Fru talman! Det är många interpellationer i dag, så det gäller att hitta rätt interpellationssvar och rikta mig till rätt interpellant!
Birger Lahti har frågat mig vad jag baserar mitt uttalande på om att förslaget om Sverigepriser på el inte är realiserbart. Birger Lahtis och Vänsterpartiets förslag handlar alltså om att de svenska elpriserna ska frikopplas från höga exportpriser. Jag prövar nu att göra en beskrivning, så får vi se om vi har samma bild av vad Vänsterpartiets förslag går ut på. Meningen är att det ska ge oss ett lägre Sverigepris på el som sätts efter den el som produceras för den svenska elmarknaden.
Till att börja med har vi en gemensam inre marknad med resten av EU, där handel med el ingår. Elmarknadens resurser optimeras på en dagen före-marknad, som det heter, i en och samma gemensamma auktion. Såväl elpriserna i varje elprisområde inom EU som elutby…
Visa hela anförandet
Fru talman! Det är många interpellationer i dag, så det gäller att hitta rätt interpellationssvar och rikta mig till rätt interpellant!
Birger Lahti har frågat mig vad jag baserar mitt uttalande på om att förslaget om Sverigepriser på el inte är realiserbart. Birger Lahtis och Vänsterpartiets förslag handlar alltså om att de svenska elpriserna ska frikopplas från höga exportpriser. Jag prövar nu att göra en beskrivning, så får vi se om vi har samma bild av vad Vänsterpartiets förslag går ut på. Meningen är att det ska ge oss ett lägre Sverigepris på el som sätts efter den el som produceras för den svenska elmarknaden.
Till att börja med har vi en gemensam inre marknad med resten av EU, där handel med el ingår. Elmarknadens resurser optimeras på en dagen före-marknad, som det heter, i en och samma gemensamma auktion. Såväl elpriserna i varje elprisområde inom EU som elutbytet mellan elområden och länder är ett resultat av den auktionen.
Birgers Lahtis förslag skulle alltså innebära att Sveriges resursallokering och prisberäkning hanteras på ett annat sätt än i övriga 26 länder. För min del är förslaget orealistiskt redan där eftersom det i praktiken skulle innebära att Sverige lämnade den del av EU:s inre marknad som handlar om fri rörlighet för elenergi. Det finns heller inga exempel på något annat EU-land som har genomfört ändringar i den fria prisbildningen, inte ens under energikrisen.
Aktörerna på elmarknaden inom EU är inom vissa ramar fria att lägga sina köp- och säljbud. En slutsats blir därför att en statlig prisreglering behöver införas i Sverige för att uppnå Birger Lahtis målsättning med Sverigepriser på el. I annat fall skulle aktörerna med stor sannolikhet buda strategiskt så att Sverigepriset och exportpriset i slutänden hamnade väldigt nära varandra. En sådan reglering av hur aktörerna ska lägga sina bud ligger inte i linje med vare sig svenska regler eller EU-bestämmelser.
Det skulle också ställa höga krav på myndigheters övervakning av marknaden för att säkerställa att aktörerna höll sig till de nya reglerna. En annan trolig effekt skulle vara att regleringen skapade incitament för oönskat arbitrage i olika former, till exempel att aktörerna köper el billigt till ett så kallat Sverigepris och sedan säljer den vidare till ett högre pris på exportmarknaden. Då skulle priserna närma sig varandra, och det skulle alltså ändå inte bli billigare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi ska också komma ihåg att det var Svenska kraftnäts exportbegränsningar till Danmark under 00-talet som ledde till Sveriges indelning i fyra elprisområden efter anmälan till EU-kommissionen. Om Sverige skulle vidta åtgärder som syftar till att generera lägre priser till svenska kunder jämfört med utländska finns det en uppenbar risk att det skulle strida mot EU:s grundläggande regler om fri rörlighet för varor och tjänster.
Sedan uppkommer en hel del andra frågetecken gällande förslaget, till exempel hur det skulle påverka incitament att investera i ny elproduktion i Sverige när vi nu står inför en nödvändig grön omställning som dessutom ska vara konkurrenskraftig.
Det är också oklart vad som skulle gälla vid import av el. I och med att effektbalansen i det svenska elsystemet har försämrats sedan 2020, efter nedläggningen av planerbar elproduktion, har Sverige blivit mer beroende av elimport under kalla vinterdagar, när elbehovet är som störst. Enligt ENTSO-E, organisationen för europeiska stamnätsoperatörer, har södra Sverige i dag de två elprisområden - SE3 och SE4 - som har absolut sämst effekttillräcklighet i Europa. Särskilt elprisområde SE4 är ofta beroende av import från Danmark, Polen och Tyskland för sin elförsörjning.
Sverige arbetar vidare för att komma till rätta med att SE4 saknar 3 000 megawatt för effekttillräcklighet, något som inte är möjligt att lösa på bara två år. Med Vänsterpartiets Sverigepriser på el skulle svenska företag och hushåll riskera att stå utan el om krisen stod för dörren. Sammantaget menar jag därför att Sverigepriser på el är både orealistiskt och ogynnsamt för svenska intressen.
Den här regeringen tar problemen på största allvar. Vi lägger fram realistiska och genomförbara lösningar för att stärka Sveriges energiförsörjning såväl akut som på kort, medellång och längre sikt. Det är elsystemets utformning - alltså var elproduktion och elnät byggs och vilka egenskaper de har - som avgör vårt elpris. Sverige behöver ha ett elsystem med en utformning som kan möta efterfrågan på el till konkurrenskraftiga priser årets alla dagar, oavsett väder och vind. Vi har ju märkt att det skiftar ganska snabbt i Sverige.
Grunden för en väl fungerande elmarknad är att bygga elproduktion och nät med rätt egenskaper på rätt plats för att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd. Vi måste alltså inte bara bygga snabbare utan också bygga smartare.
Regeringen har hunnit fatta cirka 50 beslut om åtgärder som bedöms stärka energiförsörjningen i Sverige till omkring 2030, och mer lär det bli.

