Fru talman! Lars Isacsson har frågat mig vilka konkreta åtgärder regeringen och jag avser att vidta för att möta den kraftiga industriella utvecklingen i Ludvika och Smedjebacken och om regeringen och jag är beredda att tillsätta en nationell samordnare för att säkerställa att näringslivets och samhällets behov i Ludvika och Smedjebacken samordnas på ett effektivt sätt.

Det svenska näringslivet ska ges förutsättningar att vara ledande i den nya industriella omställningen. Politikens uppgift är att bidra med ramar, förutsättningar och incitament för denna omställning.

Det som sker i Ludvika och Smedjebacken är mycket positivt och visar att Sverige är ett land som attraherar strategiska investeringar inom flera olika näringsgrenar och industrier. Investeringar i ren industri är centralt för landets långsiktiga konkurrenskraft.

Regeringen genomför många olika satsningar och åtgärder som har stor betydelse för industrins omställning på både kort och lång sikt. Vi genomför en lång rad åtgärder för att stärka Sveriges energiförsörjning på kort, medellång och längre sikt. Totalt handlar det om närmare 70 beslut och åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi arbetar för att göra tillståndsprocesser enklare, mer förutsägbara och effektivare. Miljötillståndsutredningen lämnade i januari sitt betänkande som föreslår bland annat en större reform av miljöprövningen. Förslagen är ute på remiss fram till den 15 juni 2025.

Vi har också inrättat ett grönt accelerationskontor med två industri-samordnare som har de uppgifter som Lars Isacsson efterfrågar, att säkerställa att näringslivets och samhällets behov samordnas på ett effektivt sätt på orter där industrin expanderar.

De gröna industriprojekten befinner sig i olika faser, med olika risker och potentiella flaskhalsar. Accelerationskontoret förser regeringen löpande med en uppdaterad bild av läget. Industrisamordnarnas uppgift är också att identifiera och omhänderta investerings- och etableringshinder.

Parallellt med industrisamordnarnas uppdrag fick Tillväxtverket i september 2024 i uppdrag att genomföra insatser för industrins konkurrenskraft och gröna omställning. Tillväxtverket har sedan 2023 ett liknande uppdrag med särskilt fokus på Norrbottens och Västerbottens län. Erfarenheter från det samordnande uppdraget i Norrbotten och Västerbotten är relevanta för hela landet och kommer tas till vara i detta uppdrag.

I regeringens Strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län finns en insats som handlar om att underlätta för kommuner att växa och bidra till regional utveckling. Det kan till exempel handla om hur kreditgarantimodellen kan användas för att stötta samhällsutvecklande insatser för kommuner som har stora företagsetableringar eller företagsexpansioner.

Likaså har Tillväxtverket sedan 2022 i uppdrag att bistå regioner och kommuner vid varsel och omställning i näringslivet men också bistå vid större företagsetableringar och företagsexpansioner. Detta uppdrag har förlängts till 2027 och bygger upp en samlad kompetens som kommer vara till långsiktig nytta inom näringspolitiken.

Sammantaget finns goda förutsättningar för både Ludvika, Smedjebacken och andra kommuner att ta del av både nationella och regionala initiativ som pågår för att både möta industrins behov och samtidigt stärka de orter där etableringarna sker.

Fru talman! Först och främst vill jag säga att Ludvika och Smedjebacken av lite olika anledningar har en särskild plats i mitt hjärta. Jag bjöd på en del av den informationen senast jag var på plats i Smedjebacken och Ludvika.

Det beror inte minst på att man är så lösningsorienterad och framåtdriven på dessa platser. Man visar återigen att det är företagen i Sverige som är det här landets jobbskapare. Jag tycker att jag har svarat ganska väl på frågan som ställs av Lars Isaksson i interpellationen. Nu ställs en ny fråga, om servicekontoren.

Fru talman! Servicekontoren är inte mitt ansvarsområde som statsråd, och det skulle bli olyckligt om jag gav mig in i detalj i detta. Med det sagt vill jag ändå bjuda på informationen att om jag hade fått lov att bestämma själv hade det funnits väldigt många fler servicekontor i det här landet, snarare än färre. Men i en budget behöver man ge och ta och få ihop helheten. Jag står bakom den helhet som budgeten nu har blivit, även om jag inte tycker att det finns anledning att måla upp en bild av att det är bra att det försvinner servicekontor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En del av bytesförhandlingarna i en sådan förhandling, fru talman, handlar om andra områden av helheten i budgeten. Det handlar bland annat om möjligheten till grönt accelerationskontor, som nu löser ut många av de knutar som andra åtgärder inte har kunnat lösa tidigare. Kanske går det att hitta fler kreativa lösningar för att kompensera för en del av ett försvunnet servicekontor också här, tillsammans med industrisamordnarna.

Om man zoomar ut lite grann ser man att det är ganska viktigt för ett företag som Hitachi, till exempel, och andra stora investeringar och satsningar att det finns infrastruktur som man kan lita på, både väg och järnväg. Därför är jag som näringsminister väldigt stolt över att vi i den budget som nu gäller i Sverige som helhet gör den största satsningen någonsin på infrastruktur. Vi vet att det har direkt bärighet på möjligheten för företag att investera framåt.

Om det ska kunna bli fler järnvägsavgångar, till exempel, med det som Hitachi säljer och ska skeppa ut ur Sverige från hamnarna behöver vi en kraftig prioritering av järnvägen. Det sker nu en kraftig ökning av ramen i nästa nationella plan. Den går upp med 27 procent. Vi gör en prioritering av robustare järnväg och färre störningar. Detta har aldrig skett tidigare i Sverige. Det finns nu förutsättningar att nolla vägunderhållsskulden, och det sköts till ytterligare 200 miljarder i infrastrukturpropositionen.

Detta sker utöver det som görs på energiområdet och med regelförenklingar. Vi banar väg för fler företag att kunna växa, och vi lättar på regelbördan i en väldigt tuff global konkurrens.

Därmed delar jag inte bilden att staten drar sig tillbaka. Snarare tar nu staten sitt fulla ansvar för sådant som bara staten kan ta ansvar för och som det inte är rimligt att kommunen gör. Dessutom gör nu staten ytterligare insatser för att stötta tillväxtorter vad gäller bostäder.

Fru talman! Visst tycker jag ibland att det är olyckligt att inte statsråden bestämmer mer när tydliga inriktningar sätts. Missförstå mig rätt: Jag tar ansvar för helheten, men jag tänker inte försöka sminka grisen. Det är tungt när servicekontor läggs ned. Jag hoppas att utvecklingen generellt ska kunna se annorlunda ut, och jag tycker att det händer mycket på många andra områden som är värda att lyfta fram.

Det finns många politiker genom tiderna som har kunnat säga att den här satsningen är den största någonsin. Men vilken effekt ger det? Jag uppskattar Lars Isacssons förståelse och ödmjukhet inför detta. Själv är jag medveten om att mycket av det som vi har gjort de gångna åren behöver utvärderas, inte bara utifrån tempo och hur mycket vi har gjort. Frågan måste också vara om vi lyckats nå ända fram till målet. Har man inte det kanske man kan konstatera att det var rätt steg på vägen men att man inte nådde hela vägen fram.

När det gäller infrastrukturfrågorna är det klart att när man går från runt 1 000 miljarder till 1 200 miljarder i infrastrukturmedel är det procentuellt sett en ökning långt över att man har plussat på lite jämfört med föregående år. Därmed tycker jag att det är relevant att verkligen framhålla att det är en historiskt stor infrastrukturproposition.

Jag kommer inte att kunna ge exakta svar vare sig när det gäller exakt dag eller månad. Det måste Andreas Carlson få svara för. Jag uppskattar förståelsen för att jag kan svara generellt och stå för helheten men inte för detaljerna. Därmed tycker jag att jag har svarat på det mest relevanta som rör infrastrukturen och det stora värdet av att vi inte vältrar över en nationell angelägenhet på en enskild kommun. Är det en nationell angelägenhet att hela infrastrukturstråket från ett av Dalarnas vitala organ ut till andra delar av Sverige? Vi har också haft en diskussion om en enskild kommuns lyftkran i en kommunalt ägd hamn. Ska den pulsådern plötsligt strypas av på grund av att man inte löser ut det? Det är inte rimligt, och det är också en anledning till att det gröna accelerationskontoret har kommit till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett annat område som är helt avgörande för detta är kompetens, och kommunen lokalt gör väldigt mycket för att säkra kompetensen. Enskilda bolag gör också mycket tillsammans med kommunen för att säkerställa att unga utbildar till sådant som är relevant på arbetsmarknaden.

Från regeringens sida bygger vi kraftigt ut civilingenjörsutbildningarna liksom medlen till utbildningsplatser inom yrkeshögskolan och den yrkesinriktade utbildningen inom komvux. Det är några exempel på sådant som vi har prioriterat. Vi har även presenterat en STEM-strategi för ökade kunskaper just inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

Det finns också flera andra åtgärder som en enskild kommun inte kan genomföra men som staten kan göra. Det handlar om skattelättnader för utländska experter och forskare, till exempel expertskatten som vi har utvidgat från fem till sju år. Migrationsverket ska främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring, och där har vi kraftigt fått ned svarstiden. Målet är att alla ska få svar inom 30 dagar. Vi gör också en särskild satsning inom ramen för Business Sweden och Svenska institutet för att locka utländska talanger.

Allt detta har växlat upp. Här kliver staten fram för att stötta tillsammans med det kommunala, och det ska vi fortsätta att göra.

Fru talman! Stort tack till Lars Isacsson, som enträget lyfter dessa frågor!

Det är inte så ofta jag kan säga det här i kammaren, men jag skulle vilja säga att vi ligger väldigt nära varandra i synen på den enorma potential som finns med det goda arbete som redan sker, där det lokala näringslivet och staten går hand i hand. Entreprenörsandan och investeringskraften ger framtidstro och framtidshopp, men det behöver hänga ihop.

För mig har det varit så tydligt alla gånger jag har varit på plats i Ludvika och Smedjebacken att här har vi styrkan i Sverige. Det handlar om kombinationen av hårt arbete och nyfikenhet och att övervinna svåra problem och ge både ekonomisk tillväxt och förutsättningar för en bättre välfärd. Det är min mycket bestämda uppfattning att när tunga etableringar sker, oavsett om de har funnits där länge och nu skiftar inriktning, om de ökar eller om det handlar om helt nya etableringar, kan man inte säga att detta enbart är upp till den enskilda kommunen.

Det är därför jag menar att regeringen tar ett bredare ansvar, vilket jag är stolt över. Vi lägger fram den största forsknings- och innovationspropositionen någonsin för att bana väg för mer innovationskraft. Jag har tryckt på för den största infrastrukturpropositionen någonsin för både väg och järnväg. Jag vet att infrastrukturministern är väl medveten om Hitachis önskemål framåt vad gäller just järnvägen.

Jag har betonat allt det regeringen gör på kompetensförsörjningsområdet. Det handlar om både att få hit utländsk kompetens och att bana väg för rätt kompetens inom landet – oavsett om det gäller omställning eller våra unga som tar studenten om några år. Jag har tryckt på det vi gör för energin i form av robust elsäkerhet, robust energisystem, mer garanterad el överallt i landet och regelförenklingar. Jag ser fram emot att samarbeta vidare kring detta.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.