Fru talman! Per-Arne Håkansson har frågat mig om jag bedömer, utifrån mitt ansvarsområde, att det finns möjligheter att under FN:s utlysta kooperationens år ta till vara detta tillfälle för kunskapsspridning och mer kooperativ utveckling samt om jag avser att ta initiativ för att öka det kooperativa företagandet i Sverige och därmed stärka diversiteten av företagsformer i näringslivet.

Företagen, oavsett företagsform, är motorn i Sveriges ekonomi. De skapar jobb, driver innovation och bygger välstånd. Utan starka och konkurrenskraftiga företag kan vi varken finansiera vår välfärd eller möta framtidens utmaningar. Därför måste vi se till att Sveriges företag får de bästa möjliga villkoren att växa, investera och anställa.

Samtidigt vet vi att många företagare i Sverige möter stora svårigheter. Byråkrati, höga administrativa kostnader och såklart en osäker omvärld gör det svårt att driva och utveckla verksamheter på bästa sätt. Regeringen har som uttalat mål att stärka företagandet i Sverige och att stärka förutsättningarna för entreprenörskap. Vi vill skapa en miljö där fler vågar ta steget att starta, driva och äga företag – där innovation, kreativitet och hårt arbete belönas.

När det gäller att nå dit skulle jag vilja lyfta fram regeringens offensiva regelförenklingsagenda. Vi behöver förenkla och modernisera regelverket så att företagare kan lägga sin energi på att utveckla sina affärsidéer, skapa fler jobb och bidra till samhället. Genom att skapa goda förutsättningar för företag – och då särskilt små företag – skapar vi förutsättningar för svensk ekonomi som helhet att växa och fortsätta vara internationellt konkurrenskraftig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är viktigt att de som har goda företagsidéer har möjligheter att förverkliga dem. Samtidigt ser vi att fler män än kvinnor väljer att driva företag. Från regeringens sida arbetar vi därför aktivt med att undanröja de hinder som omotiverat avhåller kvinnor från företagande. Genom att bland annat stödja insatser för entreprenörskap bland unga vill vi ge fler unga kvinnor möjligheten och redskapen för att förverkliga sina idéer. När jag träffar företagare och investerare brukar de beskriva just Ung Företagsamhet som mer värdefullt än nästan alla andra strategier tillsammans för att få upp kvinnors företagande. Kvinnors företagande är ett prioriterat område som vi menar är viktigt för att stärka svensk konkurrenskraft.

Regeringen kommer att fortsätta arbeta för att stärka villkoren för Sveriges alla företag, oavsett i vilken form de drivs och var de drivs. Alla företag ska ha goda möjligheter att utvecklas och därmed bidra till att stärka svensk konkurrenskraft.

Fru talman! Jag tycker att det är väldigt bra att vi har den här interpellationsdebatten. När man lyfter företagsfrågor i olika sammanhang just för att stimulera fler att våga ta steget märker man att det finns en ganska smal syn på vilka former som man kan starta bolag i. Det är en anledning till att vi har lagt mycket tid och kraft på att på olika sätt lyfta fram företagandet brett.

Det är därför jag nämner till exempel Ung Företagsamhet. Det är därför jag nämner de satsningar som har gjorts när det gäller kvinnors företagande. Vi lyfter också fram bredden av former för företagande. Vi stannar alltså inte i UF-modellen utan använder de UF-sammanhang där vi är med till att också visa på den breda flora av företagsformer som finns.

Det är lite svårt att fastställa det exakta antalet kooperativa företag i Sverige eftersom det liksom inte finns en specifik företagsform för kooperation på det sättet. Men det vi vet är att den vanligaste företagsformen för kooperativt företagande är ekonomisk förening. Det finns cirka 40 000 sådana föreningar i landet, och varje år startas i genomsnitt ungefär 400 nya kooperativa företag i Sverige.

Detta ser jag som näringsminister som något väldigt positivt, just mot bakgrund av det Per-Arne Håkansson lyfte fram. Det handlar om den statistik som vi har om hur kooperativa företag har haft en benägenhet att klara fluktuationer, trender och förändringar på ett annat sätt eftersom man har ett annat och bredare intresse i bolaget.

Det här för mig in på den breda regelförenklingsagenda som vi driver. Vi sköt till 50 miljoner kronor ytterligare till det som heter verksamt.se – som är en företagsportal som är väldigt uppskattad – för att just underlätta och bana väg för nya företag att starta. Tjänsten har varit igång sedan 2009. Den har värnats av flera regeringar och är en av de enskilt viktigaste faktorerna när det gäller att det är enkelt att starta bolag i Sverige och att det ska bli enklare.

Som en del av regeringens offensiva förenklingsagenda har vi också inrättat flera råd. Förenklingsrådet är ett sådant. Nu är det igång, och man arbetar för fullt. Det är rimligt att frågan om hur vi kan underlätta för olika typer av företagsformer blir en del av det som Förenklingsrådet aktivt arbetar med.

Fru talman! Svaret på Per-Arne Håkanssons uppföljande fråga är i korthet ja – jag har noterat detta, och det finns flera delar som vi kommer att överväga.

Vi har tagit några initiativ som handlar om att se över lagen om offentlig upphandling, lagen om valfrihetssystem och liknande för att säkerställa att vi välkomnar en bredd och en flora av aktörer. Givet just det kooperativa företagandets väldigt goda track record kring att visa på långsiktighet i verksamheterna är det här något som jag tycker är värt att lyfta fram mer.

Utöver det som Per-Arne Håkansson lyfter fram kring behovet av att höja kunskaper och se över hur olika företagsformer behandlas, gynnas eller missgynnas i befintliga system har vi också sett ett behov av att säkerställa att man ser fördelarna med kooperativa företag när det gäller något av det tyngsta i beställarform i Sverige, nämligen lagen om offentlig upphandling.

Vi ser också att den här ägarformen riskerar att drabbas ännu hårdare av administrativa kostnader, fullgörandekostnader, som har haft en tendens att öka i Sverige. En del av det har varit välmotiverat. Vi gör många tuffa insatser för att sätta hårt mot hårt mot kriminalitet som har tagit sig in även i näringslivet, men bara 2023 ökade de här kostnaderna med 1,4 miljarder. Med årets ökning skattas nu de totala årliga kostnaderna för företagen för att följa upp regler till hisnande 379 miljarder kronor.

Det här är också anledningen till att vi trycker så hårt på frågan om regelförenklingar. Det handlar såklart också om att säkerställa att bevisat långsiktiga och hållbara företagsformer inte missgynnas i det här systemet, och då talar jag specifikt om de kooperativa företagsformerna.

Fru talman! Jag vill tacka för den här interpellationen från Per-Arne Håkansson, som ju har bidragit till att svara på FN:s uppmaning till Sverige att sätta frågan på agendan.

Vi jobbar med väldigt många frågor samtidigt, och det här är någonting som vi har diskuterat och som jag själv har lyft fram. Det är klart att en interpellation av det här slaget fyller funktionen av en blåslampa på regeringen att sätta ännu mer fokus på området, vilket är hela syftet med den här typen av debatter. Jag vill därför börja med att tacka för det och vara transparent och visa att det har den effekten.

Jag vill här i mitt sista inlägg lyfta frågan om Coompanion. De har via Tillväxtverkets utlysning utifrån förordningen om statsbidrag till kooperativ utveckling tagit emot 25 miljoner kronor i bidrag för 2024. Coompanion fick verksamhetsbidrag för rådgivning, utbildning och information kring just start och utveckling av kooperativt företagande, apropå efterlysningen gällande behovet av kunskapshöjande insatser.

Syftet var dels att bidra till en mångfald av konkurrenskraftiga företagare, dels att bidra lokalt och regionalt till att öka attraktiviteten genom utveckling och nya lösningar, till exempel genom att behålla lokal service och stöd till den här företagsformen.

Jag tror att det i dessa tider är extra viktigt att bana väg för företagande som har bevisat att man klarar av att hålla över tid. Vi ser därför fram emot att lyfta det här perspektivet inom ramen för den regelförenklingsagenda som vi nu har rullat ut med implementeringsråd, förenklingsråd och många andra insatser kring UF-företagande och kvinnors företagande i stort. Där tror jag att kooperativa företag kan spela en stor roll.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.