Ebba Busch

Herr talman! Vi vet att mycket av den regelbörda som präglar svenskt företagande i stort blir ytterligare ett hinder för människor att våga ta steget från att vara anställd till att i stället bli den som anställer.

Det är därför vi prioriterar sådant som Verksamt.se, som har varit mycket uppskattat av många företagare, och ett implementeringsråd för att förhindra överimplementering av de EU-direktiv som Sverige har att förhålla sig till. Även det är ett viktigt led i att bana väg för fler att bli företagare i Sverige.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Vi vill att fler ska ha möjlighet att äga mer. Det ska inte vara enbart den som föddes med kapital eller med goda ekonomiska förutsättningar som ska ha möjlighet att äga och driva företag i Sverige. Jämfört med männen är det alldeles för få kvinnor - oroväckande få - som driver egna företag. Det bidrar till den könssegregering som vi ser på arbetsmarknaden och som innebär att kvinnor har helt andra typer av arbetsvillkor jämfört med de mansdominerade branscherna, om vi pratar om den övergripande nivån.

Det vi nu har gjort är bland annat att ge Tillväxtverket i uppdrag att gå igenom och sammanställa den forskning vi har så att vi får fakta på bordet kring vad som faktiskt innebär att vi kan stärka kvinnors ägande och företagande. Vad säger forskningen? Vad vet vi är beprövat och fungerar och innebär att vi kan bana väg för fler att bli företagare och jobbskapare?

Herr talman! Regeringen delar den uppfattningen. Men därtill skulle jag vilja säga att utöver de beslut som vi nu har tagit på nationell nivå för att lägga om kursen är det också historiskt att vi nu ser ut att börja få de första stegen för gemensamma standarder inom EU, även om mycket av samarbetet sker bilateralt mellan olika länder. Det i sig gör också att vi kan bana väg för mer kraftproduktion och den typen av synkron, stabil och planerbar kraftproduktion som vi vet behövs i energisystemet som helhet.

Herr talman! Det gör jag mycket gärna. En del undrade varför mitt första bilaterala besök utomlands gick till Frankrike i oktober. Och svaret är kärnkraft och också möjligheten att samarbeta på ett konstruktivt sätt under den tid då Sverige klev in med ansvaret under EU-ordförandeskapet.

Frågan om kärnkraft är en känslig fråga som delar många medlemsstater, där vi ofta har blockerande minoriteter mellan Tyskland och Frankrike.

Vi har under våren och under det svenska ordförandeskapet sett att det har vuxit fram en kärnkraftsallians som nu består av inte mindre än 14 medlemsstater. Kärnkraftens roll finns med i taxonomin, innovationsfonden kring förnybartdirektivet RED, gasmarknadspaketet och nyligen elmarknadsdesignen och Net Zero Industry Act, som blir EU:s svar på USA:s Inflation Reduction Act. Det är en stor framgång för det svenska ordförandeskapet att ha möjliggjort detta under våren.

Herr talman! Det korta svaret är ja. Vi håller kursen i denna fråga. Frågorna om livets början och slut är några av de svåraste etiska frågorna som vi har att hantera. Men det är inte tu tal om stödet i denna kammare för att det till syvende och sist alltid måste vara kvinnan själv som väljer om hon fullföljer eller avslutar en graviditet. Jag uppfattar att detta stöd är grundmurat i en mycket svår fråga i denna kammare. Och det är en styrka för Sverige, särskilt i tider då vi ser att utvecklingen går åt ett helt annat håll i väldigt många länder. Det är också denna grund som har lett fram till det som vi har förhandlat fram bland de fyra samarbetspartierna som stöttar den nuvarande regeringen. Och jag ser fram emot att vi kan fortsätta att ha ett brett stöd i frågan om den svenska abortlagstiftningen i denna kammare även framöver.

Herr talman! Jag vill börja med att understryka att den svenska regeringen är intresserad av att bevara det som fungerar väl med den nuvarande elmarknadsdesignen. Det är så att säga Sveriges ingång i den bearbetning av en ny elmarknadsdesign som nu har börjat ske på EU-nivå.

Det andra jag skulle vilja understryka är att väldigt mycket av EU-diskussionerna kring energi har handlat om att i efterhand försöka lappa och laga, reglera och hantera brist. Har du inte tillräckligt med mat löser man inte problemet långsiktigt bara genom ranson.

Det som vi nu behöver göra för att överföra liknelsen på vårt energisystem är att öka kraftproduktionen i hela EU men framför allt ta vårt ansvar här i Sverige för att se till att vi ökar kraftproduktionen rejält.

Herr talman! Jag skulle vilja konstatera att det min partiledarkollega Åkesson har kommenterat är närmast lika kontroversiellt som att säga att jorden är rund. Det går att driva ett energisystem på bara kärnkraft. Det går i dagsläget inte att driva ett energisystem på bara vindkraft, för vi har inte haft någon regering som har ställt krav på att vindkraften ska kunna leverera den typ av stödtjänster som kärnkraften levererar. Det handlar till exempel om möjlighet att reglera spänning, effekt, dödnätsstart och ödrift. Och detta måste premieras i systemet.

Herr talman! Jag vill tacka Haider för frågan och säga att jag verkligen välkomnar att vi nu är många partier som ställer upp på behovet av mer fossilfri kraftproduktion och som dessutom är beredda att vidta mått och steg för att det ska bli verkligt även i närtid.

Regeringen menar dock att det är svårt att sätta ett exakt mål för 2030, mycket mot bakgrund av att de målkonflikter som finns mellan klimat och miljö för att snabba på tillståndsprocesserna för vindkraft ännu inte har överbryggats. Det är den nya regeringens ambition att lyckas med detta för att få upp tempot där vindkraften är välkommen. Det är därför vi också har lagt om politiken vad gäller antal kärnkraftsreaktorer och platser. Det är där vi måste börja. Sedan har vi satt ett tydligt långsiktigt mål för 2045 om att möta minst ett fördubblat elkonsumtionsbehov, vilket är historiskt i ett svenskt sammanhang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Jag tackar Lars Isacsson för interpellationen. Jag instämmer i bilden av att vi hade behövt några minuter till.

Jag börjar med att säga grattis till Smedjebacken. Jag är involverad i en del av processerna, och det är bland det finaste jag får lov att göra i mitt nya uppdrag. Då känner jag mig mest som ett kommunalråd, fast för Sverige, och försöker hjälpa företag att se fördelen med att placera stora order eller verksamheter i Sverige.

De tolv omriktarstationerna som finns i beställningen som Hitachi har lagt ska hjälpa till att överföra el från vindkraftsparker i Nordsjön och söderut. Det säger en del om vår stora utmaning. Det finns ett kraftigt överskott på elproduktion vissa dagar om året, men sedan finns inte tillräcklig effekt - inte el - där det behövs när det behövs. Vi behöver reda ut den ekvationen.

Jag vill ändå upprepa min fråga. Oavsett vad enskilda företrädare för Sverigedemokraterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna säger är linjen att alla goda krafter behövs, där vindkraften och kärnkraften är inkluderad. Den linjen gäller. Där råder inga tvivel, oavsett vad enskilda säger. Men när det gäller hur vi får upp takten och tempot vill jag gärna kroka arm med Socialdemokraterna.

Jag instämmer i bilden av att vi inte kan lägga frågan om kompetensförsörjning på Arbetsförmedlingen. Det sker en jättesatsning på yrkesutbildningar framöver. Vi kommer att behöva göra mer av sådant. Det finns stora brister på folk i många av dessa yrken, och det behöver ske mycket handfast i det lokala perspektivet. Mitt departement är ansvarigt för att hålla ihop det vi kallar strategi norr, och det vore fruktbart att få sitta ned och få höra konkreta inspel om hur vi gör det på bästa sättet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr ålderspresident! Det finns några frågor om kompetensförsörjning som jag skulle vilja utveckla och återkomma till, men låt oss ta upp den sista delen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har inte träffat någon företagare från någon del av näringslivet eller någon organisation som säger att det är precis den här formen, det här upplägget eller den här gruppen som behövs för långsiktighet för spelreglerna. Många säger att det inte behöver vara fråga om en ny energiöverenskommelse, bara de vet vad som gäller.

Jag skulle vilja returnera frågan till Lars Isacsson: Vad är vi inte överens om vad gäller energipolitiken? Min bild är att det finns fyra samarbetspartier som utgör en majoritet i Sveriges riksdag. Det finns en enorm vilja från min sida som ansvarig minister i regeringen att kroka arm med Socialdemokraterna kring förutsättningarna för en grön omställning och inte minst industrins förutsättningar.

Är det någon del i energipolitiken som vi är oense om? Jag uppfattar att vi nu banar väg för sol och vind på land och till havs. Vi vill korta tillståndsprocessen, och vi vill gå ännu längre än vad man har lyckats gå hittills. Vi vill bana väg för ny kärnkraft och även forskning och innovation för den typen av krafttillförsel som inte finns i dag.

Är det någon del där vi inte är överens? Min bild är att vi nu är fem partier som har en tydlig grund för energiförsörjningen i Sverige. Är det någon del där vi inte är överens? Då kan det finnas utrymme för förhandlingar. Men finns det någon del där vi är oense?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Jag vill verkligen tacka Lars Isacsson för dessa frågor från ett före detta kommunalråd till ett annat. Jag tror, herr ålderspresident, att det finns en större förståelse bland oss, som är vana vid att inte bara kunna ta oss framåt med storslagna tal - vi måste också leverera till kommuninvånarna. De kommer att se om det där vårdboendet som kommunens invånare behöver finns där eller inte i rätt tid. De kommer att se om förutsättningarna finns för att säga ja till den nya fabrik eller det nya företag som vill etablera sig.

Vi har också, herr ålderspresident, erfarenhet av hur mycket potential, lokalt och regionalt, som aldrig förverkligas för att man hamnar i kläm mellan olika nationell lagstiftning som tillämpas olika i olika delar av landet och reglerar tillståndsprocesser och tidsperspektiv som inte går i takt med behoven när det gäller att ta till vara den fulla potentialen. Jag hoppas att det finns möjlighet att kroka arm i flera av dessa frågor framöver.

Jag vill också, för att möta den oro som ledamoten lyfter kring vad som egentligen gäller i fråga om regeringens syn på industrin, slå fast att den här regeringen är besjälad av att företagen är Sveriges jobbskapare. Vi har bäst förutsättningar att klara den gröna omställningen i samarbete med näringslivet. Det är näringslivet som på många sätt sitter i förarsätet för den gröna omställningen, och det är de producerande delarna av Sverige som vi behöver ta till vara: vår tunga, viktiga, stolta industri. Det är den som har byggt välståndet i Sverige och banat väg för att ett litet, exportberoende land i norra Europa blivit absolut världsledande i så många delar, inte minst vad gäller vår skog och vår malm. Det är de som nu verkligen visar att något med så stolt, lång och gammal historia också i allra högsta grad är framtiden för vårt land.

I förrgår kom jag hem efter två dagar i Västerbotten, där jag besökte Renström, Bolidens gruva utanför Skellefteå som är Sveriges djupaste. Här visas verkligen att Sverige har svaret på den så kallade million dollar question, den stora, svåra frågan om det går att klara grön omställning och högt satta klimatmål och samtidigt värna arbetstillfällen och en stark välfärd. Svaret är ja.

Vi kommer att ha fler inlägg, så jag börjar beta av lite mer detaljer när det gäller de följdfrågor som ledamoten ställde. Den absolut viktigaste, stora frågan i denna interpellation, som jag uppfattar det, handlar om huruvida strategin nu kommer att bytas ut och om jag som energi- och näringsminister delar synen att vi ska villkora satsningarna i norra Sverige med kärnkraft i södra Sverige.

Nej. Vi behöver se att det har varit precis tvärtom - att det kanske snarare är norra Sverige som borde ha villkorat en del av det som har hänt i södra Sverige. Norra Sverige ska inte behöva kompensera för att södra Sverige har blivit av med 3 000 megawatt planerbar el; jag tror att min syn på besluten om Ringhals 1 och 2 är väl känd. Vi måste stoppa synen att norra Sverige ska lösa södra Sveriges problem.

Herr ålderspresident, åhörare på plats i Sveriges riksdags kammare och ni som tittar via riksdagens webbplats!

Lars Isacsson har frågat mig på vilket sätt jag kommer att agera rörande de villkorade kraven om att stoppa investeringar i norra Sveriges utveckling och på vilket sätt jag kommer att agera för att förenkla tillståndsprocessen så att man snabbt kan bygga havsbaserad vindkraft. Vidare har Lars Isacsson frågat mig vilka insatser regeringen har vidtagit för att säkra industrins kompetensförsörjning.

Vi ser en omfattande nyindustrialisering i Norrbottens och Västerbottens län och på många andra platser kopplad till fossilfri produktion och elektrifiering. Regeringens samordnare för näringslivets hållbara omställning och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län, Peter Larsson, redovisar i sin rapport från november 2022 de kliv som tagits, den samhällsomvandling som äger rum och hur industrins möjligheter och utmaningar ser ut framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I januari aviserade regeringen att en samlad strategi för norra Sverige för att accelerera den industriella gröna omställningen kommer att tas fram. Strategin kommer att vara holistisk och långsiktig och främja den gröna nyindustrialiseringen. Den kommer att beröra områden som energi, gruvor, kompetensförsörjning, samhällsservice samt bostäder och infrastruktur.

Regeringen arbetar målmedvetet och aktivt med åtgärder på ett nationellt plan för att förenkla och snabba på tillståndsprocesserna och öka takten i energiomställningen. Miljötillståndsprocesserna ska förenklas och förkortas.

Exempelvis har Miljöprövningsutredningens betänkande (SOU 2022:33) remitterats, och ärendet bereds nu i Regeringskansliet. Vidare ska en utredning tillsättas för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra den mer flexibel, effektiv och förutsebar. Syftet är att säkra näringslivets konkurrenskraft och svensk industriproduktion och främja en grön omställning med export av klimatvänliga produkter och teknik. Energimarknadsinspektionen har fått mer resurser i budgeten för 2023, bland annat för att förkorta ledtiderna i tillståndsprocesserna för elnät, och Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram en mer utförlig vägledning om miljöprövning.

En av regeringens främsta prioriteringar är att arbeta för att säkra ny planerbar elproduktion i Sverige. Energipolitiken behöver utvecklas och ta höjd för att kunna möta en ökad elanvändning. Regeringen arbetar för att förbättra förutsättningarna för ny kärnkraft och har föreslagit ändringar i miljöbalken för att ta bort begränsningen av antalet kärnkraftsreaktorer samt tillåta nya reaktorer på fler platser än nuvarande tre. Klimaträttsutredningen har i sitt slutbetänkande Rätt för klimatet (SOU 2022:21) föreslagit ett antal nya bestämmelser samt ändringar i ellagen och miljöbalken som ska underlätta utbyggnaden av elproduktion och elnät. Regeringen har redan tagit Klimaträttsutredningens förslag om förbättrad vägledning vidare, bland annat genom uppdrag i regleringsbreven till Boverket och Naturvårdsverket.

Regeringen fäster stor vikt vid en god kompetensförsörjning såväl för näringslivet som i välfärden för att säkra vår konkurrenskraft. Att svenska företag har tillgång till den kompetens som behövs för att kunna utvecklas och växa i Sverige är viktigt för Sveriges förmåga att driva på klimatomställningen och skapa nya jobb i hela landet.

Arbetsförmedlingen har en viktig roll i detta sammanhang. Det avspeglas också i myndighetens nya instruktion, som trädde i kraft i december 2022. I den återfinns ett tydligt uppdrag kopplat till kompetensförsörjning. Arbetsförmedlingen ska utveckla och förbättra arbetet med kompetensförsörjning vid stora företagsetableringar och företagsexpansioner. Arbetsförmedlingen har också, vid sidan om det generella arbete som myndigheten bedriver, inrättat ett kansli för omvandling och matchning i norr med kontor i Skellefteå. Kansliet arbetar med både privata och offentliga arbetsgivare för att i så stor utsträckning som möjligt motverka kompetensbrist. Vi följer detta arbete med stort intresse, beredda att bistå ytterligare från nationell nivå.

Fru talman! Jag menar nog att ledamoten slår lite knut på sin egen argumentation, även om den är stilig, vilket ibland har ett värde i sig. När åtgärderna radas upp här, till exempel förstärkningen av Klimatklivet och den rejäla förstärkningen av Industriklivet med 600 miljoner kronor, kommer det ju fram att det finns ganska många konkreta åtgärder. Dessutom menar ledamoten att de är bra.

Därför skulle jag ändå säga att den här interpellationsdebatten landar i att jag vill be Socialdemokraterna att ägna mindre tid åt att fundera över enskilda SD-ledamöters utspel och mer tid åt Sveriges bästa. Jag tar gärna den utsträckta handen kring att samarbeta i de här frågorna, för jag menar verkligen att vi då skulle kunna öka tempot ytterligare.

Det finns som sagt många gemensamma beröringspunkter kring Industriklivet, kring Klimatklivet och kring de förenklingsåtgärder som vi vill göra angående tillståndsprocesserna. Kanske kan vi också en gång för alla sätta punkt i frågan om kärnkraft eller vindkraft - det är både och, och det är det som mina uttalanden har gällt tidigare. Det är den linje som regeringen vilar på och som fyra samarbetspartier är överens om.

Det är en ambitiös och effektiv klimatpolitik, och jag krokar gärna arm kring fler policyåtgärder för att bana väg för det. Ett sådant viktigt steg kommer att vara möjligheten att rösta för 100 procent utsläppsfri och fossilfri kraftproduktion i höst.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Socialdemokraterna förlorade makten och svenska folkets förtroende efter åtta år och har fortfarande inte lyckats landa i oppositionsrollen och utveckla ny policy för att möta Sveriges problem och justera den policy som uppenbarligen ledde till rekordlånga vårdköer med 163 000 patienter som väntat olagligt länge på att få den vård de behövde, som ledde till att kommun efter kommun tvingades säga nej till företagsinvesteringar därför att det helt enkelt inte fanns tillräckligt med bandbredd i elnäten för att de skulle kunna etablera sig där och som ledde till rekord inom Europa i dödligt skjutvapenvåld.

När man inte har lyckats hitta ny politik för att möta och ändra den politik som ledde till det här resultatet efter åtta år vid regeringsmakten förstår jag att man fortfarande klamrar sig fast vid att vifta med SD-skynket. Men det biter inte längre. Sverigedemokraterna är med och tar ansvar för att städa upp den oreda som Socialdemokraterna och Miljöpartiet orsakade.

I stället för att man står och viftar med den typen av skynken skulle jag hellre komma till just policyn. Vad i det som regeringen driver är ett problem för Daniel Vencu Velasquez Castro? Det pekas på enskilda uttalanden, men titta på Tidöavtalet. Jag uppfattar att Socialdemokraterna i allt väsentligt vad gäller energifrågorna nu kan tänka sig att stötta den politiken, och det är det våra fyra samarbetspartier är överens om.

Vad gäller mina uttalanden kring stålskogar tycker jag fortfarande att man ska säga nej till stålskogar. Det är en otroligt dålig idé! Om man tror att det går att möta motsvarande ett fördubblat elbehov, alltså ungefär 300 terawattimmar - antagligen är det i underkant - till 2045 primärt med väderberoende energislag, ja, då kommer man att försätta Sverige i en otroligt tuff situation vad gäller jobbskapande och förutsättningar för grön omställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi är som sagt ett stort och avlångt land som kräver både planerbar och väderberoende kraftproduktion. Den tidigare regeringen, fru talman, lutade sig alldeles för tungt på det väderberoende, och det spelar ingen roll hur mycket man tror på Olof Palmes ord om att politik är att vilja: Här går det inte att sätta sig över fysikens lagar. Det handlar helt enkelt om skillnaden mellan asynkrona och synkrona kraftslag. När man tar bort så mycket planerbar kraftproduktion som man gjorde under den förra regeringens tid, ja, då får man problem, och det är därför vi lägger om den politiken.

Apropå att verkligheten spökar, och jag välkomnar alltid verkligheten, möter jag näringslivet, företrädare som slår vakt om svenska arbetares arbetstillfällen och föräldrar som undrar, kanske för första gången, om deras barn kommer att ha en bättre och ljusare framtid i Sverige än deras egen en gång. Alla välkomnar de att vi lägger om politiken, blir mer verklighetstrogna och säger att alla goda krafter behövs.

Låt oss korta tillståndsprocesserna för ny vindkraft, men låt oss också se till att ta fram en realistisk färdplan för ny kärnkraft i Sverige. Det är avgörande för den gröna omställningen och avgörande för att vi ska nå klimatmålen 2045.

Fru talman! Den här regeringen gör vad som krävs för att stärka näringslivets och Sveriges konkurrenskraft samtidigt som vi når klimatmålet för 2045. Fossilfrihet och konkurrenskraft går hand i hand.

Sverige har på många sätt verkligen lyckats svara på denna så kallade million dollar question: Går det att ha en stark välfärd och ekonomisk tillväxt samtidigt som man tar klimatfrågan på stort allvar och samtidigt som man leder den gröna omställningen? Svaret är ja.

Jag skulle vilja plussa den förra regeringen och Socialdemokraterna för att vi möts i många av dessa ambitioner och möts i den övergripande målsättningen. Det är en styrka för Sverige att det finns så lite politiska motsättningar kring just synen på klimathotet och synen på att Sverige ska fortsätta vara ledande i klimatfrågorna. Vi har en stor konkurrensfördel här.

Där vi går isär - det var också anledningen till att svenska folket gav oss, de fyra samarbetspartierna, förtroendet att försöka öka takten här - är när det gäller förutsättningarna för den gröna omställningen.

Jag skulle säga att vi på lång sikt förbättrar förutsättningarna för att klara av ekvationen som handlar om stark välfärd, fler arbetstillfällen, högt uppsatta klimatambitioner och grön omställning, för vi ser och förstår frågan om energipolitiken.

Vi ser och förstår att vårt land är vackert men väldigt avlångt. Vi har under många år sett den omvända Robin Hood-politiken, där man lade väldigt mycket av den svenska energiförsörjningsstrategin på benet som handlade om att sno den förhållandevis billiga utsläppsfria elen från norra Sverige och ge den till södra Sverige - detta för att kompensera för att man drivit en politik som gjorde att man i förtid lade ned fyra kärnkraftsreaktorer och stoppade projekteringen av två nya. Det är en diff på sex kärnkraftsreaktorer. 3 000 megawatt av planerbar el försvann.

Mycket av konkurrenskraften och förutsättningarna för den gröna omställningen byggde på att man skulle ta den utsläppsfria elen från norra Sverige och ge den till södra Sverige. Den omvända Robin Hood-politiken - som jag menar att Socialdemokraterna och Miljöpartiet stod för i regeringsställning, fru talman - har vi nu satt stopp för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu välkomnas alla goda krafter. Nu kommer vi att bana väg för all kraftproduktion. Vi kommer också att se till att vi får ett robust energisystem där vi pratar om vilka förmågor som behövs i systemet. Vill man ha mer vindkraft? Då handlar det helt enkelt om fysikens lagar. Det innebär att vi då också måste ha mer av planerbar kraftproduktion. Är man en vindkraftsvän bör man alltså också vara en kärnkraftsvän. Och är man en näringslivsvän bör man också vara en vindkraftsvän. Alla goda krafter ska vi bana väg för.

Det är det vi försöker göra. Det är inte departementet i sig som är det intressanta, utan det handlar om att försöka överbrygga målkonflikten, vilket S och MP aldrig lyckades göra i regeringsställning. Det gäller den målkonflikt som finns mellan klimat och miljö och som ibland finns mellan näring och energi. Dem gifter vi nu ihop, och vi ser fram emot att gå fram med flera av de utredningar som vi just nu processar eller har initierat för att bana väg för mer kraftproduktion i Sverige. Det är en viktig förutsättning för konkurrenskraft, grön omställning och välfärd.

Fru talman! Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat mig vad regeringen gör för att säkra att näringslivets gröna investeringar fortsatt placeras i Sverige samt vad jag ämnar göra inom ramen för mitt beredningsområde för att skapa långsiktiga förutsättningar för den gröna omställningen.

Svar på interpellationer

Jag vill börja med att redogöra för regeringens utgångspunkter i detta arbete. Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb och växande företag. Regeringens klimatpolitiska arbete ska utgå från riksdagens klimatmål. I enlighet med det långsiktiga målet ska Sverige senast 2045 ha nettonollutsläpp. Bortom 2045 ska utsläppen vara nettonegativa. Sverige har en stark industri som bidrar till lösningar för grön omställning och att vi når våra mål. Detta skapar jobb i hela landet och stärker förutsättningarna för svenskt näringsliv att också lyckas på globala marknader.

Närings, energi, klimat- och miljöfrågor hör tätt ihop. Som statsministern sa i regeringsförklaringen ser vi det svenska näringslivet som ett drivhus för välstånd och innovation och numera också som en viktig miljörörelse - världsledande i hållbarhet och grön omställning. Det är mot bakgrund av detta som regeringen valde att skapa det nya Klimat- och näringslivsdepartementet, där näringslivs, klimat- och energifrågorna samlats på ett och samma så kallade superdepartement. Det nya departementet visar tydligt regeringens ambition och att frågorna är tätt sammankopplade. Regeringen är redo att vidta åtgärder för att klimatomställningen ska kunna genomföras på ett effektivt sätt.

Vi har också sagt att regeringen kommer att vara en offensiv partner i arbetet. Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös och effektiv. Svensk konkurrenskraft ska värnas. Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna, som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd. Med utgångspunkt i Sveriges utsläpp i relation till omvärldens är det viktigt att även ha ett globalt perspektiv.

Som exempel vill jag nämna att norra Sverige har gyllene möjligheter att leda den nya industriella revolutionen och bli en motor för gröna innovationer som kan gynna nordligaste Sverige, hela landet och i förlängningen hela Europa. De norra regionernas tillgångar på älvar, malm och skog är basen för omställningen som skapar jobb och konkurrenskraft och stärker förutsättningarna för ett gott liv för människorna som bor och verkar här. Med ett nyinrättat departement som kopplar ihop klimat, energi och näringsliv kommer regeringen att accelerera den gröna omställningen. Det innebär bland annat att regeringen tar fram en strategi för norra Sverige. Strategin kommer att vara holistiskt långsiktig och främja den gröna nyindustrialiseringen.

Regeringens syn är att näringslivets konkurrenskraft bäst gynnas med lika spelregler inom den gemensamma marknaden. Det är också viktigt att vi agerar nationellt för att näringslivets gröna investeringar ska vara livskraftiga och hållbara, bidra till klimatomställningen samt skapa en förstärkt försörjningsförmåga och minskad sårbarhet i samhället.

Regeringens omläggning av klimatpolitiken syftar till att skapa förutsättningar för att senast 2045 ha nettonollutsläpp samtidigt som vi stärker svensk konkurrenskraft. God tillgång på fossilfri energi är en viktig förutsättning. Regeringen kommer därför att ta fram och genomföra konkreta politiska förslag som löser Sveriges viktigaste samhällsproblem genom att återupprätta ett fungerande elsystem med ökad elproduktion och låga elpriser samt möjliggöra en effektiv klimatomställning.

Förutsättningar för planerbara fossilfria kraftslag ska förbättras för att öka produktionen av fossilfri el. Hushåll ska få rimliga och förutsebara elpriser. Företag ska växa och anställa fler. Inom klimatpolitiken förbättras förutsättningarna för att industrin och transporterna ska kunna ställas om och därmed bidra till Sveriges effektiva klimatomställning. Det sker bland annat genom en effektivisering av styrmedel och stöd, satsningar på ny teknik och färre administrativa hinder. En ökad elproduktion i Sverige möjliggör för att industri som ställer om från fossil energi till fossilfri el kan etableras i Sverige, vilket skapar fler jobb, ökar tillväxten, stärker välfärden och minskar de globala utsläppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen lägger nu om energi, närings- och klimatpolitiken. Vår politik kommer att stärka investeringsviljan i Sverige, inte minst vad gäller ny teknik och fossilfri energi.

Fru talman! Ja, man kan håna och raljera över att jag som minister efterfrågar vilken Socialdemokraternas alternativa lösning är. Jag menar dock att man är svaret skyldig när man har ett så här högt tonläge i ord men i handling, när man hade makten, gav exakt noll i stöd till företagen.

Det var också anledningen till att svenska folket röstade för maktskifte i höstas: att det var så här Socialdemokraterna behandlade Sveriges jobbskapare - noll i kompensation för en politik som fört Sverige till detta energipolitiskt sårbara läge, inget ansvarstagande för den politik som lett till nedläggning av fyra reaktorer och stoppande av Ringhals 5 och 6, inget överbryggande av de målkonflikter som finns mellan klimat och miljö och som har gjort att Sverige nu har tillståndsprocesser för vindkraft på mellan 12 ½ och 17 år, enligt vindkraftsbranschen själv. Jag kan fortsätta så här på område efter område.

Det vi nu gör är att gå från ord till handling. Vi är också öppna och ärliga mot svenska folket med att detta är ett fyrkantigt system, att det är yxigt och att människor hamnar i kläm, men att det är avsevärt mycket bättre än hur verkligheten var med Socialdemokraterna vid makten.

Vi arbetar så snabbt vi bara kan med samtliga elstöd. För att vara precis: Den 6 mars gick remisstiden ut. När vi behandlat synpunkterna - och där lyssnar vi nu på företagen och branschen - kommer vi att skruva ytterligare på förslaget, om det behövs, och sedan göra en statsstödsanmälan. Samtidigt har vi förberett hela systemet för att kunna hantera detta så fort som möjligt efter att kommissionen har behandlat det. Vi har också tät och återkommande dialog med kommissionen för att möjliggöra en så snabb hantering som det bara är möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det korta svaret är: Så snart det är möjligt. Remisstiden gick ut för några veckor sedan, det vill säga ganska nyligen. Så fort vi är klara med att hantera remissvaren - vi tycker ju att det är viktigt att lyssna på företagen och göra anpassningar där det trots allt är möjligt - kommer vi att lämna in en anmälan om statsstöd.

Vi står dock inte still under tiden, utan vi har gett ett uppdrag till Skatteverket att vara utbetalande myndighet i detta. Man har gått ut med kommunikationen att man i slutet av maj kommer att ha sin struktur på plats och att det då kommer att finnas möjlighet för företagen att ansöka om stöd för detta.

Jag menar att Socialdemokraterna - i det här fallet Isak From, fru talman - är svaret skyldiga när det gäller hur det skulle gå att lösa frågan om hyresvärdarna. Jag delar verkligen grundsynen att det är djupt beklagligt att alla företag inte får del av elstödet med det här upplägget. Det visar ju hur skadligt det är att försöka lappa och laga ett system i efterhand. Vår bedömning har varit att det är svårt att hitta särlösningar för allt.

Vi vet att det är ett betydande antal företag som har sitt elavtal med det här upplägget och som alltså drabbas på så sätt att de inte får del av det här elstödet. Det är djupt beklagligt. Det är därför svensk konkurrenskraft och svenskt företagande inte kan vila på att vi genom elstöd och genom att återföra flaskhalsintäkter vid en krisintervention ska kompensera för ett delvis nedmonterat energisystem - som Socialdemokraterna inte tar något ansvar alls för. Då kan man gott också stå för att man nollade stödet till företagen i den elpriskompensation som kom förra gången, när man hade makten, och att man inte har pekat ut ett enda konstruktivt förslag på hur man skulle kunna ha åtgärdat problemet.

Vi har försökt och bedömt att det inte har varit görbart. Tro mig: Jag hade önskat att det hade varit görbart, men vi har inte sett att det har kunnat vara det. Därför riktar vi en väldigt skarp uppmaning om att hyresvärdarna så långt det är möjligt bör hjälpa sina hyresgäster att kunna ta del av elstödet.

Svaret är att det inte finns någon quickfix ur detta. Vi måste bygga det svenska energisystemet starkt igen. Vi behöver bana väg för ny kraftproduktion på kort och lång sikt. Det är det enda sättet på vilket vi kan bli mindre sårbara, ta oss ur den svåra situation vi i dag är i, få tillräckligt med effekt och få tillräckligt med el där det behövs, när det behövs och till rimliga priser. Det är det som banar väg för företagandet i Sverige långsiktigt.