Fru talman! Jag är glad att bara få lov att debattera enkla, lätta och ytliga frågor här i dag. Det är en bra kompensation för andra sammanhang man ibland vistas i.

Jag vill gärna få fört till protokollet att denna inledning från mig som statsråd inte ingick i mitt skriftliga svar och ska tolkas högst ironiskt. Jag säger detta för att det ska bli begripligt för dem som sedan läser detta online.

Jessica Stegrud har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att analysera riskerna med kinesiskt ägande i svensk vindkraft och eventuella konsekvenser av det och om jag i så fall avser att föreslå några åtgärder för att minska eller få bort sådana risker och konsekvenser.

Frågan om vem som äger och kontrollerar energiinfrastruktur i Sverige är otroligt viktig. Den här regeringen lade fram ett förslag om en lag om granskning av utländska direktinvesteringar redan under sitt första år i regeringsställning. Lagen gör det möjligt för Inspektionen för strategiska produkter att ingripa mot investeringar i samhällsviktiga verksamheter om det finns skäl för det. Stora vindkraftsparker omfattas i de flesta fall av definitionen av samhällsviktig verksamhet.

Inom EU pågår just nu förhandlingar om en ny europeisk förordning om utländska direktinvesteringar. Statsrådet Forssell överlade så sent som den 2 maj för regeringens räkning med näringsutskottet om det förslaget. Regeringen välkomnar huvudinriktningen i förslaget, som innebär att alla medlemsstater måste skaffa sig ett granskningssystem. Samtidigt är det viktigt för oss att inte skapa onödig byråkrati i andra änden men också att inte försvåra i onödan för önskade utländska investeringar. Det är också viktigt för oss att Sverige behåller en exklusiv rätt att avgöra vilka investeringar som ska tillåtas och inte.

Regeringen gör med andra ord redan mycket när det gäller frågan om utländska investeringar i energiinfrastruktur. Frågan är högprioriterad och en del i regeringens arbete med att stärka den nationella säkerheten.

Fru talman! Jag vill inleda med att tacka Jessica Stegrud så mycket för interpellationen.

Olika aktörer anger olika siffror för det kinesiska ägandet. En del anger betydligt lägre siffror än 16 procent. Det beror lite grann på hur man ser på det. Till exempel har branschföreningen Svensk Vindenergi kommenterat detta, och Energimyndigheten har försökt värdera det. När man gjorde en beräkning av alla pågående projekt som ska vara driftsatta till 2026 kom man fram till att kinesiska bolag äger drygt 5 procent av vindkraftsparkerna och står för drygt 6 procent av den totala installerade vindkraftseffekten i landet och 7 procent av den totala årliga produktionen av vindkraftsel i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill dock vara tydlig med att jag tycker att det här är problematiskt. Jag vill också understryka att det är en sak hur man viktar och beräknar det faktiska direkta ägandet och en annan att vi i värdekedjan runt vindkraften och kraftproduktionen har ett väldigt stort beroende av flera aktörer som vi ser som problematiska. Dessa är betydligt svårare att komma åt med den lagstiftning som nu har trätt i kraft.

Lagen trädde i kraft 2023 och har som sagt sin bakgrund i EU-förordningen. Det är bara utomeuropeiska investerare som träffas av lagen, men den är utformad för att det ska vara svårt att kringgå den genom till exempel avancerade upplägg. Det är hela intentionen, men det är uppenbart att man kommer att behöva följa det här framåt. Vi är visa av erfarenhet; när vi lyckas täppa till på ett ställe brukar man hitta sätt att försöka kringgå lagen på andra sätt. Just nu pågår förhandlingar om revidering av förordningen om utländska direktinvesteringar. Syftet med ändringarna är att göra det obligatoriskt för medlemsländerna att ha ett granskningssystem, vilket det inte är i dag, och att öka kraven på samarbete och informationsutbyte mellan olika medlemsländer samt mellan medlemsländerna och kommissionen.

Det är helt uppenbart när vi ändå har en förhandling om en revidering att Sverige har anledning att löpande utvärdera om vi själva är nöjda med implementeringen för vår egen del och hur vi själva har valt att tillämpa den. En stor utmaning är investeringar som redan har skett kontra dem som kommer framöver, där vi har lättare att navigera än när det gäller det som redan finns på plats i Sverige.

Fru talman! Jag vill börja med att bekräfta det som Jessica Stegrud säger om siffrorna och om att de olika uppgifter som finns är ett tecken på den komplexitet som finns i frågan.

Sverige har byggt ut 16 700 megawatt vindkraft de senaste 10-15 åren. Samtidigt har vi lagt ned planerbar och reglerbar fossilfri baskraft i form av kärnkraft. Det är fyra reaktorer som har lämnat oss, och två reaktorer som det planerades för stoppades.

Trots att vi har adderat 16 700 megawatt vindkraft har elkonsumtionen legat hyfsat stadig. Vi får inte ut mer av den kraftproduktion som vi har installerat. Jag vill ta tillfället i akt att i alla sammanhang som jag kan försöka förklara varför.

Tittar vi på vad vi får ut av den landbaserade vindkraften som vi installerar ser vi att det är ungefär 11 procent, om 100 procent är möjlig kapacitet i teorin. För den havsbaserade vindkraften är det ungefär 18 procent. Vissa visar på lägre och andra visar på hacket högre nivå. Vi hoppas på teknik som gör att vi ska kunna få ut mer av den havsbaserade vindkraften.

Jämför det med vad man får ut av till exempel kärnkraften. I stället för 11 procent eller 18 procent ligger det på 74 procent, och det är det omvända förhållandet när det är som tuffast och svårast i vårt land och vi behöver elen som mest.

Man talar många gånger om den installerade kapaciteten, det vill säga vad man i teorin har möjlighet att få ut, och man talar inte om vad man faktiskt får ut av vindkraften. Dessutom behöver man med den väderberoende kraftproduktionen öka balanseringskostnaderna kraftigt. År 2021 landade notan på 1 miljard kronor, år 2023 blev det 6 miljarder kronor, och i år förväntas notan öka till 8 miljarder kronor för nedregleringar i systemet för vindkraften.

Detta läggs ovanpå det intresse som vi har sett från en del tveksamma aktörer att göra investeringar i detta. Därför är det så viktigt med leveranssäkerhetsmål. Allt hänger ihop. Det är i stark kontrast till utformningen av de elcertifikat som vi har sett genom åren.

Leveranssäkerhetsmålet är också en förutsättning för planeringsmålet. Vi har i dag inte ett driftsäkert och leveranssäkert elsystem, vilket stoppar anslutningar av nya industrier. Dessutom vill man kunna lita på att de som står bakom kraftproduktionen också är aktörer som vi vill ha med att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! För att svara konkret på den sista frågan: Har jag ett datum? Nej. Det här är någonting som nu förhandlas på EU-nivå. Får vi indikationer på att vi har fortsatta problem kommer vi att fortsätta att skruva i systemet.

Anledningen till att jag gör en lite bredare utvikning om vindkraften i stort är att förutsättningarna ändras i grunden. Det finns några seriösa vindkraftsaktörer som är intresserade av att utveckla sin produktion så att den kan bidra mer med stödtjänster. Där ser vi en annan typ av väldigt långsiktigt seriöst ägande. Det ser jag som näringsminister och energiminister positivt på.

Fru talman! Vi såg det komma. Jag fick en föredragning från de enheter som jobbar med de frågorna så sent som för bara några veckor sedan, eller om det nu blir några månader sedan, givet att det är lagstiftning som trädde i kraft förra året. Jag har som minister varit angelägen om att få en löpande uppdatering.

Det behöver få lite tid att verka för att vi ska kunna utvärdera och se hur vi själva tycker att det faller ut. Jag själv personligen följer det väldigt noggrant. Jag fick som sagt en föredragning under våren om vad vi vet i dagsläget, och vi är utöver det aktiva i EU-förhandlingarna.

För att gå tillbaka till huvudfrågan är ju elsystemet svenskt, nordiskt och europeiskt. Vi spelar på en global marknad, så det är otroligt viktigt att vi har tydliga, transparenta villkor för att få ned risken. Det är viktigt att vi i Sverige tillåter utländska investerare men inte är naiva och att vi vågar tänka värdekedjor i dubbel bemärkelse - värde i form av genererat värde för vårt land, för svenska medborgare och för elsystemet, men också i termer av huruvida vi delar gemensamma, grundläggande värderingar eller inte så att vi inte är naiva i det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill addera något som jag hade möjlighet att tala med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz om i dag. Mineral är jätteviktigt för elektrifieringen. Vi kan inte bara stirra oss blinda på själva ägandet av vindkraftverken utan måste också se till värdekedjan som helhet. I dag är Kina dominerande. Vi kan inte bygga in oss i ett liknande beroende som Tyskland och Europa gjorde med rysk gas. Här är Sverige bokstavligt talat en guldgruva, om man vill vara en del av lösningen av också denna ekvation framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.