Ebba Busch

Fru talman! Jag vill tacka för den här interpellationen från Per-Arne Håkansson, som ju har bidragit till att svara på FN:s uppmaning till Sverige att sätta frågan på agendan.

Vi jobbar med väldigt många frågor samtidigt, och det här är någonting som vi har diskuterat och som jag själv har lyft fram. Det är klart att en interpellation av det här slaget fyller funktionen av en blåslampa på regeringen att sätta ännu mer fokus på området, vilket är hela syftet med den här typen av debatter. Jag vill därför börja med att tacka för det och vara transparent och visa att det har den effekten.

Jag vill här i mitt sista inlägg lyfta frågan om Coompanion. De har via Tillväxtverkets utlysning utifrån förordningen om statsbidrag till kooperativ utveckling tagit emot 25 miljoner kronor i bidrag för 2024. Coompanion fick verksamhetsbidrag för rådgivning, utbildning och information kring just start och utveckling av kooperativt företagande, apropå efterlysningen gällande behovet av kunskapshöjande insatser.

Syftet var dels att bidra till en mångfald av konkurrenskraftiga företagare, dels att bidra lokalt och regionalt till att öka attraktiviteten genom utveckling och nya lösningar, till exempel genom att behålla lokal service och stöd till den här företagsformen.

Jag tror att det i dessa tider är extra viktigt att bana väg för företagande som har bevisat att man klarar av att hålla över tid. Vi ser därför fram emot att lyfta det här perspektivet inom ramen för den regelförenklingsagenda som vi nu har rullat ut med implementeringsråd, förenklingsråd och många andra insatser kring UF-företagande och kvinnors företagande i stort. Där tror jag att kooperativa företag kan spela en stor roll.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Svaret på Per-Arne Håkanssons uppföljande fråga är i korthet ja – jag har noterat detta, och det finns flera delar som vi kommer att överväga.

Vi har tagit några initiativ som handlar om att se över lagen om offentlig upphandling, lagen om valfrihetssystem och liknande för att säkerställa att vi välkomnar en bredd och en flora av aktörer. Givet just det kooperativa företagandets väldigt goda track record kring att visa på långsiktighet i verksamheterna är det här något som jag tycker är värt att lyfta fram mer.

Utöver det som Per-Arne Håkansson lyfter fram kring behovet av att höja kunskaper och se över hur olika företagsformer behandlas, gynnas eller missgynnas i befintliga system har vi också sett ett behov av att säkerställa att man ser fördelarna med kooperativa företag när det gäller något av det tyngsta i beställarform i Sverige, nämligen lagen om offentlig upphandling.

Vi ser också att den här ägarformen riskerar att drabbas ännu hårdare av administrativa kostnader, fullgörandekostnader, som har haft en tendens att öka i Sverige. En del av det har varit välmotiverat. Vi gör många tuffa insatser för att sätta hårt mot hårt mot kriminalitet som har tagit sig in även i näringslivet, men bara 2023 ökade de här kostnaderna med 1,4 miljarder. Med årets ökning skattas nu de totala årliga kostnaderna för företagen för att följa upp regler till hisnande 379 miljarder kronor.

Det här är också anledningen till att vi trycker så hårt på frågan om regelförenklingar. Det handlar såklart också om att säkerställa att bevisat långsiktiga och hållbara företagsformer inte missgynnas i det här systemet, och då talar jag specifikt om de kooperativa företagsformerna.

Fru talman! Jag tycker att det är väldigt bra att vi har den här interpellationsdebatten. När man lyfter företagsfrågor i olika sammanhang just för att stimulera fler att våga ta steget märker man att det finns en ganska smal syn på vilka former som man kan starta bolag i. Det är en anledning till att vi har lagt mycket tid och kraft på att på olika sätt lyfta fram företagandet brett.

Det är därför jag nämner till exempel Ung Företagsamhet. Det är därför jag nämner de satsningar som har gjorts när det gäller kvinnors företagande. Vi lyfter också fram bredden av former för företagande. Vi stannar alltså inte i UF-modellen utan använder de UF-sammanhang där vi är med till att också visa på den breda flora av företagsformer som finns.

Det är lite svårt att fastställa det exakta antalet kooperativa företag i Sverige eftersom det liksom inte finns en specifik företagsform för kooperation på det sättet. Men det vi vet är att den vanligaste företagsformen för kooperativt företagande är ekonomisk förening. Det finns cirka 40 000 sådana föreningar i landet, och varje år startas i genomsnitt ungefär 400 nya kooperativa företag i Sverige.

Detta ser jag som näringsminister som något väldigt positivt, just mot bakgrund av det Per-Arne Håkansson lyfte fram. Det handlar om den statistik som vi har om hur kooperativa företag har haft en benägenhet att klara fluktuationer, trender och förändringar på ett annat sätt eftersom man har ett annat och bredare intresse i bolaget.

Det här för mig in på den breda regelförenklingsagenda som vi driver. Vi sköt till 50 miljoner kronor ytterligare till det som heter verksamt.se – som är en företagsportal som är väldigt uppskattad – för att just underlätta och bana väg för nya företag att starta. Tjänsten har varit igång sedan 2009. Den har värnats av flera regeringar och är en av de enskilt viktigaste faktorerna när det gäller att det är enkelt att starta bolag i Sverige och att det ska bli enklare.

Som en del av regeringens offensiva förenklingsagenda har vi också inrättat flera råd. Förenklingsrådet är ett sådant. Nu är det igång, och man arbetar för fullt. Det är rimligt att frågan om hur vi kan underlätta för olika typer av företagsformer blir en del av det som Förenklingsrådet aktivt arbetar med.

Fru talman! Per-Arne Håkansson har frågat mig om jag bedömer, utifrån mitt ansvarsområde, att det finns möjligheter att under FN:s utlysta kooperationens år ta till vara detta tillfälle för kunskapsspridning och mer kooperativ utveckling samt om jag avser att ta initiativ för att öka det kooperativa företagandet i Sverige och därmed stärka diversiteten av företagsformer i näringslivet.

Företagen, oavsett företagsform, är motorn i Sveriges ekonomi. De skapar jobb, driver innovation och bygger välstånd. Utan starka och konkurrenskraftiga företag kan vi varken finansiera vår välfärd eller möta framtidens utmaningar. Därför måste vi se till att Sveriges företag får de bästa möjliga villkoren att växa, investera och anställa.

Samtidigt vet vi att många företagare i Sverige möter stora svårigheter. Byråkrati, höga administrativa kostnader och såklart en osäker omvärld gör det svårt att driva och utveckla verksamheter på bästa sätt. Regeringen har som uttalat mål att stärka företagandet i Sverige och att stärka förutsättningarna för entreprenörskap. Vi vill skapa en miljö där fler vågar ta steget att starta, driva och äga företag – där innovation, kreativitet och hårt arbete belönas.

När det gäller att nå dit skulle jag vilja lyfta fram regeringens offensiva regelförenklingsagenda. Vi behöver förenkla och modernisera regelverket så att företagare kan lägga sin energi på att utveckla sina affärsidéer, skapa fler jobb och bidra till samhället. Genom att skapa goda förutsättningar för företag – och då särskilt små företag – skapar vi förutsättningar för svensk ekonomi som helhet att växa och fortsätta vara internationellt konkurrenskraftig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är viktigt att de som har goda företagsidéer har möjligheter att förverkliga dem. Samtidigt ser vi att fler män än kvinnor väljer att driva företag. Från regeringens sida arbetar vi därför aktivt med att undanröja de hinder som omotiverat avhåller kvinnor från företagande. Genom att bland annat stödja insatser för entreprenörskap bland unga vill vi ge fler unga kvinnor möjligheten och redskapen för att förverkliga sina idéer. När jag träffar företagare och investerare brukar de beskriva just Ung Företagsamhet som mer värdefullt än nästan alla andra strategier tillsammans för att få upp kvinnors företagande. Kvinnors företagande är ett prioriterat område som vi menar är viktigt för att stärka svensk konkurrenskraft.

Regeringen kommer att fortsätta arbeta för att stärka villkoren för Sveriges alla företag, oavsett i vilken form de drivs och var de drivs. Alla företag ska ha goda möjligheter att utvecklas och därmed bidra till att stärka svensk konkurrenskraft.

Fru talman! Stort tack till Lars Isacsson, som enträget lyfter dessa frågor!

Det är inte så ofta jag kan säga det här i kammaren, men jag skulle vilja säga att vi ligger väldigt nära varandra i synen på den enorma potential som finns med det goda arbete som redan sker, där det lokala näringslivet och staten går hand i hand. Entreprenörsandan och investeringskraften ger framtidstro och framtidshopp, men det behöver hänga ihop.

För mig har det varit så tydligt alla gånger jag har varit på plats i Ludvika och Smedjebacken att här har vi styrkan i Sverige. Det handlar om kombinationen av hårt arbete och nyfikenhet och att övervinna svåra problem och ge både ekonomisk tillväxt och förutsättningar för en bättre välfärd. Det är min mycket bestämda uppfattning att när tunga etableringar sker, oavsett om de har funnits där länge och nu skiftar inriktning, om de ökar eller om det handlar om helt nya etableringar, kan man inte säga att detta enbart är upp till den enskilda kommunen.

Det är därför jag menar att regeringen tar ett bredare ansvar, vilket jag är stolt över. Vi lägger fram den största forsknings- och innovationspropositionen någonsin för att bana väg för mer innovationskraft. Jag har tryckt på för den största infrastrukturpropositionen någonsin för både väg och järnväg. Jag vet att infrastrukturministern är väl medveten om Hitachis önskemål framåt vad gäller just järnvägen.

Jag har betonat allt det regeringen gör på kompetensförsörjningsområdet. Det handlar om både att få hit utländsk kompetens och att bana väg för rätt kompetens inom landet – oavsett om det gäller omställning eller våra unga som tar studenten om några år. Jag har tryckt på det vi gör för energin i form av robust elsäkerhet, robust energisystem, mer garanterad el överallt i landet och regelförenklingar. Jag ser fram emot att samarbeta vidare kring detta.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Visst tycker jag ibland att det är olyckligt att inte statsråden bestämmer mer när tydliga inriktningar sätts. Missförstå mig rätt: Jag tar ansvar för helheten, men jag tänker inte försöka sminka grisen. Det är tungt när servicekontor läggs ned. Jag hoppas att utvecklingen generellt ska kunna se annorlunda ut, och jag tycker att det händer mycket på många andra områden som är värda att lyfta fram.

Det finns många politiker genom tiderna som har kunnat säga att den här satsningen är den största någonsin. Men vilken effekt ger det? Jag uppskattar Lars Isacssons förståelse och ödmjukhet inför detta. Själv är jag medveten om att mycket av det som vi har gjort de gångna åren behöver utvärderas, inte bara utifrån tempo och hur mycket vi har gjort. Frågan måste också vara om vi lyckats nå ända fram till målet. Har man inte det kanske man kan konstatera att det var rätt steg på vägen men att man inte nådde hela vägen fram.

När det gäller infrastrukturfrågorna är det klart att när man går från runt 1 000 miljarder till 1 200 miljarder i infrastrukturmedel är det procentuellt sett en ökning långt över att man har plussat på lite jämfört med föregående år. Därmed tycker jag att det är relevant att verkligen framhålla att det är en historiskt stor infrastrukturproposition.

Jag kommer inte att kunna ge exakta svar vare sig när det gäller exakt dag eller månad. Det måste Andreas Carlson få svara för. Jag uppskattar förståelsen för att jag kan svara generellt och stå för helheten men inte för detaljerna. Därmed tycker jag att jag har svarat på det mest relevanta som rör infrastrukturen och det stora värdet av att vi inte vältrar över en nationell angelägenhet på en enskild kommun. Är det en nationell angelägenhet att hela infrastrukturstråket från ett av Dalarnas vitala organ ut till andra delar av Sverige? Vi har också haft en diskussion om en enskild kommuns lyftkran i en kommunalt ägd hamn. Ska den pulsådern plötsligt strypas av på grund av att man inte löser ut det? Det är inte rimligt, och det är också en anledning till att det gröna accelerationskontoret har kommit till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett annat område som är helt avgörande för detta är kompetens, och kommunen lokalt gör väldigt mycket för att säkra kompetensen. Enskilda bolag gör också mycket tillsammans med kommunen för att säkerställa att unga utbildar till sådant som är relevant på arbetsmarknaden.

Från regeringens sida bygger vi kraftigt ut civilingenjörsutbildningarna liksom medlen till utbildningsplatser inom yrkeshögskolan och den yrkesinriktade utbildningen inom komvux. Det är några exempel på sådant som vi har prioriterat. Vi har även presenterat en STEM-strategi för ökade kunskaper just inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

Det finns också flera andra åtgärder som en enskild kommun inte kan genomföra men som staten kan göra. Det handlar om skattelättnader för utländska experter och forskare, till exempel expertskatten som vi har utvidgat från fem till sju år. Migrationsverket ska främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring, och där har vi kraftigt fått ned svarstiden. Målet är att alla ska få svar inom 30 dagar. Vi gör också en särskild satsning inom ramen för Business Sweden och Svenska institutet för att locka utländska talanger.

Allt detta har växlat upp. Här kliver staten fram för att stötta tillsammans med det kommunala, och det ska vi fortsätta att göra.

Fru talman! Först och främst vill jag säga att Ludvika och Smedjebacken av lite olika anledningar har en särskild plats i mitt hjärta. Jag bjöd på en del av den informationen senast jag var på plats i Smedjebacken och Ludvika.

Det beror inte minst på att man är så lösningsorienterad och framåtdriven på dessa platser. Man visar återigen att det är företagen i Sverige som är det här landets jobbskapare. Jag tycker att jag har svarat ganska väl på frågan som ställs av Lars Isaksson i interpellationen. Nu ställs en ny fråga, om servicekontoren.

Fru talman! Servicekontoren är inte mitt ansvarsområde som statsråd, och det skulle bli olyckligt om jag gav mig in i detalj i detta. Med det sagt vill jag ändå bjuda på informationen att om jag hade fått lov att bestämma själv hade det funnits väldigt många fler servicekontor i det här landet, snarare än färre. Men i en budget behöver man ge och ta och få ihop helheten. Jag står bakom den helhet som budgeten nu har blivit, även om jag inte tycker att det finns anledning att måla upp en bild av att det är bra att det försvinner servicekontor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En del av bytesförhandlingarna i en sådan förhandling, fru talman, handlar om andra områden av helheten i budgeten. Det handlar bland annat om möjligheten till grönt accelerationskontor, som nu löser ut många av de knutar som andra åtgärder inte har kunnat lösa tidigare. Kanske går det att hitta fler kreativa lösningar för att kompensera för en del av ett försvunnet servicekontor också här, tillsammans med industrisamordnarna.

Om man zoomar ut lite grann ser man att det är ganska viktigt för ett företag som Hitachi, till exempel, och andra stora investeringar och satsningar att det finns infrastruktur som man kan lita på, både väg och järnväg. Därför är jag som näringsminister väldigt stolt över att vi i den budget som nu gäller i Sverige som helhet gör den största satsningen någonsin på infrastruktur. Vi vet att det har direkt bärighet på möjligheten för företag att investera framåt.

Om det ska kunna bli fler järnvägsavgångar, till exempel, med det som Hitachi säljer och ska skeppa ut ur Sverige från hamnarna behöver vi en kraftig prioritering av järnvägen. Det sker nu en kraftig ökning av ramen i nästa nationella plan. Den går upp med 27 procent. Vi gör en prioritering av robustare järnväg och färre störningar. Detta har aldrig skett tidigare i Sverige. Det finns nu förutsättningar att nolla vägunderhållsskulden, och det sköts till ytterligare 200 miljarder i infrastrukturpropositionen.

Detta sker utöver det som görs på energiområdet och med regelförenklingar. Vi banar väg för fler företag att kunna växa, och vi lättar på regelbördan i en väldigt tuff global konkurrens.

Därmed delar jag inte bilden att staten drar sig tillbaka. Snarare tar nu staten sitt fulla ansvar för sådant som bara staten kan ta ansvar för och som det inte är rimligt att kommunen gör. Dessutom gör nu staten ytterligare insatser för att stötta tillväxtorter vad gäller bostäder.

Fru talman! Lars Isacsson har frågat mig vilka konkreta åtgärder regeringen och jag avser att vidta för att möta den kraftiga industriella utvecklingen i Ludvika och Smedjebacken och om regeringen och jag är beredda att tillsätta en nationell samordnare för att säkerställa att näringslivets och samhällets behov i Ludvika och Smedjebacken samordnas på ett effektivt sätt.

Det svenska näringslivet ska ges förutsättningar att vara ledande i den nya industriella omställningen. Politikens uppgift är att bidra med ramar, förutsättningar och incitament för denna omställning.

Det som sker i Ludvika och Smedjebacken är mycket positivt och visar att Sverige är ett land som attraherar strategiska investeringar inom flera olika näringsgrenar och industrier. Investeringar i ren industri är centralt för landets långsiktiga konkurrenskraft.

Regeringen genomför många olika satsningar och åtgärder som har stor betydelse för industrins omställning på både kort och lång sikt. Vi genomför en lång rad åtgärder för att stärka Sveriges energiförsörjning på kort, medellång och längre sikt. Totalt handlar det om närmare 70 beslut och åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi arbetar för att göra tillståndsprocesser enklare, mer förutsägbara och effektivare. Miljötillståndsutredningen lämnade i januari sitt betänkande som föreslår bland annat en större reform av miljöprövningen. Förslagen är ute på remiss fram till den 15 juni 2025.

Vi har också inrättat ett grönt accelerationskontor med två industri-samordnare som har de uppgifter som Lars Isacsson efterfrågar, att säkerställa att näringslivets och samhällets behov samordnas på ett effektivt sätt på orter där industrin expanderar.

De gröna industriprojekten befinner sig i olika faser, med olika risker och potentiella flaskhalsar. Accelerationskontoret förser regeringen löpande med en uppdaterad bild av läget. Industrisamordnarnas uppgift är också att identifiera och omhänderta investerings- och etableringshinder.

Parallellt med industrisamordnarnas uppdrag fick Tillväxtverket i september 2024 i uppdrag att genomföra insatser för industrins konkurrenskraft och gröna omställning. Tillväxtverket har sedan 2023 ett liknande uppdrag med särskilt fokus på Norrbottens och Västerbottens län. Erfarenheter från det samordnande uppdraget i Norrbotten och Västerbotten är relevanta för hela landet och kommer tas till vara i detta uppdrag.

I regeringens Strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län finns en insats som handlar om att underlätta för kommuner att växa och bidra till regional utveckling. Det kan till exempel handla om hur kreditgarantimodellen kan användas för att stötta samhällsutvecklande insatser för kommuner som har stora företagsetableringar eller företagsexpansioner.

Likaså har Tillväxtverket sedan 2022 i uppdrag att bistå regioner och kommuner vid varsel och omställning i näringslivet men också bistå vid större företagsetableringar och företagsexpansioner. Detta uppdrag har förlängts till 2027 och bygger upp en samlad kompetens som kommer vara till långsiktig nytta inom näringspolitiken.

Sammantaget finns goda förutsättningar för både Ludvika, Smedjebacken och andra kommuner att ta del av både nationella och regionala initiativ som pågår för att både möta industrins behov och samtidigt stärka de orter där etableringarna sker.

Fru talman! Först och främst: Vi spelar inte rysk roulett med svensk säkerhet. De 13 havsbaserade vindkraftsparkerna hade jag gärna haft möjlighet att säga ja till. Vi har vänt och vridit på detta i detalj med svensk försvarsmakt många gånger om.

Den typ av havsbaserade vindkraftsparker som man talar om i Polen, Danmark och verkligen inte minst i Storbritannien har inte direkt skottlinje till Ryssland, som just nu bedriver ett fullskaligt invasionskrig på europeisk mark.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har uttömt allt. Vad lobbyister inom vindkraftsindustrin säger till den typen av väldigt tunga genomgångar från Försvarsmakten väger lätt.

Med det sagt gör vi enormt många åtgärder för att bana väg för vindkraft både till havs och på land, något som de rödgröna aldrig mäktade med. Vi går vidare med Värdet av vinden, med flera goda idéer från den förra rödgröna regeringen.

Vi skapar incitament för kommunerna att i högre utsträckning säga ja. Vi ser nu över incitamenten generellt sett för den väderberoende kraftproduktionen. Det handlar om att ge incitament för att få ut mer effekt av all den el som kan produceras där.

Vi behöver ha den för att kunna pressa ned priserna. Men vi behöver också ha mer garanterad anslutningsbar el. Här tror jag att vi kan göra mycket tillsammans.

Tyskarna får nu en kristdemokratisk och socialdemokratisk regering, som det verkar. Jag har goda förhoppningar om att vi därmed också löser ut många av de svåra frågor som Tyskland behöver lösa.

Jag tror att Joakim Sandell gör en mycket riktig läsning av att det kommer att vara stentufft att få Tyskland att införa elprisområden. Det vore rätt och riktigt, givet att de lagt ned 170 terawattimmar planerbar kraftproduktion de gångna åren. Vi kommer att fortsätta att göra vår röst hörd även med kristdemokrater i Tyskland.

Tack för interpellationen, Niklas Karlsson!

I detta anförande instämde Mats Sander (M).

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag försöker fortsätta bena vidare.

Man kan anklaga mig för spelad upprördhet om man vill. Men jag har nästan svårt att sätta ord på de känslor jag känner inför att man medvetet försvagat Sveriges konkurrenskraft, medvetet drivit på för en situation som ger elpriser som åker jojo och generellt är mycket högre i södra Sverige än i norra Sverige och nu är förvånad över resultatet. Vi har ju under tio års tid diskuterat problemet med att stora företag och industrier inte kan ansluta i södra Sverige för att det är svårt att få garanterad effekt. Apropå effekt – vi har blivit av med väldigt mycket garanterad el som fanns där och när den behövdes i Sverige.

Fru talman! Jag tycker att det är intressant att höra Pågen nämnas som exempel. Jag var nere och träffade Pågen och flera andra tunga industrier vid ett rundabordssamtal om effektbristen i södra Sverige. Det gläder mig att Pågen nu ska bygga Europas största och modernaste bageri i Landskrona. Men när jag var hos Sydsvenska handelskammaren och träffade en rad vd:ar för elintensiv industri i Skåne var de tydliga. De vet vad orsaken är, och det är avsaknaden av garanterad el. Vi har jättemycket el vissa dagar, men det gör inte att till exempel kemiföretag eller bagerier som behöver el ofta jämnt fördelat över året kan ansluta.

Vi har inte lyckats lösa den ekvationen. Ingen i hela världen har lyckats lösa ekvationen att man kan flytta elproduktion inte bara några minuter i tiden utan i vissa fall till och med mellan månader och säsonger.

Det är ändå fascinerande att man står och klagar över att vi har ett system som är så tungt vindbaserat och sedan undrar: Varför har vi problem när det inte blåser? Vi har ett system som är solbaserat, och sedan undrar man: Varför har vi inte el när solen inte skiner?

Vi ska jobba med flexibilitet, energieffektivisering och lagring. Men de stora enheterna som vi här talar om går det inte fullt ut att kompensera för. En del av det går tillbaka till 90-talet.

De fyra elprisområden vi har i dag kommer från 2011. Vi blev anmälda efter att vi bland annat hade stängt ned Barsebäck. Vi hade då en prispåverkan på Danmark som EU ansåg inte var okej. Det är bakgrunden till de elprisområden vi har i dag.

När vi diskuterar detta i kammaren vill jag vara tydlig med att det man vill är att jämna ut elpriserna i Sverige. Det innebär att norra Sverige kommer att få mycket högre elpriser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att om vi kan göra fler åtgärder på kort sikt, mellanlång sikt och lång sikt – det handlar om att mer lagring, kraftvärme, gasturbiner och annat går in, och mer kärnkraft – då kan vi börja plana ut situationen något.

Sedan gjordes kommentaren om ”inte effekt”. Vi har lyckats pressa ned elpriset fyra år i rad. Det är de nästan 70 åtgärderna som vi har beslutat om som har gett effekt. Jag är långt ifrån nöjd eftersom priserna fortfarande är så volatila och generellt sett för höga.

Utan de åtgärderna hade man för en vanlig villa betalat 3 000–4 000 kronor mer. Det gjorde man i Niklas Karlssons Sverige. Man hade kanske betalat 28 kronor i dieselpris. Nu har vi tryckt ned det till 16 kronor. En stor del av det beror på politiska beslut. Nog gör det skillnad.

Jag vill tala om Tyskland i nästa inlägg. Jag får se om jag kommer dit, Joakim Sandell, men jag ska försöka.

Fru talman! Jag vill tacka för det stora engagemanget i frågan.

Det är lite disparata spår här. Jag vill börja i det som kanske inte var syftet med Niklas Karlssons interpellation men som sannerligen har bäring på den här frågan. Jag instämmer verkligen i beskrivningen av effekten för svenska hushåll och svenska företag, kanske inte minst när jag hör Anna Wallentheim beskriva läget för många barnfamiljer och att många barn dessutom oroar sig över och vill ta ansvar för familjens situation. Det är något som jag verkligen ser.

Men det här är resultatet av en utstuderad politik under rödgrönt styre för att lägga ned planerbar kraftproduktion i södra Sverige. Det var det som den rödgröna regeringen och flera av de rödgröna företrädarna i det här rummet i dag bad om. Det är detta som ni har gett svenska folket. Jag tycker att det är otroligt magstarkt att vara upprörd och förvånad över det.

Fru talman! Det märks vilka som kan energifrågorna och vilka som inte kan det. Linus Lakso och jag tycker inte lika om allting, men Linus Lakso vet vilka effekter det har blivit av att mycket kärnkraft har försvunnit, oavsett vad man tycker om det. Linus Lakso vet vilka effekter det har blivit av att så mycket kraftvärme har försvunnit. Att 3 000 megawatt kraftvärme har försvunnit ut ur i systemet har varit kraftigt underdiskuterat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Behovet av att få till mer grön baskraft, som Miljöpartiet kallar det, sympatiserar jag verkligen med. Linus Lakso efterfrågar mer fokus på kraftvärme, gasturbiner, flexibilitet och överföringskapacitet.

Vi drar olika slutsatser kring om det sker saker på detta område. Och jag tänker att det har relevans för Niklas Karlssons grundfråga. De senaste åren har regeringen beslutat om nästan 70 åtgärder som påverkar södra Sverige. Det handlar om satsningar på flera hundra miljoner kronor i Kraftlyftet för att säkra effekt där det behövs, alltså få ut mer effekt av all el som produceras i södra Sverige.

Vi har ett pilotprojekt igång med just gasturbiner för att få loss mer effekt till industrier, alltså garanterad el. Vi har effektiviserat anslutningskön för tunga företag som har efterfrågat el ur systemet. Öresundsverket behålls. Det klarade inte den rödgröna regeringen av att leverera. Det klarade jag och min regering av att leverera. Vattenkraften får bättre villkor här och nu. Och i juni har den här kammaren möjlighet att besluta om långsiktiga och stabila villkor för befintlig och ny kärnkraft.

Det märks också om man kan skilja på elmarknadsdesign och elprisområden. Jag är inte nöjd med elprisområdena. Låt mig vara väldigt tydlig nu. Att det är otroligt mycket dyrare i södra Sverige jämfört med i norra Sverige är en skandal. Det hämmar svensk konkurrenskraft. Det har gjort att Sverige under många år nu har gått miste om tiotusentals arbetstillfällen. Men lösningen på detta är inte mer av det som har lett till det elände som vi är i nu.

Flaskhalsar är fysiska begränsningar i nätet. Men med det sagt menar vi att vi har vidtagit flera åtgärder som gör att man borde kunna se över elprisområdena. Vi hoppas att EU ska komma med ett förslag under våren. Vi har varit väldigt tydliga med vad vi tycker om den eländiga situation som just nu råder i Sverige och hur vi önskar ändra på den.

I detta anförande instämde Mats Sander (M).

Fru talman! Niklas Karlsson har frågat mig vilka konkreta åtgärder regeringen och jag överväger att vidta i närtid för att dämpa effekterna av de höga elpriserna i södra Sverige och säkerställa att företagskonkurrens och hushållsekonomi inte undergrävs av ojämna prisnivåer. Niklas Karlsson har också frågat mig om regeringen och jag planerar några ytterligare samtal och förhandlingar med andra medlemsstater eller EU-kommissionen för att reformera den övergripande europeiska elmarknadsmodellen och bättre anpassa den till medlemsländernas skilda produktionsförutsättningar.

Orsakerna är flera till de högre elpriserna i södra Sverige jämfört med norra Sverige. En orsak är det europeiska beroendet av fossil energi för elproduktion samt av gas. En annan viktig orsak är nedläggningen av kärnkraft och kraftvärme i södra Sverige, vilken skapat brist på planerbar elproduktion. I detta ligger att elsystemets utformning, alltså var elproduktion sker och elnät byggs, är avgörande för våra elpriser. Det behövs såväl en jämnare fördelning mellan elproduktion och elanvändning i alla delar av Sverige som en hög och stabil överföringsförmåga inom Sverige.

I fokus för regeringens politik står därför utbyggnaden av fossilfri planerbar elproduktion och förstärkningar av elnät inom Sverige. Sverige behöver ett leveranssäkert elsystem med hög försörjningstrygghet för att värna konkurrenskraftiga elpriser oavsett omvärldsläge.

Regeringen anser att dagens elmarknadsdesign i huvudsak är ändamålsenlig och att fokus bör ligga på att medlemsstaterna efterlever och genomför redan beslutad lagstiftning för att säkerställa både leveranssäkerhet och rimligare elpriser. Men utöver att öka försörjningstryggheten är en avgörande del att medlemsstater med interna flaskhalsar också etablerar effektiva elområden eftersom det påverkar andra medlemsstater. Detta belyser regeringen återkommande vid EU:s energiministermöten.

För närvarande pågår en elområdesöversyn i Europa där Sverige, men även bland annat Tyskland, ingår. Översynen sker i enlighet med ett gemensamt europeiskt regelverk och förväntas belysa hur en korrekt indelning av elområden i hela Europa skulle kunna se ut. Våra grannländers agerande påverkar elpriser i Sverige.

Trots perioder med höga elpriser har elpriserna i Sverige i jämförelse varit bland de lägsta i EU. Men regeringens arbete är långtifrån färdigt, varken inom Sverige eller när det gäller att bidra till att EU har en energipolitik som stärker samarbetet inom unionen. Fler och bredare insatser behövs och kommer att presenteras framöver av regeringen.

Mot bakgrund av den av riksdagen antagna energipolitiska inriktningspropositionen arbetar regeringen med ett flertal åtgärder som syftar till att stärka möjligheten att ansluta fler företag till elsystemet och möjliggöra ett robust, leverenssäkert elsystem som levererar el till konkurrenskraftiga priser där det behövs, när det behövs. Regeringens omläggning av energipolitiken med teknikneutrala energipolitiska mål, där alla fossilfria kraftslag är välkomna, avser att gynna medborgare, hushåll och företag i hela Sverige.

Herr talman! Det är flera här i kammaren som har varit inne på det tuffa läget för hushållen i Sverige i stort och inte minst för hushållen med en enskild inkomst. Vi vet att det många gånger är kvinnor som tar huvudansvar för barnen efter en skilsmässa eller liknande. De står därmed i en extra tuff situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det här är något som regeringen är mycket medveten om. Det är därför vi nu i vårändringsbudgeten – där det ska vara mindre och marginella ändringar – på olika sätt riktar in oss på att stimulera ekonomin och stötta hushållen i denna tuffa tid.

Men vårändringsbudgeten är inte en fullständig budget. Det ska vara ändringar – därav namnet. Hur vi kan fortsätta att stötta hushållen – inte minst de allra mest utsatta hushållen, där många ensamstående kvinnor finns – kommer att vara en viktig fråga för regeringen att återkomma till, inte minst i det stora budgetarbetet i höst.

Herr talman! Vi har haft en väldigt tuff postpandemisk tid. Många företag har gått omkull den senaste tiden – det är otroligt tungt. De har gjort det nästan som i en förlängning av pandemin. Det är det mycket av statistiken visar på. Det är tungt oavsett anledning.

Regeringen gör nu en offensiv regelförenklingsagenda. Vi vet nämligen att detta är en av de enskilt mest avgörande faktorerna för att människor ska våga starta företag eller få sitt företag att växa. Detta ska vi fullfölja.

Utöver det har vi lyckats koppla greppet om inflationen, även om kostnadsläget fortfarande är högt. Vi har inrättat ett nytt jobbskatteavdrag. Vi har utvidgat växa-stödet för småföretag – särskilt. Det handlar om fler platser på yrkesutbildningar, om etableringsjobb, om en tydlig förstärkning av sfi och om stärkt stöd till Arbetsförmedlingens arbete med personer som står långt från arbetsmarknaden. Det är en stor flora av åtgärder. Mer lär det bli.

Herr talman! Jag tycker att energidebatten är värd fakta. På riktigt: Jag förstår inte hur man som ledamot i Sveriges högsta beslutande församling kan stå här och ställa en fråga till regeringen med ett påstående till hela svenska folket om 100 miljarder i subvention – för något som är ett lån. Det är inte hederligt. Det är direkt felaktigt – om jag inte ska använda ett ännu hårdare ord.

Vi har använt elcertifikat sedan 2003 till vindkraften. Det landade till slut på över 70 miljarder, som gick till att premiera ett kraftslag. Det var en subvention. Här pratar vi om ett lån som ska tillbaka.

Det är också direkt felaktigt att säga att vi inte gör saker på kort sikt. Det är många åtgärder som branschen har efterfrågat och som tjänar Skåne väl. Återköpet av Öresundsverket är en av de nästan 70 åtgärderna. Och vi gör gärna mer tillsammans med Centerpartiet.

(Applåder)

Herr talman! Jag var själv på plats dagen efter det tunga beskedet om Northvolts konkurs. Vi har varit ett stort team som har avdelat mycket resurser och arbetstid de gångna sju månaderna för att stötta Northvolt under en väldigt segdragen och lång period av svårigheter. Att stå tillsammans med medarbetarna på plats i Northvoltfabriken utanför Skellefteå var otroligt tungt.

Värdet i Northvolt ligger i själva fabriken, och nu producerar man mer än någonsin. Men det ligger inte minst också i kompetensen hos medarbetarna på plats. Det är också många som har varit med genom flera omgångar.

Vi står i nära samarbete med konkursförvaltaren och i nära dialog med kommun och region. Vi kommer att presentera flera åtgärder inom närtid för att stötta för bästa tänkbara nya ägare. Det ligger i Sveriges intresse, och det ska vi se till att fortsätta att stötta.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Förenklingsfrågor är mina absoluta favoritfrågor.

Det är mycket riktigt så att vi bedriver en mycket offensiv förenklingsagenda. Det är en av de stora prioriteringarna på näringslivsområdet. Det är heltäckande både för hemmaplan och för EU-nivån, som ledamoten mycket riktigt påpekar. Förenklingsrådet och Implementeringsrådet kompletterar här varandra väldigt fint.

För ganska exakt två veckor sedan tog jag emot det första förslaget från Förenklingsrådet. Det var en väldigt fin stund, måste jag säga. Just det förslaget rörde helt enkelt skåpbilar och hur dagens regler gör det onödigt dyrt och svårt för småföretagare att ha en sådan bil.

När förslagen kommer från Förenklingsrådet på det här sättet är de i praktiken utredda. Det gör att vi kan få en snabb process internt på Regeringskansliet. Det kommer fler förslag innan sommaren, och vi ser fram emot att hålla högt tempo.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka Märta Stenevi för frågan och för att hon sätter ljus på det otroligt tuffa läge som många har i Sverige i dag.

Vi presenterar nu en vårändringsbudget från regeringen. Det kommer också aviseringar i en vårproposition senare under våren. Sedan kommer vi att göra en ny budget för nästa år. Att stötta hushållen i detta tuffa läge är en väldigt stor prioritet för våra fyra samarbetspartier.

Det måste vara så att vi både ser till åtgärder som gör det mer lönsamt att arbeta, driver tillväxt och säkrar vår välfärd och ser till att stötta dem som har de allra tuffaste marginalerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En del, som ska kunna vara marginella ändringar, kommer vi att kunna möta i en vårändringsbudget. Andra åtgärder kommer man att behöva återkomma till i en ny sammanhållen budget för nästa år.

Herr talman! Det är en väldigt tuff situation för många hushåll och inte minst ensamstående. Kostnaderna för läkemedel har stigit kraftigt de senaste åren. Det vill jag vara rak med. Det är en ökning på 6 miljarder. Nu räknar vi med att avsätta ungefär 41 miljarder till läkemedelsförmånerna. Det här är alltså fortfarande en mycket prioriterad fråga i statens budget. Det är också så att vi säkerställer och fredar att patienter med omfattande läkemedelsbehov fortsatt får kostnadsfri tillgång till läkemedel från samma nivå av läkemedelskostnader som före justeringen. Det är viktiga åtgärder.

Hade vi fortsatt haft ett rödgrönt styre i Sverige hade vi inte fått en sänkning av inflationsnivån från 10 till 2 procent. Då hade vanliga arbetande familjer med två normala inkomster inte fått ungefär 11 000 kronor i skattelättnader och andra lättnader. Ett viktigt löfte som vi levererat på var sänkning av drivmedelspriserna, som nu gått från 28 till 16.

Herr talman! Det korta svaret på Johnny Svedins fråga är: Ja, det gör vi.

Vi lever i otroligt osäkra och otrygga tider. Det märks på våra yttre säkerhetshot i form av risken för militära angrepp på europeiskt territorium. Det märks i hur de fyra samarbetspartierna nu skaffar rådrum för att kraftigt rusta försvaret. Men det märks inte minst på den civila sidan, där cyberangrepp nu påverkar mycket av vårt näringsliv och leder till risker för annan kritisk infrastruktur.

Det här är alltså en högprioriterad fråga. I december förra året gav regeringen Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket i uppdrag att inrätta ett finansiellt underrättelsecentrum som jag tror kan komma att göra stor nytta mot detta, utöver den nära dialog som vi har med både banker och bankföreningar för att även den vägen försöka motverka det med kraft.