemokratiska, regeringen. Så mycket betydde företagen för Socialdemokraterna då. Nu, när man har hamnat i opposition, tycks de betyda väldigt mycket. Jag konstaterar att Socialdemokraterna när de själva hade makten nollade kompensationen till företagen. De lyfte inte ett finger för att göra någonting för företagen som drabbades av de höga elpriserna - något som också till stor del är påverkat och drivet av beslut som Socialdemokraterna själva fattade kring elsystemet i Sverige. Detta har gjort oss mycket mer sårbara för Rysslands invasionskrig i Ukraina. Nu är det annat ljud i skällan.

Detta är dock de elstöd vi driver när det gäller företagen. Därutöver har vi elstöd till hushåll i sydvästra Sverige, som använder gas. Inte heller dessa hushåll kompenserades över huvud taget genom den förra, socialdemokratiska regeringens elpriskompensation. Sedan har vi ett generellt elstöd i två omgångar till hushållen i Sverige. Den första omgången har betalats ut nu; per den 7 mars hade 98 procent av alla berättigade fått del av det stödet. Under våren kommer vi att återkomma med datum då den andra elstödsomgången, som också kommer att omfatta hela Sverige, kommer att nå hushållen.

Vid frågestunden i förra veckan fick jag frågor kring elstöd bland annat till företagen, och precis som jag har sagt på presskonferenser och i intervjuer har jag inga problem med att redogöra för hur upplägget ser ut. Vi diskuterade stöd till både hushåll och företag i förra veckan, och jag har vid flera tillfällen redogjort för detta. Som kammaren vet ligger de lite olika till i processen, och företagsstöd har inte skickats till kommissionen än.

Vi har dock en dialog, och det har vi haft i olika omgångar och på olika sätt sedan detta blev möjligt och lagligt i och med krisinterventionen i höstas. Det kan i sammanhanget ha blandats ihop, så jag har försökt att så pedagogiskt som möjligt redogöra för var vi ligger i de olika processerna. Vi har statsstödsanmält elstödet till de elintensiva företagen. Om jag var otydlig i min formulering i förra veckan beklagar jag det, men jag har varit mycket tydlig och redogjort för detta i flera omgångar.

Jag försöker alltså inte på något vis vilseleda, utan jag har försökt bistå med så mycket information som det går om hur arbetet går till. Jag välkomnar såklart en KU-anmälan om det är dit Socialdemokraterna har valt att ta det, och i så fall får vi ta det i sinom tid. Jag tyckte ändå att det var värt att svara på det redan nu.

Fru talman! har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder för att stödja företag utan eget elavtal där elkostnaden tas ut via hyran och om jag och regeringen avser att vidta några andra åtgärder för att motverka nya konkurser till följd av det höga energipriset. Isak From har vidare frågat mig när företag i norra Sverige kommer att kunna ta del av elstödet till företag.

Regeringen har arbetat intensivt med att få elstödet till företag på plats. Regeringen gav den 22 december 2022 affärsverket Svenska kraftnät i uppdrag att på nytt ansöka hos Energimarknadsinspektionen om att använda så kallade kapacitetsavgifter för att finansiera åtgärder som på kort sikt kan komma näringsidkare och juridiska personer till del. Affärsverket Svenska kraftnät inkom den 4 januari 2023 med en ny ansökan till Energimarknadsinspektionen. Ansökan godkändes den 11 januari 2023. Drygt en månad senare, den 20 februari, remitterade Klimat- och näringslivsdepartementet och Finansdepartementet två förslag som reglerar utbetalningar av elstödet till företag. Parallellt inleddes även en dialog med Europeiska kommissionen om statsstödsansökan för stödet. Remissvaren behandlas nu inom Regeringskansliet, och en formell statsstödsansökan kommer att skickas så snart som möjligt.

En konsekvens av Energimarknadsinspektionens beslut är att det endast är elslutkunder med avtal med ett elnätsföretag som är stödberättigade. Det innebär att företag utan eget elavtal där elkostnaden ingår i hyran inte kommer att vara direkt stödberättigade. Dock kommer deras hyresvärd att kunna ansöka om elstöd hos Skatteverket. Det är sedan upp till hyresvärden att bestämma om det mottagna stödet ska föras vidare till hyresgäster. Regeringen kan inte tvinga hyresvärdar att föra vidare stödet. Rent generellt anser dock regeringen att de bör göra det så långt som möjligt.

Regeringen har utöver elstödet till företag genomfört flera åtgärder för att underlätta för företagare i krisen. Den 26 januari 2023 beslutade regeringen om en extra ändringsbudget för 2023 där utökade möjligheter till tillfälliga anstånd med betalning av vissa skatter och avgifter föreslogs. Riksdagen har beslutat enligt regeringens förslag, och ändringarna trädde i kraft den 13 februari i år. Detta innebär att anstånd får beviljas för fler redovisningsperioder och även för redovisningsperioder som infallit under perioden april-juni 2022. Den bortre tidsgränsen för den ursprungliga anståndstiden för berörda skatter och avgifter senareläggs också till den 12 september 2023.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen avsatte även i budgetpropositionen för 2023 medel för ett elstöd för elintensiva företag. Den 22 december 2022 statsstödsanmäldes stödet hos Europeiska kommissionen, och den 15 februari 2023 godkände kommissionen stödet. Dagen efter kommissionens besked fattade regeringen beslut om en förordning för stödet som trädde i kraft den 6 mars 2023. Stödet till elintensiva företag utgår oberoende av var företaget har sitt säte. Det innebär att även företagare i norra Sverige, förutsatt att de uppfyller kraven i förordningen, kan ta del av stödet.

Med detta sagt är jag medveten om att många av landets företagare befinner sig i ett mycket ansträngt läge till följd av elpriserna. Regeringen följer situationen mycket noga samtidigt som vi återkommande fattar beslut om att bygga ut Sveriges kraftproduktion, eller banar väg för att bygga ut Sveriges kraftproduktion och bygga energisystemet som helhet starkare.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Eric Palmqvist för att han har lyft fram denna fråga. Jag hör att ledamotens röst klingar av någon av alla våra härliga svenska dialekter, men jag noterar också att Eric Palmqvist sitter på Norrbottensbänken.

Synen på gruvor och på de producerande delarna av Sverige är en viktig del av de fyra samarbetspartiernas omläggning av politiken. Vi behöver ta vara på de naturtillgångar som vi har i vårt land. Vi behöver i mycket större utsträckning ta vara på skogen och på det som går att utvinna ur marken. Det går inte att ha så högt uppsatta klimatmål som Sverige har och samtidigt värna ekonomisk tillväxt, växande välfärd, konkurrenskraft, att fler företag ska växa och gro och att fler svenska mammor och pappor ska ha ett arbete att gå till med mindre än att vi tar vara på det som finns i de producerande delarna av landet.

Där är norra Sverige i allra högsta grad avgörande, och där är också vår syn på gruvnäringen i stort avgörande. Det är också viktigt för att Sverige ska kunna bidra till att minska EU:s totala beroende av Kina, för att tala klarspråk. Kina står för cirka 70 procent av världens produktion av de metaller som behövs för att underlätta den gröna omställningen. Alla förstår och borde ha lärt sig läxan, efter de fatala beslut som fattades om Ryssland, när det gäller vilka konsekvenser det kan få om man lägger så mycket av ett lands eller en kontinents framtid i händerna på ett land. Nu lägger vi om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I övrigt tror jag att det har blivit tydligt vad regeringspartiernas och de fyra samarbetspartiernas grundhållning är i synen på uran. Längre än så kommer jag inte att gå med att bjuda på information i dag. Vi kommer att återkomma i frågan om uran, förhoppningsvis i närtid.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag ska börja med att svara precist och kort på ledamotens fråga och följdfrågor här i den andra omgången.

Jag sitter inte på underlag som gör att jag vågar uttala mig om detta, detta mot bakgrund av att det här inte har prövats. Vår lagstiftning har inte prövats ur de aspekterna på väldigt lång tid. Jag kan heller inte utesluta att det kan behövas ytterligare skärpningar någonstans. Intentionerna i dag är fullkomligt glasklara. Vid en första anblick kan man tänka att det torde räcka, men jag kan inte utesluta att man behöver göra en översyn med dessa glasögon, så att säga.

Jag skulle också kort vilja ta upp frågan om hur uran bryts i gruvor i dag. Sverige är fullkomligt beroende av den kärnkraft som vi har i dag. Det är välkänt att de fyra samarbetspartierna beklagar och många gånger också har pekat på de stora risker som kom med att lägga ned fyra fullt funktionsdugliga kärnkraftsreaktorer, som med det underhåll som krävs hade kunnat ha en längre livslängd. Vi har också pekat på allvaret med att projekteringarna för Ringhals 5 och 6 inte fullföljdes. Då hade vi varit åtta år in i dem. Nu märker framför allt svenska folket av de dramatiska konsekvenserna av att man har plockat bort den kärnkraften.

Men vi är en etablerad kärnkraftsnation. Vi ämnar utöka kärnkraftsinslaget i Sverige för att vi ska kunna möta det förväntade fördubblade elbehovet de kommande åren, och då behöver vi få uran någonstans ifrån. De största producenterna av uranmalm är Australien, Kazakstan, Kanada, Namibia och Niger, som tillsammans står för mer än 50 procent av världsproduktionen.

Inom Euratomsamarbetet finns Euratom Supply Agency, ESA, som hjälper till att koordinera medlemsstaternas inköp av uran, och det är på det sättet Sverige får sin tillgång. Bland de länder som fanns på inköpslistan 2021 återfinns Kanada, Namibia och Kazakstan, som jag nämnde tidigare, och i gruppen övriga länder återfinns främst Australien men även Ryssland, som många stater kraftigt har lyckats minska sin andel ifrån.

Flera av länderna har en helt annan syn på arbetsvillkor och helt andra förutsättningar för sin gruvbrytning och har inte, menar jag, etiskt försvarbart bruten uran. Här har det funnits ett enormt hyckleri från många partier i Sverige - att vi behöver ha kärnkraften och uran till denna kärnkraft men att vi inte vill ta ansvar för vilka länder uranet kommer ifrån.

Den politiken lägger vi långsamt men säkert om. Det är inte gjort i en handvändning. Men mot bakgrund av detta har vi i de fyra samarbetspartierna haft den grundhållning som vi har haft kring uranbrytning i Sverige när det tidigare har röstats om detta i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ämnar som sagt att återkomma i frågan.

Fru talman! Jag ska återkomma till den mer detaljerade och specifika fråga som ledamoten väckte på slutet, men jag vill börja med att säga att jag är väldigt glad över att vi nu äntligen diskuterar tillgång till råmaterial med ett helt annat tryck än vad vi gjorde för några år sedan. Det beror bland annat på våra fyra samarbetspartiers grundsyn på detta, det vill säga att det finns några saker som har byggt vårt land starkt, bland annat malmen och skogen men också tillgången till mycket och billig el.

Man kan lite krasst sammanfatta det med att vi har stora utmaningar vad gäller alla de tre delarna nu och att det är därför så mycket av de fyra samarbetspartiernas tid och kraft går till att städa och göra grundarbetet för att ändra förutsättningarna.

En viktig del för att vi ska klara vår gröna omställning och konkurrenskraften har att göra med tillgången på råmaterial. Där lägger vi nu om politiken till en mycket mer offensiv gruvpolitik. Det är detta vi driver inom EU och också inom Sverige.

Till detta kommer frågan om uran, som förekommer både i låga halter i jordens inre och i högre halter i jordskorpan. Sveriges berggrund är faktiskt ganska rik på uran, vilket många svenskar inte vet om, men den lokala variationen är stor. Tillgångarna kan egentligen delas in i två huvudgrupper. Den ena är den stora, men låghaltiga tillgångar finns i till exempel alunskiffer och fosforit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vid tidpunkten för den proposition som vi refererar till - 2017 - bedömdes det inte vara särskilt ekonomiskt lönsamt att bryta, men precis som Eric Palmqvist påpekar kan uranet i sig vara avgörande när det gäller att leda till annat. Oavsett kan jag bjuda på något som jag tror är väl känt, nämligen att min uppfattning som minister och partiledare är att man har haft en ideologisk hållning mot uranbrytning i Sverige som har varit felaktig. Detta är anledningen till att vi var flera partier som motsatte oss det som röstades igenom för ungefär fem år sedan.

Huruvida aktiv uranbrytning i Sverige skulle göra stor skillnad eller inte och hur det skulle kunna användas är för tidigt att säga, bland annat för att det är ett ganska outforskat område, givet hur det har behandlats de senaste åren.

Vi kommer som sagt att återkomma i frågan, men jag vill tydliggöra regeringens svar, som jag redogjorde för och som kommer att publiceras skriftligen efter denna interpellationsdebatt. Vi förhåller oss till propositionen i så måtto att vi påpekar att det markerades i propositionen, som inte var särskilt välvilligt inställd till uran, att en utvärdering skulle göras. Men sedan behöver vi i regeringen inte förhålla oss enbart till detta, vilket vi heller inte kommer att göra.

Fru talman! har frågat mig om jag och regeringen avser att verka för att häva förbudet mot uranbrytning.

Den 1 augusti 2018 infördes en ny bestämmelse i miljöbalken som innebär att det inte är möjligt att bryta, bearbeta eller fysikaliskt eller kemikaliskt anrika uranhaltiga material vid gruvverksamhet eller genom återvinning av utvinningsavfall om syftet är att utvinna radionukliderna eller använda materialets radioaktivitet. Förbudet gäller även provbrytning. I minerallagen (1991:45) togs uran bort som koncessionsmineral, vilket innebär att det inte är möjligt att bevilja vare sig undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession för uran.

Det är angeläget att förbudet mot utvinning av uran utvärderas, något som också framhålls i den proposition (prop. 2017/18:212) som ligger till grund för förbudet. Det är för tidigt att svara på frågan huruvida regeringen avser att verka för att häva förbudet, och jag får därför återkomma med ett tydligt svar vid ett senare tillfälle.

Fru talman! Den 11 september 2022 röstade svenska folket för ett maktskifte och för att Sverige skulle börja gå i en annan riktning, helt enkelt att vi skulle se till att Sverige fungerar igen - att man oavsett var i landet man bor ska kunna lita på att polisen kommer när man ringer, att välfärden finns där när man är som allra mest utsatt, att det finns el i uttaget till rimliga priser och att vi har en brottsbekämpning som fungerar, men också att grunden för välståndet säkras genom att människor kan gå från att ha en idé i huvudet till att göra verklighet av den genom att starta ett företag eller ha möjlighet att få en anställning i ett företag. Och är det något område där det här maktskiftet verkligen kommer att märkas är det just i synen på företagandet och den tillväxtmotor och jobbskapare det är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill tacka för interpellationen. Men jag vill också säga att det här kommer att vara ett prioriterat arbete både på EU-nivå, för den svenska regeringen, i Regeringskansliet och mellan de fyra samarbetspartierna. Det vore oklokt av mig att gå in på mer detaljer än vad jag har försökt bjuda på i den här interpellationsdebatten. Vad gäller Tobias Anderssons sista inlägg får vi alltså ta det som ett klokt medskick, och jag vill även passa på att uppmuntra dem som tittar på den här debatten nu hemmavid eller i efterhand att påverka och markera vad som är mest prioriterat.

Vi har ett arbete att göra, både med det som är utlovat - att gå i hamn med utredningen kring regelförenklingar och med införandet av ett implementeringsråd - och med att implementera detta som en grundsyn som kommer att behöva påverka regleringsbreven till våra myndigheter som har en stor påverkan när det gäller hur företagarvänligt Sverige uppfattas vara. Och än mer företagarvänligt ska det bli!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för följdfrågorna.

Låt mig börja med frågan som rör regelförenklingarna i stort kopplat till utredningen om mikroföretag och moderniserad bokföringslag. Det är rimligt att förvänta sig att vi återkommer vad gäller både regelförenklingar i stort, alltså raka lag- och regeländringar, och det processuella.

På flera områden ser vi att företagen tycker sig ha en förståelse för vad lagstiftningen stipulerar och vilka regler de har att förhålla sig till. Men även om de känner sig trygga med att de i slutändan får ett ja vågar de ändå inte ge sig i kast med olika frågor av rädsla för att processen är otydlig eller segdragen. Det handlar om att reglerna ska vara begripliga, tillämpbara och inte för många men också om hur processerna ser ut, som att veta var i systemet man hamnar, vart man ska vända sig, hur man anmäler olika delar av sin verksamhet och så vidare. Detta hänger ihop och påverkar varandra.

Mot bakgrund av detta finns det anledning att förvänta sig att regeringen återkommer i båda delarna. Huruvida vi delar upp det eller återkommer samlat är för tidigt att säga. Vi vill hålla tempot uppe, och jag delar ledamotens ambition och önskan att kunna sjösätta detta så tidigt som möjligt under mandatperioden så att det också ges möjlighet att få effekt.

Jag delar också ambitionen att få så brett stöd som möjligt. Många av riksdagens åtta partier säger ofta att regelbördan måste minskas, något som vi också kommer att höra mycket inför EU-valet nästa år. Men när det är dags att gå från ord till handling tar det ibland stopp. Regeringen ska försöka hålla högt tempo och hoppas sedan på brett stöd i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den andra frågan gällde implementeringsrådet - för nytillkomna i salen och kammaren ska sägas att vi diskuterar regelförenklingar för företagen. Jag har stora förhoppningar kring arbetet med implementeringsrådet, fru talman. Utgångspunkten relaterar mycket till EU-lagstiftningen, med tanke på att Sverige är nästan bäst i klassen - det vill säga i mitt tycke sämst i klassen - med det som ibland kallas gold-plating, nämligen att vi tar ett EU-regelverk och implementerar det till absolut max så att det blir som allra krångligast och blir en konkurrensnackdel för våra företag. Det måste vi sluta med!

Detta kommer att vara grunden för implementeringsrådet, men jag är öppen för ett bredare ansvar kring regelförenkling här och att vi ser till att implementeringsrådet också har möjlighet att ta ett bredare grepp om var de här frågorna prioriteras som helhet. Huruvida det är möjligt eller inte är också någonting som vi får anledning att återkomma till och som också är en del av beredningsarbetet.

Fru talman! Nu när jag har lämnat mitt formella interpellationssvar, som också har skickats in och som finns att ta del av, vill jag tacka för interpellationen. Tobias Andersson är ju, i egenskap av ordförande i näringsutskottet, föredömligt aktiv i dessa frågor och har, precis som han själv påpekade, varit ganska ensam visavi den förra regeringen. Det var också en stor anledning till att våra fyra samarbetspartier fick ett förtroende från svenska folket att försöka driva Sverige i en annan riktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De svenska företagen är Sveriges jobbskapare. De möjliggör för svenska mammor och pappor att ha ett arbete att gå till så att de kan försörja sig själva och sin familj, bidra till ekonomisk tillväxt och stärka vår gemensamma välfärd. Det är grunden för allt.

Jag menar att vi de senaste åren har tagit Sveriges jobbskapare för givna. Från många olika delar av samhället har det kommit administrativa pålagor och regelpålagor som sammanlagt har minskat förutsättningarna för svenska företag att starta, växa och anställa fler. Det har också försvagat svensk konkurrenskraft jämfört med om man hade drivit en politik utifrån denna syn på Sveriges jobbskapare och vetskapen om hur viktigt det är att vara noggrann med att inte lägga mer sten på börda.

Det torra och riktiga svaret på frågan om det finns nya besked att ge i dag är nej. Det har att göra med att dessa frågor har varit rejält nedprioriterade på Regeringskansliet. När vi klev in på Klimat- och näringslivsdepartementet fick vi därför skicka en tydlig signal om att regelförenklingar ska prioriteras upp. Att stärka konkurrenskraften genom bland annat minskad regelbörda är också en avgörande del av det svenska EU-ordförandeskapet.

Turordningen är sådan att vi har valt att prioritera verksamt.se och Regelrådets arbete. Men vi försöker också öka bandbredden, för fler behöver arbeta med dessa frågor och ha möjlighet att prioritera detta för att öka tempot. Det finns fog för kritiken om att det har funnits utredningar och förslag på den förra regeringens bord som det inte har skett något med. Vi har nu satt tänderna i detta, men vi behöver göra det i rätt ordning.

Vi kommer att behöva återkomma mer samlat, inte styckevis och delt. Vi kommer också att återkomma i frågan om ett implementeringsråd.

Fru talman! God eftermiddag, kära riksdagsledamöter, åhörare och ni som lyssnar där hemma, nu eller i efterhand! Tobias Andersson har frågat mig hur långt regeringen har kommit i arbetet med regelförenkling och vilka regler som förenklas först. Tobias Andersson har också frågat mig hur långt regeringen har kommit i arbetet med implementeringsrådet och hur regeringen avser att utforma det. Jag väljer att besvara interpellationerna tillsammans.

Svar på interpellationer

Sverige behöver förbättra sin konkurrenskraft och minska regelbördan och administrationen för att företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sin kärnverksamhet i så stor utsträckning som möjligt. EU:s regleringar behöver implementeras så att regelbördan och administrationen för företagen minskar eller åtminstone inte ökar.

Vi håller på att analysera de remissynpunkter som har lämnats på förslagen från utredningen om förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen i betänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60). Den går att leta upp om man vill.

Digitalisering är ett viktigt verktyg för att förenkla för företag. I maj 2022 lämnade Statskontoret ett förslag på metod för uppföljning av det förenklingspolitiska målet om digitalisering av företagens kontakter med det offentliga. Förslaget bereds nu i Regeringskansliet.

Statskontoret har för närvarande i uppdrag att följa upp hur långt de myndigheter som omfattas av förordningen (2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företag har kommit i tillämpningen av denna förordning. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 april i år. I uppdraget ingår att lämna förslag på åtgärder som regeringen kan vidta för att öka takten i genomförandet av förordningen.

För verksamt.se, som är myndigheternas gemensamma webbplats för företagsinformation och företagstjänster, pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att lägga ut ytterligare information och erbjuda ytterligare tjänster för att underlätta för företagare att starta och utvidga sina verksamheter. Genom budgetpropositionen för 2023 tillfördes verksamt.se sammanlagt 10 miljoner kronor.

Regeringen lämnade den 14 mars 2023 en proposition med förslag på ett avskaffat tillståndskrav för offentliga danstillställningar. Det innebär att det så kallade danstillståndet föreslås avskaffas på platser som inte är offentliga.

Regeringen aviserade inrättandet av ett implementeringsråd i budgetpropositionen för 2023. Målet med rådet är att minska regelbördan för företag. I Regeringskansliet bereds för närvarande frågor rörande utformning och mandat för implementeringsrådet, och jag kommer inte att föregripa regeringens kommande förslag.

Härutöver finns ett antal förenklingsåtgärder som nu bereds i Regeringskansliet. Jag vill inte heller här föregripa vad regeringen så småningom kommer att presentera som förslag. Vi kommer dock att ha anledning att återkomma.

Herr talman! Jag vill börja i en annan ände. Jag hoppas verkligen på Socialdemokraternas stöd framöver i sänkningen av reduktionsplikten när vi går fram med det. Det har stor påverkan på matpriser och väldigt många företagare och i förlängningen på väldigt många av familjerna med de tuffaste ekonomiska marginalerna.

Som ledamoten påpekar sätter domen många svenska företag i en mycket svår sits. Vi i regeringen har gjort bedömningen att vi har mycket begränsade möjligheter att nå framgång genom att överklaga. Vi har i stället siktat in oss på att så snabbt som möjligt få nya godkännanden för skattebefrielser på plats.

Vi tror på att det är viktigt att gå på en realistisk väg här. Jag delar ledamotens synpunkt att det drabbar företagen väldigt hårt. Det är därför vi ämnar återkomma med förslag på nya skattebefrielser så snart det bara är möjligt. Ett överklagande skulle kunna innebära att hela processen drar ut ytterligare på tiden. Det har företagarna inte råd med.

Frågestunden var härmed avslutad.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Detta är en av de delar som verkligen har vållat mycket huvudbry, därför att det är otroligt svårt att utforma systemet på ett sådant sätt att det är förenligt med krisinterventionsförordningen, som är det EU-regelverk som möjliggör att vi över huvud taget kan använda dessa medel på detta sätt, och att det också är förenligt med statsstödsreglerna samtidigt som vi vill hålla ett högt tempo och säkerställa att det kommer ut så snart som möjligt.

Detta visar på svårigheten med att i efterhand försöka lappa och laga i fråga om ett grundproblem som inte har att göra med flaskhalsintäkterna utan som har att göra med att vi helt enkelt inte har tillräckligt med planerbar elproduktion som kan göra att vi inte blir lika sårbara för de höga elpriserna runt om i Europa.

Detta är ett svårlöst problem, och vi kommer att behöva jobba med många andra lättnader primärt gentemot de företag som drabbas hårt av de höga elpriserna och som inte nås av elstödet.

Herr talman! Jag skulle vilja börja med lite smör och tacka Lars Engsund för en komplicerad och mycket initierad fråga som pekar på det stora problemet med att vi under så många år inte har funderat på vad energisystemet som helhet behöver och vilka egenskaper som ska premieras - att vi inte bara pumpar in mer utan säkerställer hur vi har tillräckligt med el där det behövs och när det behövs till rimliga priser för både hushåll och företag.

I detta ingår också att fundera på om vi bör vikta vad som är samhällskritiskt och vad som gör störst samhällsnytta även när det avsätts kapacitet i elnätet. Vi kollar alltså på hur vi kan utveckla och expandera systemet, där elproduktion med rätt egenskaper ska anslutas.

Det handlar inte om att kunna paxa anslutningar, utan det handlar om att kunna ansluta alla goda krafter om vi ska kunna möta elbehoven. Men vi behöver också titta på incitament för att den som gör störst nytta också ska ha möjlighet att ansluta sig först.

Herr talman! Jag uppfattar att det har skett ett skifte i svensk politik. Vi har fått tydligare besked från Socialdemokraterna att de visst är för kärnkraft. Det är väldigt bra. Några av de vantolkningar som har skett kring mitt eget partis uttalanden kring vindkraft, där vi tydligt markerat att det inte går att möta motsvarande en fördubblad elkonsumtion med primärt förnybar kraft och vindkraft, för att det då kommer att bli stålskogar, har också landat lite grann bortom valrörelseretorik. Och man har förstått att den nya regeringen också välkomnar vindkraft och kommer att göra det som socialdemokrater och miljöpartister misslyckades med, nämligen att snabba på tillståndsprocesserna.

Jag uppfattar därför att det nu finns ett väldigt brett stöd i Sveriges riksdag för den nya energipolitiken, och jag hoppas på stöd också för det nya målet om att gå från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt som en långsiktig, hållbar spelregel.

Herr talman! Det underlag som kom från våra myndigheter till mig som ansvarig minister innehöll allvarlig information. Det var att Sverige, som har varit ett land med god tillgång till säker, billig och förhållandevis utsläppsfri el, nu hade gått från en låg risk för frånkoppling till reell risk för frånkoppling. Det var också anledningen till att vi höll pressträffen och förde vidare det som var myndigheternas information till ansvarigt departement.

Sedan var vi också noggranna med att gå ut och informera om behovet av att, inte bara av kostnadsskäl utan också av solidaritetsskäl, hushålla med elförbrukningen. Vi tackade också svenska folket för att man hjälpte till med detta. Ansvarig myndighet kunde efter det gå ut och informera om att risken hade gått från reell tillbaka till låg. Detta gick myndigheten ut och kommunicerade externt, och även jag som ansvarig minister såg till att bidra med det.

Det är viktigt med korrekt information, men det är också viktigt att man förstår följderna av att följa den och vara varsam med förbrukningen när så behövs.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag skulle vilja understryka en sak som jag tycker har försvunnit ganska rejält i mediediskussionen kring Hybritprojektet, vilket handlar om möjligheterna att producera stål fossilfritt, grönt stål utan en massa koldioxidutsläpp: Det är inte så att den svenska staten ska pumpa in miljarder av skattebetalarnas pengar i detta. Det går att söka EU-medel för olika typer av större, gröna omställningsprojekt, och det är våra myndigheter i Sverige som bestämmer vilka som ska tilldelas de stöden.

I övrigt behöver vi hålla hårt på ordningen om att företag kan söka möjlighet till etablering. Vi ska bana väg för företag att kunna göra investeringar, bland annat genom kraftigt utbyggd elproduktion.

Herr talman! Tack, Ingemar Kihlström, för frågan! Som sagt hade väldigt många, 98 procent, av alla som var berättigade till elstödet i den första omgången fått det den 7 mars. För en hel del människor med vanliga inkomster och med en typförbrukning för en normalstor villa innebär det ett elstöd på ungefär 16 000 kronor eller 10 000 kronor, beroende på vilket område man bor i. Det kommer att komma en andra omgång också, men det här är en lindring i en svår tid.

Det kommer att vara tufft ekonomiskt för många familjer under lång tid. Därför tittar vi på om det finns ytterligare förlängningar eller förstärkningar vi kan göra i den kommande vårändringsbudgeten just när det gäller barnfamiljer som har det tufft. Det är också därför det är så viktigt att vi får på plats det fritidskort som har aviserats för att barns fritid inte ska få bära ansvaret för att få familjens ekonomi att gå ihop.

Herr talman! Anna af Sillén har helt rätt i hur allvarliga konsekvenserna blir för dem som är Sveriges jobbskapare, nämligen Sveriges företagare, när man lägger till mer och mer. Man tittar bara på den enskilda lilla frågan och ser inte helheten för företagen eller den enorma administrativa börda och regelbörda som det innebär. Denna börda hindrar företag att över huvud taget startas och hindrar företag från att växa och kunna anställa fler.

Detta är anledningen till att vi har gjort det till en av fyra topprioriteringar under det svenska ordförandeskapet att driva på för den långsiktiga konkurrenskraften och en minskning av regelbördan för företag inom EU i stort. Därtill genomför vi ett antal förändringar inom Sverige som bland annat handlar om att EU-regler inte ska överimplementeras och om att stärka sådant som Verksamt.se. Vi kommer också att göra verkstad av de utredningar som har gjorts om minskad regelbörda.