Ebba Busch

Fru talman! Det är helt uppenbart för alla som har grundläggande insikt i hur ett elsystem fungerar. Om man har ett elsystem som bygger på att man har mycket el när det blåser och inte så mycket el när det inte blåser, det vill säga väderberoende intermittent kraftproduktion, och inte baskraft i form av vattenkraft och kärnkraft får man stora svängningar i tillgång på el, effektbrist och stora fluktuationer i pris.

Energiforsk var för några år sedan mycket tydliga i en rapport, tillsammans med flera andra som presenterade rapporter, med att Sverige om vi hade haft kvar Ringhals 1 och 2 hade haft 30-45 procent lägre pris än det läge som rådde då.

Mitt svar är alltså: Ja!

Fru talman! Den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmekanism som nu har införts är enligt ansvarig myndighet inte det som innebär att vi i dag har skyhöga priser, till exempel mellan klockan fem och klockan sex. Det infördes ett elsystem i Sverige som byggde på att vi skulle vara beroende av sol och vind. De rödgröna är hundra procent ansvariga för att ha gett svenska folket detta. Resultatet skördar nu svenska folket i form av skyhöga och volatila elpriser. Det är inte den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmekanismen som ligger bakom detta utan en rödgrön elpolitik.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att rikta mig till dem som vi finns till för att tjäna: medborgarna och hushållen, som nu återigen drabbas av resultatet av en mycket oansvarig energipolitik. Jag riktar mig till alla de hushåll som dels är oroliga i dag över rekordhöga elpriser i elområde 3 och 4, dels drabbas av att det är så osäkert var priset kommer att landa. Vad blir elräkningen runt jul?

Den här regeringen och de fyra samarbetspartierna lovade att städa upp efter den rödgröna regeringens elhaveri. Det är precis det vi nu gör. Det finns ingen quickfix på att man lagt ned den baskraft som gav stabila elpriser och stabil elproduktion. Vi genomför nu 50 åtgärder på kort och medellång sikt fram till 2030 som kommer att göra att man får ut mer effekt av all den el som produceras. Vi kommer att fortsätta att stå på hushållens sida även under denna vinter.

Vi kan också konstatera att priset inte är lika högt nu som 2022.

(Applåder)

Fru talman! Vi ser fram emot att fortsätta jämföra budgetposter och förutsättningar för långsiktighet och robusthet. Är det någonting man ska tävla i är det väl just detta.

Jag har många gånger sagt att svåra problem löser man bäst tillsammans. Nu står Sverige och vårt samhälle inför riktigt tuffa och svåra problem framöver. Vi har ett bra utgångsläge. På Financial Times och Statistas topplista våren 2024 rankas Handelshögskolans inkubator SSE Business Lab som nummer ett i Europa i kategorin best track record, i konkurrens med över 2 000 andra internationella startup-hubbar.

Daniel Vencu Velasquez Castro refererade till Ny Tekniks 33-lista. Som sagt finns 23 bolag som varit i eller befinner sig i inkubatormiljöer med på den. Vi har också bra grogrund för det som kallas enhörningar, unicorns, och som alltså inte är fria fantasier utan mycket konkurrenskraftiga och slagkraftiga bolag. Vi har 41 sådana, flera inom fintech, heltech, cleantech, musik och underhållning samt transport och logistik, och mer ska det bli.

Jag menar att vi väl har redovisat den omprioritering vi har gjort i ett tufft ekonomiskt läge för Sverige, där vi har prioriterat försvaret och totalförsvarsaspekten och där vi nu också har möjlighet, när vi har kopplat greppet om inflationen, att markera värdet av forskning och innovation framöver genom att göra den största ökningen av resurser till forskning och innovation någonsin.

Sedan lär vi mötas igen, ledamoten och jag, när forsknings- och innovationspropositionen är presenterad som helhet. Det får kanske bli en tidig julklapp, förhoppningsvis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag börjar med att bena i följdfrågorna på slutet. Regeringen anser att det nationella inkubatorprogrammet är viktigt, men jag understryker igen att det viktiga är inkubation och inte enskilda inkubatorer. Det är det som är det generella uppdraget. Vi har såklart en dialog med myndigheten om detta, och om det finns behov av klargörande är jag alltid öppen för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag gillar begreppet robusthet. Det använder jag ofta som energiminister. Som innovationsminister får jag kanske sno idén från Daniel Vencu Velasquez Castro. Det här blir lätt ett område som man i tuffa tider har svårt att motivera framåt. Jag har inga problem med att vara öppen med och stå för de neddragningar som skedde i början på mandatperioden, för de skedde i ljuset av totalförsvarstider. De skedde i ljuset av prioritering av försvarsfrågor och innovation som kan användas i det som på engelska kallas dual use, alltså både för försvarsändamål och militära ändamål och för civila ändamål. Vi omprioriterade då en del av pengarna.

Det har också varit en tuff prioritering i budgetar generellt i ett läge där vi hade en inflation på 10 procent. Alla pengar som lades någonstans åts upp av inflation. Det är därför det är så bra att den nu sittande regeringen har lyckats koppla greppet om inflationen och fått ned den från 10 procent. Det var också ett läge där prisökningarna bara fortsatte att skena. Nu är priserna fortfarande höga, men de fortsätter inte att skena uppåt. Vi har gått från 10 procent till 2 procent i inflation, vilket är mycket viktigt. Det banar också väg för en annan typ av robusthet framöver.

Det som verkligen är viktigt för att skapa robusthet är dock forsknings- och innovationspropositionen. Som jag nämnde tidigare har vi i budgetpropositionen för 2025 föreslagit att anslaget till de statliga forskningsfinansiärerna ökas kraftfullt, och det innebär som sagt den största ökningen av resurser till forskning och innovation någonsin. Det är en mycket tydlig styrsignal.

Regeringen föreslår också en satsning på 1,36 miljarder kronor till Vinnova från och med 2028, just med inriktning på excellent forskning. Därutöver ska vi presentera helheten i forsknings- och innovationspropositionen, förhoppningsvis innan jul - det är målsättningen.

Jag gillade liknelsen med legotornet. Jag tror dock att de som lyssnat kan förstå att det alltså skedde en omprioritering vad gäller inte minst försvarsfrågorna. Nu lägger vi en långsiktig bottenplatta både för Vinnova som myndighet och för Forsknings- och innovationssverige, inte minst genom att vi därtill gör en prioritering av ingenjörslandet Sverige för att öka civilingenjörsutbildningarna och utbildningarna inom naturvetenskap och teknik.

Vi kommer i slutet av året att presentera en STEM-strategi som spänner över hela utbildningssystemet, från förskola till forskarutbildning, för att få fler att söka sig till dessa branscher och yrken. Vi har en särskild utredare för att se över FoU-avdraget och expertskattereglerna. Vi har beslutat att ett nytt, internationellt konkurrenskraftigt skatteincitament för FoU i Sverige ska utredas så att fler företag placerar sin FoU-verksamhet i just Sverige. Vi arbetar också för att det ska bli lättare för företag att attrahera och behålla nyckelkompetens.

Här finns långsiktighet för mer robust forskning och innovation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag har försökt hinna med att anteckna frågorna för att kunna ge svar på en del av följdfrågorna.

Jag tackar för interpellationen och möjligheten att debattera. Ledamoten understryker att det inte är utan anledning som frågan ställs, och jag förstår och respekterar det. Jag välkomnar att frågan ställs. Ledamoten gav en god redogörelse för det stora värdet av både inkubation som ett sätt att arbeta och de inkubatorer som har fått stöd från Vinnova.

Innovativa företag är, och har nästan alltid varit, Sveriges tillväxtmotor. Vi arbetar hårt, vi är nyfikna, vi överkommer svåra problem och vi uppfinner nytt. Det är det som har byggt svenskt välstånd. Snilleföretagen lade på många sätt grunden för dagens välstånd.

Det är snart december och Nobeltider. Vi kan se tillbaka på Alfred Nobel, som revolutionerade sprängtekniken. Det var många som då undrade vad det skulle bli av det. Men dynamiten i sig gjorde att vi sedan också kunde spränga genom berg och bygga transportnät med järnväg och kanaler. Det ledde i sin tur till ökad handel, entreprenörskap och samhällsbygge. Det är så ekosystemen hänger ihop.

Men vi kan inte leva på gamla meriter, och här uppfattar jag att det finns en delad ambition att Sverige, som i dag är världsledande på många sätt, ska fortsätta att vara det i en stenhård konkurrens. Då kan vi inte slå oss till ro. Nya snilleföretag, nya startups och andra innovativa företag förnyar hela branscher och värdekedjor och gör att vi står rustade för morgondagen.

Jag redogjorde i detalj för hur styrningen av myndigheten Vinnova går till, och jag uppfattar det som att Daniel Vencu Velasquez Castro i allt väsentligt redogör för en liknande bild.

Regeringen har såklart en nära och god dialog med myndigheten; det är vårt ansvar att ha det. Apropå att svara så konkret jag kan på den uppföljande fråga som ställdes: När vi nu så tydligt signalerar i forsknings- och innovationspropositionen och har meddelat det största stödet någonsin till Vinnova från 2028 och framåt innebär det att det är möjligt för Vinnova att ha en annan långsiktig planering.

Självklart har vi alltså en nära dialog om effekterna av den tuffa prioritering som skedde under de gångna två åren. Jag är glad över att vi nu kan presentera den största satsningen hittills på Vinnova och på detta område framåt.

Fru talman! Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat mig om jag i min bedömning av medel har gjort en konsekvensanalys av instruktionerna till Vinnova och hur de påverkar det nationella inkubatorprogrammet. Han har även frågat mig om jag i arbetet med Sveriges innovationspolitik har identifierat det nationella inkubatorprogrammet som en viktig del av det svenska innovationsekosystemet och Sveriges innovationskraft. Avslutningsvis har jag även fått frågan vad jag ämnar vidta för åtgärder för att stärka det nationella inkubatorprogrammets möjlighet att stödja inkubatorer i hela Sverige och skapa förutsättningar för innovationer att kommersialiseras även utanför storstäderna.

Jag vill börja med att tacka för ledamotens frågor och möjligheten att diskutera startup-företag och innovation ännu en gång. Det är verkligen viktiga frågor.

Innovativa företag spelar en nyckelroll för Sveriges innovationskraft, ekonomiska tillväxt och gröna och digitala omställning. En del av dessa företag finns också i Vinnovas inkubatorprogram. Det är viktigt att fortsätta med åtgärder så att dessa företag kan bidra inte bara till entreprenörskapsandan i hela Sverige utan även till att behålla vår position som ledande innovationsnation. Det vill jag inledningsvis vara tydlig med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vinnova har sedan 2015 regeringens uppdrag att ansvara för att ge statligt stöd till inkubation. Under 2021 utvecklade Vinnova inkubationsstödet. I dag är det 32 inkubatorer (så kallade excellensinkubatorer) runt om i landet som kvalificerat sig via Vinnovas urvalsprocess, det vill säga att medel är tilldelade i öppen konkurrens.

I mars publicerade Financial Times en lista över Europas 125 ledande startuphubbar. Sverige kvalade in med sju stycken, med spridning från Luleå i norr till Göteborg i söder. Detta visar att vi och Vinnova gjort något riktigt bra med inkubationsstödet.

Regeringens stöd till inkubation är inte synonymt med stöd till inkubatorer, och Vinnovas uppdrag är att genomföra insatser för att stödja inkubation. Regeringen har inte gett Vinnova någon instruktion att dra ned på inkubatorprogrammen.

Inkubatorverksamheten har sina egna lokala och regionala prioriteringar, och ägarstrukturen skiljer sig åt mellan inkubatorer. Det är ägarna som har det fulla ansvaret för finansiering och drift av verksamheten. Staten äger inga inkubatorer, och Vinnovas inkubatorprogram finansierar heller inte driften.

De 32 inkubatorer som i dag får finansiering från Vinnova är endast en del av alla inkubatorer i Sverige. Dessa bedöms ha förmågan att stötta kommersialisering av forskningsresultat och idéer som kan ha en stor potential att bidra till samhällsnytta.

Regeringen anser att forskning och innovation av högsta kvalitet är en nyckel för att nå högre tillväxt och stärka svensk konkurrenskraft. I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen att anslagen till de statliga forskningsfinansiärerna ökas kraftfullt. Det innebär den största ökningen av resurser till forskning och innovation någonsin.

Regeringen föreslår en satsning på 1,36 miljarder kronor till Vinnova från och med 2028 med inriktning på excellent forskning samt forskning och innovation för banbrytande teknik. Satsningarna kommer att presenteras i kommande forsknings- och innovationsproposition i slutet av 2024. Det är inte så långt kvar, och jag räknar själv ned.

Forskning och innovation är helt centrala frågor för Sveriges konkurrenskraft, för vår välfärd och för den gröna omställningen. Innovativa startupföretag och inkubation är en viktig ingrediens i just detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill börja med det spår som jag var inne på tidigare. Jag ser det som en hederssak att försöka svara på de frågor som ställs. Jag menar att svaren finns i mitt inledande svar.

Finns det detaljer i det som fortfarande framstår som oklara är jag öppen för att bena ytterligare i det framöver. Det är en hederssak för mig att interpellationerna ska kunna fylla sin funktion.

Jag vill avsluta med att säga att hur man än vrider och vänder på detta är det tydligt att Sverige har en välfärd, en konkurrenskraft och en möjlighet att ansluta nya företag till ett elnät som står och faller med om det blåser eller inte eller om det är kallt.

I dag blåser det, så elpriserna är mycket låga. Under förra veckan blåste det i stället mindre, vilket under några dagar, som under tisdagen, gav väldigt höga priser i Sverige. Vi är också mycket beroende av import. Det spelar ingen roll att vi har överflöd vissa dagar om vi är så beroende av import.

Gör vi drakoniska ändringar i Sverige som alla andra kommer att mena går stick i stäv med både det regelverk som finns inom Sverige som vi själva har beslutanderätt över och EU-regelverk kommer det att ha kraftig påverkan på vår möjlighet att importera de dagar det inte blåser och solen inte skiner och det är riktigt kallt i landet.

Så otryggt kan vi inte ha det. Jag ser fram emot att fortsätta att kämpa för att göra elsystemet mer robust. Med det tackar jag för interpellationsdebatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Vänsterpartiets resonemang om Sveriges obalans i elsystemet är lika ansvarslöst som om jag skulle säga till mina barn: Vi har ett nettoöverskott på mat, kära barn. Det är bara det att det finns jättemycket mat halva året medan ni andra halvan av året får gå och lägga er med kurrande magar. Men vet ni vad? Nu när ni lägger er hungriga och gråter er till sömns, kom ihåg att vi hade ett överflöd av mat för några månader sedan. Då hade vi så mycket mat att vi kunde mätta hela grannskapet och bjuda alla utanför vårt hem.

Detta kan låta som en banal och brutal liknelse. Men det är exakt så det är, och det är exakt detta resonemang Vänsterpartiet för om nettoexporten. Att vi vissa dagar har jättemycket el och exporterar mer än vi importerar säger inget om effektbrist. Detta visar att oppositionen fortfarande inte har förstått varför Sverige går miste om tiotusentals arbetstillfällen på grund av att företag inte kan ansluta till elnätet. Det hjälper inte att säga till företagen: Vet ni vad? Vi har ju nettoexport av el när det blåser och solen skiner. Men till er som har en industri som behöver el 24:7, 365 dagar om året finns det ingen el. Men var glada ändå, för vi exporterar massor på sommaren!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är ett mycket orealistiskt och oansvarigt resonemang som visar vad som händer när ideologi går före fysik.

Jag har sagt att jag struntar i om det är vindkraft, vattenkraft, kärnkraft eller solkraft i systemet så länge den kan leverera de egenskaper systemet behöver. Vem kan på allvar se svensk industri, svenska företag och svenska hushåll i ögonen och säga att man är nöjd med den effektbrist vi har? I elområde 3 och 4 är de förtvivlade. Ibland har vi jättehöga pluspriser. Men ibland har vi, som nu, minuspriser en del av dygnet, och övriga dygnet ligger priset på några ören. Just nu är elpriset väldigt lågt i hela Sverige. Att ha det så här är inte rimligt.

I stället för fantasilösningar har regeringen vidtagit flera åtgärder som den tidigare S-ledda regeringen med stöd av V var oförmögen att besluta om. Bland annat meddelades i somras att regeringen stoppar elledningen Hansa Powerbridge till Tyskland. Skälet är att den tyska elmarknaden inte fungerar på ett sådant sätt som ger korrekta prissignaler till elmarknadens aktörer, framför allt eftersom Tyskland till skillnad från Sverige inte är indelat i elprisområden. Detta har vi framfört till Tyskland, men vi kan inte bestämma att Tyskland ska införa elprisområden på ett sätt som motsvarar de betydande flaskhalsarna i landet.

För att kunna föra en offensiv politik och dialog för svenska intressen är det avgörande att Sverige självt har en korrekt implementering av EU:s gemensamma spelregler. Jag menar att jag har redogjort för vari jag anser att det orealistiska ligger. Vänsterpartiets elnationalism, oavsett de goda intentionerna, skulle underminera denna ordning, vilket varken skulle gynna svenska företag eller svenska hushåll.

Fru talman! Jag har haft möjlighet att debattera den här sortens frågor om så kallade Sverigepriser vid ett antal tillfällen, också med Nooshi Dadgostar. När jag har mött Birger Lahtis partiledare har våra replikskiften ofta varit väldigt begränsade, så jag är glad att Birger Lahti och jag har lite mer tid i dag.

Jag blir lite förvånad över att ledamoten inte upplever att jag har svarat på frågan. Jag har verkligen försökt att vinnlägga mig om att ge ett fylligt svar, visa respekt för ett av riksdagens partier och försöka bena ut resonemanget ordentligt. Jag menar att jag även i mitt inledande svar besvarade det Birger Lahti återkom till i sitt första inlägg.

Birger Lahti frågade om jag är nöjd med att vi har sådana enorma prisfluktuationer - alltså att priset rör sig så mycket upp och ned - och med den effektbrist vi har. Nej, det är jag inte. Det var också anledningen till att jag sökte svenska folkets stöd för att byta ut den rödgröna regeringen och få ansvaret för just energifrågorna. Vi behöver ha en energiminister och en regering som förstår att det inte funkar att lägga ned så stora enheter av baskraft och tro att det inte ska få effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Effektbrist var exakt det resultat Sverige fick. Det gör att vi nu är otroligt mycket mer sårbara för ändringar i väder. Det är ovärdigt att Sveriges elpriser, konkurrenskraft och möjligheter att ansluta nya företag beror på vilken prognos meteorologerna ger i slutet av nyheterna varje kväll. Detta är ju helt hål i huvudet, och det lämnar vi nu.

Dagens elmarknad är inte perfekt. Det som Ursula von der Leyen framförde i sitt uttalande har den svenska regeringen drivit i olika EU-sammanhang. Detta är också anledningen till att vi nu har igång en utredning om elmarknadsdesign. Ibland lyfter man från oppositionens sida primärt fram det vi gör på kärnkraftens område, men elmarknadsdesignutredningen är mycket större och handlar om hur systemet ska fungera i sin helhet. Kärnkraften är en del i detta system både nu och framöver.

Vi har som sagt inte ett perfekt system i dag, men detta är det överlägset bästa sättet att bestämma vilka resurser som kan användas och när de kan användas. Det ger starkare incitament att fasa ut dyrare kraftslag, framför allt de fossila kraftslagen gas och olja. Det gör att EU:s klimatpolitik med prissättning av koldioxidutsläpp genom utsläppshandel också får genomslag i kraftproduktionen, så att fossila kraftslag kan fasas ut.

Den så kallade marginalprissättningen är heller inte unik för elmarknaden. Finns det förslag från Vänsterpartiet om att ändra detta även på andra områden? Det finns en mängd råvaror, till exempel guld, olja, spannmål och metaller, som prissätts på samma sätt på en global marknad.

Problemet med dagens elmarknad, som är energy-only, är att den inte ger tillräckliga incitament att bygga ny produktion, särskilt inte för planerbar baskraft.

Att lägga ned produktion går snabbt. Att bygga upp tar tid, och investerare har svårt att räkna med investeringar över lång tid. Varför är det så i Sverige? Jo, bland annat för att vi har så mycket vindkraft i vårt system. Man har varit så ensidigt fokuserad på vindkraft och inte heller bett vindkraftsbolagen leverera mer effekt. Det för vi dock samtal med vindkraftsbolagen om, och de är intresserade av att svara upp mot det. Detta är anledningen till att vi får dessa enorma prisfluktuationer. Men det behöver inte vara så, och nu lägger vi om.

Fru talman! Det är många interpellationer i dag, så det gäller att hitta rätt interpellationssvar och rikta mig till rätt interpellant!

Birger Lahti har frågat mig vad jag baserar mitt uttalande på om att förslaget om Sverigepriser på el inte är realiserbart. Birger Lahtis och Vänsterpartiets förslag handlar alltså om att de svenska elpriserna ska frikopplas från höga exportpriser. Jag prövar nu att göra en beskrivning, så får vi se om vi har samma bild av vad Vänsterpartiets förslag går ut på. Meningen är att det ska ge oss ett lägre Sverigepris på el som sätts efter den el som produceras för den svenska elmarknaden.

Till att börja med har vi en gemensam inre marknad med resten av EU, där handel med el ingår. Elmarknadens resurser optimeras på en dagen före-marknad, som det heter, i en och samma gemensamma auktion. Såväl elpriserna i varje elprisområde inom EU som elutbytet mellan elområden och länder är ett resultat av den auktionen.

Birgers Lahtis förslag skulle alltså innebära att Sveriges resursallokering och prisberäkning hanteras på ett annat sätt än i övriga 26 länder. För min del är förslaget orealistiskt redan där eftersom det i praktiken skulle innebära att Sverige lämnade den del av EU:s inre marknad som handlar om fri rörlighet för elenergi. Det finns heller inga exempel på något annat EU-land som har genomfört ändringar i den fria prisbildningen, inte ens under energikrisen.

Aktörerna på elmarknaden inom EU är inom vissa ramar fria att lägga sina köp- och säljbud. En slutsats blir därför att en statlig prisreglering behöver införas i Sverige för att uppnå Birger Lahtis målsättning med Sverigepriser på el. I annat fall skulle aktörerna med stor sannolikhet buda strategiskt så att Sverigepriset och exportpriset i slutänden hamnade väldigt nära varandra. En sådan reglering av hur aktörerna ska lägga sina bud ligger inte i linje med vare sig svenska regler eller EU-bestämmelser.

Det skulle också ställa höga krav på myndigheters övervakning av marknaden för att säkerställa att aktörerna höll sig till de nya reglerna. En annan trolig effekt skulle vara att regleringen skapade incitament för oönskat arbitrage i olika former, till exempel att aktörerna köper el billigt till ett så kallat Sverigepris och sedan säljer den vidare till ett högre pris på exportmarknaden. Då skulle priserna närma sig varandra, och det skulle alltså ändå inte bli billigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ska också komma ihåg att det var Svenska kraftnäts exportbegränsningar till Danmark under 00-talet som ledde till Sveriges indelning i fyra elprisområden efter anmälan till EU-kommissionen. Om Sverige skulle vidta åtgärder som syftar till att generera lägre priser till svenska kunder jämfört med utländska finns det en uppenbar risk att det skulle strida mot EU:s grundläggande regler om fri rörlighet för varor och tjänster.

Sedan uppkommer en hel del andra frågetecken gällande förslaget, till exempel hur det skulle påverka incitament att investera i ny elproduktion i Sverige när vi nu står inför en nödvändig grön omställning som dessutom ska vara konkurrenskraftig.

Det är också oklart vad som skulle gälla vid import av el. I och med att effektbalansen i det svenska elsystemet har försämrats sedan 2020, efter nedläggningen av planerbar elproduktion, har Sverige blivit mer beroende av elimport under kalla vinterdagar, när elbehovet är som störst. Enligt ENTSO-E, organisationen för europeiska stamnätsoperatörer, har södra Sverige i dag de två elprisområden - SE3 och SE4 - som har absolut sämst effekttillräcklighet i Europa. Särskilt elprisområde SE4 är ofta beroende av import från Danmark, Polen och Tyskland för sin elförsörjning.

Sverige arbetar vidare för att komma till rätta med att SE4 saknar 3 000 megawatt för effekttillräcklighet, något som inte är möjligt att lösa på bara två år. Med Vänsterpartiets Sverigepriser på el skulle svenska företag och hushåll riskera att stå utan el om krisen stod för dörren. Sammantaget menar jag därför att Sverigepriser på el är både orealistiskt och ogynnsamt för svenska intressen.

Den här regeringen tar problemen på största allvar. Vi lägger fram realistiska och genomförbara lösningar för att stärka Sveriges energiförsörjning såväl akut som på kort, medellång och längre sikt. Det är elsystemets utformning - alltså var elproduktion och elnät byggs och vilka egenskaper de har - som avgör vårt elpris. Sverige behöver ha ett elsystem med en utformning som kan möta efterfrågan på el till konkurrenskraftiga priser årets alla dagar, oavsett väder och vind. Vi har ju märkt att det skiftar ganska snabbt i Sverige.

Grunden för en väl fungerande elmarknad är att bygga elproduktion och nät med rätt egenskaper på rätt plats för att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd. Vi måste alltså inte bara bygga snabbare utan också bygga smartare.

Regeringen har hunnit fatta cirka 50 beslut om åtgärder som bedöms stärka energiförsörjningen i Sverige till omkring 2030, och mer lär det bli.

Fru talman! Jag fortsätter att ta fasta på det vi är överens om. Eftersom mitt förra inlägg gick ut på frågan om att industripolitik är geopolitik är det lätt för mig att hålla med Isak From om att det är svåra och tuffa tider där vår resiliens och konkurrenskraft också är en viktig del av vår syn på totalförsvaret.

Jag vill återigen hålla med: Många svenskar upplever nog att de har fått betala ett väldigt högt pris för en politik som var fokuserad på politiska överenskommelser som saknade grund i verkligheten och som inte löste Sveriges allvarliga problem. Man har fått betala 28 kronor per liter diesel vid pump. Det är svårt att säga ett exakt genomsnitt, men nu är priset nere på runt 18 kronor per liter, vilket är 10 kronor mindre. Detta beror delvis på omvärldsläget men till väldigt stor del också på att vi lade om politiska beslut.

Det är samma sak när det gäller inflationen, som gått från 10 procent till 2 procent. Vi fortsätter att fatta beslut om åtgärder som inte bara låter bra utan som kommer att ge effekt, i dubbel bemärkelse, för det svenska folket. Det blir mer pengar till laddinfrastruktur och regelförenklingar för företag. Det är också en energipolitik som inte bara bygger på att vi säger "Titta här, massa mer el!" men där elen går på export när det blåser och där industrier och fabriker som behöver el 24:7 inte kan få det när det inte blåser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det där måste vi bort ifrån, och den politiken lägger vi nu om. Jag är stolt och glad över de prioriteringar som hittills gjorts av fyra partier i budgeten, delvis med stöd i kammaren, för en grön omställning som är förankrad i verkligheten och som leder till jobb, tillväxt och konkurrenskraft i en svår tid.

Tack för interpellationen, Isak From!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag börjar med att ta fasta på det som jag uppfattar att Isak From och jag är helt överens om, och det är behovet av kärnkraft. Men vi kommer inte att ha kärnkraft i morgon eller om fem år. Vi ska vara väldigt glada om vi klarar av att få det på plats om tio år. Detta är jag fullt medveten om. Vi bedriver en realistisk energipolitik.

Den bästa tiden att bygga ny kärnkraft hade varit för åtta år sedan, men i stället för att låta projekteringen av två nya reaktorer fullföljas lade man i stället ned två befintliga. Det blir en diff på fyra, utöver dem som redan lagts ned. Detta kommer dock inte att lösa Sveriges problem nu.

Den näst bästa tiden att fatta beslut om ny kärnkraft är nu, och under tiden är vindkraft det som vi har möjlighet att få loss snabbt. Problemet är bara att vi har prövat den rödgröna energipolitiken de senaste tio åren, och vad blev resultatet? Jo, mycket el - jättemycket el. Det är helt korrekt. Jag kommer dock att repetera dessa siffror om och om igen tills man förstår problemet: Det blev 13 000 megawatt mer el in i systemet på tio år men bara 340 megawatt mer i konsumtion.

Inom vilket annat område skulle man tillåta sådant? Titta här, Polismyndigheten, ni får 10 000 fler poliser, men vad blir resultatet? Jo, kanske en handfull fler uppklarade brott. Ingen annanstans skulle man acceptera det. 13 000 megawatt el gick in i systemet, motsvarande vad tio kärnkraftverk kan producera, även om elen inte kom från kärnkraft utan från vindkraft, men bara en liten del kunde konsumeras.

Vi står alltså med den värsta effektbristen i hela EU, men det ska vi inte fortsätta med. Därför pratar vi med vindkraftsbolagen om hur de kan leverera mer effekt, det vill säga att elen inte bara går på export blåsiga dagar utan att vi har en jämn tillgång till el under hela året. Detta är avgörande för investeringarna.

Fru talman! Det talades här om att det bromsades in på grund av Sverigedemokraternas närvaro. Jag skulle säga att en hel del investeringar bromsades in på grund av att vi tog över i ett läge där inflationen var 10 procent. Efter två år med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna - jag brukar kalla det den kristdemokratiskt ledda regeringen för att kompensera för alla andra epitet vi får - har vi fått ned inflationen till 2 procent. Det är fortfarande för dyrt att vara svensk, men vi har vänt från ett läge där vi tog över på 10 procent. Den situationen hade väldigt allvarliga konsekvenser för investeringar.

Dessutom städar vi upp i den oreda som har varit när det gäller vindkraft. Vi gör det en rödgrön regering inte mäktade med på åtta år: Vi ger ekonomiska incitament för att lokalt säga ja till vindkraft. Vi tar bort det öppen dörr-system som har gällt för havsbaserad vindkraft, där man har kunnat ansöka lite varstans och utan att ha en aning om ifall försvaret i slutändan ändå skulle säga nej. Vi har också ett rejält tempo i besluten om just havsbaserad vindkraft. Det är återigen något som den rödgröna regeringen inte mäktade med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har också kapat tiderna genom att sätta tryck. Svenska kraftnät har nu kunnat kapa tiden för en del av de här kabelprocesserna från 14 ½ år till 8 ½ år. Visst händer det alltså mycket, och det kommer det att fortsätta göra.

Det här är viktigt därför att industripolitik i dag i allra högsta grad även är geopolitik. Det är fråga om vår konkurrenskraft, vår möjlighet att behålla jobb i Sverige och att i en mycket svår tid i vår omvärld kunna säkra vårt oberoende från länder vars värderingar vi verkligen inte delar.

Fru talman! Jag uppskattar att ledamoten Isak From noterar att det finns ännu mer att redogöra för från regeringens sida. När det har gått ett år tycker jag att man har rätt att förvänta sig att vi ska ha ännu fler åtgärder på listan.

Jag vill också, om jag får, ge en lite ideologisk kommentar om detta. Vi kan aldrig kommendera fram investeringar, något som inte bör vara statens uppgift, men vi kan bana väg för dem. Antingen har man ett tillräckligt gott klimat för att företag ska våga göra tunga investeringar eller så har man det inte.

I och med att jag har ansvar för både energifrågorna och näringslivsfrågorna vet jag att näringslivet har noterat den teknikneutrala och långsiktiga spelplan som vi i denna kammare har skapat genom den energipolitiska inriktningspropositionen, där vi har sagt att det ska finnas planeringsmål.

Sverige har inte haft några mål för hur mycket el som ska kunna produceras i landet och med vilken leveranssäkerhet. Vi styr alltså inte bara mot mer el utan mot effekt som gör att tunga företagsinvesteringar kan anslutas, men också mot att det ska finnas tillräckligt med el där den behövs och när den behövs, vilket är helt avgörande för att kunna elektrifiera både vår lätta och vår tunga transportsektor.

Vi har fattat totalt 50 beslut som handlar om både här och nu och fram till 2030, för att förbättra energisituationen i Sverige, vilket är helt avgörande.

Vi har stort fokus på tillståndsprocesserna, som fortfarande inte är tillräckligt snabba eller förutsägbara. Vi har satt igång en utredning som ser över både materiella och processuella frågor, vilket är helt avgörande. Som jag uppfattar det skedde aldrig detta under den förra regeringen, vilket man inte ska lasta Socialdemokraterna för, då det var på grund av ett stort motstånd från Miljöpartiet.

Inte minst har vi också alla konkreta satsningar på laddstolpar. Vi både förstärker och förlänger de befintliga satsningarna på laddinfrastruktur för både lätta och tunga fordon, som sagt. Tillsammans med de tidigare satsningarna uppgår nu tillgängliga medel för detta anslag till 2 ½ miljard kronor för perioden från innevarande år 2024 till 2026.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I budgetpropositionen för 2025 ökar regeringen takten för utbyggnad av laddinfrastruktur, som jag redogjorde för i mitt svar, vilket också finns tillgängligt skriftligt.

Det handlar om stationär laddning eller tankning samt utbyggnad av infrastrukturen för lastbilar i regionala nätverk och sammanhängande stråk mellan Sveriges större städer. Där vet vi att de som ska göra inköpen och bestämma sig för att gå över från ett diesel- eller bensindrivet fordon - oavsett om de är privatbilister, åkare eller företag som är beroende av transporter med lastbilar - vågar lita på att de kan göra sina transporter med el om infrastrukturen finns där. Och den banar vi i allra högsta grad väg för.

Fru talman! Isak From har frågat mig om jag överväger ny lagstiftning för att säkerställa att de stora investeringar som görs i den svenska fordonsindustrin ska bli lyckade, främja en klimatomställning och skapa nya jobb i stället för att riskera nya investeringsstopp.

Fordonsindustrin är och har historiskt varit en central näring som skapat arbetstillfällen, stärkt svensk ekonomi och ökat vår konkurrenskraft. Den omställning till fossilfrihet som fordonsindustrin har påbörjat är omfattande, storskalig och komplex och behöver dessutom ske i så snabb takt som möjligt. Den svenska fordonsindustrin har en stark ställning i EU och har potential att bli ledande när Europa ska bli fossilfritt. En grön omställning gjord på rätt sätt kommer att skapa jobb och välstånd samt säkerställa en växande fordonsindustri i Sverige.

Det svenska näringslivet ska ges förutsättningar att vara världsledande. Politikens uppgift är att bidra med ramar, förutsättningar och incitament för fler investeringar i Sverige. Industrin genomför omfattande strategiska investeringar i den gröna och digitala omställningen, vilket är avgörande för att skapa långsiktig konkurrenskraft. Samtidigt lägger regeringen fram förslag och tar steg för steg för ett rikare och grönare Sverige där klimatångest vänds till klimathopp.

EU:s lagstiftningspaket Fit for 55, som förhandlades fram under det svenska ordförandeskapet, innehåller flera viktiga rättsakter inom transportsektorn. Här spelar Sverige en viktig roll i att värna lagstiftningspaketet och därmed skapa den stabilitet och långsiktighet som näringslivet inom transportsektorn behöver för att kunna ställa om till fossilfrihet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har lagt om energipolitiken och genomför ett paradigmskifte inom tillståndsprocesserna. Regeringen har inrättat ett grönt accelerationskontor för att underlätta industrins omställning och för att ytterligare öka tempot i Sveriges beslutsprocesser.

Inriktningen framåt är tydlig: Vägtransporterna ska ställas om, i huvudsak genom elektrifiering. Under de närmaste åren behöver takten i omställningen öka, och i den klimatpolitiska handlingsplanen presenterade regeringen åtgärder för att påskynda elektrifieringen av både lätta och tunga fordon. Regeringen stöttar omställningen via en klimatpremie som främjar marknadsintroduktion av fordon med låga utsläpp, och antalet ansökningar till Energimyndigheten om stöd för ellastbilar har sedan införandet 2020 ökat snabbt.

Regeringen satsar även på ladd- och tankinfrastruktur för tunga fordon så att el och vätgas snabbare kan ersätta bensin och diesel och på sikt bidra till att transportkostnaderna kan minska. Satsningen på regionala elektrifieringspiloter stöder utbyggnaden av ladd- och tankinfrastruktur för tunga elfordon. Energimyndigheten har inom ramen för programmet beviljat 249 laddplatser för totalt 548 miljoner kronor. Energimyndigheten utlyser 850 miljoner kronor ytterligare för detta ändamål 2024 och avser att göra ännu en utlysning 2025.

Regeringen föreslår även i budgetpropositionen för 2025 att Klimatklivet får ett tillskott på 500 miljoner kronor 2025 och 500 miljoner kronor 2027, bland annat för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur. Dessutom förlänger regeringen Klimatklivet till 2030.

Det är viktigt att skapa goda förutsättningar för att realisera fordonstillverkarnas nyckelinvesteringar i form av etableringar. Sveriges export- och investeringsråd Business Sweden gavs därför i juni 2023 ett samordningsuppdrag att förstärka koordinering av insatser för stora etableringar i fordonsindustrins gröna omställning. Regeringen fortsätter att följa den utvecklingen mycket nära.

Herr talman! Jag vill börja med att säga tack till Isak From för interpellationen.

Regeringen har tagit fram mer än 50 åtgärder för att säkra Sveriges energiförsörjning på akut, kort, medellång och längre sikt. De 50 åtgärderna handlar primärt om nu fram till 2030. Vi har ett akut läge nu, och då kan vi inte vänta på den kärnkraft som vi behöver men som kommer att komma mycket längre fram.

I enlighet med den energipolitiska propositionens fyra principer för vätgas fortsätter regeringen också med fler insatser för att underlätta utvecklingen av vätgas i Sverige. Det är en viktig fråga för oss.

Omfattande medel har också tillförts för att bygga ut kompetens och infrastruktur för produktion och konsumtion av vätgas. Jag tänker till exempel på utökade medel till EI för ny reglering av el- och gasnät.

Vi har ökat energiforskningsanslaget med 200 miljoner utöver de 1,6 miljarder som redan fanns. Klimatklivet har vi också plussat på liksom Industriklivet och laddinfrastrukturen för tung trafik, inklusive tankstationer för vätgas. Detta både förlängdes och utökades i de tidigare budgetpropositionerna.

Det här är en viktig fråga, och jag tycker att vi håller ett högt tempo i dag. Jag ser fram emot att vi ska kunna återkomma med ytterligare åtgärder för vätgas.

Jag vill tacka för en interpellationsdebatt som visar att det finns en stor förståelse brett, från höger till vänster, för behovet av mer effekt för att vår tunga industri ska kunna göra sin omställning. Jag antar utmaningen att öka tempot för att möjliggöra detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det korta svaret är: Välkomna till Sverige med era vätgasinvesteringar!

Det krävdes ett maktskifte och en borgerlig regering för att få fram huvudprinciperna. Isak From frågade om vätgasen är viktig och vilka signaler som sänds. Ja, vilka signaler sändes egentligen under de åtta år man inte hade några principer för vätgasen? Vi har i alla fall beslutat om sådana liksom om två uppdrag till myndigheter, som nu jobbar med detta.

Uppdragen tuffar på och kan vara helt avgörande för att städa upp i Sveriges enormt stora effektproblem, som varje månad gör att Sverige går miste om hundratals eller tusentals arbetstillfällen i framför allt elområde 3 och 4. Det beror på att vi har el men samtidigt stor effektbrist som resultat av hur man har navigerat i energifrågorna i stort. Vätgasen kan bli en väldigt viktig del i att lösa det problemet och gå hand i hand med till exempel vindkraften. Det här är alltså en prioriterad fråga för regeringen, och jag är glad över att vi kan peka med hela handen utifrån detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tycker att det är lite fascinerande att man vågar säga att staten ska styra och äga allt, innan vi har fått underlaget på plats.

Herr talman! Jag börjar i ena änden och återkommer om de mer specifika frågorna. Isak From och jag brukar ha samsyn kring ganska många frågor som är viktiga för Sverige AB. Vi pratar inte så mycket om vätgas som vi borde i det här landet. Nu när tillfälle ges vill jag prata om de fyra principer som är styrande för det arbetet.

För det första ska användningen av fossilfri vätgas bidra till omställningen av fossilberoende energisystem och industriprocesser. Den ska gagna Sverige. Det finns en del sätt att bygga ut vätgassystem som bara kommer att gagna andra länder. Det tror jag vore oklokt i det här läget.

För det andra ska vätgasanvändningen fokusera på samhällsekonomiskt nyttiga tillämpningar där mer resurseffektiva och kostnadseffektiva alternativ saknas. Vi ska alltså inte trycka in den bara för att det går.

För det tredje ska vätgasproduktionen integreras effektivt med el- och värmesystemen och bidra till en trygg energiförsörjning i Sverige. Här finns potential att lösa vindkraftens stora problem. Vindkraften kan ju stå för el, och det hyfsat snabbt, men har väldigt svårt att leverera effekt - det vill säga ge jämn försörjning av el året runt, vilket gör att vi kan ansluta fler hushåll och industrier. Det kan bli intressant att takta dem tillsammans.

För det fjärde ska vätgasinfrastruktur byggas ut på ett sätt som underlättar klimatomställningen och värnar Sveriges konkurrenskraftiga energipriser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag går över till frågan om inte regeringen bara kan peka med hela handen. Det är sällan jag får recensionen att jag är otydlig, och jag tycker att vi pekar ganska tydligt med hela handen här också. Men innan vi har ett vettigt underlag är det oklokt att bara på känn säga var det ska landa. Jag kan ha teorier om vad som kommer att vara mest lämpligt och inte, men jag vill ha underlaget på plats först.

Energimyndigheten har fått i uppdrag att samordna arbetet med vätgas i Sverige. I dag har vi fått understruket att vi inte ska tjafsa om det förgångna, men jag var lite förvånad över att man inte kommit längre med vätgasfrågorna och vätgasstrategin när jag klev in på Regeringskansliet. Nu har Energimyndigheten i alla fall fått uppdraget, och Svenska kraftnät har fått i uppdrag att lämna förslag på hur el- och vätgasinfrastruktur kan samplaneras i Norrbottens län. Därför tror jag att vi har mer att utgå från nu när det gäller att navigera och sätta ned fötterna ännu tydligare.

Herr talman! har frågat mig om jag avser att ge ansvariga myndigheter nya uppdrag för att säkerställa vätgasens roll i 2030-kravet i förnybartdirektivet och om jag avser att peka ut en statlig myndighet som ansvarig för en utbyggnad av vätgasinfrastruktur till industrin.

Den 29 maj 2024 beslutade riksdagen om en ny långsiktig inriktning för energipolitiken (prop. 2023/24:105). Propositionen innehåller två riksdagsbundna mål: ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål. Planeringsmålet innebär att det svenska elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och möjliggöra den gröna omställningen. Regeringen ser för närvarande att Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 terawattimmar till 2045, bland annat för att möta industrins energibehov för vätgassatsningar. Användningen av vätgas i Sverige förväntas öka kraftigt i framtiden, inte minst genom de planerade stora industrisatsningarna i norra Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I den energipolitiska inriktningspropositionen anger regeringen även den politiska inriktningen när det gäller vätgas. Regeringen bedömer att fossilfri vätgas kommer att utgöra en viktig del av Sveriges framtida energisystem. Vätgasen kommer att vara en förutsättning för utfasning av fossila bränslen i industrin och kommer att vara viktig för att minska utsläppen från bland annat tunga transporter. Svensk produktion av fossilfri vätgas förutsätter en stor utbyggnad av fossilfri elproduktion. Regeringen anger även fyra viktiga principer som bör vägleda statliga insatser på området.

Regeringen gav i mars 2023 Energimyndigheten i uppdrag att samordna arbetet med vätgas i Sverige. Uppdraget syftar till att stärka samarbetet mellan nationella myndigheter och bidra med analys och diskussion i samhället om strategiska vägval för Sverige som vätgasnation. Detta inkluderar att tydliggöra roller och ansvar på vätgasområdet, ta fram nationella råd och rekommendationer för hantering av vätgas och vätgasledningar samt se över ekonomiska styrmedel som finns på området. Energimyndigheten redovisade den 26 mars 2024 en delrapport i uppdraget. Denna rapport bereds för närvarande i Regeringskansliet.

För att bland annat analysera och säkerställa vätgasens roll i att möta 2030-kravet i förnybartdirektivet har regeringen gett Energimyndigheten i uppdrag att utifrån befintliga och aviserade styrmedel beräkna och lämna ett förslag på en prognos av Sveriges måluppfyllelse vad gäller främjande av energi från förnybara energikällor och för Sveriges förutsättningar att öka andelen förnybar energi i värme- och kylsektorn.

Utbyggnaden av vätgas och dess infrastruktur bör integreras på ett effektivt sätt i elsystemet. Regeringen har därför gett Affärsverket svenska kraftnät som ansvarig för transmissionsnätet för el i uppdrag att föreslå hur el- och vätgasinfrastruktur kan samplaneras för att möjliggöra den pågående nyindustrialiseringen i Norrbottens och Västerbottens län, där vätgasanvändningen förväntas öka kraftigt i framtiden. Uppdraget är en viktig insats i regeringens strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län.

Sammanfattningsvis pågår många statliga insatser för att underlätta för utvecklingen av vätgas i Sverige. Regeringen har lagt fram en politisk inriktning för statliga insatser på vätgasområdet baserat på fyra principer, som bör följas upp så att de kan justeras utifrån förändrade förutsättningar och behov.

Herr talman! Därmed finner jag det lämpligt att även jag tackar.

Låt mig bara göra ett tillägg. Jag känner mig tämligen säker på att Joakim Sandell och jag delar synen att det är bra att vi får ett ordentligt underlag. Det är helt nödvändigt, annars är det inte rimligt att fatta beslut. Problemet är att det tar tid, och hushållen står med kostnaderna under tiden och just nu med en uppenbar osäkerhet. Därför är jag glad över att vi får deluppdraget redan i februari, för sedan dröjer det ända till december, när vi är på väg in i nästa vintersäsong, innan vi får ta del av helheten. Därmed är det också vettigt att vi för en diskussion efter första deluppdraget, om det finns skarpare slutsatser att dra. Då är det i sådana fall lite bråttom i och med att tiden går för hushållen.

Med det tackar jag för ännu en god interpellationsdebatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.