Ebba Busch

Fru talman! Jag är glad över att vi hinner med även denna interpellation i dag!

Åsa Eriksson har frågat mig vad jag avser att göra för att boende i kommuner som redan har tagit ansvar för omställningen, och därför redan har vindkraftsparker, också ska få kompensation.

Den ersättning till kommunerna som riksdagen har beslutat om genom att anta regeringens budgetproposition för 2025 kommer att gälla för såväl befintlig som ny vindkraft. Kommuner som redan har låtit bygga vindkraft kommer att få ersättning för detta årligen. Det är av stor vikt för mig och regeringen att kommuner som redan har tillåtit investeringar inte ska sättas åt sidan. Det är svårt att göra ändringar, för sådana medför ofta en snedfördelning.

Kommuner som redan har vindkraft och kan tänka sig att tillåta mer ska inte missgynnas för att de redan tillåtit vindkraft på de allra bästa lokaliseringarna. Jag är dessutom övertygad om att det bästa för den långsiktiga acceptansen för vindkraften är att vi inte missgynnar dem som gått före.

I år kommer kommunerna att få dela på 340 miljoner kronor, en summa som kommer att öka under de kommande åren i enlighet med budgetpropositionen för 2025. Den exakta utformningen av ersättningen till kommunerna är inte färdig riktigt än, utan jag kommer att behöva återkomma i den frågan.

Fru talman! Tack, Monica Haider, för mycket relevanta följdfrågor!

Frågan om transparens gällande hur man beräknar detta och underlagen för det är någonting som har lyfts med mig som energiminister och någonting som jag också har lyft med min myndighet. Dialog pågår; så mycket är jag beredd att säga. Om man gör radikalt annorlunda jämfört med andra måste man ha mycket, mycket goda skäl för det.

I övrigt ser jag fram emot att återkomma nästa höst i frågan om utvärdering av modellen. Det är min bedömning. Då har det gått ett år med den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmodellen. I övrigt kan vi bara konstatera att värdet av stabilare elpriser inte kan överskattas, för det påverkar också hur man kan prissätta saker i andra ändar.

Det är ett mycket riktigt påpekande att detta görs ihop med Norden. Det förbättrar överföringsmöjligheterna inom Sverige. Varför? Vi pratar ofta, lite missvisande, i debatten om att vi har ett jättestort överskott på el och att vi exporterar så mycket, medan folk sitter där hemma och undrar hur det går ihop - varför saknar vi el? Varför säger vi nej till företag som vill ansluta? Varför går vi miste om tusentals jobb i min kommun? Jo, därför att andra dagar är vi helt beroende av våra nordiska grannländer. Då importerar vi av bara den eftersom vi inte har tillräckligt mycket el där det behövs och när det behövs. Vi har alltså effektbrist.

Tack för interpellationen! Vi lär höras igen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Elprisområdesöversynen tar vi emot inom kort, och jag ser fram emot att återkomma i den frågan då.

Vi har inte elprisområden bara för att det är kul i största allmänhet, utan de är ju utformade utifrån var vi har flaskhalsar, alltså där vi har problem med att flytta elen från punkt A till punkt B. Det för oss tillbaka till det den här interpellationen handlar om, alltså flödesbaserad kapacitetsberäkningsmekanism som ska underlätta möjligheten att flytta elen från där den produceras till där den behövs.

Varför? Jag ska inte tjata om vem som lade ned en himla massa reglerbar kraftproduktion, men det var inte jag. Var någonstans? I södra Sverige. Vad blev effekten? Det blev en jojo av elpriser och väldigt mycket färre företag som kan ansluta till elsystemet.

Vi har alltså el när det blåser, men vi saknar el när det är svinkallt på vintern. Och vintern är ett återkommande koncept i Sverige. Varje år kommer vintern! Till och med publiken på läktaren nickar; titta vad folk har koll på! Därför behöver vi ha el där det behövs, när det behövs - jämt. Därför har jag försvarat att vi inför den här modellen som gör det möjligt att överföra mer el från där den finns till där den behövs.

Det ställs ett antal frågor här; låt oss bena i dem.

Kunde man inte ha testat detta innan? Det är gjort.

Kunde man inte ha lyssnat på kritikerna innan? Det är gjort, och det har också följts av handling.

Det påstås vidare att detta leder till högre priser. Nu har jag hört det så många gånger, så nu skulle jag vilja ha källan till det påståendet. Vad har Monica Haider och Socialdemokraterna för källa på att det är flödesbaserad kapacitetsberäkningsmekanism som ger högre elpriser? Högre elpriser när då? Jo, ibland är det rejäla toppar.

Det kan vara så att vi har anledning att justera i modellen, och då vill jag först ha ett underlag och en utvärdering. Därför har vi gett detta uppdrag. Men det finns inte fog för att påstå det nu. Om det gör det framåt, tro mig, då kommer jag att lyssna, och då blir det bråk - inte med Monica Haider men med "systämet", som Ingvar Carlsson skulle ha sagt.

Fru talman! Det var den förra, socialdemokratiskt ledda, regeringen som beslutade om införandet. Vi ska vara ärliga med att detta diskuterades redan under alliansåren på EU-nivå, och det fördes sedan i hamn på EU-nivå under den förra regeringen. Där har beslutet alltså tagits om regelverket för flödesbaserad kapacitetsberäkningsmekanism. Om man sitter på några helt andra fakta vill jag gärna vill bli upplyst om det, men jag uppfattar att flera socialdemokrater bekräftar den bilden, och det finns protokollfört också. Med det sagt var det efter att man har beslutat om detta på EU-nivå inte ett fritt valt arbete eller någonting som man kan ha eller inte ha. Det fanns väldigt tydliga kriterier för om man behöver följa detta eller inte.

Det här sker samtidigt som alla andra länder i Norden gör detta. Vi har gett ett mycket tydligt uppdrag till SVK, alltså Svenska kraftnät, att man måste utvärdera detta. De är också tydliga tillbaka gällande att det inte finns någon anledning att säga att en enskild pristopp i till exempel Skåne några timmar en eftermiddag i december rakt av beror på den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmekanismen. Det behöver få lov att gå lite tid, och sedan kommer vi att se till att det finns en utvärdering.

Vi har också ställt den mycket relevanta frågan om det går att parallellköra rakt av. När det gäller det är bedömningen att det inte går, på grund av att detta baseras på data från det gemensamma området i hela Norden. Det kommer dock att gå att göra jämförelser. Jag ser fram emot att vi ska kunna göra utvärderingar, men hittills finns det inget underlag för att säga att det är den nya flödesbaserade kapacitetsberäkningsmekanismen som gör att vi ibland har högre priser.

Jag vill avsluta med att återigen nämna faktumet att elpriserna nu har sjunkit två år i rad till den lägsta nivån på fyra år. Det var alltså lägre priser förra året än året innan det. Det är den situation vi har. Vi har inte haft så här låga elpriser sedan pandemin, då väldigt mycket i Sverige stod still och vi så att säga hade låga priser av fel anledningar. Vi behöver ha lite kläm på ordningen när det gäller detta. Vi har fortfarande en extrem volatilitet, och det drivs i grunden mycket av att det är väderberoende. Samtidigt har vi kraftigt förbättrat vår överföringskapacitet på grund av kapacitetsberäkningsmekanismen. Det finns nu jämnare tillgång till el i landet där den behövs och när den behövs utan att vi rullat ut miljarder på miljarder i nya kablar. Det behöver också ske, men det hade blivit ännu dyrare om den här modellen inte hade införts.

Med det sagt har jag stor ödmjukhet inför att vi kommer att behöva utvärdera och se, men det här är de fakta vi har på bordet nu.

Fru talman! Äntligen! Monica Haider har frågat mig om jag är beredd att initiera en översyn av den flödesbaserade kapacitetsmodellen och vidta åtgärder för att minska de stora prisskillnaderna mellan elprisområden, särskilt vad gäller ökade priser i SE4.

Flödesbaserad kapacitetsberäkning infördes i Norden den 29 oktober 2024. Införandet följer av en EU-kommissionsförordning som godkändes den 5 december 2014 av den dåvarande socialdemokratiskt ledda regeringen. Enligt EU-rätten ska metoden användas så länge inte Affärsverket svenska kraftnät tillsammans med de nordiska motsvarigheterna kunnat visa att tillämpningen inte skulle ge något mervärde. De nordiska systemoperatörerna har inte kunnat visa det, och därför har metoden implementerats.

Regeringen har ingen formell roll vid framtagandet av metoden för kapacitetsberäkning eller vid genomförandet av metoden. Det är Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnät tillsammans med de nordiska motsvarigheterna som ansvarar för att metod och genomförande sker i enlighet med gällande regelverk. Efter införandet den 29 oktober 2024 har Energimarknadsinspektionen även tillsynsansvar.

Flödesbaserad kapacitetsberäkning av överföringskapacitet mellan olika elområden syftar till att man ska kunna nyttja det svenska elnätet mer effektivt. Överföringskapaciteten i elsystemet ökar - Svenska kraftnät kan överföra mer kraft från norra till södra Sverige - och mer elproduktion i norra Sverige frigörs utan att fler ledningar tas i drift. Dessa ledningar är ju väldigt dyra, så i grunden är detta positivt för Sverige.

Självklart är ett effektivt genomförande av metoden en hög prioritet för mig och den här regeringen. Regeringen kommer i nära dialog med Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen att noga följa upp implementeringen av metoden och utvecklingen på elmarknaden. Myndigheterna har ett tydligt ansvar för att flödesbaserad kapacitetsberäkning bidrar till att man når de energipolitiska mål som riksdagen slagit fast på tillskyndan av regeringen, i synnerhet konkurrenskraftiga elpriser och mål om leveranssäkerhet. Regeringen kommer också att noga följa hur beräkning av överföringskapacitet vidareutvecklas för att metoden ska kunna fungera på ett ändamålsenligt sätt och bidra till en samhällsekonomiskt effektiv elförsörjning. En annan viktig del är att följa våra myndigheters arbete för att tillgängliggöra relevant data i syfte att främja en förutsägbar, effektiv och transparent elmarknad i Sverige. Här finns mer att göra.

Regeringen står sammanfattningsvis redo att göra de insatser som krävs, samtidigt som det är viktigt att myndigheterna nu får möjlighet att samla information och analysera de praktiska effekterna av genomförandet.

Men vi bör även komma ihåg att elpriserna i Sverige inte alltid har varit lika beroende av väder och vind som de är i dag. Mer väderberoende produktion i elsystemet ökar prisvolatiliteten, som blir särskilt påtaglig under vintertid när elanvändningen är högre. Inte minst har den tidigare nedläggningen av planerbar elproduktion i Sveriges två södra elområden lett till en försämrad effektbalans, där Skåne och elprisområde 4 numera har störst försörjningsproblematik i hela Europa. Regeringen arbetar vidare för att komma till rätta med att SE4 saknar 3 000 megawatt för effekttillräcklighet, något som inte är möjligt att lösa på bara två år - tyvärr.

Avslutningsvis är flödesbaserad kapacitetsberäkning beroende av utvecklingen i elsystemet. Det är elsystemets utformning - var elproduktion och elnät byggs och vilka egenskaper de har - som avgör våra elpriser. För det krävs att vi bygger ut vårt elsystem på ett konkurrenskraftigt och samhällsekonomiskt effektivt sätt, så att Sverige får ett elsystem med en utformning som kan möta efterfrågan på fossilfri el till rimliga och stabila priser årets alla dagar, oavsett väder och vind. Regeringen, som jag företräder, lägger om energipolitiken och har under sina första två år vid makten redan hunnit fatta cirka 50 beslut om åtgärder som bedöms stärka energiförsörjningen i Sverige på akut såväl som kort, medellång och längre sikt. Det behövs mer elproduktion och elnät med rätt egenskaper, på rätt plats, för att få en bättre balans mellan produktion och användning av el i alla delar av Sverige, och detta är av högsta prioritet för den här regeringen.

Fru talman! Jag tackar för denna interpellation.

Jag har hört allt som ledamoten Lakso har sagt, också här på slutet, trots mitt "multitaskande". Jag kan bara bekräfta. Jag håller med. Jag ser fram emot att kunna återkomma med prognoser på hur mycket detta förbättrar situationen och också att kunna ha en dialog.

Vad är vi då överens om? Jag uppfattar att vi inte är överens om några saker. Det första gäller synen på om det är teknikneutralt att förhålla sig till kapacitetsfaktorn, alltså hur mycket tillgänglig el som finns vid varje givet tillfälle, med eller utan att man liksom parkopplar sin kraftproduktion med annan lagring. Jag tänker på helhetskostnaden för det. Är det teknikneutralt att behandla alla kraftslag lika men utifrån vad kan de leverera till systemet? Det andra gäller: Ska vi delta i den internationella kapplöpningen för ny baskraft i form av kärnkraft - för att det behövs för den gröna omställningen, för att det behövs för konkurrenskraften och för att det behövs i digitaliseringen? AI rullar nu ut massivt. Energi var en jättestor fråga under världens största teknikmässa, CES, förra veckan i USA, till exempel. Det sista gäller: Ska staten stå för anslutningsavgiften för ett enskilt kraftslag, för havsbaserad vindkraft?

I övrigt hör jag att vi är överens om väldigt mycket, och det tycker jag gott att man kan lyfta fram apropå investeringsklimat. Jag ser fram emot att återkomma med mer kring Kraftlyftet, och jag tackar för interpellationen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Under de senaste två åren, 2023 och 2024, har den installerade produktionskapaciteten vuxit med 5-7 procent per år. En tillväxt på 7 procent per år innebär en fördubbling av produktionskapaciteten på tio år. Vi hart alltså ingen låg takt i tillförseln av installerad produktionskapacitet. Den ligger stadigt väldigt högt.

Återigen: Sveriges stora problem är inte brist på el. Sveriges stora problem är att vi inte har tillräckligt med el där den behövs och när den behövs och till jämna, pålitliga priser.

Jag tycker att jag har svarat väl både i skrift och muntligen när det gäller de åtgärder som nu vidtas för att bana väg för mer fossilfri kraft, mer reglerbar kraft och mer baskraft och för hur vi ska kunna få mer effekt av all den el som kommer från vår intermittenta kraftproduktion. Det är mer än 60 åtgärder som vi redan har beslutat om.

Fru talman! Jag tackar för följdfrågorna från Nils Seye Larsen. Det är trevligt att träffas så här i kammaren för första gången.

Jag tackar också för en tuff men rolig debatt från Linus Lakso. Man vill ju inte uppfattas som volatil. Låt mig därför vara väldigt tydlig: Vindkraften är så välkommen så!

Att det är på det sättet tycker jag att vi visar även i handling. Det finns nu mer pengar på Regeringskansliet till att kunna behandla fler ärenden snabbare. Vi har verkligen prioriterat att forcera fram många beslut samtidigt, även om det tyvärr blivit många nej mot bakgrund av försvarssituationen och att Sverige har en annan geografi än till exempel stora delar av Danmark där man byggt havsbaserad vindkraft. Vi har också visat det genom mer pengar och uppdrag till länsstyrelserna, som även de har varit en flaskhals i hanteringen av många ärenden rörande vindkraft, och genom möjligheten att återföra pengar via fastighetsskatten för vindkraften om den byggs på land; det ökar incitamentet att säga ja.

Jag vill såklart också nämna Elmarknadsutredningen, som jag tycker har fått alldeles för lite uppmärksamhet. Jag vet att Linus Lakso är välbekant med den, men för att tala till de breda massorna där ute: Skriv mer om Elmarknadsutredningen, för den tar helhetsgreppet! Kärnkraftsutredningen med Mats Dillén gäller just kärnkraft. På 30 år har vi inte tittat på hur vi ska bana väg för kärnkraft i Sverige, så det är inte så konstigt att man gör en särskild utredning av det; vindkraften har vi gjort väldigt mycket för. Men Elmarknadsutredningen är egentligen den stora kronjuvel som vi håller på med. Den är teknikneutral och ska titta på helheten i systemet.

Jag vill ge svar på två specifika frågor som jag uppfattade utöver det här med hur vi ser på vindkraften. Jag har försökt ge ärliga och raka svar förankrade i verkligheten och vara öppen. Nej, jag kan inte säga vilket mål det ska vara för hur mycket mer reglerbar kraft som ska komma loss; jag hoppas att vi kan återkomma till det. Det är också anledningen till att vi sa nej till att sätta specifika mål till 2030 och 2035.

Mellan höger tumme och vänster pekfinger kan vi kanske säga ungefär hur mycket som kan komma loss, men det är svårt att säga något mer exakt än så. Då vill jag inte sätta ett mål som låter bra och som många sedan pratar om fast vi inte vet hur realistiskt det är. Detta måste vi återkomma till.

Nu ändrar vi spelplanen för att bana väg för mer reglerbar kraft och mer baskraft. Sedan får vi återkomma till huruvida det går att sätta upp ett mål och finkalibrera det hela efter det.

Låt mig avsluta med att säga att Entso-e, som är en av de tyngsta aktörerna när det gäller detta, i sin Winter Outlook för 2024 är tydliga med att elområde 3 och 4 har värst effektbrist i hela EU. Det kan vi inte ta lätt på, och det är just därför som många av de 60 åtgärder på kort och medellång sikt som vi har beslutat om handlar just om att få ut mer effekt av den el som produceras, så att mer el finns tillgänglig där den behövs och när den behövs, inte när vädret så tillåter.

Fru talman! Linus Lakso har frågat mig vad min plan är för att möta näringslivets efterfrågan på fossilfri el, som de efterfrågar för sin klimatomställning och sina investeringsplaner före 2030 och 2035. Han har även frågat mig vad syftet är med kontrollstationerna för 2030 och 2035, vad jag avser att uppnå till dess och vad det är som ska kontrolleras. Det är mycket relevanta frågor, om jag får lov att recensera dem.

Slutligen har Linus Lakso frågat hur många gigawatt reglerbar kraft och vilken flexibilitet Kraftlyftet kommer att generera och hur tidsplanen ser ut.

Till att börja med tror jag att det är viktigt att konstatera att Sveriges elsystem i dag genererar mer elproduktion än vi konsumerar. Vi har alltså ett rejält överskott av el jämfört med vad vi gör av med. Förra året hade Sverige en nettoexport av el på 28,5 terawattimmar. Det betyder att vi på årsbasis redan har ett rejält överskott av el som kan användas till den växande inhemska industrin under de närmaste åren framöver. I Energimyndighetens kortsiktsprognos ökar också elöverskottet de närmaste åren så att nettoexporten uppgår till 45 terawattimmar 2027.

I Energimyndighetens scenarier ökar framför allt den installerade vindkraften kraftigt fram emot 2030, men även en del solkraft ökar. Det innebär en ökning från dagens 51 gigawatt till 67 gigawatt i totalt installerad effekt, det vill säga en ökning med 16 000 megawatt installerad effekt från framför allt väderberoende kraft.

Problemet är bara att elproduktionen som byggs i form av vind- och solkraft inte levererar effekt - det är det magiska ordet - varje timma året runt, vilket industrin behöver. Sådan elproduktion måste därför i större utsträckning byggas med rätt egenskaper och på rätt platser. Därför är det viktigt att även intermittent elproduktion, som vindkraft, i större utsträckning kan bidra till elsystemets leveranssäkerhet.

Med det i åtanke avser regeringen nu att ge Svenska kraftnät, Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen två gemensamma uppdrag. Uppdragen syftar till att skapa bättre förutsättningar för att intermittent kraftproduktion, som sol- och vindkraft, ska kunna bidra till ett robust elsystem med förbättrad driftsäkerhet och resurstillräcklighet. Uppdragen beslutades i december 2024 och ska redovisas i slutet av 2025, det vill säga i år.

Syftet med kontrollstationerna för 2030 och framåt är att följa upp planeringsmålet och leveranssäkerhetsmålet för att se om något behöver justeras utifrån förändrade förutsättningar, exempelvis regeringens bedömning av behovet av el i olika geografiska områden och i olika tidsperspektiv. Kontrollstationerna bör även omfatta en samhällsekonomisk analys av konsekvenserna av utbyggnaden av elsystemet samt åtgärder för att öka kostnadseffektiviteten.

När det gäller åtgärder för att öka utbyggnadstakten i elsystemet har regeringen också ett antal förslag i budgetpropositionen för 2025. Sverige behöver en kraftfull utbyggnad av ny fossilfri elproduktion, och regeringen vill ge goda förutsättningar för alla fossilfria energislag.

Vindkraften kan på kort sikt stå för majoriteten av tillkommande elproduktion. Regeringen arbetar därför med att ta fram ett vindkraftspaket som ska förbättra förutsättningarna för att bygga ut vindkraft. Det första steget var förslaget i budgetpropositionen om att inrätta ett stöd till kommunerna baserat på fastighetsskatten för vindkraftsanläggningar. Därutöver bereds de förslag om kompensation till närboende och närsamhälle som presenterats i betänkandet Värdet av vinden (SOU 2023:18) i syfte att stärka den lokala nyttan och acceptansen för vindkraft.

Kraftlyftet syftar till att öka elsystemets förmågor regionalt och där behoven är som störst. Det kan handla om investeringar i elproduktion, energilager, energieffektivisering, flexibilitetstjänster eller andra systemtjänster som i dagsläget inte kommer till stånd på marknadsmässiga grunder, apropå den tidigare interpellationen och frågan från Riise.

Stödet uppgår till 700 miljoner kronor mellan 2025 och 2027 med förslag om ett förlängt och förstärkt beställningsbemyndigande till anslaget med möjlighet att ingå nya ekonomiska åtaganden till 2030. Vad det innebär i tillkommande reglerbar kraft och flexibilitet är svårt att säga på förhand - det ska jag vara ärlig med - och beror helt på de investeringar som sker.

Gällande tidsplanen kan det nämnas att Kraftlyftet behöver analyseras utifrån ett statsstödsperspektiv då det för ett investeringsstöd kan krävas en anmälan till EU-kommissionen. Den frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Klimatklivet föreslås dessutom i budgetpropositionen få ett eget tillskott på en halv miljard 2025, en halv miljard 2027, 200 miljoner 2029 och 100 miljoner 2030 jämfört med tidigare beslutade nivåer. Det ökas alltså på. Utöver förstärkningen förlängs Klimatklivet till 2030. Det är lätt att glömma att även denna typ av investeringar bidrar till en grön omställning och accelererad elektrifiering.

Avslutningsvis bedömer regeringen att utformningen av elmarknaden behöver utvecklas för att ge långsiktiga förutsättningar för investeringar i framför allt elproduktion och flexibla resurser. I januari 2024 tillsatte regeringen därför en särskild utredare som ska analysera och föreslå hur den svenska elmarknaden kan utvecklas och regleras. Uppdraget ska redovisas senast den 25 april 2025.

Fru talman! Ja, jag kan svara på de frågor som jag själv ställer här. Kapacitetsfaktorn för havsbaserad vindkraft är 18 procent och den är som sagt 74 procent för kärnkraft och 84 procent för den svenska vattenkraften. Det är anledningen till att jag ofta påpekar att alla fossilfria kraftslag behövs, men de bidrar med olika saker i systemet.

Jag hoppas att alla hallänningar som lyssnar på denna debatt hör att anledningen till att Halland har en av de värsta effektbristerna i landet är nedläggningen av Ringhals 1 och 2. Och nu står man här och talar om behovet av att vara överens. Ibland är det viktigare och modigare att göra det som är rätt än det som alla är överens om.

Det skulle tjäna Halland väl om vi kan få mer fokus på teknikneutralitet och på att tillföra mer effekt, så att företagen i Halland kan ansluta till elnätet. Det behövs inte bara mer el, som kan gå på export och som företag kan tjäna på när det blåser. När det är dunkelflaute, alltså både mörkt och vindstilla, står Halland sig slätt.

Jag gör därför gärna överenskommelser som tjänar svenska folket, men inte för att vi politiker ska kunna dunka varandra i ryggen och säga: "Titta! Vi kom överens, men vi lämnade Halland och Sverige i sticket." Det kommer jag inte att medverka till att göra om.

Därför har vi fokuserat på över 60 uppdrag som syftar till att på mycket kort, akut sikt och på medellång sikt till 2030 och 2035 öka möjligheten att få ut mer effekt av all el som produceras i Sverige, för att fler hushåll ska få stabilare elpriser och jämnare tillgång till el och fler företag ska kunna ansluta till elnätet. Det är att tjäna både Sverige och Halland bäst.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag ska försöka att undvika upprepningar, och jag börjar med Christofer Bergenblocks relevanta fråga om hur det hänger ihop att vi både skryter om att vi har fattat beslut om mer havsbaserad vindkraft och samtidigt säger att vi inte ska ha mer av samma.

Svaret är teknikneutralitet och förståelse för att alla fossilfria kraftslag behövs - och det är regeringens och de fyra samarbetspartiernas linje - men att de fyller olika funktioner i systemet. Vi har kunnat se att vindkraften har varit bra för att i perioder pressa priset. Vi har också en aktiv dialog med vindkraftsbolagen om det som en del påpekar i teorin skulle vara möjligt, nämligen lagringsmöjligheter, flexibilitet, aggregeringstjänster och så vidare. Mycket av det finns, men inte i den stora skala som behövs för att balansera ut Sveriges system. Där samtalar vi med vindkraftsbolagen om huruvida de kan göra detta i större skala och få vindkraftsparkerna att gå i takt med till exempel vätgasproduktion. Men mycket är i sin linda.

Detta sker samtidigt som vi banar väg för mer baskraft, effekthöjningar i befintlig baskraft, vilket i sig gör att vi får bättre användning för den intermittenta kraftproduktionen. Det är så det hänger ihop, men man ska inte tro att lösningen är att göra det bara för vindkraften. Då får vi bara mer av samma som har lett oss hit, nämligen den värsta effektbristen.

Sedan vänder jag mig till Jan Riise och hans kommentarer om försvaret. Jag vill igen ta tillfället i akt att här i kammaren säga att det har varit en mycket, mycket lång process med Försvarsmakten. Vi har tagit del av varenda liten detalj - mycket har dessutom varit sekretessbelagt - om exakt vilken effekt de havsbaserade vindkraftsparkerna i Östersjön skulle ha haft på vår försvarsförmåga. Vi har ställt varenda tänkbar motfråga på längden och på tvären, jämfört med andra länder och haft dialog med bolag som säger att de skulle kompensera på det eller det sättet. Vi har verkligen vridit och vänt på detta. Därför var det ett tungt besked att landa i att vi inte kan göra något annat än att vikta Försvarsmaktens bedömning och försvaret så tungt.

Jag är glad över att vi nu har en utredning på bordet som visar att Sverige, trots att det blev sent, kan lämna det öppen dörr-system som gör att Sverige har stuckit ut jämfört med andra och där försvarsintresset har kommit in alldeles för sent. Vindkraftsbolagen har fått gissa sig fram om var det är värt att lägga tid och kraft på att ansöka. Vi ska komma bort från detta.

Aida Birinxhiku nämnde att den linje hon företräder behöver förutsättningar för lägre priser. Ja, ibland. Men när de inte levererar blir det höga och labila elpriser.

Jag skulle vilja veta om Aida Birinxhiku kan svara hallänningarna hur många fler fabriker, bolag och företag som skulle kunna ansluta med den politik som ledamoten företräder. Vet Socialdemokraterna det? Löser man någon effektbrist med hjälp av till exempel Kriegers flak? Hur mycket? Vet Aida Birinxhiku vad kapacitetsfaktorn är för havsbaserad vindkraft? Den är 74 för kärnkraften, och den är 11 för landbaserad vindkraft. Vet Aida Birinxhiku vad kapacitetsfaktorn är för havsbaserad vindkraft?

Fru talman! Jag vill inleda med lite fakta om vårt energisystem. De senaste elva åren har det tillkommit 13 000 megawatt nyinstallerad produktionskapacitet i kraftsystemet. Det kan få en att höja på ögonbrynen. Jag ser att en del av ledamöterna i salen gör det när jag nu igen återkommer med fakta om energisystemet.

I södra Sverige har vi den värsta effektbristen i hela EU, trots att vi har tillgänglig installerad produktionskapacitet motsvarande tio kärnkraftsreaktorer. Den värsta effektbristen innebär att vi har den värsta obalansen mellan hur mycket el som efterfrågas och hur mycket el som finns tillgänglig varje given sekund. Men om man inte förstår varför det ser ut så här är det kanske inte så konstigt att vi i dag får höra socialdemokrater, miljöpartister och centerpartister fortsätta föreslå exakt samma medicin som gett Sverige den sjukdom som vi nu har att hantera.

Under 2023 och 2024 ser det ut som att vi har kunnat utöka elsystemet med 6 100 megawatt. Jag har dock inte hunnit se de sista siffrorna för december. Det här är lika mycket installerad produktionskapacitet som det som Mats Dillén förslog i kärnkraftsutredningen. Det är alltså jättemycket installerad produktionskapacitet. Men det handlar primärt om vind, vind, vind och lite sol. Det är inte mer baskraft i form av till exempel vatten eller kärnkraft, vilket gör att vi fortsatt har ett allvarligt effektproblem.

Därför ska vi inte fortsätta göra mer av samma sak och samtidigt säga att svenska folket ska betala mer för denna situation, vilket är vad som föreslås när man vill att nätkundskollektivet ska ta kostnaden för anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft på ett sätt som inte sker för något annat kraftslag.

Jag tycker att jag i mitt skriftliga svar gav ett utförligt svar, fru talman, och tänkte inte upprepa det. Det gäller bland annat det som står i fjärde och femte stycket. Det enda jag vill återge är något som Svenska kraftnät har gett uttryck för: Nätinvesteringar som syftar till radiella anslutningar av producenter överensstämmer inte med elmarknadsförordningens regelverk för hur flaskhalsinkomster får användas. Det här är alltså SVK:s kommentar om hur förenligt detta är med den lagstiftning vi har att förhålla oss till.

Låt mig svara på den konkreta frågan om Energimarknadsinspektionen. Det är mycket riktigt den som beslutar om detta. Men SVK har meddelat att man inte kommer att lämna in någon ansökan eftersom myndigheten bedömer att det skulle utgöra ett otillåtet statsstöd.

Avslutningsvis vill jag nämna att norska Statkraft lämnade in en ansökan den 16 december om två nya projekt för havsbaserad vindkraft motsvarande 20 terawattimmar. Vi uppfattar att intresset alltjämt är stort och har en nära dialog med aktörer för vindkraft både på land och till havs.

Fru talman! Aida Birinxhiku har frågat mig vilka åtgärder regeringen och jag avser att vidta för att inte Kattegatt Syd och andra viktiga havsbaserade vindkraftsprojekt ska gå om intet på samma sätt som skett med Kriegers flak - så är frågan formulerad.

Regeringen välkomnar alla fossilfria kraftslag. På kort sikt, fram till 2030-2035, bedömer Energimyndigheten att det framför allt är effekthöjningar inom vattenkraft, kraftvärme och befintlig kärnkraft samt en utbyggnad av landbaserad vindkraft och solkraft som kan möta ett ökande elbehov.

Jag vill börja med att påminna om att den här regeringen hittills har gett tillstånd till tre havsbaserade vindkraftsparker i ekonomisk zon. Under Socialdemokraternas åtta år i regeringsställning beviljades tillstånd för bara en havsbaserad vindkraftspark. För att snabba på tillståndsprocesserna för havsbaserad vindkraft har regeringen skjutit till 15 miljoner kronor per år till länsstyrelsernas beredning av ärenden om vindkraft till havs.

Affärsverket svenska kraftnät har analyserat frågan om att använda så kallade flaskhalsintäkter för att finansiera sjökablar för anslutning av havsbaserad vindkraft. Myndigheten bedömer att det inte är förenligt med EU:s elmarknadsförordning att använda flaskhalsintäkter på detta sätt. Svenska kraftnät bedömer även att en sådan finansiering kan utgöra otillåtet statsstöd.

Svenska kraftnät ska enligt sin instruktion bygga ut transmissionsnätet baserat på samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar. Det finns ingenting som hindrar en utbyggnad av transmissionsnätet i havet, om Svenska kraftnät bedömer att det är samhällsekonomiskt motiverat i någon grad. Om kostnaden för att ansluta havsbaserad vindkraft i stället skulle bäras av nätkundskollektivet på ett sätt som inte är samhällsekonomiskt motiverat skulle det innebära att nätkunderna subventionerar investeringar i havsbaserad vindkraft.

Utöver att ge tillstånd till tre havsbaserade vindkraftsparker har regeringen tillsatt en utredning om havsbaserad vindkraft för att se över hur tillståndsprocessen kan bli mer effektiv och tydlig, till exempel genom att staten anvisar lämpliga platser för etablering. Syftet är att ge förutsättningar för en ökad utbyggnad av havsbaserad vindkraft, samtidigt som andra samhällsintressen beaktas. Uppdraget skulle redovisas senast den 13 december 2024.

Den 12 december 2024 aviserade regeringen två nya uppdrag för att stärka intermittent, väderberoende, kraftproduktions bidrag till driftssäkerhet och resurstillräcklighet. I uppdragen kommer också att ingå att se över vilka incitament som kan tas fram för att investeringar i tekniska åtgärder för ett bättre effektbidrag ska kunna genomföras.

Regeringen arbetar med ett vindkraftspaket som ska förbättra förutsättningarna att bygga ut landbaserad och kustnära vindkraft. För att öka incitamenten för kommuner att tillstyrka ny vindkraft och kompensera de kommuner som redan låtit vindkraft byggas föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2025, som nu trätt i kraft, att ett stöd till kommunerna för vindkraftsanläggningar inrättas, baserat på fastighetsskatten. Regeringen avser också att ta vidare förslag om kompensation till närboende och närsamhället som presenterades i betänkandet Värdet av vinden (SOU 2023:18), i syfte att stärka den lokala nyttan och acceptansen för vindkraft.

Regeringen tillsatte i januari 2024 en särskild utredare som ska analysera och föreslå hur den svenska elmarknaden kan utvecklas och regleras för att förbättra förutsättningarna för investeringar i ny elproduktion. Sverige behöver en kraftfull utbyggnad av ny fossilfri elproduktion, med rätt egenskaper och på rätt plats, för att kunna möta efterfrågan på el.

Fru talman! Det var både trevligt och kunnigt. Tack, snälla Jacob Risberg, för detta!

Det som står helt klart är att kostnaden ökar kraftigt när kärnkraften minskar i systemet. Det står också helt klart att Sverige betalar väldigt mycket för olika typer av kompensatoriska åtgärder för att kunna nedreglera och balansera den ojämnhet vi har i elproduktionen. Det är alltså inte enkom vindkraften som dessa 8 miljarder handlar om, och jag tackar för möjligheten att tydliggöra detta.

Man kan gå hem och titta på elräkningen för att se hur mycket man betalar för el kontra hur mycket man betalar för elnätet. Många svenskar kommer då att se att kostnaden för elnätet har gått upp kraftigt. Det är bland annat en följd av att en intermittent kraftproduktion också kräver väldigt mycket mer elnät. Det finns många faktorer som avgör kostnaderna.

Fru talman! Vi börjar med fakta igen. De senaste tio åren har det blivit 13 000 megawatt mer elproduktion i systemet. Det är enorma mängder. Det är lika mycket el som tio kärnkraftsreaktorer skulle kunna producera.

Det är bara det att det inte är kärnkraft eller vattenkraft som har gått in i systemet, utan det är vindkraft. Det är 13 000 megawatt. Hur mycket är tillgängligt för att konsumera? Det är 340 megawatt. Det är Sveriges stora problem. Vi har inte elbrist. Vi har effektbrist.

Jag tycker att det är helt sanslöst att Miljöpartiet som har önskat ett elsystem som är beroende av att det blåser nu är chockat av över att vi inte har el när det blåser. Man skördar det man sår.

Detta städar vi upp i. Nu skördar vi teknikneutralitet. Vi banar väg för vindkraft, kärnkraft och vattenkraft, men alltihop på ett sätt som ger effekt för svenska folket.

(Applåder)

Fru talman! Jag undrar lite grann var Christofer Bergenblock har befunnit sig under de senaste två åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Först och främst måste jag säga att det är förbluffande hur man som centerpartist, som var med och bidrog till nedläggning av både Barsebäck och Ringhals, har mage att klaga i dag när svenska folket betalar skyhöga elpriser på grund av att man gjort sig beroende av väder och vind. Och nu är vi beroende av väder och vind. Det var detta som Centerpartiet önskade, och det är detta som ni har gett svenska folket. Nu städar jag upp.

Dessutom vidtar vi nu alla de åtgärder som Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet tillsammans inte mäktade med att göra för vindkraften. Det skapas incitament för att man på lokal nivå ska säga ja genom en återförd fastighetsskatt till de kommuner som säger ja till vindkraft.

Vi lämnar det öppna-dörr-system som har gjort att det har lagts miljoner på havsbaserade vindkraftsprojekt som man aldrig har haft möjlighet att säga ja till och skapar tydlighet och incitament för byggande av havsbaserad och landbaserad vindkraft. Det mäktade Centerpartiet inte med.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Jag beklagar att vi inte har fler minuter att debattera detta.

Jag tycker att det är viktigt att veta vad vi grundar våra förslag till lösningar på. Jag har inte fog för att säga att det är den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmodellen som ger dessa priser. Så långt vi hittills har kunnat utvärdera detta låg elpriserna tvärtom lägre under november än jämförbar period förra året när vi inte hade denna modell.

Detta är ett EU-reglerat beslut. Det framförhandlades först under alliansåren och sedan under den rödgröna regeringen. Det beslutades under en rödgrön regering. Det här är ingenting vi kan välja att inte göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Tvärtom finns det något som tyder på att vi har stor användning av att vi kan överföra el från norra Sverige, där det blåser just nu, till södra Sverige, där det inte blåser. Det är andra faktorer, som en väderberoende elproduktion, som tyvärr är anledningen till det skyhöga priset i södra Sverige i dag.

Fru talman! Jag välkomnar frågan.

Vi har en bergochdalbana av elpriser som är helt horribel. Först och främst har vi en situation som gör att det kostar drygt 8 kronor per kilowattimme mellan klockan 17 och 18 i dag. Många andra timmar har vi extremt låga priser, till och med minuspriser. Allt är totalt väderberoende i kombination med stor sårbarhet för andra länders elpriser.

Detta är ett resultat av bland annat nedlagd baskraft. När det inte blåser får vi höga elpriser i och med det misslyckade systemet. I Tyskland har de priser på runt 10 kronor per kilowattimme.

Vi har 50 åtgärder som kommer att få effekt redan nu i vinter med sikte på 2030. Regeringen gör alltså långt mer än att bara bana väg för kärnkraft och mer vindkraft. Vi värnar vattenkraften, och vi kommer att fortsätta dialogen med vindkraftsbolagen för att på kort sikt få till fler åtgärder tillsammans med dem.

Fru talman! Jag har aldrig hävdat att avsaknaden av baskraft och politiskt motiverat nedlagd baskraft i form av kärnkraft i södra Sverige skulle vara den ensamma faktorn. Det är många saker som avgör de här prisfluktuationerna. Bland annat har Tyskland tyvärr valt samma rödgröna väg när det gäller elproduktion och lagt ned mycket baskraft och har därför ännu värre elpriser än Sverige har. Och vi påverkas i allra högsta grad även av Tysklands skyhöga elpriser.

Det är alltså många faktorer som avgör, och det ska vi absolut vara öppna med.

(Applåder)