Ebba Busch

Fru talman! Jag tackar Ida Ekeroth Clausson för denna interpellation. Det låter som att jag har lyckats ge mig själv merjobb. Man försöker svara på en fråga och får fler frågor.

Jag tycker att det har varit en givande diskussion, där vi har fått lov att peka på behovet av att nu inte bara sätta plåster på såren.

Den förra regeringen hittade, många gånger i samarbete med riksdagen, förtjänstfullt sätt att dämpa effekterna av pandemin, vilket var rätt och riktigt i ett läge när vi inte hade en aning om hur länge pandemin skulle fortgå. Nu är situationen en annan, och vi kan inte hålla saker och ting under armarna hur länge som helst, utan det ska vara möjligt för folk och de här företagen att rehabilitera sig och kunna stå på egna ben igen alternativt hitta ett annat spår.

Då behöver grunden vara att vi ser till att Sverige har konkurrenskraftig och leveranssäker elproduktion med effekt där det behövs när det behövs och att vi har vettiga priser på drivmedel. Det ska inte vara så dyrt att vara svensk. Vi ska i grunden ha en ekonomisk politik som bekämpar inflationen och ser till att det alltid lönar sig att arbeta och att vara en del av samhällsbygget Sverige framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Där finns företagarna, våra jobbskapare, och jag ser fram emot att kunna återkomma med ytterligare besked om förenklingsarbetet. På det området har vi bara börjat.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag ska försöka klara av att byta kassetter i huvudet. Men jag ska börja med räntorna som verkligen har skenat ut genom taket och inte hela vägen till rymden men nästan. Det är klart att det påverkar byggsektorn enormt mycket. Förut betalade man kanske 1 000 kronor per miljon på bygglån. Om man hade 3 miljoner i bygglån betalade man 3 000 kronor för det. Plötsligt betalar man i stället 12 000 kronor för det. Man börjar fundera på hur det egentligen var i början av 1990-talet och hur illa det kan bli. Detta har gjort att det har skett en jättestor tillbakagång i hela byggsektorn eftersom efterfrågan och köpkraften inte finns.

Man ska komma ihåg att detta har skett samtidigt som vi har sett skyhöga drivmedelspriser och skyhöga elpriser. En del av det har att göra med ett eländigt omvärldsläge. Putins fruktansvärda och fullskaliga invasion av Ukraina har påverkat mycket när det gäller både elpriser och drivmedelspriser. Men därtill drev vi en egen inhemsk politik där vi plockade bort kärnkraftsreaktorer. Vi tryckte visserligen på med massor av mer kraftproduktion, men i princip uteslutande väderberoende sådan. Det gjorde oss mycket mer sårbara för dessa prisförändringar och för förändringar i vår omvärld. Det finns ingen regering som kan tygla vad Putin väljer att göra. Men vi kan bestämma hur sårbara vi i Sverige ska vara för detta.

Detta är en anledning till att vi har lagt om energipolitiken, det vill säga att alla goda kraftslag behövs så länge de är fossilfria. Vi ska inte välja den väg som Tyskland har valt och som lägger ned kärnkraftverk, är jättenöjda och marknadsför vindkraft och solkraft. Men med andra handen förlänger man sitt beroende av kol och gas i stället. Den vägen ska inte Sverige gå.

Detta är det som gör att vi långsiktigt kommer att kunna ha andra priser på el och fortsatt vara ett attraktivt land att investera i och att bo och leva i för vanliga hushåll.

Den andra delen handlar om reduktionsplikten. Där har vi stött på visst motstånd i denna kammare, även om majoriteten har funnits här för att sänka reduktionsplikten. Det går inte att vaccinera drivmedelspriserna mot saker i omvärlden eller mot världsmarknadspriser. Men det går att bestämma om politiken till exempel ska lägga på 4 eller 6 kronor till, eller vad det kan vara, i ett läge där priset var uppe på 26 kronor. Nu har vi valt att gå den andra vägen, att med alla politiska medel som finns bidra till att sänka priset.

Det finns en anledning till att jag lyfter fram dessa delar. När priserna riskerar att skena som de har gjort på el och drivmedel slår det igenom på företagandet i stort, och det påverkar alla som driver företag. Det är en viktig åtgärd framåt att göra denna hemläxa, för det finns ingen quickfix här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller frågan om byggsektorn specifikt vill jag understryka att bostadsminister Andreas Carlson rullar ut en radda med åtgärder som handlar om regelförenklingar även där för att motivera och underlätta för byggande även av mindre bostäder, som i sin tur är en avgörande del av flyttkedjan.

Jag inser att jag har gjort det som jag hatar när politiker gör, alltså inte svarat på den nya frågan som ledamoten flikade in om den sunda konkurrensen. Men jag återkommer gärna till den. Jag blev så engagerad i de andra delarna och hur vi bekämpar brottslighet inom företagandet.

Fru talman! Jag delar Ekeroth Claussons bedömning att det är en exceptionellt tuff situation. Pandemi och lågkonjunktur i kombination har slagit hårt mot många svenska företag. Om vi därtill lägger hela inflationssituationen, den energikris som vi har sett och ett krig i vår del av världen får vi en tuff situation.

Sverige har fortsatt ett allvarligt ekonomiskt läge, men vi ser nu tecken på att vi börjar lyckas koppla greppet om inflationen. Det är för tidigt att säga att vi är i hamn eller i mål - det är vi långt ifrån - men vi ser positiva signaler om att det vi har gjort hittills ändå går i rätt riktning och har önskad effekt.

Ökade råvarukostnader och inköpspriser, kostnadsökning för energi och hyror och så stigande fasta kostnader och räntor ovanpå detta kombinerat med minskad efterfrågan är uppenbart faktorer bakom antalet ökade konkurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill åter understryka att anledningen till att regeringen har lagt fram en budget som vilar tungt på att bekämpa inflation, bekämpa inflation och bekämpa inflation är att den slår igenom på allt, och i andra änden gör vi de regelförenklingar som borde ha gjorts för länge sedan.

Det är lätt att hitta brett politiskt stöd i denna kammare för att regelbördan för företag borde minska, men om vi tittar på hur regelbördan har utvecklats de senaste åren ser vi att regeringar av olika färg har gjort sig skyldiga till att bara addera till den.

Även vi i den nu sittande regeringen sliter med samma utmaning: att bekämpa brottslighet där företag används som täckmantel eller där man arbetar genom olika företag. Vi försöker reglera och stoppa detta och samtidigt lätta på den totala regelbördan för alla laglydiga företag.

Grunden i den policy som gör att Sverige långsamt men säkert kommer att ta sig ur den väldigt tuffa situation som många företagare i Sverige befinner sig i är alltså inflationsbekämpning och förenklad regelbörda.

Fru talman! Ida Ekeroth Clausson har frågat mig vad jag och regeringen avser att vidta för åtgärder för att bryta den allvarliga trenden med ökande konkurser och om jag och regeringen särskilt har analyserat riskerna med att fler företag tvingas till varsel och i värsta fall konkurser och vilka slutsatserna i så fall är av analysen.

Det finns många olika anledningar till att företag inte får verksamheten att gå ihop ekonomiskt och därför kan tvingas i konkurs.

De senaste åren har näringslivet, precis som resten av samhället, ställts inför flera utmaningar med anledning av bland annat coronapandemin, energiprisutveckling och inflation. Under år 2023 har flera, främst makroekonomiska, faktorer gått i en riktning som innebär ökad konkursrisk för delar av näringslivet, särskilt i vissa utsatta branscher.

Ökade råvarukostnader och inköpspriser och en kostnadsökning för energi och hyror samt stigande fasta kostnader och räntor kombinerat med minskad efterfrågan kan vara anledningar till det ökade antalet konkurser. Regeringen konstaterar att sysselsättningen i näringslivet växte kraftigt efter pandemin. Den toppade någon gång under första halvåret 2023 och har därefter minskat, till följd av lågkonjunkturen.

Väl fungerande marknader är en förutsättning för att motverka prisökningar. En stärkt konkurrenstillsyn främjar företagslivet, och därför har regeringen i flera omgångar skjutit till medel till Konkurrensverket. Vidare har regeringen tillsatt en utredning med uppdrag att se över nya konkurrensverktyg för Konkurrensverket och beslutat om en översyn av reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, KOS-regelverket. Osund konkurrens från offentlig sektor drabbar framför allt små och medelstora företag.

Det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag i Sverige. Regeringen driver därför en offensiv förenklingsagenda och har lanserat ett omfattande förenklingspaket. Paketet omfattar bland annat ett förenklingsråd som regeringen avser att inrätta och som ska ge förslag på förenklingsåtgärder som följer av befintlig svensk lagstiftning. Dessutom förstärker vi verksamt.se, en webbplats för företagare som samlar tjänster och information från en rad myndigheter.

Detta paket i kombination med bland annat att ett större antal myndigheter i sina regleringsbrev har fått återrapporteringskrav eller uppdrag att prioritera förenklingsarbetet kommer att leda till verklig förenkling och effekter för företagen, vilket kommer att bidra till att stärka den svenska ekonomin och konkurrenskraften.

Härutöver har regeringen påbörjat arbetet med att inrätta ett implementeringsråd, vars syfte är att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader. Rådet ska lämna rekommendationer vid implementering av EU-direktiv för att motverka omotiverade regelbördor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att främja sysselsättningen inom byggsektorn så att det finns kompetent arbetskraft kvar inom byggsektorn när konjunkturen vänder föreslår regeringen att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas under 2024. De närmare villkoren framgår av den lagrådsremiss som nyligen beslutats.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka för denna interpellation och understryka att det ibland finns ett demokratiskt värde i att markera skillnaderna och ibland i att markera att man håller i frågor och prioriteringar även över maktskiften. Det finns flera viktiga initiativ som den socialdemokratiskt ledda regeringen tog under förra mandatperioden som jag med glädje har kunnat springa vidare med och där det finns ett stort värde i att vi klarar av att kroka arm brett i politiken. Det här är ett sådant område, som jag ser det. Jag vill därför tacka för drivet och för att interpellanten har lyft dessa frågor i dag.

Sverige är en stolt industri- och technation, men det är entreprenörer, idéer och hårt slit som har byggt detta välstånd. Det finns inte en enda politiker i denna kammare eller på andra sidan vattnet i regeringen som skapar ett enda arbetstillfälle, utan det är i grund och botten dessa entreprenörer. Men vår uppgift är att förbättra jordmånen.

Detta har vi arbetat med under det svenska EU-ordförandeskapet, och vi fortsätter att göra det inom EU framöver - inte minst frågan om läkemedelspaketet, som nu diskuteras inom EU. Hur ser vi till att EU fortsatt är en intressant marknad för tunga investeringar?

Sverige har nu också tagit över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Där ser vi fram emot att få diskutera dessa frågor.

Sedan vill jag återigen, fru talman, bidra till att hajpa frågan om forsknings- och innovationspropositionen, som kommer i slutet av året. Jag tror att det blir en väldigt viktig diskussion och ett viktigt beslut för Sveriges fortsatta konkurrenskraft och attraktivitet när det gäller dessa frågor.

Tack för debatten!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag vill börja med att understryka att vi behöver vässa oss. Det finns betydligt mer att göra här.

Det är helt riktigt att några av våra främsta succéer är företag som vi har haft förhållandevis länge. Det är ganska stora företag, som vi är glada, stolta och tacksamma över.

De utmaningar som bromsar tillväxten i så kallade startups och scaleups, som skulle kunna möjliggöra för fler att göra samma resa, är till stor del samma utmaningar som alla små och medelstora företag möter. Några saker skiljer. I grunden är det dock så att för att människor ska våga starta företag och gå från den lilla idén och det där fröet som sås - varför har ingen lyckats lösa det här problemet eller gjort något åt det här? - till att sedan sätta sin arbetstid i pant eller belåna huset och starta företaget, gå från idé till verklighet, behöver man ha en jordmån för företagande i Sverige som är betydligt bättre än i dag.

Det är därför den här regeringen trycker så mycket och så hårt på regelförenklingar i stort - för att det är viktigt också för den absoluta spjutspetsen, det vill säga startups och scaleups.

Men det som särskiljer deras resa från övriga små och medelstora företags är att de har hög innovationshöjd och är kunskapsintensiva, skalbara och snabbväxande. Det är klart att detta medför ganska mycket växtvärk och gör att vi behöver se till att infrastrukturen runt omkring dem är extra bra.

Regeringen gör förstärkningar inom olika områden som påverkar förutsättningarna för dessa företag. Förutom övergripande regelverksförenklingar krävs också tillgång till kapital, kunder och kompetens. Flera av dessa delar adresserade jag också i mitt ursprungliga svar.

Fru talman! Jag vill återigen tacka för interpellationen men också understryka att jag verkligen instämmer i hyllningen av Sverige som life science-land.

Jag möter fortfarande människor som inte riktigt har koll på att life science står för en betydande del av svensk bnp. Det är också en otroligt viktig exportsektor för vårt land. Det bidrar till bilden av Sverige och ökar attraktiviteten i att investera, verka och finnas i Sverige. Det är något som vi inte får ta för givet.

Alldeles nyss höll vi ett rundabordssamtal med flera tunga företrädare från life science-sektorn för att diskutera vad ytterligare som behövs för att se till att de framtida investeringarna landar i Sverige och inte i Norge eller Danmark, som vi just nu ser väldigt tuff konkurrens från. Det gjorde jag tillsammans med sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson och socialminister Jakob Forssmed men även en representant från utbildningsminister och ansvarig för forskning och högre utbildning Mats Persson. Det är en viktig signal till omvärlden, tror jag, och det var också den respons vi fick från företrädarna från life science-sektorn när det gäller hur tungt vi viktar life science-frågorna.

Vi arbetar nu med utredningen om kliniska prövningar, till exempel, och där vet vi att det kommer ytterligare skarpa förslag och verktyg för att vässa vår konkurrenskraft. Jag instämmer helt i interpellantens medskick: Här får vi inte slå oss till ro.

Det offentliga behöver hitta sätt att möjliggöra för vinnare och skapa en spelplan som ger bästa möjliga förutsättningar för alla företag. Det är inte det offentliga som kommer att stå för lösningarna här, men vi kan skapa grogrunden och miljön som möjliggör det. När det gäller denna spelplan är kärnan tidsenliga förändringar i de regelverk som i dag hindrar och försvårar företags innovation och tillväxt.

Vi ser fram emot att kunna jobba vidare med utredningen om kliniska prövningar och, inte minst, den forsknings- och innovationsproposition som vi hoppas kunna presentera någon gång i slutet av året.

Fru talman! Jag abonnerar på talarstolen i tre interpellationer i dag; för dem som har "joinat" på läktaren och online.

Fru talman! Per-Arne Håkansson har frågat mig om jag avser att ta initiativ för en översyn av hur framväxten av startup-bolag och uppskalningsbolag kan stimuleras, samt hur jag bedömer potentialen ur ett nationellt perspektiv utifrån Innovation Skånes prioriterade områden inom hälsa, mobilitet och foodtech.

Framväxten av startup-bolag och uppskalningsbolag är viktig för framtidens välstånd i Sverige. Det är våra företagare och entreprenörer som skapar jobb, välstånd och välfärd. Regeringen vill bidra till att fler människor väljer att starta och utveckla företag och förverkligar sina idéer. Sverige är en stolt industri- och technation vars företag byggts av entreprenörer, idéer och hårt slit. Stöd från regeringen behöver även i fortsättningen ges genom att långsiktigt stärka förutsättningarna inom många olika områden såsom kompetensförsörjning, möjlighet till kapital och enklare regelverk. Regeringen har även ett ansvar för samordning av de offentliga insatser som gör det enkelt att hitta rätt rådgivning och stöd.

Redan i dag finns ett offentligt ekosystem där innovationskontor, inkubatorer, tillväxtfinansiering från Vinnova, regionalfonder, Almi och Saminvests fonder, tillsammans med samverkanssatsningar för innovation och en mängd privata initiativ, bidrar till en helhet i stödet till startups och scaleups.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen flera olika satsningar på utbildning och forskning som ska stärka ingenjörslandet Sverige och möta de stora kompetensbehoven, som inte minst finns hos innovativa företag. Det sker bland annat en utbyggnad av civilingenjörsutbildningarna och en höjning av ersättningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap och teknik. Utan kunskap finns ingen innovation.

Växande startup-bolag är även beroende av att kunna attrahera och behålla den internationella nyckelkompetens som behövs för att de ska kunna utvecklas och växa i Sverige. Regeringen har därför lämnat en proposition som antagits av riksdagen om att förlänga expertskatten från fem till sju år. De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari i år.

Regeringen har även beslutat om ett tilläggsdirektiv till Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag som innebär att de så kallade 3:12-reglerna ses över. Syftet är att reglerna om så kallade kvalificerade personaloptioner ska bli mer effektiva och därmed underlätta för företag att attrahera och behålla nyckelkompetens.

Regeringen har vidare gett ett uppdrag till Tillväxtverket att i samarbete med ytterligare tio myndigheter stärka samordningen kopplad till Sveriges möjligheter att attrahera och behålla högkvalificerad internationell kompetens och annan utländsk arbetskraft som är viktig för Sveriges konkurrenskraft.

I budgetpropositionen för 2024 har regeringen bland annat föreslagit en förstärkning av företagsportalen verksamt.se - det låter som världens torraste men är världens bästa grej om man ska starta företag eller har ett företag - samt inrättandet av ett förenklingsråd som kompletterar det tidigare aviserade implementeringsrådet.

När det gäller Innovation Skåne håller jag självklart med om att Skåne och Öresundsregionen har en stark utvecklingspotential på området hälsa och life science. Geografiskt har regionen ett strategiskt läge med goda möjligheter till samverkan över gräns och, minst lika viktigt, en tung forskningstradition och strategiska forskningsinfrastrukturer. Möjligheterna till strategiska sektorsöverskridande samarbeten med annan teknisk forskning och andra deeptechbolag är goda, och den typen av samverkan är avgörande och blir allt viktigare. Detta och en rad andra faktorer skapar i den här regionen en dynamisk miljö som är viktig för Sverige, som vi vill ska fortsätta vara ett ledande life science-land i en värld med hårdnande global konkurrens.

Hälsa och life science är ett prioriterat område för regeringen där vi vill vara en aktiv part. Regeringskansliet har ett etablerat extra nära samarbete mellan de tre departement som ligger särskilt nära life science-frågorna. I år kommer vi att lägga fram både en forsknings- och innovationsproposition och en uppdatering av den nationella strategin för life science. I strategin vill vi visa på handlingskraft på ett antal områden som vi förstått är avgörande för både små och stora företag, för hela sektorn och för det ekosystem som life science är så beroende av. Fortsatta forskningsinsatser inom hälsa och life science är en förutsättning för att kunna hantera framtida utmaningar inom hälsoområdet och för att Sverige ska fortsätta vara en konkurrenskraftig life science-nation.

Inom ramen för arbetet med livsmedelsstrategin 2.0 lyfte regeringen de innovativa livsmedelsföretagen, så kallade foodtechföretag. Det är inom dessa små och medelstora företag som flera av framtidens exportsuccéer inom livsmedel kommer att finnas, och det är främst där som majoriteten av framtidens nya arbetstillfällen kommer att skapas. Att dessa företag växer och internationaliseras är avgörande för att den svenska livsmedelsproduktionen ska öka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var ett långt svar, men det kändes nödvändigt givet den tunga och viktiga frågan. Tack till interpellanten för den!

Fru talman! Jag börjar med att understryka att regeringens hållning är att direktivet i grunden är bra. Det uppfattar jag att vi är överens om brett över blockgränsen, det vill säga att det är den linje som vi har mandat att föra fram i EU-sammanhang utifrån det som har förankrats i både utskott och EU-nämnd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Flera medlemsstater, bland annat Tjeckien, Frankrike och Italien, har rapporterats vara negativa till texten från den 28 februari. Även Tyskland och Österrike, två regeringar där gröna partier ingår, har rapporterat att de avser att avstå. Vi har självklart en nära dialog med dem.

Den svenska regeringen gör vad vi kan för att agera konstruktivt och för att hitta vägar framåt. Vi välkomnar det kompromissförslag som har kommit från det belgiska ordförandeskapet, och vi tar inte lätt på frågan. Vi tittar nu på vad som är en rimlig ståndpunkt, vad vi tror är en rimlig väg framåt och om en eventuellt justerad ståndpunkt behöver förankras utifrån det belgiska förslaget.

Men jag vill understryka att förslaget inte är så svartvitt som en del får det att låta. Det har inte låtit så i kammaren, men jag har sett en del av mediediskussionerna. Europeiska företags möjligheter att göra affärer med fattiga länder, och EU:s möjligheter att handla med dem, riskerar att försvåras om vi inte landar rätt. Det innebär att det förhållandevis privilegierade Europeiska unionen bidrar till att höja gränserna för fler länder att höja sig ur fattigdom, för fler länder att få handla med EU. Det är den balansgången vi vill nå. Det hoppet arbetar jag fortfarande med utifrån riksdagens mandat.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag vill understryka att jag svarade båda riksdagsledamöterna i mitt förra inlägg. Först och främst handlar det om att vi håller på att titta på det kompromissförslag som det belgiska ordförandeskapet har lagt fram, och vi kommer därför att återkomma när vi har tittat klart på förslaget. Vi har beredskap för om det finns behov av att förankra med riksdagen i enlighet med hur detta land styrs, i enlighet med hur en regering får agera i EU-sammanhang på riksdagens mandat.

Till Matilda Ernkrans, som sitter och skakar på huvudet, vill jag läsa högt det vi förankrade hos EU-nämnden i november 2022. Vi lyfter fram ett antal punkter i den svenska ståndpunkten som är förankrade hos EUnämnden - för dem som lyssnar på detta. Jag kan alltså inte i EUsammanhang driva någon annan linje än den som är förankrad hos riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har fått stöd för en svensk ståndpunkt som bland annat handlar om att ambitionen att skapa harmoniserade EU-regler på området i stället för det lapptäcke av nationella regler som håller på att uppstå på området är lovvärd - det vill säga vi är i grunden för. Det behöver dock göras på ett smart sätt och på ett sätt där de administrativa bördorna som direktivet ger upphov till står i proportion till de problem som förslaget tar sikte på. Därvidlag är regeringen kritisk till delar av kommissionens förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet. Det är problematiskt att direktivet skulle riskera att leda till betydande ökande administrativa bördor för berörda företag, inklusive för små och medelstora företag, som företag som omfattas av direktivet har en etablerad affärsrelation med.

Sedan kommer jag till en nyckelmening som jag vill framhålla: För att begränsa dessa bördor driver regeringen att direktivets omfattning och skyldigheter väsentligt begränsas. Regeringen anser att tröskelvärdena för antal anställda och omsättning bör höjas så att färre företag omfattas av direktivet - och så vidare.

Det är i enlighet med detta som vi har agerat sedan dess, och om det finns anledning att förankra en ny ståndpunkt, vilket vi har beredskap för - vi vet ännu inte vad regeringens förslag till ståndpunkt kommer att vara - om det finns anledning att be om nytt mandat eller justerat mandat utifrån det belgiska ordförandeskapets nu liggande kompromissförslag, kommer vi självklart att återkomma till riksdagen.

Fru talman! Jag skulle vilja markera några saker för att det inte ska råda någon begreppsförvirring här. Jag börjar i följande ände: Det är inte tu tal om att den svenska regeringen står bakom syftet med direktivet.

Vi vet att det fortfarande i dag, i Sverige och inom hela Europeiska unionen, handlas med varor såsom kläder, mat och delar av sådant vi använder varje dag - saker till våra bilar och elbilar och delar som är avgörande för vår gröna omställning, det vill säga allt det där som vi vill kunna slå oss för bröstet för - där vägen till varan varit allt annat än hållbar och moraliskt försvarbar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet att det finns hög risk att barn har varit involverade och att det finns hög risk för att människor utnyttjas under några av de allra mest fruktansvärda villkor och situationer. Därför är detta direktiv så viktigt, och därför var det någonting som det svenska ordförandeskapet arbetade aktivt med att föra framåt.

Vi har hittills inte röstat om frågan i Coreper i Bryssel, men flera länder har aviserat sin ståndpunkt. Vi menar att förslaget, jämfört med den version vi tidigare har varit beredda att ge vårt stöd till, har skiftat - att det har rört sig i en riktning som riskerar att bli kontraproduktiv och som innebär en hög risk att större företag eliminerar och plockar bort mindre aktörer i sina värdekedjor för att inte bli uteslutna ur handeln längre fram.

Vi riskerar då att få en situation där det i stället för fler länder som reser sig ur fattigdom - där fler kvinnor ges möjlighet att stå på egna ben och klara sin egen försörjning och där fler ges möjlighet att handla med övriga EU - blir fler som utesluts från värdekedjorna. Det är därför till exempel frågan om tröskelvärden har varit en stor diskussion.

Regeringen förankrade en svensk ståndpunkt i riksdagen i november 2022, och det är den vi har arbetat utifrån. Nu har vi tack och lov fått ett nytt förslag på bordet från Belgien, och det är något vi tittar på och arbetar med. Utifrån vart förslaget tar vägen ser vi över om det finns ett behov av att förankra en ny ståndpunkt i riksdagen, och då kommer vi att göra det i närtid. Det finns exempelvis ett möte inbokat med näringsutskottet i närtid. Vi har dock agerat utifrån den ståndpunkt som är förankrad i EU-nämnden, och den har vi gjort allt för att följa.

Vad gäller den fråga som Birinxhiku ställde håller vi nu på att titta på och analysera det kompromissförslag som det belgiska ordförandeskapet har lagt fram, och vår förhoppning är att hitta en väg framåt för att kunna föra direktivet till nästa led.

Fru talman! Aida Birinxhiku har frågat bistånds- och utrikeshandelsministern om han och regeringen avser att bromsa EU-förslaget om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen, och därför är det jag som är här i dag.

Rådet, kommissionen och Europaparlamentet har nyligen nått en preliminär politisk överenskommelse om det aktuella direktivförslaget. Denna behandlades i Coreper den 28 februari, men det fanns då inte tillräckligt med stöd bland medlemsstaterna för att godkänna den.

Sverige har varit en aktiv part i förhandlingen, och bland annat inleddes trepartsförhandlingar om en slutgiltig direktivtext under det svenska ordförandeskapet.

Sverige har sedan länge en hög ambitionsnivå i arbetet för mänskliga rättigheter och jämställdhet samt ett skärpt regelverk kring miljö- och klimatfrågor, och regeringen välkomnade syftet med direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet.

Regeringen anser att näringslivet har en viktig roll att spela i arbetet för en hållbar utveckling, och för många svenska företag är hållbarhetsfrågorna även viktiga ur ett konkurrensperspektiv. Genom direktivet föreslås företagen underställas rättsligt ansvar, och sanktioner, i förhållande till risken för negativ inverkan på mänskliga rättigheter och miljön. Det kommer att ställas krav på att företag identifierar, övervakar, förebygger, begränsar, avhjälper och sätter stopp för negativ inverkan i sin så kallade verksamhetskedja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I dag finns nationella lagstiftningar på området i några EU-länder, och ambitionen att i stället söka harmoniserade regler på EU-nivå i syfte att fördjupa den inre marknaden är lovvärd. Det skulle dock behöva göras på ett sätt som begränsar administrativa bördor och ser till att sådana är proportionerliga och ändamålsenliga i förhållande till förslagets syften.

Den text som behandlades i Coreper den 28 februari kan inte sägas leva upp till den målsättningen utan riskerar i stället att leda till betydande ökade administrativa bördor, inklusive - och i förlängningen - för små och medelstora företag. Konsekvenserna för företagen är svåra att överblicka. Samtidigt är det svårt att dra säkra slutsatser om målsättningar som önskas uppnås utifrån den konsekvensutredning som förberetts.

Mot denna bakgrund bedömer regeringen att direktivets omfattning och skyldigheter borde ha begränsats mer - och sammantaget att texten står för långt ifrån svenska ståndpunkter för att kunna godkännas. Sverige tillhör därmed den grupp av medlemsstater som inte gett sitt stöd till ett godkännande av texten. För det fall det blir aktuellt att ta slutgiltig ställning till den kommer Sverige att rösta nej.

Sedan dess har det belgiska ordförandeskapet lagt fram en uppdaterad version, som analyseras på Regeringskansliet och som vi kommer att ha anledning att återkomma till.

Fru talman! Jag vill börja mitt avslutningsanförande med att än en gång tacka Isak From så mycket för interpellationen. Vi behöver bli fler som förstår kraftvärmens och fjärrvärmens betydelse för Sveriges energisystem som helhet.

Enligt Energimyndighetens slutredovisning av regeringsuppdraget att ta fram förslag till en fjärr- och kraftvärmestrategi har användningen av biobränsle i det svenska energisystemet ökat med i genomsnitt drygt 2 ½ terawattimme per år under de senaste 40 åren, och huvuddelen har utgjorts av skogsbaserad bioråvara. Här behöver ett helt ekosystem klara av att hänga ihop. Enligt strategin finns potential för ökad tillförsel och användning av skogsbränsle under kommande decennier, men då behöver vi få flera beslut att gå i takt.

Nu sätter vi tänderna i skogsutredningen, och det gläder mig att Isak From redan har kikat på den. Det handlar om värdering av systemnyttor i elsystemet och att väga in detta mycket tydligare. Det handlar inte bara om ökad kraftproduktion eller mer in utan även om hur systemet kan fungera bättre med stabilare priser och stabilare leverans.

Vi gör med elmarknadsutredningen en total översyn av elmarknaden i stort. Vi ser över flexibilitetsfrågorna för att göra systemet mindre stelbent - inte minst gäller detta lokala flexibilitetsmarknader, bilaterala avtal, nätnytta och så vidare.

Detta blir en fråga för fler att engagera sig i framöver. Jag tackar så mycket för dagens interpellation.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det finns många anledningar till att kostnaderna för fjärrvärme har gått upp. Jag vill understryka att det är skillnad på fjärrvärme och kraftvärme. Det är värt att notera, som jag var inne på tidigare, att kraftvärmens effektivitet och konkurrenskraft hänger på att man kan sälja både el och värme. Det gäller alltså att det finns ett fjärrvärmenät eller en industriell process som kan ta emot den värme som produceras. Kraftproduktionen dimensioneras därför i väldigt hög grad efter värmeunderlaget, alltså hur många som har behov av detta för att värma sina hus. Tillgång till fjärrvärmenät är en förutsättning för den lokalproducerade elen från kraftvärmen.

Det finns flera anledningar till att priset har gått upp. Omställningen från fossilt till förnybart har ökat efterfrågan på biobränsle, i synnerhet efter Rysslands invasion av Ukraina. Tyskland och Polen är två av många länder som har efterfrågat väsentligt mer biobränsle, och returträ på väg till Sverige har stoppats för att i stället användas i Tyskland. Priserna på utsläppsrätter har också ökat, vilket ytterligare ökat trycket på omställning från fossil energi till biobränsle.

Vidare har flera länder i vårt närområde konverterat sina gamla fossila pannor till biobränslepannor. Kraftigt minskad import av biomassa och biobränsle från Ryssland, Belarus och Ukraina har lett till bränslebrist inom EU på flera miljoner ton, och många länder i Europa vänder sig till de nordiska länderna för biobränsle. Därtill har konjunkturen lett till neddragningar inom byggindustrin, vilket i sin tur har lett till minskade volymer träavfall - det som ibland kallas RT-flis - från byggprocesserna. Det har också blivit svårare att få till nya långsiktiga kontrakt.

Det finns väldigt många samverkande faktorer, fru talman. Det säger sig självt att det inte går att fullt ut kompensera för detta även om man bestämde sig för att använda en massa skattemedel för det.

Isak From vet att vi har andra processer igång som rör prissättningen på fjärrvärmen för att öka transparensen där. Kunderna, som många gånger sitter fast med ett naturligt monopol, ska ha möjlighet att veta vilka kostnader som kommer att drabba dem framöver och om dessa kostnader är motiverade. Detta får dock bli föremål för en annan diskussion än den som Isak From och jag har i dag.

Fru talman! Jag vill börja med att bena lite grann i varför det är så viktigt med kraftvärmen, återigen. Det som många gånger hörs i debatten om energifrågor och el i största allmänhet är nämligen vindkraft och kärnkraft, och någon gång ibland är det någon som nämner frågan om vattenkraft och vindkraft samtidigt. Det man missar när man inte tar med kraftvärmen i diskussionen kring energisystemet är följande: När vi nu har ökat fokus på beredskap och försörjningstrygghet efter Rysslands invasion av Ukraina behöver vi få ännu mer fokus på stödtjänster och den lokala effekten.

Kraftvärmen bidrar med ungefär 9 procent av den producerade elen i Sverige. Elproduktionen är ofta placerad på centrala platser i elnätet, och detta gör stor skillnad där effektbehovet är som störst och det många gånger kan vara brist på nätkapacitet. Man ska här göra skillnad på kraftvärme och fjärrvärme, för fjärrvärmen bidrar i sin tur till att avlasta elnätet eftersom den minskar behovet av el för uppvärmning.

Fru talman! Isak From är inne på bränslet. Bränslet som används till den svenska kraftvärmen utgörs till största delen av olika former av bio och avfallsbränslen. Det vanligaste är biobränsle i form av så kallad grot, vilket Isak From nämnde tidigare. Det är en förkortning för grenar och toppar och avser den del av trädet ovanför stubben som är kvar när stamdelen har tagits ut. Det är svårt att använda detta till så väldigt mycket annat, och vi skulle gärna se att det användes i större utsträckning.

Jag vill också ta tillfället i akt att understryka att den verkningsgrad som kraftvärmen har ligger på mellan 90 och 93 procent. Elen behöver produceras där behovet är störst, och oberoendet av väder gör kraftvärmen till en planerbar baskraft. Det är en otroligt viktig del av vårt system.

Isak From nämner att ansvaret ligger på flera olika ministrar, men jag skulle säga att vi är väl samkörda. Vi ser också behovet av att alla utredningar som nu är igång eller som ligger på regeringens bord samverkar.

Fru talman! Äntligen: Isak From har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att förbättra förutsättningarna för den bioenergieldade kraftvärmen. Det är en fråga som man diskuterar alldeles för lite, men i dag blir det åka av.

Inledningsvis kan jag konstatera att regeringen och jag delar Isak Froms bedömning att kraft- och fjärrvärmen utgör en central del av det svenska energisystemet. Förutom att bidra med en närmast fossilfri värme och elproduktion har kraftvärmen ofta en central roll för den lokala effektförsörjningen och bidrar till hög energieffektivitet - något av det viktigaste man kan få.

Den 15 december 2023 inkom Statens energimyndighet med sin slutredovisning av regeringsuppdraget att ta fram förslag till en strategi för en långsiktigt hållbar utveckling av fjärr- och kraftvärmesektorn. Därutöver publicerade Energimarknadsinspektionen den 31 januari 2024 en promemoria med slutsatser från den analys som myndigheten gjort av fjärrvärmemarknaden mot bakgrund av den senaste tidens prishöjningar.

Båda myndigheterna lämnar ett flertal förslag på åtgärder som syftar till att förbättra förutsättningarna för kraft- och fjärrvärme, både för kunderna och för leverantörerna. Regeringskansliet analyserar nu myndigheternas förslag, men det är tyvärr för tidigt att säga vilka åtgärder som kan bli aktuella för regeringen att gå vidare med.

Därtill har regeringen beslutat att en särskild utredare ska analysera och föreslå hur den svenska elmarknaden kan utvecklas och regleras för att bland annat säkerställa en hög leveranssäkerhet, skapa långsiktiga planeringsförutsättningar och ge fossilfria kraftslag och flexibla resurser marknadsmässig ersättning för de nyttor som de bidrar med.

Regeringen har också tillsatt en utredning om en robust skogspolitik som ser skogen som en resurs för bland annat energiförsörjningen.

Kraft- och fjärrvärmen påverkas även av totalförsvarsplaneringen, eftersom den innebär ökade krav på att stärka beredskapen inom värmesektorn. Ur ett totalförsvarsperspektiv är det viktigt att kraft- och fjärrvärmeverk har en förmåga att så långt det är möjligt upprätthålla värmeförsörjningen, även under höjd beredskap och ytterst krig. Kraftvärmen spelar även en viktig roll för elberedskapen och möjligheten till så kallad ödrift, det vill säga att leverera lokalt producerad el inom ett geografiskt avgränsat elnät som kan drivas utan koppling till det omkringliggande nätet, detta eftersom den med rätt förutsättningar har förmåga att kunna starta upp elproduktion utan extern anslutning till elnätet, så kallad dödnätsstart, och kan leverera reglerbar, planerbar och lokal elproduktion.

För att klara klimatomställningen, stärka Sveriges konkurrenskraft och nå hela vägen ned till nettonollutsläpp år 2045 behöver Sverige elektrifieras med fossilfri och i större utsträckning även planerbar el.

Fru talman! Man ska vara lite noggrann, särskilt när vi har besökare här i salen. Vi har en regering som har en ideologisk hemvist som är liberal, konservativ och kristdemokratisk, om man ska vara noggrann med orden. Det är också en regering som tror på rättsstatens principer. Det är en regering som inte vill lämna den stolta och goda svenska tradition som vi har om att land ska med lag byggas, och nu prövas den lagstiftning som vi har.

Fru talman! Jag har varit mycket tydlig i denna debatt när det gäller att ansökningarna nu kommer in och ärendena prövas. Om man får nej och anser att man borde ha rätt är det också rimligt att man överklagar. Men jag kan som minister inte kliva in i detta läge och säga: Nu kortsluter vi allt detta. Ni ska ha ersättning. Punkt, slut. Då är det ingen idé att vi har den lagstiftning som vi har.

Ser Socialdemokraterna ett behov redan nu av att ändra denna lagstiftning, då för vi gärna samtal om detta. Det som vi har gett besked om nu är att om vi skulle märka att detta inte funkar för verkligheten, då får vi göra som vi har gjort tidigare och vara beredd att se över lagstiftningen framåt. Men nu vore det väldigt märkligt att kortsluta detta.

Jag vill upprepa att jag är väldigt stolt över det engagemang som så många aktörer har visat i detta bekämpningsarbete. Detta har varit en supertuff situation. Alternativet hade varit förödande, alltså att inte ställa upp och att inte vidta dessa åtgärder. Det hade gjort att vi hade fått ännu fler restriktioner och att de antagligen fortfarande hade legat kvar.

Jag hoppas för alla boende och verksamma i regionen att smittan kan utrotas så snart som möjligt och att tillvaron i Fagersta och i Norberg kan återgå till det normala. Jag ser fram emot att få återkomma till frågan.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag vill återigen understryka att vi verkligen ser att detta är en otroligt tuff situation. Vi hade inte kunnat navigera runt detta och begränsa en otroligt farlig smitta på detta sätt om det inte vore för hur lokalsamhället, kommunen, jägarkåren och många frivilliginsatser har svarat upp mot detta mycket tuffa läge.

Det stämmer att vi inte har stått inför denna typ av situation förut, och vi har inte haft anledning att pröva epizootilagen skarpt på det sätt som nu sker.

Jag har väldigt svårt att se att det som Socialdemokraterna nu efterfrågar är att vi ska föregripa detta eller bestämma oss för ett ministerstyre utifrån en lagstiftning som inte finns och att vi ska säga åt myndigheterna hur de ska tolka lagen. Till syvende och sist landar det i att Jordbruksverket nu ska pröva de ansökningar om ersättning som har kommit in. De behöver prövas utifrån den lagstiftning som vi har.

Jag har stor förståelse för att detta är ett väldigt tufft läge för det som Åsa Eriksson nu riktigt benämner som hjärtland. Men ingen efterfrågar att detta ska bli laglöst land. Och här är den tuffa verkligheten att vi har den lagstiftning som vi har. Jag som minister kan inte kliva in och säga hur en enskild myndighet ska tolka detta.

Med detta sagt är jag gärna lyhörd inför om det finns goda förslag på ytterligare navigering framåt. Och som jag har markerat tidigare har vi en landsbygdsminister, och vi har mig som näringsminister som följer detta väldigt noga. Vi har markerat att om detta inte funkar för verkligheten kommer vi att behöva dra slutsatser utifrån det då. Det är för tidigt att göra det i och med att ansökningarna och prövningarna nu börjar ske. Det vore väl märkligt om vi föregrep dem?

Fru talman! Nu när jag har Åsa Eriksson framför mig skulle jag vilja börja med att tacka för interpellationen. Jag vill också uppmärksamma dem som lyssnar på debatten nu, online, eller i efterhand på att detta är anledningen till att vi har möjligheten att föra interpellationsdebatter. Det handlar om att vi ska kunna öka förståelsen för de effekter som olika beslut får och att vi ska kunna lyfta fram verkligheten så som den ser ut i olika delar av vårt land.

Det här är otroligt tufft både för de näringsidkare som har verksamhet som är, så att säga, nära skogen och som får sitt levebröd av det och för dem som har någon typ av verksamhet inom besöksnäringen. Detta är otroligt tufft för dem; jag instämmer i detta och delar den synen.

Men man behöver bena lite grann i hur ansvaret är fördelat om man ska kunna hitta en väg framåt. Myndigheterna har ett ganska tufft men tydligt regelverk att utgå ifrån. Det gör att handlingsutrymmet är begränsat. Vi kan inte hitta på här i kammaren hur detta ska mötas, utan myndigheterna behöver utgå ifrån den lagstiftning som vi har. Det, fru talman, är det enda sättet att ha en rättssäker ordning.

Myndigheterna lyckades med bekämpningsarbetet på många sätt. Det är ett otroligt stöd som bland andra jägarkåren, kommunen och allmänheten har visat, och det ska vi vara stolta över. Åsa Eriksson gör rätt som lyfter fram den beredvillighet som har funnits att ställa upp och göra sin del. Det har varit en ovärderlig insats. Det är också det som är anledningen till att vi nu ändå har kunnat se lättnader. Jordbruksverket kunde i förra veckan lätta ytterligare på restriktionerna. Hastigheten på lättnaderna i denna unika situation är direkt relaterad till hur man har valt att hantera den.

Men i och med att det är myndigheterna som utgår ifrån det regelverk vi har i dagsläget är det svårt att som minister värdera de bedömningar som har gjorts och de beslut som myndigheterna har fattat.

Det är därför, fru talman, jag i mitt svar pekar på de ärenden som nu kommer in till Jordbruksverket. De som har drabbats ekonomiskt har möjlighet att söka ersättning, och om man får avslag är det rimligt att man överklagar. Det är det som möjliggör att vi får en överblick som gör att vi skulle kunna vidta ytterligare åtgärder utifrån detta. Detta följer vi nu noggrant för att se vartefter hur den nu gällande epizootilagen tillämpas och om det finns anledning att göra ytterligare förändringar.

Fru talman! Åsa Eriksson har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att Tillväxtverket ska kunna ge stöd till de företag som har drabbats av svinpestrestriktionerna så att de kan överleva krisen.

Den 6 september 2023 konstaterades för första gången någonsin den allvarliga sjukdomen afrikansk svinpest i Sverige. Utbrottet i sig var mycket allvarligt, och en fortsatt spridning av smittan riskerade att innebära ytterligare konsekvenser. Kraftfulla åtgärder var därför nödvändiga i det inledande skedet av bekämpningen.

Nu har restriktionerna kunnat lättas betydligt. Den smittade zonen har minskats. Det innebär att vissa områden som tidigare omfattades av zonen nu är helt fria från restriktioner, vilket är fördelaktigt för privatpersoner, föreningar och företag.

Epizootilagstiftningen (1999:657) och EU-bestämmelserna på djurhälsoområdet innebär skyldigheter för Jordbruksverket att besluta om åtgärder och restriktioner för att bekämpa allvarliga djursjukdomar som afrikansk svinpest. Dessa åtgärder kan oundvikligen innebära vissa konsekvenser för de företag och privatpersoner som berörs, och därför finns också bestämmelser om ersättning i epizootilagen. Det är i första hand dessa bestämmelser om ersättning som bör tillämpas. Den som anser sig ha drabbats av kostnader eller förluster till följd av Jordbruksverkets beslut har möjlighet att ansöka om ersättning.

Jordbruksverket ska pröva ersättningsanspråken, och den som är missnöjd med Jordbruksverkets beslut har också möjlighet att överklaga det till förvaltningsdomstol. Genom Jordbruksverkets och domstolarnas prövning kan det klargöras vilka som har rätt till ersättning enligt epizootilagens bestämmelser, och regeringen följer den prövning som pågår.

I takt med att inkomna ansökningar hanteras av Jordbruksverket klarnar bilden av vilka aktörer och näringsgrenar som omfattas av ersättningar i enlighet med epizootilagstiftningen. Först när det finns en tydlig bild av vilka som inte omfattas kan frågan om ytterligare stöd utöver ersättning enligt epizootilagen övervägas.

Tillväxtverket har i uppdrag att bistå regioner och kommuner vid varsel och omställning i näringslivet. Tillväxtverket ansvarar inte längre för något företagsstöd riktat till företag som drabbas av oförutsedda händelser. Stödet vid korttidsarbete kan under en begränsad tid lämnas till arbetsgivare som på grund av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter behöver införa korttidsarbete. Stödet handläggs numera av Skatteverket.

Det pågår även andra insatser för att hjälpa företagen i det område som omfattas av restriktioner. I samband med utbrottet förmedlades information riktad till drabbade företagare via företagsportalen verksamt.se. Almi i Västmanland har öppnat en företagsjour dit länets företag kan vända sig för att få stöd, råd eller hjälp med de utmaningar de har fått på grund av svinpestens utbredning.

Regeringen fortsätter att följa denna fråga mycket noggrant.