Ebba Busch

Herr talman! Detta är verkligen en fråga som gör ont därför att många barn just nu bär sina föräldrars och familjers oro över om de ska klara att betala räkningarna i slutet av månaden. Jag vill tacka Märta Stenevi både för hennes engagemang och för hennes fråga, som är otroligt angelägen.

Vi behöver göra det vi kan nu för att bekämpa det som är underliggande och som driver inflationen och matpriserna uppåt. Det handlar om att sänka reduktionsplikten, vilket vi kommer att göra. Det handlar om att titta på det som gör att priset på elen är så högt, vilket vi också gör. Vi har även sedan tidigare förlängt och bibehållit bostadstillägget för de allra mest utsatta, och det är en viktig fråga att hålla koll på även framöver.

Vi kommer att återkomma med fler åtgärder för att hjälpa de allra mest utsatta i detta svåra läge.

Herr talman! Jag tycker att jag var väldigt tydlig med att vi slåss hårt för dessa frågor i de förhandlingar som just nu pågår och som kommer att påverka svensk skogsindustri och många av våra företagare och åkare. Utöver detta tittar vi självfallet på om det finns ytterligare åtgärder som vi kan vidta till följd av beslutet.

Det ska presenteras både en vårändringsbudget och ännu en höstbudget, och vi kommer att få anledning att återkomma till detta. I vårt regeringsunderlag finns det inga motsättningar när det gäller skogen, och det är solklart även i EU.

Herr talman! Jag vill börja med att understryka att den svenska hållningen ligger fast. Biogas är en viktig del i den svenska förbrukningen och något viktigt som vi kan bidra med till omvärlden, inte minst till övriga EU. Den är också en viktig del i hela det system som följer av den stolta svenska gröna skogsnäringen.

Vi beklagar verkligen djupt det beslut som man har landat i. Detta är anledningen till att vi har tillskrivit kommissionen å det skarpaste med vår synpunkt på detta, undertecknat av mig personligen men också av finansministern.

Vi gör också allt vi kan i de förhandlingar som nu pågår och som på olika sätt rör detta område, för att hålla den svenska fanan högt. Det ligger i Sveriges intresse att värna biogasen, men jag menar att det också ligger i hela Europeiska unionens intresse.

Herr talman! Tack så mycket för frågan, Birger Lahti! Vi har anledning att tala mycket om dessa frågor via näringsutskottet.

Det är helt uppenbart att vi i dag har ett system som inte fungerar särskilt väl. Sverige är, delvis på grund av ett nedmonterat elsystem där 3 000 megawatt planerbar elproduktion har försvunnit från Sverige de senaste åren, mycket mer sårbart nu för elpriserna i övriga omvärlden och det som händer med det fruktansvärda invasionskriget i Ukraina.

Jag tror att man på sikt kommer att behöva se över hur prissättningen går till även inom Sverige.

Vi har nu tagit emot förslaget från kommissionen om en ny elmarknadsdesign. Vi konstaterar att alla kraftslag välkomnas och att det har skett en förändring genom att även kärnkraften finns med, vilket vi välkomnar. Men stora problem återstår i Sverige, och dessa arbetar vi med.

Herr talman! Statsstödsprövningen kommer vi att återkomma till. Det är ju en del av det som prövas nu gentemot kommissionen och som vi har skickat in.

Jag vill understryka att det faktum att enskilda medborgare kan känna sig trygga med att staten inte i efterhand tar sig rätten att öppet till allmänheten dela ut uppgifter som borde kunna vara privata, dessutom i ett svårt säkerhetspolitiskt läge, inte är samma sak som att stödet inte går att granska. Fusk och fiffel kommer att beivras mycket hårt, och det uppdraget har Försäkringskassan.

Herr talman! Fredrik Olovsson ställer en fråga om elstödet. Jag kan börja med att konstatera för kammaren, åhörarna på läktaren och dem som sitter där hemma och lyssnar att det här elstödet som nu betalas ut i en första omgång alltså är betydligt större, kommer betydligt snabbare och är mycket säkrare än den variant som prövades under den förra mandatperioden. Dock är det inte utan brister, för det är svårt att lappa och laga i ett system som i grunden inte fungerar och försöka kompensera för det bakvägen.

Nej, man har inte kunnat förutse alla utfall av detta. Jag vill dock vara tydlig med att det som betalas ut nu baseras på det som bolagen har rapporterat in och den faktiska förbrukning som man har haft. Men det är klart att det inte är ett perfekt system, och det är därför fokus måste ligga på att bygga energisystemet i stort starkt igen.

Herr talman! Jag känner ändå att vi har pratat lite för lite om elstöd på ett tag och vill på eget bevåg kommentera det kort. Den förra regeringen hade exakt noll i elstöd till företagen. Jag tycker att upplägget med elstöd är fyrkantigt, yxigt och svårtillämpbart, och det är verkligen något som gjorts utifrån en krisinterventionsförordning på EU-nivå och som ska möjliggöra något som vanligtvis inte ens är lagligt. Det är ett plåster på såren och en lindring i en svår tid, men vi har åtminstone ett elstöd för företagen. Det hade inte den förra regeringen, herr talman.

Elstödet till de elintensiva företagen kan man börja söka i mars. Vi kommer att ha hela systemet för det generella stödet på plats i slutet av maj, och det ges utifrån hur hårt man har varit drabbad historiskt och syftar till att lindra under den här svåra tiden. Det finns dock ingen quick fix. Vi måste bygga ut vår kraftproduktion, och det påverkar även besöksnäringen.

Jag vill dessutom säga att det blir lite märkligt när From talar om en dubbelstöt men själv inte har med någon sänkning av arbetsgivaravgiften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Svensk besöksnäring är något att vara mycket stolt över. Där är Isak From och jag helt överens. Svensk besöksnäring går en ljus framtid till mötes. Svenskarna vill i stor utsträckning själva turista i sitt eget land, vilket också påverkar statistik för hotellnätter och annat. Svensk besöksnäring är ledande i den gröna omställningen och i integrationsåtgärder. Vi ska fortsätta bana väg för den genom regelförenklingar och minskad börda.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag har träffat ytterst få entreprenörer inom besöksnäringen som säger att de blev företagare för att bli bidragstagare, eller att de har fantastiskt bra idéer men behöver hjälp av mig och vill bli curlade. Jag tycker att det är fascinerande att den nivå som Socialdemokraterna var nöjda med innan pandemin nu anses helt värdelös. Jag håller inte med.

Det är klart att man kan vilja hålla i den ytterligare förstärkning som gjordes särskilt under pandemin om man inte har så många andra förslag. Men jag menar att de samarbetspartier som nu styr Sverige har en bättre agenda. Jag tycker att jag var väldigt konkret och tydlig med mycket av det som är på gång kring regelförenklingar och minskad administrativ börda, men låt mig bygga på den agendan genom att till exempel lyfta fram det som sker med Verksamt.se. Det är en sajt och en tjänst som är högt uppskattad av många företagare. Regeringen har förstärkt både Verksamt.se och Regelrådet. Vi avser även att införa ett implementeringsråd, som vi vet är efterfrågat av många företag, herr talman, för att minska regelbördan för företagen. Denna fråga bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Både små och stora saker behöver ske samlat. En konkret fråga som underlättar för besöksnäringen är danstillståndet, som nu avskaffas. Det har under lång tid legat på den tidigare regeringens bord, men från och med den 1 juli avskaffas danstillståndet. Det innebär bland annat att restauranger och nattklubbar inte längre behöver gå till Polismyndigheten och få ett godkännande för att anordna en danstillställning om denna inte förläggs på en offentlig plats. Genom att ta bort kravet på danstillstånd minskar vi byråkrati och kostnader för företag, och polisen kan fokusera på viktigare saker.

Då kanske en del säger: Danstillståndet - på fullt allvar? Är det vad statsrådet lyfter upp här? Ja, det är ett konkret exempel på vilka slags regelförändringar vi ämnar göra för hela besöksnäringen. Det är nämligen inte en enskild åtgärd som kommer att lösa detta, men om vi minskar den totala administrativa bördan så att det är kännbart och märks kommer det att få stor effekt för besöksnäringen i Sverige. Det kommer också att få stor effekt på om man ska våga starta företag inom branschen eller inte.

I dag är det dagen före den internationella kvinnodagen, och förändringen är viktig också för att kunna bana väg för att ännu fler kvinnor ska ta steget att starta företag generellt sett men även specifikt inom denna bransch.

Jag vill därtill kort kommentera det faktum att saker och ting har rört på sig de senaste veckorna sedan mitt skriftliga interpellationssvar lämnades in.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Förra veckan hade konkurrenskraftsrådet i Bryssel möte. Där antogs en allmän inriktning gällande korttidsuthyrning. Det är något som verkligen har boomat och slagit till inom hela Europeiska unionen och även i Sverige. Det verkar dessutom öka framöver. Den nya förordningen gäller skyldigheter för onlineplattformar som förmedlar korttidsboenden att dela med sig av data till myndigheter, och det gäller både avseende den som hyr ut och den som hyr. Vi kommer nu att titta på frågan och se på hur vi i Sverige ska förhålla oss till den. Men vi lyckades i varje fall att gå i mål i rekordfart med frågan på EU-nivå.

Vi ämnar även hålla så högt tempo vi kan på Regeringskansliet i fråga om regelförenklingar för företag inom besöksnäringen.

Herr talman! Jag vill börja med att säga att det långsiktiga målet är att svensk besöksnäring ska fortsätta blomstra och att vi från regering till regering ska ge så goda förutsättningar för det som möjligt. Signalen ska vara: Världen, välkommen till Sverige! Det här är ett fantastiskt land att semestra i, och det är ett fantastiskt land att bo och leva i. Kom gärna och besök oss!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Och så ska vi ta frågan om pengarna, så att det är övertydligt i mitt svar, utöver det formella interpellationssvaret. Vi hade alltså en särskild insats under pandemin. Den var tänkt att vara temporär. Nu är vi inte längre inne i ett akut skede som under pandemin då det gavs många olika typer av stöd till företagen. Därmed är det inte förlängt. Det är inte samma sak som att det är en lätt situation. Vi ser och hör signalerna från väldigt många verksamhetsutövare av olika slag, entreprenörer och företagare - viktiga delar av besöksnäringen, både små och stora - som är oroliga inför framtiden. Vi förstår det, och vi ser det.

Det är också en anledning, herr talman, till att den här regeringen är så besjälad av frågan om regelförenklingar. Detta för mig till den fråga som ledamoten From var inne på: Vad gör regeringen i övrigt?

Vi kommer att lägga väldigt tung betoning på behovet av minskad administrativ börda och regelförenklingar för dem som är verksamma i den här branschen. Regelförenklingar för företag är en viktig del av arbetet med att stärka produktiviteten och att fler ska våga ta steget och gå från dröm, vision och idé till verklighet. Företagen bidrar då med att skapa arbetstillfällen, skatteintäkter och ett mervärde i form av en fin upplevelse av besök i Sverige.

Svenska företag - inte minst de många små företagen - behöver lättnader i byråkratin och administrationen. Det är återkommande att aktörerna själva pekar på vilken hämsko det är som upplägget är i dag. Det gäller inte minst handläggningstiderna, som pekas ut som ett hinder för verksamheter som vill växa. Därför tar regeringen nu steg för att korta dem.

Herr talman! Regeringen har i årets regleringsbrev till Tillväxtverket bett om en samlad redovisning av insatser för förenklat uppgiftslämnande särskilt riktade mot besöksnäringens företag. Sedan tidigare har vi pekat på behovet av att underlätta ägarskiften inom familjeföretag till personal för att inte livskraftiga företag ska läggas ned i onödan. Vi kommer att göra förändringar i 3:12-regelverket och gifter ihop detta med frågan om kompetensförsörjning i utbildningsutbudet.

Jag vill avsluta med det som en av riksdagsledamöterna var inne på, herr talman, nämligen att den här branschen verkligen är en integrationsmotor. Statistiken som Daniel Vencu Velasquez Castro nämnde här förtjänar att lyftas upp igen: Fyra av tio sysselsatta i besöksnäringen är födda i ett annat land än Sverige. Det är en jätteutmaning att skapa ett större "vi" i det här landet och ökad sammanhållning i en svår tid. Då måste personer som inte har lika stark förankring på svensk arbetsmarknad som andra ha tydliga vägar in. Besöksnäringen är en sådan väg, och därför ämnar regeringen driva på regelförändringar för minskad administrativ börda så att fler vågar starta företag, utveckla branschen och stortrivas där.

Herr talman! Isak From har frågat mig om jag avser att vidta ytterligare åtgärder och insatser för att utveckla Sverige som besöksmål.

Besöksnäringen är verkligen viktig för Sverige. Trots motgångar under pandemin har turismen återhämtat sig väl, och den totala turismkonsumtionen i Sverige uppgick 2021 till 249 miljarder kronor. Den största delen, 192 miljarder, var svenskars egen turismkonsumtion i Sverige.

Det gemensamma för företag inom besöksnäringen är att de är platsbundna och i hög grad bidrar till sysselsättning, inte minst för unga och personer med utländsk bakgrund. Städer och landsbygder är attraktiva och levande när det finns ett rikt utbud av upplevelser för både besökare och boende.

Regeringen har inte förändrat uppdraget till Visit Sweden eller Tillväxtverket. De har fortsatt ansvar för marknadsföring respektive kunskap och samordning kopplat till turism. Under pandemin gjordes tillfälliga förstärkningar som medförde ökat anslag. Regeringen bygger vidare på den samsyn och kunskap som finns nationellt, regionalt och lokalt och fokuserar på frågor som gör skillnad för företagen. Det gäller inte minst arbetet med regelförenkling och hur regeringen kan underlätta för företagen att rekrytera kompetenta medarbetare.

Regeringen har i årets regleringsbrev till Tillväxtverket begärt en samlad redovisning av insatser om förenklat uppgiftslämnande riktat mot besöksnäringens företag. Tillväxtverket har också ansvar för den officiella statistiken, där inkvarteringsstatistiken ingår, vilket ger värdefull kunskap om besöksnäringen i Sverige.

Den gemensamma marknadsföringen av Sverige är också viktig för besöksnäringens företag. Den förstärker och kompletterar den regionala och lokala destinationsutvecklingen. Visit Sweden AB:s uppdrag, att marknadsföra hela Sverige som turistland och bidra till att öka Sveriges attraktionskraft som besöksmål för både utländska och inhemska besökare, är fortsatt en viktig del av regeringens turismpolitik.

Vidare prioriterar regeringen kunskap om besöksnäringens utveckling och samverkar inom såväl Norden och Östersjösamarbetet som EU för att skapa goda förutsättningar för hållbar turism i hela vårt närområde. Under Sveriges ordförandeskap i EU förhandlades ett förslag till förordning om datainsamling och datadelning avseende korttidsuthyrning av boende. Regeringen välkomnar förslaget. Det bidrar till relevant och mer heltäckande statistik om turism. Rådets beslut om allmän riktlinje togs i Bryssel i förra veckan - en uppgift som innebär en justering av det inlämnade, skriftliga interpellationssvaret, vilket bör föras till protokollet.

Herr talman! Frågan om Försvarsmakten får nästan bli föremål för en annan interpellationsdebatt eller ställas som fråga i annan form, så att den kan få ett fullgott svar.

Jag vill återknyta till en fråga som jag inte hann svara på tidigare, nämligen den om att det har aviserats en ny utredning utöver Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen.

Även där kommer vi att återkomma med förslag på utredningsdirektiv, men man kan konstatera att Klimaträttsutredningen tittar på en del och att Miljöprövningsutredningen tittar på mycket som rör våra myndigheters processer. Man skulle kunna argumentera för att det därutöver finns behov av ett helhetsgrepp - det finns mycket relaterat till markanvändning och annat. Angående de förslag som har presenterats av flera andra partier, däribland Socialdemokraterna, kommer man självklart att behöva vara lyhörd för de goda förslag som kommer upp i debatten.

Vi har högt satta klimatmål i Sverige, och den här regeringens plan för att nå dem är elektrifiering. Det är elektrifiering av transportsektorn och elektrifiering av industrin. Detta har nu blivit basen för den här regeringens arbete med klimatfrågorna, vilket kanske är en del av svaret på frågan varför det inte längre är utsinglat.

Till sist vill jag återigen tacka för interpellationen. Jag vill också säga något till dem som lyssnar och kanske undrar varför det inte finns ett datum om detta nu ligger på regeringens bord. Varför är det inte bara klart? Jag kan förstå den frustrationen, men detta är komplexa frågor. Vi har en ordning där man utreder och där förslagen remitteras. Sedan tar man in remissvaren och processar dem för att se hur förslaget ska tweakas - och först efter det ska det läggas fram. Det är det som är beredning, och det är den fasen vi befinner oss i. Vi arbetar så snabbt vi kan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag börjar där Monica Haider slutade. Det gäller frågan om hur mycket det blåser.

Vi får ut väldigt olika från våra kraftslag. En del har en ganska hög grad av vad som kan kallas leveranssäkerhet, som inte är en helt riktig fackmässig term. Du har en möjlig kapacitet på x, och du kan få ut 80, 90 eller 95 procent. Där har vi kärnkraft och vattenkraft, medan vindkraften ligger betydligt lägre.

Det är det som gör att det är lite svårt att hänga med när man får höra goda nyheter om att det finns ansökningar för motsvarande väldigt mycket landbaserad vindkraft som motsvarar det dubbla av efterfrågan i ytterligare energibehov. Men du behöver då också ta höjd.

Det är mycket riktigt så att regeringen har satt som mantra att nu behövs alla goda krafter. Vi är för sol, vind och vatten. Det som har hänt är att vi adderat en väldigt framåtlutad hållning till kärnkraft jämfört med en mer tillbakalutad hållning och ett regeringsunderlag som var splittrat i frågan om kärnkraft.

Här ser jag att samarbetspartierna och jag som kristdemokrat har goda förutsättningar att komma överens med Socialdemokraterna i många av de här frågorna. Jag hör nu tydligt från tongivande socialdemokrater att alla kraftslag är välkomna och att kärnkraften är en del som kommer att behövas även för lång tid framöver. Därmed har jag resonerat som så att det är bättre att vi går från ord till handling och lotsar igenom de förslag i riksdagen som kommer att nå riksdagens bord i år.

Det gäller till exempel målet att gå från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt. Det är den rörelse och det tillnyktrande vi märker även inom EU; det är carbon free och fossil free, det vill säga utsläppsfritt, man behöver gå över till om vi ska minska vårt beroende av Ryssland i ett svårt säkerhetspolitiskt läge och minska vårt beroende av de fossila kraftslagen. Det handlar om att klara av den dubbla ekvationen att ha högt satta klimatmål och klara den gröna omställningen kombinerat med en stark välfärd och fler arbetstillfällen när våra företag ges bättre förutsättningar.

Det ställdes frågor kring Boverket och Naturvårdsverket. Det kan komma att bli fler uppdrag när vi har processat färdigt de två utredningar som tas upp i interpellationen, det vill säga Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen. Svaret är som sagt att vi arbetar så snabbt vi kan med dessa frågor och ämnar återkomma.

Mycket riktigt leder vi många EU-förhandlingar under våren. Det är svårt att sia om något exakt, men vi har goda förhoppningar om att kunna ro flera av de processerna i hamn under våren - eller åtminstone flytta positionerna rejält i delar av detta inför att Spanien tar över ordförandeskapet.

Vi hade också den stora äran att välkomna EU:s alla energiministrar till Stockholm i början av förra veckan. Vi noterade där samfällt att det har rört på sig och att det finns en mycket större efterfrågan på att långsiktigt stärka EU:s konkurrenskraft - liksom att tillståndsprocesserna är återkommande i detta. Där vill vi såklart gärna föregå med gott exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill vara tydlig med att tacka för frågan. Det ger en möjlighet för medier och inte minst de som sitter hemma och tittar på interpellationsdebatten att få en lite samlad blick över vad som händer.

Jag börjar i den änden att det var många goda initiativ som togs av den förra regeringen, som riksdagsledamoten mycket riktigt påpekar. En del av de initiativen och utredningarna har landat ned på den här sidan av ett mandatskifte men också ett regeringsskifte.

Jag ser ett egenvärde i att vi i Sverige i frågor som kräver långsiktighet söker så bred överenskommelse som möjligt. Det är också viktigt för industrin och den gröna omställning som är helt avhängig av det som händer. Man ska inom industrin veta vilka spelregler man har att förhålla sig till. Därför är det positivt att det i stora delar finns en stor samsyn om behovet av att korta tillståndsprocesserna och göra det vi kan för att bana väg för omställningen.

Det finns de som undrar: Finns det ett konkret svar? Vad är svaret för dem som finns på plats här i kammaren i dag på frågan: När kommer ett förslag på riksdagens bord? Det riktigt tråkiga men raka svaret är: Jag har inget datum. Det är mycket riktigt så att det här bereds. En del av detta ska också rendera i lagstiftning. Det är en grannlaga uppgift. Det ska hålla för verkligheten.

Det är inte tu tal om att vi ämnar fullfölja det vi har fått på bordet både i Klimaträttsutredningen och i Miljöprövningsutredningen. Vi arbetar i så högt tempo vi kan. Det är verkligen prioriterat. Jag hade en förhoppning om att kanske åtminstone mellan tummen och pekfingret kunna sätta någon typ av datum. Men det vågar jag mig inte på, vis av lärdom. Vi kommer helt enkelt att återkomma till när exakt ett förslag kommer att nå riksdagens bord.

Jag vill också säga någonting kort om en fråga. Har vi elbrist i Sverige eller inte? Det är mycket riktigt så att vi exporterade mycket förra året. Vi har gjort det även under den här vintern. Samtidigt har vi inte tillräckligt med el där det behövs och när det behövs. Det är ibland lite svårt att hänga med i. Det är en vanlig fråga jag får. Hur kan det vara så att vi inte har tillräckligt med el där det behövs och när det behövs?

Vi har inte så mycket el och energiproduktion att vi klarar av att vara mindre sårbara och hålla emot de höga priser som finns på kontinenten. Det är för att vi har effektbrist. Vi har fyra elprisområden. Vi har inte lika stor del av vår befolkning i elområde 1 och 2. Men där har vi en viktig del av vår elproduktion. Samtidigt har vi en ganska stor konsumtion av el och hög elförbrukning i elområde 3 och 4 i de södra delarna. Där har ganska mycket elproduktion försvunnit de senaste åren.

Det gäller även om det har tillkommit väderberoende elproduktion och kraftproduktion, som till exempel vind. Ingen är så lycklig som jag när det blåser. Men vi har dagar när det inte blåser lika mycket. Då har vi inte tillräckligt med el där det behövs och när det behövs. Det är vad vi nu försöker att åtgärda.

Elstöd i all ära. Det är en lindring i en svår tid. Men det finns ingen annan väg ur detta än att bygga svensk energiproduktion stark igen, göra den större och kraftigt korta ledtiderna och tiderna för de långa tillståndsprocesser vi har, och där är vi överens. Vi återkommer om datum.

Herr talman! har frågat mig vad jag gör, inom mitt ansvarsområde, för att förverkliga förslagen från Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen för att förkorta tillståndsprocesserna för ny energi och när förslag kommer till riksdagen för att korta tillståndsprocesserna.

Att öka utbyggnadstakten för fossilfri energiproduktion och för det nationella elnätet är av högsta prioritet för regeringen. Vid sidan om det nationella arbetet vill jag först lyfta fram att regeringen leder förhandlingar i EU om ny lagstiftning för snabbare tillståndsprocesser för förnybar energiproduktion och energiinfrastruktur genom förnybartdirektivet och EUförordningen om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen.

En punkt i Tidöavtalet handlar om att förkorta tillståndsprocesser, och en granskning kommer därmed att genomföras för att klargöra vilka förenklingsåtgärder som är möjliga.

Miljöprövningsutredningens betänkande har remitterats, och ärendet bereds nu i Regeringskansliet. Ett flertal åtgärder vidtas som syftar till att effektivisera miljötillståndsprövningen och skapa mer förutsägbara och flexibla processer. De tillståndsprövande myndigheterna har till exempel fått mer resurser i budgeten för 2023, och Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram en utförligare vägledning om miljöprövning.

När det gäller Klimaträttsutredningens förslag pågår beredningen fortsatt även där i Regeringskansliet. Några förslag från utredningen gäller lagändringar, och vi kommer därmed att återkomma till riksdagen efter avslutad beredning. Andra förslag från utredningen bygger på att uppdrag ges till myndigheter eller att vidare utredning sker på annat vis. Regeringen har redan tagit utredningens förslag om förbättrad vägledning vidare genom uppdrag i regleringsbreven till Boverket och Naturvårdsverket.

Regeringen inväntar även redovisningen av utredningen om stärkta incitament för utbyggd vindkraft som ska redovisas den 31 mars 2023. Utredningen ska lämna förslag som stärker kommunernas incitament att medverka till utbyggnad av vindkraft i syfte att klara klimatomställningen och den ökade elektrifieringen av samhället.

I övrigt kan jag nämna att Svenska kraftnät, som bygger och förvaltar vårt stamnät, arbetar för att effektivisera sitt interna arbete med målet att halvera sina ledtider. Energimarknadsinspektionen har också fått i uppdrag att utveckla och testa nya arbetssätt för att bättre koordinera hanteringen av de tillstånd och rättigheter som krävs för att förstärka det svenska elnätet. Det arbetet ska redovisas senast den 1 maj 2023.

Herr talman! Jag ser positivt på att vi förenas i viljan att förkorta tillståndsprocesserna.

Om man tycker att det blir tjatigt får man hålla för öronen nu, men det finns ett problem. Man kan tycka vad man vill om det som ledde fram till det, men vi står inför det faktum att fyra kärnkraftsreaktorer har försvunnit de senaste åtta åren.

Men därtill hade man ganska långt gångna planer på två nya kärnkraftsreaktorer från Vattenfalls sida fram till 2012. År 2014 lade man det i malpåse.

Tänk om man hade haft åtta år till och kommit åtta år in på planeringen av nya reaktorer som hade kunnat stå 60-80 år samtidigt som vi arbetat med den havsbaserade vindkraften. Det hade verkligen kunnat bli en riktigt kraftfull kombo.

Jag tycker att min statsrådskollega, klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, uttryckte det klokt när hon påpekade att ingenting ligger på regeringens bord utan att det arbetas väldigt aktivt. Ingenting ligger och samlar damm.

Jag menar inte att ledamoten har påstått att vi rullar tummarna. Men jag vill bara understryka att vi jobbar väldigt aktivt med detta.

Det är många olika viljor och hänsyn som ska vägas in. Även Försvarsmakten ska säga sitt i detta svåra säkerhetspolitiska läge. Men vi gör det vi kan från Klimat- och näringslivsdepartementets sida för att hålla ett högt tempo i fråga om de ansökningar som ändå ligger på regeringens bord.

Avslutningsvis vill jag till dem som tycker att svaret var lite tekniskt och krångligt och till de skåningar som undrar om Öresundsverket skulle kunna bidra i detta läge säga: Ja, men det vore olämpligt om jag som minister pekade och sa att det är detta som nu ska köpas tillbaka, eller hur det nu ska göras, och som ska användas på exakt detta sätt.

Men på frågan om det har potential att bidra med mer megawatt och dessutom ökad överföringskapacitet är mitt svar ja. Men det är upp till myndigheterna att bedöma på vilket sätt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag skulle vilja återkomma till Sandells fråga om hur vi på kort sikt ska få loss mer kraftproduktion. Jag vill utveckla mitt svar lite och de åtgärder som regeringen har vidtagit.

Jag vill trycka på att det kommer att ske ett stort skifte när Sverige nu ändrar målsättningen från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt. Detta har att göra med att vi är i ett läge där vi behöver kraftsamla. Vi behöver få loss så mycket kraftproduktion som det bara är möjligt, och den behöver vara utsläppsfri. Vi behöver fokusera mindre på exakt vilka teknikslag som används; det behöver inte politiken lägga sig i och styra över.

Förhoppningsvis kommer det att ske mycket på forsknings- och innovationsområdet de kommande åren som gör att vi i framtiden kanske till och med har helt ny teknik som ännu ej är upptäckt. Då behöver fokus som sagt ligga på att den är utsläppsfri och på vilka egenskaper som behövs för att kunna säkerställa inte bara driftsäkerhet och sådant som man har tittat på och lagt mycket tid och kraft på utan också att hela systemet i sig är robust, att systemet levererar tillräckligt mycket el där och när det behövs, oavsett var i landet man befinner sig, och att systemet klarar av att balansera i svåra lägen. Då behövs olika typer av kraftslag därför att dessa har olika egenskaper. Detta var lite om målet 100 procent fossilfritt.

Det är ett stort steg att vi har sagt att vi nu behöver gå ifrån att man bara får bygga kärnkraft på vissa ställen och bara ett visst antal. Denna restriktion lyfter vi nu bort. Förslaget skickades på remiss den 11 januari i år. Den 13 december, före årsskiftet, beslutade riksdagen att avskaffa avfallsförbränningsskatten och koldioxidskatten för kraft- och värmeproduktion för att försöka få loss lite till även där. Detta trädde i kraft den 1 januari 2023.

Jag ska säga något om tillståndsprocesserna. Det handlar om både elproduktion och elöverföring. Där pågår ett viktigt arbete med två utredningar, Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen, som kommer att få effekt på vindkraften. Det är i alla fall planen. Vi välkomnar vindkraft i Sverige. Det ser ljust ut för den som vill fortsätta att investera i både landbaserad och havsbaserad vindkraft i Sverige framöver.

I debatten har det funnits en bild av att det skulle gå så himla fort med vindkraft. Som Svensk Vindkraft själv visade i en rapport från våren förra året är sanningen tyvärr att det tar 12 ½ till 17 ½ år att få på plats havsbaserad vindkraft. Det är hål i huvudet - det är alldeles för långa ledtider. Det är därför regeringen nu i det nya Klimat- och näringslivsdepartementet lägger så mycket tid och kraft på att se över och korta tillståndsprocesserna så att den lagstiftning vi har för miljö och klimat går hand i hand med behovet hos både våra hushåll och våra företag.

Vi kommer inte att lyfta det kommunala vetot, men där vindkraften är välkommen ska den vara det på riktigt. Där ämnar vi underlätta och försöka bana väg framåt. Detta tror vi kommer att göra skillnad.

Herr talman! Jag skulle vilja göra några nedslag, och jag börjar med frågan om effekt. Som riksdagsledamoten Sandell mycket riktigt påpekar skulle det här verket kunna generera i två olika delar, kan man säga, motsvarande 700 megawatt, men det ger också en potentiell ökad överföringskapacitet om 200.

Det är inte helt lätt för dem som försöker följa med i alla el- och energidiskussioner inte minst i medierna genom åren: Har vi elbrist eller inte? Vi har ett effektproblem - vi har en hel del potential i väldigt många olika kraftslag; man kan säga att när saker och ting går för fullt produceras mycket el. Men vi har en effektbrist, för vid varje givet tillfälle vet vi inte exakt hur mycket vi har, och vi har inte tillräckligt mycket där det behövs när det behövs. För dem som lyssnar på detta hemma i tv-sofforna och ibland tycker att det låter som om politikerna pratar förbi varandra i frågan om energiförsörjning, har det många gånger att göra med att man blandar ihop elproduktion i största allmänhet - vad man har för potential i de kraftslag vi har i dag - och effekt.

Det är därför, precis som ledamoten Sandell mycket riktigt påpekar, vi har ett behov av att se över att vi har tillräckligt mycket där det behövs när det behövs. Detta gäller särskilt i ett läge där Sverige nu förväntas öka sin elkonsumtion med minst det dubbla fram till 2045 om vi ska klara klimatutmaningen, nå våra högt ställda klimatmål, klara den gröna omställningen och samtidigt säkra jobb och svensk konkurrenskraft så att svenska mammor och pappor har ett arbete att gå till och möjlighet säkra sin egen försörjning.

Med det sagt vill jag göra ytterligare ett påpekande, och det gäller frågan om totalförsvarsperspektivet. Jag är väldigt glad över att detta nu kommer upp i debatten i högre utsträckning. Det är en viktig del i det uppdrag som vi gav till våra myndigheter den 15 december; det tankar in i detta. Jag vill göra en liten randanmärkning om att den här typen av regelverk som finns för nödsituationer och olika typer av riskberedskap samt elberedskap inte finns tydligt stipulerade per elområdesnivå. Men funktionerna påverkar såklart om man behöver se till helheten i olika delar av landet.

Väldigt mycket av det som efterfrågas i ledamotens interpellation menar jag att vi har svarat upp mot primärt med uppdraget den 15 december. Vi ser fram emot att få återkoppling i april och se vad detta renderar. Det är myndigheternas ansvar att verkställa utifrån de här uppdragen, och vi ser fram emot att höra vad de kommer tillbaka med.

Herr talman! har frågat mig om regeringen tänker ta några generella initiativ så att Öresundsverkets framtid kan säkras och vilka åtgärder regeringen och jag planerar att vidta för att öka el- och energiproduktionen i södra Sverige i närtid och därmed bidra till den sydsvenska beredskapen.

Den 15 december 2022 beslutade regeringen om ett uppdrag till Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet - det som ibland kallas bara Svenska kraftnät och Energimyndigheten - om att stärka försörjningstryggheten i energisektorn på kort och lång sikt. Bland annat omfattar uppdraget att Svenska kraftnät ska genomföra förberedande åtgärder för att utvidga effektreserven eller motsvarande avtal med elproducenter för att säkra resurstillräcklighet för Sverige fram till och med den 16 mars 2025. Deluppdraget ska redovisas redan den 28 april, i god tid före nästa vinter.

Därtill ska Svenska kraftnät föreslå en utformning av framtida kapacitetsmekanismer för att säkerställa resurstillräcklighet, kartlägga potentialen i befintlig och outnyttjad elproduktion och lämna förslag om hur stödtjänstmarknader, inklusive skydds- och återuppbyggnadstjänster, kan utformas för att ge incitament för stödtjänstleverantörer att bidra till en robust och effektiv elförsörjning.

Vidare ska Energimyndigheten med stöd av Svenska kraftnät kartlägga potentialen i befintlig och outnyttjad elproduktion och föreslå en indikativ dimensionering för trygg elförsörjning och elförsörjning för totalförsvarets behov.

Jag har inte för avsikt att förekomma Svenska kraftnäts och Energimyndighetens slutsatser och kan därför i nuläget inte svara på vilken roll Öresundsverket kommer att spela för elförsörjningen i södra Sverige.

Jag kan dock konstatera att denna regering under sina första två månader vid makten redan har tagit steg för att vidta alla de åtgärder som Joakim Sandell pekar på. Detta har gjorts för att ge Sveriges elsystem de bästa förutsättningarna för att så snabbt som möjligt säkerställa en trygg elförsörjning.

Utöver att ge relevanta myndigheter förutsättningar för att tydliggöra vad som krävs för att elsystemet ska leverera en trygg elförsörjning har regeringen vidtagit ett antal åtgärder för att ny elproduktion ska kunna byggas och befintlig elproduktion behållas.

Vi har bland annat initierat ett nytt energipolitiskt mål om 100 procent fossilfritt, vi har remitterat ett förslag om att ta bort förbud mot att bygga nya reaktorer, både begränsningen i antal och lokalisering, och vi avskaffar skatter på kraftvärmeproduktion.

Vi har också vidtagit åtgärder för att möjliggöra snabbare tillståndsprocesser för både elproduktion och elöverföring. Som exempel har Energimarknadsinspektionen fått 25 miljoner kronor i ökat anslag för innevarande år för att bland annat intensifiera arbetet med just tillståndsprocesser.

Herr talman! Jag fattar mig kort och tackar för de medskicken. Jag vill verkligen återigen markera regeringens genuina vilja att kroka arm här och arbeta för att bana väg för nästa generations gruvnäring för lång tid framöver.

Vi kan väl försöka sporra varandra till att göra de här förslagen så bra som det går, och sedan får vi se vem som får äran att klippa banden. Vi gör förstås det här ihop även om rollerna då eventuellt kan ha ändrats. Förhoppningsvis klarar vi av att göra vårt jobb så bra att vi håller högre tempo än vad som tidigare varit fallet för de mycket tidskrävande tillståndsprocesserna runt gruvnäringen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.