Ebba Busch

Fru talman! För mig är det viktigt att behandla alla korrekt och trevligt. Jag noterar, fru talman, att Matilda Ernkrans talar om mysig stämning här fram till nu. Jag står inte för att ändra stämningen. Jag bemöter alla jag möter här i kammaren på ett så korrekt och trevligt sätt jag kan, fru talman, och det önskar jag självklart göra också med Matilda Ernkrans.

Jag skulle vilja svara på lite fakta och påståenden.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man som erfaren ledamot i den här församlingen men också i EU-nämnden väljer att sprida vidare direkta felaktigheter, dessutom på ett ganska raljant sätt. Man talar om Parisbesök som om det vore några privata croissantmysighetsresor.

Anledningen till att jag lyfte upp Paris specifikt var att man redan i frågan uttryckte sig ganska raljant om resan som jag genomförde bara några veckor efter att vi hade tillträtt i regeringsställning. Jag tycker att det är bra för dem som sitter på läktaren här och för dem som lyssnar på debatten att kunna se att det finns en direkt korrelation mellan den prioritering jag gjorde hösten 2022, den kärnkraftsallians som sedan bildades under mitt överinseende och med mitt goda minne - där drog Sverige ett tungt lass - och att kärnkraft nu finns med i nästan alla avgörande, strategiskt viktiga EU-dokument.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta kan man ställa i relation till Socialdemokraternas kommentarer för ganska exakt fem år sedan, när jag som partiledare lyfte upp kärnkraftsfrågan till EU-dagordningen och vi fick höra att kärnkraft inte hör hemma på EU-dagordningen. Nu som energiminister har jag kunnat visa tydligt hur vårt arbete värnar svenska intressen och tydligt ger avtryck.

Jag skulle vilja adressera faktafelen, som också finns i den artikel som ledamoten tar upp här.

Den 25 september 2023 och den 27 mars 2024 företräddes regeringen av statsrådet Forssell. Det har att göra med att jag som minister i Ulf Kristerssons regering har ansvar för två ministerrådskretsar, den ena med energiministrarna och den andra rörande konkurrenskraftsfrågor. Men inte minst konkurrenskraftsrådet har delat ansvar. Ibland är det vissa frågor som statsrådet Johan Forssell har ansvar för. Några frågor ligger på statsrådet Erik Slottner.

Ett sådant rådsmöte var den 5 december 2023. Detsamma gäller den 14 februari 2024. Det var ett informellt forsknings- och innovationsministermöte, där regeringen företräddes av ansvarigt statsråd Mats Persson.

Därför tycker jag att det är ganska allvarligt att man ställer frågor i ett lite raljant tonläge - jag försöker hålla det sakligt och faktabaserat tillbaka - men också att man sprider vidare direkta felaktigheter när det är ett delat ministerrådsansvar.

Andra frågor svarar jag gärna på, till exempel om det möte som ägde rum i december förra året. Jag valde då att prioritera klimattoppmötet i Dubai och skulle i stället ha företrätts av min statssekreterare, som beklagligt nog blev sjuk samma dag.

Jag tycker alltså att vi har haft goda skäl för de prioriteringar vi har gjort. Jag tycker att det är viktigt att vi håller oss till fakta, och jag tycker att jag väl redogjort för hur vi värnar de svenska intressena.

Fru talman! Matilda Ernkrans har frågat mig om hur jag har prioriterat mitt arbete på EU-nivå för att säkerställa svenska intressen som är avgörande för svensk konkurrenskraft, min bedömning av Sverigebilden i relation till min frånvaro vid möten med mina motsvarigheter på EU-nivå och vilka initiativ jag avser att ta för att öka mitt engagemang och min närvaro när viktiga svenska intressen som billig el och konkurrenskraft förhandlas och beslutas om på EU-nivå.

Jag menar att frågeställningen är fel från start, och jag ämnar försöka förklara varför.

Att sätta långsiktig konkurrenskraft högst upp på EU-agendan var en av regeringens viktigaste prioriteringar under det svenska EU-ordförandeskapet. Regeringen har sedan dess fortsatt att driva en aktiv EU-politik för att stärka konkurrenskraften och skapa goda förutsättningar för vår industri, inte minst vad gäller låga elpriser. Utan tillgång till fossilfri och billig energi blir det svårt att genomföra den gröna omställningen, och genomför vi inte denna tappar vi i konkurrenskraft och når inte våra klimatmål.

Regeringen har som tydligt mål att komma in i EU-processerna tidigt för att säkerställa svenska intressen, vilket är ett tydligt skifte från den tidigare regeringens arbetssätt. Det handlar om prioriteringar och politisk vilja. Men det handlar också om att samla allierade och påverka genom alla tänkbara kanaler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som ett led i detta arbete har jag under våren bjudit in till exempel näringslivet, industrin, akademin och myndigheter till EU-sakråd för att samla in synpunkter och samla oss kring ett gemensamt budskap för att påverka EU framåt. Regeringen ska även hålla regelbundna möten om kommande initiativ med representanter från näringslivet, facket och andra intresseorganisationer.

Att påverka EU:s inriktning kan ske på olika sätt. Ett exempel är resan till Paris för ett möte med Frankrikes energiminister bara veckor efter att regeringen tillträtt hösten 2022. Vid det mötet lades grunden för den kärnkraftsallians som sedan kom till under mitt överinseende under det svenska ordförandeskapet här i Stockholm. Sedan det första mötet med kärnkraftsalliansen våren 2023 går det att konstatera att flera lagstiftningsfiler efter det kom att inkludera just kärnkraft på ett eller annat sätt. Det har varit ett omvittnat framgångsrikt sätt att främja svenska intressen, som ett direkt resultat av den prioritering jag gjorde hösten 2022.

Senast i mitten av april besökte jag Bryssel och hade möten med tre EU-kommissionärer med ansvar för bland annat konkurrenskraftsfrågor, energipolitik och den gröna given. Där framförde jag vikten av att nästa kommission prioriterar genomförandet av den gröna och digitala omställningen och samtidigt stärker konkurrenskraften över tid. Vi berörde bland annat kärnkraft, gruvor och svensk skog.

Men EU-politik formas inte endast av EU-processer. COP - de olika klimattoppmötena - OECD och Nordiska ministerrådet är samtliga forum för att forma och påverka EU-politiken. Detta är exempel på hur regeringen och jag driver svenska intressen på EU-nivå. Genom att vara aktiva och påverka tidigt i processer på olika nivåer kan vi maximera svenska intressen i EU.

Fru talman! Jag kommer ändå att drista mig till att svara generellt. Vi behöver städa, och vi behöver få fakta på fötterna så att vi kan arbeta strategiskt. Det har vi äntligen påbörjat. Utifrån det underlaget kan vi diskutera hur vi ska rikta om.

Den grundläggande infrastrukturen, till exempel kärnkraft, vägar, järnväg, hamnar, är en statlig uppgift; men att lägga in direktstöd och statliga stöd allmänt till företag är inte en statlig uppgift. Det är när vi har misslyckats på den första delen som vi hamnar i den andra delen, och där ska vi inte svepas med. Om vi har fokus på detta landar vi rätt i en del av bedömningarna av var staten ska gå in och dela risken för att gynna skattebetalarna, inte för att gynna vinstmarginaler - som inte är statens uppgift. Vår uppgift är att stå på medborgarnas sida.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ska försöka hålla mitt svar kort. Sverige kommer aldrig att kunna konkurrera med till exempel Kina eller USA i statsstöd och inte heller med Tyskland eller Frankrike. Därför måste vi ha en tydlig, egen usp. Vi måste verkligen sälja det som historiskt har varit vår konkurrensfördel: elpriser, kompetent arbetskraft, fungerande transportinfrastruktur, tidig digitalisering av samhället och den svenska arbetsmarknaden. Det är det vi har haft, historiskt. Om man nu blickar framåt behöver svaret vara mer av detsamma.

Vi lägger om energipolitiken för att få rimliga elpriser i framtiden, och vi har fokus på effekt. Vi satsar stort på ingenjörsutbildningar, yrkesutbildningar och grundskola för att öka kompetensen i hela landet. Vi behöver satsa på infrastruktur, både ur ett beredskapsperspektiv och för att stärka Sverige AB. Jag tar glatt del av diskussionen som handlar om att Sverige är förhållandevis underinvesterat när det kommer till de frågorna, men det gör jag inte med regeringshatten på.

Vi satsar också särskilt på 6G. Det handlar om 390 miljoner de kommande åren. Vi har även fått till ett samarbete med USA. Efter många år av duttande lägger vi nu om för att få till denna starka grundplatta igen i stället för att primärt försöka springa i kapp problemen i efterhand med olika typer av företagsstöd. Grundplattan - grundinfrastrukturen i sig - med minskad regelbörda ska bana väg för ett starkare svenskt företagsklimat. Det kan kosta pengar på kort sikt, men det kommer att tjäna oss väl på lång sikt.

Fru talman! Det första jag skulle vilja säga är att Regeringskansliet sammanfattningsvis har ganska god kunskap om enskildheter. Vi har enskilda exempel på sådant vi tycker eller har indikation på har fungerat väl och på sådant som har fungerat mindre väl. Vi har dock begränsad kunskap om de sammantagna effekterna av det stöd som vi ger. Vad blir summan av alla de statliga stöd som ändå finns?

Jag vill också gå så långt som att säga att tidigare regeringar har lämnat skeppet utan större överblick. Det försöker vi nu rätta till med det som står i budgetpropositionen för innevarande år, nämligen 15 miljoner kronor för att systematiskt utvärdera offentliga företagsfrämjande insatser. Detta arbetar vi med just nu på Klimat- och näringslivsdepartementet. Det projektet ska skapa bättre förutsättningar för redovisning, uppföljning och utvärdering av statliga stöd, insatser och offentliga bidrag till företag och ge överblick över vårt företagsfrämjande system.

Det andra handlar om Tillväxtanalys. Det är anslag som har förstärkts, som Tobias Andersson var inne på, för att stärka arbetet med just effektutvärdering.

Det tredje är det som står i finansplanen för budgetpropositionen 2024. Regeringen vill också se över hur det statligt finansierade företagsfrämjandet kan bli så effektivt och ändamålsenligt som möjligt.

När jag klev in på mitt departement fanns inte den typen av samlad bild. Vi behöver skaffa oss en sådan.

Det gamla kommunalrådet i mig, pragmatikern, som nu ger sig ut i alla dessa EU-sammanhang och internationella sammanhang ser ett problem med att många länder har börjat trycka in statsstöd medan vi inte gör det på samma sätt. Det väcker frågor. "Jaha, här är ett svenskt företag som inte har fått den här typen av stöd, men det garanteras i andra sammanhang. Betyder det att den svenska regeringen inte tror på det här projektet?" Det visar på hur toxiska statsstödsrace är. Det sätter också fokus på att skattemedel används för att bana väg för sådant som borde ha lösts genom att i stället öka lönsamheten och bärigheten genom att minska regelbördan för företagen. Samtidigt ser verkligheten ut som den gör.

När vi kan hämta hem pengar från EU - alltså våra egna skattemedel som vi har pumpat in i EU-systemet - till svenska intressen är det klart att vi ska använda den möjligheten. Men det är uppenbart att det är en djungel i dagsläget. Vi har dålig överblick. Det styr vi upp nu.

Fru talman! har frågat mig om regeringen och jag avser att verka för en fullständig översyn av olika offentliga näringslivsstöd till det privata näringslivet.

Regeringen delar den bild Tobias Andersson ger. Det finns oklarheter och brister i underlag som redovisar vilka effekter som uppnås via den statliga finansieringen till företag och företagsfrämjande aktörer. Och denna kritik har lyfts över lång tid från ett flertal håll, bland annat av Riksrevisionen.

Regeringens ambition är att förbättra möjligheterna för uppföljning och utvärdering av statliga stöd och offentliga bidrag till företag. Regeringen vill åstadkomma en bättre överblick och säkerställa att statens medel används effektivt och går till rätt ändamål. I budgetpropositionen för 2024 föreslog regeringen att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling skulle utökas med 15 miljoner kronor för arbetet med att mer systematiskt utvärdera offentliga företagsfrämjande insatser, och anslaget beräknades årligen tillföras 15 miljoner kronor 2025 och 2026 för samma ändamål.

Syftet är att skapa en bättre överblick över alla typer av näringslivsstöd och skapa bättre förutsättningar för att också kunna göra välgrundade bedömningar av dessas effekter. Arbetet har nu påbörjats på Regeringskansliet. Ett led i det arbetet är bland annat Tillväxtanalys slutrapport Samlad uppföljning och utvärdering av det företagsfrämjande systemet, som redovisades den 27 mars i år, med förslag på hur en sådan överblick och bättre förutsättningar för effektutvärderingar kan åstadkommas.

Samtidigt är diskussionen kring statens roll gällande offentliga stöd och vilka effekter de ger en svår fråga och något som Sverige delar med många länder. Det är inget unikt problem. Vi vet dock att Sverige i internationella jämförelser rankas som ett av världens ledande innovationsländer. Vi vet också att svensk ekonomi är stark, och vi har, för att vara ett så pass förhållandevis litet land i världen, många stora internationellt framgångsrika innovativa företag. Alltså ser vi att det svenska näringslivet är konkurrenskraftigt och att näringslivet har förmåga till förnyelse och utveckling på internationella marknader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ramvillkor och väl fungerande marknader är centralt för det svenska näringslivets konkurrenskraft. Viktiga konkurrensfördelar historiskt har bland annat varit rimliga elpriser, kompetent arbetskraft, fungerande transportinfrastruktur, tidig digitalisering av samhället och den svenska arbetsmarknadsmodellen. Att säkerställa att Sveriges viktiga konkurrensfördelar alltjämt består är avgörande för näringslivet och landets välstånd.

Jag instämmer i att vi behöver få en bättre överblick över statliga företagsstöd och bra underlag för att kunna bedöma vilka effekter de leder till. Det är viktigt att hushålla med statens resurser och att de används där de gör störst nytta.

Fru talman! Vi såg det komma. Jag fick en föredragning från de enheter som jobbar med de frågorna så sent som för bara några veckor sedan, eller om det nu blir några månader sedan, givet att det är lagstiftning som trädde i kraft förra året. Jag har som minister varit angelägen om att få en löpande uppdatering.

Det behöver få lite tid att verka för att vi ska kunna utvärdera och se hur vi själva tycker att det faller ut. Jag själv personligen följer det väldigt noggrant. Jag fick som sagt en föredragning under våren om vad vi vet i dagsläget, och vi är utöver det aktiva i EU-förhandlingarna.

För att gå tillbaka till huvudfrågan är ju elsystemet svenskt, nordiskt och europeiskt. Vi spelar på en global marknad, så det är otroligt viktigt att vi har tydliga, transparenta villkor för att få ned risken. Det är viktigt att vi i Sverige tillåter utländska investerare men inte är naiva och att vi vågar tänka värdekedjor i dubbel bemärkelse - värde i form av genererat värde för vårt land, för svenska medborgare och för elsystemet, men också i termer av huruvida vi delar gemensamma, grundläggande värderingar eller inte så att vi inte är naiva i det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill addera något som jag hade möjlighet att tala med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz om i dag. Mineral är jätteviktigt för elektrifieringen. Vi kan inte bara stirra oss blinda på själva ägandet av vindkraftverken utan måste också se till värdekedjan som helhet. I dag är Kina dominerande. Vi kan inte bygga in oss i ett liknande beroende som Tyskland och Europa gjorde med rysk gas. Här är Sverige bokstavligt talat en guldgruva, om man vill vara en del av lösningen av också denna ekvation framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag vill börja med att bekräfta det som Jessica Stegrud säger om siffrorna och om att de olika uppgifter som finns är ett tecken på den komplexitet som finns i frågan.

Sverige har byggt ut 16 700 megawatt vindkraft de senaste 10-15 åren. Samtidigt har vi lagt ned planerbar och reglerbar fossilfri baskraft i form av kärnkraft. Det är fyra reaktorer som har lämnat oss, och två reaktorer som det planerades för stoppades.

Trots att vi har adderat 16 700 megawatt vindkraft har elkonsumtionen legat hyfsat stadig. Vi får inte ut mer av den kraftproduktion som vi har installerat. Jag vill ta tillfället i akt att i alla sammanhang som jag kan försöka förklara varför.

Tittar vi på vad vi får ut av den landbaserade vindkraften som vi installerar ser vi att det är ungefär 11 procent, om 100 procent är möjlig kapacitet i teorin. För den havsbaserade vindkraften är det ungefär 18 procent. Vissa visar på lägre och andra visar på hacket högre nivå. Vi hoppas på teknik som gör att vi ska kunna få ut mer av den havsbaserade vindkraften.

Jämför det med vad man får ut av till exempel kärnkraften. I stället för 11 procent eller 18 procent ligger det på 74 procent, och det är det omvända förhållandet när det är som tuffast och svårast i vårt land och vi behöver elen som mest.

Man talar många gånger om den installerade kapaciteten, det vill säga vad man i teorin har möjlighet att få ut, och man talar inte om vad man faktiskt får ut av vindkraften. Dessutom behöver man med den väderberoende kraftproduktionen öka balanseringskostnaderna kraftigt. År 2021 landade notan på 1 miljard kronor, år 2023 blev det 6 miljarder kronor, och i år förväntas notan öka till 8 miljarder kronor för nedregleringar i systemet för vindkraften.

Detta läggs ovanpå det intresse som vi har sett från en del tveksamma aktörer att göra investeringar i detta. Därför är det så viktigt med leveranssäkerhetsmål. Allt hänger ihop. Det är i stark kontrast till utformningen av de elcertifikat som vi har sett genom åren.

Leveranssäkerhetsmålet är också en förutsättning för planeringsmålet. Vi har i dag inte ett driftsäkert och leveranssäkert elsystem, vilket stoppar anslutningar av nya industrier. Dessutom vill man kunna lita på att de som står bakom kraftproduktionen också är aktörer som vi vill ha med att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! För att svara konkret på den sista frågan: Har jag ett datum? Nej. Det här är någonting som nu förhandlas på EU-nivå. Får vi indikationer på att vi har fortsatta problem kommer vi att fortsätta att skruva i systemet.

Anledningen till att jag gör en lite bredare utvikning om vindkraften i stort är att förutsättningarna ändras i grunden. Det finns några seriösa vindkraftsaktörer som är intresserade av att utveckla sin produktion så att den kan bidra mer med stödtjänster. Där ser vi en annan typ av väldigt långsiktigt seriöst ägande. Det ser jag som näringsminister och energiminister positivt på.

Fru talman! Jag vill inleda med att tacka Jessica Stegrud så mycket för interpellationen.

Olika aktörer anger olika siffror för det kinesiska ägandet. En del anger betydligt lägre siffror än 16 procent. Det beror lite grann på hur man ser på det. Till exempel har branschföreningen Svensk Vindenergi kommenterat detta, och Energimyndigheten har försökt värdera det. När man gjorde en beräkning av alla pågående projekt som ska vara driftsatta till 2026 kom man fram till att kinesiska bolag äger drygt 5 procent av vindkraftsparkerna och står för drygt 6 procent av den totala installerade vindkraftseffekten i landet och 7 procent av den totala årliga produktionen av vindkraftsel i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill dock vara tydlig med att jag tycker att det här är problematiskt. Jag vill också understryka att det är en sak hur man viktar och beräknar det faktiska direkta ägandet och en annan att vi i värdekedjan runt vindkraften och kraftproduktionen har ett väldigt stort beroende av flera aktörer som vi ser som problematiska. Dessa är betydligt svårare att komma åt med den lagstiftning som nu har trätt i kraft.

Lagen trädde i kraft 2023 och har som sagt sin bakgrund i EU-förordningen. Det är bara utomeuropeiska investerare som träffas av lagen, men den är utformad för att det ska vara svårt att kringgå den genom till exempel avancerade upplägg. Det är hela intentionen, men det är uppenbart att man kommer att behöva följa det här framåt. Vi är visa av erfarenhet; när vi lyckas täppa till på ett ställe brukar man hitta sätt att försöka kringgå lagen på andra sätt. Just nu pågår förhandlingar om revidering av förordningen om utländska direktinvesteringar. Syftet med ändringarna är att göra det obligatoriskt för medlemsländerna att ha ett granskningssystem, vilket det inte är i dag, och att öka kraven på samarbete och informationsutbyte mellan olika medlemsländer samt mellan medlemsländerna och kommissionen.

Det är helt uppenbart när vi ändå har en förhandling om en revidering att Sverige har anledning att löpande utvärdera om vi själva är nöjda med implementeringen för vår egen del och hur vi själva har valt att tillämpa den. En stor utmaning är investeringar som redan har skett kontra dem som kommer framöver, där vi har lättare att navigera än när det gäller det som redan finns på plats i Sverige.

Fru talman! Jag är glad att bara få lov att debattera enkla, lätta och ytliga frågor här i dag. Det är en bra kompensation för andra sammanhang man ibland vistas i.

Jag vill gärna få fört till protokollet att denna inledning från mig som statsråd inte ingick i mitt skriftliga svar och ska tolkas högst ironiskt. Jag säger detta för att det ska bli begripligt för dem som sedan läser detta online.

Jessica Stegrud har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att analysera riskerna med kinesiskt ägande i svensk vindkraft och eventuella konsekvenser av det och om jag i så fall avser att föreslå några åtgärder för att minska eller få bort sådana risker och konsekvenser.

Frågan om vem som äger och kontrollerar energiinfrastruktur i Sverige är otroligt viktig. Den här regeringen lade fram ett förslag om en lag om granskning av utländska direktinvesteringar redan under sitt första år i regeringsställning. Lagen gör det möjligt för Inspektionen för strategiska produkter att ingripa mot investeringar i samhällsviktiga verksamheter om det finns skäl för det. Stora vindkraftsparker omfattas i de flesta fall av definitionen av samhällsviktig verksamhet.

Inom EU pågår just nu förhandlingar om en ny europeisk förordning om utländska direktinvesteringar. Statsrådet Forssell överlade så sent som den 2 maj för regeringens räkning med näringsutskottet om det förslaget. Regeringen välkomnar huvudinriktningen i förslaget, som innebär att alla medlemsstater måste skaffa sig ett granskningssystem. Samtidigt är det viktigt för oss att inte skapa onödig byråkrati i andra änden men också att inte försvåra i onödan för önskade utländska investeringar. Det är också viktigt för oss att Sverige behåller en exklusiv rätt att avgöra vilka investeringar som ska tillåtas och inte.

Regeringen gör med andra ord redan mycket när det gäller frågan om utländska investeringar i energiinfrastruktur. Frågan är högprioriterad och en del i regeringens arbete med att stärka den nationella säkerheten.

Fru talman! Implementeringen pågår under hela 2024 utifrån ett redan fattat regeringsbeslut. Det tar myndigheterna nu vidare. De har varit väldigt tydliga med att de kommer att ta hela 2024 i anspråk för att implementera det hela fullt ut.

Jag vill understryka att mognadsgraden är ett av flera kriterier både i dagsläget och utifrån det som implementeras och utvecklas.

Fru talman! Så här på slutet vill jag understryka att det är bra att denna del har tillkommit, men vi får inte glömma att energiplanering är fullkomligt avgörande. Klarar vi inte av att energiplanera mer aktivt för landet som helhet men också lokalt och regionalt kommer det här ändå inte att hjälpa. Då kommer man att sitta där och inte få ihop pusslet.

Det andra rör elproduktionen och kapacitetsbristen. Här är jag väldigt stolt och glad över samarbetet mellan våra två partier och de två andra samarbetspartierna. Att bara ösa på med mer kraftproduktion är inte lösningen och svaret på Sveriges allvarliga problem. Man måste ha effekt. Vi sitter med en jättestor utmaning, inte minst fram till 2030. Det handlar om kraftvärme, gasturbiner, vattenkraft och befintlig kärnkraft - det vill säga effekthöjningar där - men också om ny kärnkraft, som är mer sannolik efter 2030 och kanske mer precist efter 2035. Det är vägen framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Slutorden från min sida får bli: Fortsättning följer! Tack för en god interpellation!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag vill ge en komplimang till Johnny Svedins kluriga och väl insatta frågor. Jag vill inledningsvis vara tydlig med att jag som minister självklart inte kommer att kommentera enskilda ärenden här i kammaren. Jag ser på Johnny Svedins kroppsspråk, om jag vågar tolka det, att han har full förståelse för det.

Vi är extremt angelägna om att dessa beslutsprocesser ska vara transparenta och icke diskriminerande. Jag är väldigt bekymrad över de diskussioner som förekommit, bland annat om möjligheterna att få tag på malm och om bandbredd i form av järnvägsbredd. Även andra liknande diskussioner har förts. Att det över huvud taget finns frågetecken om huruvida vi behandlar alla bolag lika är bekymmersamt.

Låt mig göra en lite bredare utvikning. Jag har den stora äran och det stora ansvaret - jag säger inte börda, men det är i alla fall en diger uppgift - att i Ulf Kristerssons regering vara ansvarig för alla näringsfrågor, alltifrån små och medelstora företag, scaleup- och startup-företag, tung industri och life science till gruv- och energifrågor. För mig har det varit väldigt viktigt att inte ha ansvar för de statliga bolagen. Visserligen företräder jag alltid regeringen, och vi har ansvar för de statliga bolagen. Men jag har velat vara systemansvarig i relation till energifrågorna och i det perspektivet dra isär de dubbla hattar som ibland har förekommit i tidigare regeringar.

För att svara lite mer precist på några av datumfrågorna: Arbetet från Svenska kraftnäts sida pågår under hela detta år. Det har man från Svenska kraftnät själv tydligt kommunicerat. Hur andra aktörer väljer att tillämpa det måste man, om det finns frågor kring det, fråga dem.

Arbetet med hela processen i sig kommer även att pågå efter 2024. Det gäller till exempel den remiss som ska skickas ut angående EI:s leverans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi jobbar väldigt aktivt med att stärka nätbolagens roller som systemansvariga så att de agerar på ett sätt som är förutsägbart och transparent. Det ska vara tydligt för företagen hur de ska tänka kring sina investeringar. Även detta görs via den elmarknadsutredning som Bo Diczfalusy leder. Det är en del av utredningen som det kanske inte har talats om lika mycket, men det kommer också att ha bäring på detta.

Vi vet ju vad som är avgörande för att Sverige ska kunna visa att det går att ha högt uppsatta klimatmål och att säkra tillväxt, arbetstillfällen och en trygg välfärd. Det som möjliggör den ekvationen är en vettig elektrifiering som inte bygger på fantasier utan på transparens och tillgång till effekt där, när och på det sätt det behövs.

Fru talman! Jag börjar nog ändå med den sista delen av Johnny Svedins fråga.

Vi har en löpande dialog med våra myndigheter, inte minst SVK, som är en myndighet som är avgörande för att vi ska klara den här elektrifieringen. De har en ganska diger uppgift, bland annat utifrån vårt gemensamma Tidöavtal och den omfattande sektionen om just energifrågorna men också utifrån de regeringsuppdrag vi har gett. Padrons utredning pekar också på ökat framtida ansvar för SVK för att få en mer proaktiv drift när det gäller hur myndigheten arbetar.

Det här är ett pågående arbete. Vi ser nu hur myndigheten svarar upp mot de regeringsuppdrag, regleringsbrev och instruktioner som vi har gett den hittills. Utifrån det kan vi föra dialog om det krävs ytterligare delar.

Men vi har också möjlighet att utvärdera utfallet av de uppdrag som vi har gett hittills. Det handlar bland annat om det uppdrag vi i juni förra året gav Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen om att underlätta de här processerna. Jag vill ändå understryka att det arbetet inte inleddes med det här regeringsuppdraget, utan myndigheten hade redan arbetat med detta delvis på egen hand. Och regeringens uppdrag till Svenska kraftnät handlar om att komplettera vägledningen med ändamålsenliga krav på mognadsgrad och informationsdelning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Svenska kraftnät har också utvecklat en omfattande portal på sin webbplats för att hjälpa den som vill ansluta till transmissionsnätet att hitta rätt. Där finns en beskrivning av processen, information om hur man tar kontakt, vad det kostar, vad en ansökan ska innehålla med mera. Där finns även rekommendationer om vad en ansökan bör innehålla för att möjliggöra en bedömning av just mognadsgrad.

Jag tycker att man här kan vara ödmjuk inför att Sverige inte har arbetat aktivt med detta tidigare. Det har tillkommit i och med vår regering och de fyra samarbetspartiernas arbete. Därför håller jag inte för osannolikt att vi kan komma att behöva utveckla detta ytterligare framåt.

EI har också lämnat förslag med olika genomförandetider. Vissa åtgärder kan tillämpas redan i dag, utan att det krävs författningsändringar. Annat kommer att kräva mer arbete framåt. Men min förhoppning är att elnätsföretagen aktivt kommer att följa dessa förslag på åtgärder och att EI följer upp om det behövs ytterligare åtgärder utifrån detta.

En del av dessa vägledningar och rekommendationer utgörs av Vägledning för anslutning till Stamnätet, och rekommendationer till nätföretag har "tricklat" från detta. Mognadsgrad är nu en tydlig parameter liksom energianalys och krav på mer detaljerade tidsplaner.

Jag hoppas att detta, fru talman, något ytterligare ger svar på att vi följer det här väldigt noga. Det är delvis lite nytt för en regering i Sverige - dock inte för vår regering - att arbeta så aktivt med frågan.

Fru talman! Johnny Svedin har frågat mig om jag avser att vidta några generella åtgärder för att säkerställa att anslutningen till stamnätet sker på ett konsekvent, transparent och rättvist sätt för alla inblandade parter.

Sverige står inför en omfattande omställning av energiförsörjningen och en kraftig expansion av elsystemet. Från att ha haft ett närmast konstant elbehov under närmare 30 år väntas elektrifieringen av industrier och transporter leda till kraftigt ökad elanvändning i Sverige. Redan i dag ser vi på flera platser i Sverige brist på kapacitet för att ansluta nya anläggningar till elsystemet. Därför är det av särskilt stor betydelse att vi utnyttjar det befintliga elsystemet på bästa sätt.

I februari förra året presenterade Affärsverket svenska kraftnät fyra åtgärder för att förbättra processen för nyanslutning och ökade abonnemang. Bland åtgärderna finns höjda krav på mognadsgrad och att i högre grad tillämpa anslutningsavtal med villkorad kapacitet.

Regeringen anser att det är angeläget att processen effektiviseras och gav därför i juni 2023 Svenska kraftnät i uppdrag att förtydliga och precisera den befintliga vägledningen för anslutning av nya anläggningar till transmissionsnätet. I uppdraget ingick även att ta fram råd och rekommendationer till nätföretagen om bland annat krav på mognadsgrad, informationsdelning och avtalshantering.

Samma dag gav regeringen även Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utreda en utvecklad och effektiv informationsdelning vid ansökningar om nya anslutningar till elnätet. Regeringen anser nämligen att rådande praxis inte ger tillräckligt bra förutsättningar för bedömning av elsystemets planeringsförutsättningar. En mer ändamålsenlig informationsdelning skulle underlätta analysarbetet och möjliggöra ett bättre resursutnyttjande, så att driften och utvecklingen av elsystemet kan ske på ett säkert och effektivt sätt.

Fru talman! Regeringen kommer att fortsätta arbeta med att effektivisera nätanslutningsprocesserna, men för att Sverige ska kunna ansluta den efterfrågade elförbrukningen är Sverige beroende av en kraftig utbyggnad av planerbar fossilfri elproduktion. Även elnätet behöver byggas ut, och med mer planerbar fossilfri elproduktion i systemet ökar överföringskapaciteten i elnätet ytterligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tillgången till mer planerbar fossilfri elproduktion i Sverige är en förutsättning för att vi ska klara elektrifieringen och lyckas med den gröna omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar Johnny Svedin för frågan. Det är inte varje dag man får prata om det som kallas för KOS-regelverket och som rör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet.

Vad tusan handlar då detta om? Jo, det är så att det offentliga många gånger på riktigt osjysta villkor konkurrerar med privata verksamheter, och det får man inte göra. Då näringslivet är ryggraden i svensk ekonomi blir det ganska problematiskt. Den här regeringen vet att det inte är en enda politiker som skapar arbetstillfällena; i stället är det företagarna och entreprenörerna som skapar jobb, välstånd och välfärd.

För en månad sedan beslutade vi att se över reglerna för detta, det vill säga KOS-regelverket. Det finns en lång lista på sådant där vi har anledning att bedöma att det inte fungerar så som det ska. Jag ser fram emot att få tillbaka ett förslag på uppdaterat regelverk.

Fru talman! Stort tack, Marianne Fundahn, för frågan!

Vi har haft anledning att diskutera frågan om kompetensförsörjning tidigare. Till dem som lyssnar på denna frågestund och undrar vad de ska göra med sina liv kan jag säga att det finns många och goda arbetstillfällen inom just energisektorn framöver. Vi har behov av att fler svenskar utbildar sig och ställer om för energisektorn.

Vi genomgår nu ett ganska bryskt uppvaknande när det gäller det som kallas totalförsvarsfrågor. Både på civilförsvarsministerns område och på mitt eget område pågår nu flera aktiva dialoger med våra ansvariga myndigheter för att höja beredskapen och medvetandet om den sårbarhet som finns men också arbetet med att ta fram ytterligare åtgärder. Detta är inte en fråga som vi tar lätt på, och vi behöver se till att minska sårbarheten även inom energisektorn.

Fru talman! Jag uppfattar att det finns bred uppslutning kring att vi behöver säkerställa att vi har en realistisk plan för att kunna nå nettonollutsläpp 2045 och kombinera det med stark ekonomisk tillväxt som gör att vi också har folklig förankring för den gröna omställning som vi nu gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därtill är jag väldigt glad över att vi har fått större fokus även på den korta sikten, för där har vi många av de möjliga tunga företagsinvesteringarna i närtid.

Jag ser fram emot att återkomma med helheten.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Den energipolitiska inriktningspropositionen är ju något som vi har diskuterat i många olika sammanhang och under lång tid. Vi ser fram emot att få presentera denna proposition i sin helhet och att riksdagens behandling av densamma tar vid.

Jag vill också ta tillfället i akt här att tacka för det stora engagemang som funnits från samtliga partier. Jag har ju varit aktiv politiskt så länge att jag minns hur det var vid den förra energipolitiska överenskommelsen, då man inte pratade med alla partier i Sveriges riksdag. Det känns som en svunnen tid.

Jag är också tacksam, fru talman, för Miljöpartiets inspel i det här. Vi ser fram emot att presentera den energipolitiska inriktningspropositionen i sin helhet. Vi delar helt bilden av att vi behöver fokusera mer på den korta sikten, det vill säga på 2030 och inte bara på 2045.

Fru talman! De senaste tio åren har Sveriges elsystem byggts ut. Det är i dag 10 000 megawatt större än år 2013. Det är alltså rejält mycket mer kraftproduktion som har gått in i systemet.

Ändå ser vi att systemet är skörare än någonsin. Varför? Jo, för att man har lagt ned baskraft - det vill säga kärnkraft - och bara tryckt in väderberoende kraftproduktion som gör att vi inte har tillräckligt med effekt för att kommunerna ska kunna säga ja till de företagsetableringar som behövs. Därför ska vi komma ihåg att enbart mer vindkraft de kommande åren inte kommer att lösa de akuta problem vi har.

Med det sagt: Regeringskansliet arbetar aktivt med att bana väg för alla kraftslag och därmed öka incitamenten för det lokala att säga ja till mer vindkraftsproduktion utan att ta bort det kommunala vetot.