Ebba Busch

Fru talman! Jag ska försöka förtydliga några svar ytterligare utifrån Monica Haiders följdfrågor.

På frågan om det är rimligt svarar jag att det är dåligt att det är så stora prisskillnader. Min motfråga till Socialdemokraterna blir: Menar Socialdemokraterna att vi borde ha en prissättning och ett system som inte alls tar hänsyn till de långa avstånden i landet och obalansen mellan var vi har elproduktion och var vi har nät?

Jag kan också tycka att det är magstarkt av Monica Haider och Socialdemokraterna, som är väl medvetna om att avsaknaden av baskraft är den stora faktor som driver prisskillnaderna, att inte ta ansvar för energiöverenskommelsen 1997 med Vänsterpartiet och Centerpartiet, då man gjorde en förtida avveckling av kärnkraft och sedan drev en politik som resulterade i en förtida nedläggning av Ringhals 1 och 2. Detta innebar också att Vattenfall inte såg att det fanns marknadsmässig grund att fortsätta med projekteringen av Ringhals 5 och 6, som annars till dags dato hade kommit långt på väg.

Jag vet att det finns ett erkännande av att priserna ser olika ut i landet eftersom förutsättningarna för att producera el och förflytta el ser olika ut. Flaskhalsarna är alltså faktiska flaskhalsar i systemet, alltså en obalans mellan var vi klarar av att överföra el, var vi har produktion och var vi har nät.

Här vidtar vi nu åtgärder. Men tittar vi på de två gångna mandatperioderna har ni bidragit till att göra det värre. Detta tycker jag, för att återanvända mitt svar på om det är rimligt, är dåligt att inte erkänna.

Men, ja, det är dåligt för Sverige att det är så stora prisskillnader, och därför bygger vi ut både produktion och elnät.

På frågan om ny analys är svaret ett tydligt ja. När det gäller frågan om skydd mot priserna på kontinenten och hur dessa påverkar Sverige har vi värjt oss mot Vänsterpartiets modell, Sverigepriser, eftersom vi inte bedömer den som realistisk eller genomförbar. Vi har också svårt att reda i vad den skulle innebära.

Jag har varje dag samtal och diskussioner och fattar beslut som handlar om att hjälpa företag som Hylte Paper. Jag tycker att det är värt att peka på att det vi har gjort hittills har haft effekt. Elpriserna i Sverige är nu de lägsta på fyra år, och de går stadigt nedåt. Det är dock för volatilt med för stora skiftningar upp och ned, och det är dåligt med så många timmar med minuspriser respektive pristoppar. Ingen vet vad man ska räkna på för genomsnittligt elpris. Dessutom är skillnaderna inom landet stora.

Lösningen på detta är inte mer av samma utan ett tungt erkännande av att vi måste få till en bättre balans mellan nät och produktion, och här är vi på god väg. Jag ser också att vi här har en god dialog med Socialdemokraterna, också för att uppnå bättre långsiktighet.

Fru talman! Monica Haider har frågat mig om jag anser att det är rimligt med så stora skillnader i elpriser inom Sverige. Hon har även frågat mig om jag avser att ge Svenska kraftnät i uppdrag att göra en ny analys baserad på svenska förhållanden. Slutligen har Monica Haider frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att möjliggöra användning av flaskhalsavgifter för att kompensera företag och hushåll som drabbas av höga elpriser.

Orsakerna till de högre elpriserna i södra Sverige jämfört med norra Sverige är flera. En orsak är det europeiska beroendet av fossil energi för elproduktion samt av gas. En annan viktig orsak är den nedläggning av kärnkraft och kraftvärme i södra Sverige – alltså nedläggning av baskraft – som skedde under den förra regeringen. Denna har skapat brist på planerbar elproduktion, vilket i sin tur har lett till större prisskillnader mellan elområdena.

I detta ligger att elsystemets utformning, det vill säga var elproduktion sker och var elnät byggs, är avgörande för våra elpriser. Det behövs såväl en jämnare fördelning mellan elproduktion och elanvändning i alla delar av Sverige som en hög och stabil överföringsförmåga inom Sverige. I fokus för regeringens politik står därför utbyggnad av fossilfri och planerbar elproduktion samt förstärkningar av elnät inom Sverige. Vi har två problem, och vi möter dem med lösningar på båda områdena. Sverige behöver ett leveranssäkert elsystem med hög försörjningstrygghet för att värna konkurrenskraftiga elpriser oavsett omvärldsläge.

Trots perioder med höga elpriser har elpriserna i Sverige som helhet – även i södra Sverige – i jämförelse varit bland de lägsta i EU. De senaste åren har även prisskillnaderna mellan elområdena minskat, och regeringen arbetar aktivt för att ytterligare minska prisskillnaderna mellan elområdena i Sverige.

En viktig del i arbetet med att minska prisskillnaderna inom Sverige är att se över elområdesindelningen. Målet ska vara att skapa en bättre balans mellan elproduktion och elanvändning i olika delar av Sverige för att därmed ge förutsättningar för stabilare och lägre elpriser så att Sverige på sikt kan bli ett samlat elprisområde.

Det har pågått en elområdesöversyn inom EU, och Sverige var ett av länderna som ingick i översynen. Den 28 april 2025 publicerades EntsoE:s rapport med resultaten av den EU-gemensamma elområdesöversynen. Slutsatsen i rapporten är att ingen av de fyra alternativa elområdesindelningar som utvärderats för Sverige skulle ge högre samhällsekonomisk effektivitet än dagens indelning. Svenska kraftnät har därför inkommit med en rekommendation till regeringen om att dagens elområdesindelning bör behållas tills vidare.

Utifrån bland annat Svenska kraftnäts slutsats och rekommendation anser regeringen att det finns behov av att på nytt analysera förutsättningarna att ändra den svenska elområdesindelningen. Regeringen gav därför den 15 maj 2025 Svenska kraftnät ett nytt uppdrag att analysera förutsättningarna att ändra den nuvarande svenska elområdesindelningen.

Svenska kraftnät ska analysera fyra nya alternativ för elområdesindelningen. Tre av dessa analyser syftar till att analysera en ny elområdesindelning för Sverige. Den fjärde analysen syftar till att analysera möjligheten att införa särskilda elområden för export i syfte att isolera de samhällsekonomiskt negativa effekterna av prissignaler från kontinentala marknader. Den nya analysen ska i högre grad än den EU-gemensamma analysen utgå från svenska förhållanden och till exempel ge möjlighet att på ett optimalt sätt modellera vattenkraften i Sverige.

Elområdesindelningen av Sverige har inneburit att Svenska kraftnät har fått in stora mängder flaskhalsavgifter. Det finns en EU-reglering om att flaskhalsavgifterna endast får användas för att sänka nätavgifterna och bygga ut elnäten. Svenska kraftnät använder flaskhalsavgifterna för just dessa ändamål.

Under energikrisen infördes ett tillfälligt undantag som gjorde det möjligt att använda flaskhalsavgifterna för att ekonomiskt stötta hushåll och företag som drabbades av höga elpriser. Regeringen använde denna möjlighet, och drygt 43 miljarder kronor betalades ut i stöd till berörda hushåll och företag. Om en ny energikris skulle inträffa är regeringen öppen för att agera för att återigen kunna få möjlighet att använda flaskhalsavgifter för att stödja berörda hushåll och företag.

Mot bakgrund av den av riksdagen antagna energipolitiska inriktningspropositionen (prop. 2023/24:105) arbetar regeringen även med ett flertal åtgärder som syftar till att stärka möjligheten att ansluta fler företag till elsystemet och till att möjliggöra ett robust, leverenssäkert elsystem som levererar el till konkurrenskraftiga priser där det behövs och när det behövs. Regeringens omläggning av energipolitiken, med teknikneutrala energimål där alla fossilfria kraftslag är välkomna, avser att gynna både invånare, hushåll och företag i Sverige.

Det blev ett fylligt svar denna gång!

Fru talman! Vattenkraften är något av det finaste och bästa Sverige har, vill jag påstå. Jag medveten om att det är stora ord.

Vattenkraften är fossilfri. Den vattenkraft vi har haft har varit avgörande för att bygga svenskt välstånd. Även små enheter vattenkraft, även en mindre damm, kan ha väldigt stor och värdefull effekt för energisystemet. Det möjliggör att man, utöver att producera el, kan överföra ännu mer el från punkt A till punkt B, vilket är extra viktigt nu när vi har mycket vindkraft i systemet.

Regeringen pausade omprövningen av vattenkraften 2023 och 2024 för att bättre kunna kartlägga effekterna på elsystemet och genomföra eventuella ändringar. Det här är otroligt snårig materia. Vi fortsätter dock arbetet med att värna vattenkraften. I dag kom en nyhet som bland annat handlade om att ge stöd från Energimyndigheten och Svenska kraftnät till kommunerna för att hjälpa dem att stärka sin beredskap och hantering av vattenkraften för att vi ska få ett starkare Sverige.

Fru talman! Jag ska svara rakt på frågan. Ja, jag ser jättestora risker med det – om det vore så som Josef Fransson målar upp. Men den mediala bilden överensstämmer inte alltid med verkligheten och vad regeringen faktiskt lägger fokus på.

Inte minst en del sverigedemokrater har varit aktiva i att sätta fokus på en del av projekten kopplade till grön omställning i medierna, men de är samtidigt väl medvetna om och väldigt engagerade i många av de stora företagsetableringar som inte har det som sin främsta säljsignal.

Jag skulle säga att det som är överordnat för Sverige är vår självständighet, vårt oberoende och vår säkerhet. Det går först. Sedan har vi sagt att konkurrenskraft och minskade utsläpp måste gå hand i hand. Det är därför vi driver en offensiv regelförenklingsagenda. Vi har sett över arbetskraftsinvandringsfrågan och underlättat för kompetensutveckling och energiförsörjning i hela landet. Det är regeringens agenda och inget annat.

Fru talman! Tack, Alexander Christiansson, för frågan!

Jag ska drista mig till att hålla mig övergripande från regeringens sida. Våra fyra samarbetspartier har bedrivit ett väldigt offensivt arbete för att rensa upp i den djungel och det träsk av omoral som har uppstått kring lotteriverksamheten i Sverige. Det arbetet är jag stolt över att vara en del av.

Det måste finnas tydlighet och transparens i allt som rör spel, där vi vet att det finns en mycket stor risk att utsatta människor utnyttjas. Det har kommit fram fall genom åren där det är uppenbart att tidigare regeringar har haft vetskap om problemen men sett mellan fingrarna. Sådant sätter den här regeringen nu stopp för.

Kommer vi att stanna vid detta? Vi har inga nya besked att ge i dag. Men när man gör en lagändring behöver man såklart se om den når hela vägen fram och om det finns anledning att återkomma. Vi ska stå på folkets sida.

Fru talman! Tack, Robert Olesen, för frågan!

Det är helt uppenbart att näringslivets förutsättningar och konkurrenskraften hos våra företag, inte minst i Kronoberg, starkt hänger ihop med energifrågorna. Därför är jag glad över att vi har lyckats få ned elpriset varje år sedan vi tillträdde i regeringsställning och att vi nu sätter fokus på lång sikt genom att bana väg för ny kärnkraft och inte halka efter i den globala kapplöpning som finns kring ny kärnkraft nu.

Vi sätter också fokus på kort sikt med 70 åtgärder som innebär att vi kan få ut mer av all den el som produceras och som annars bara riskerar att gå på export. En av åtgärderna handlar om sådant som att kunna takta kraftproduktion från till exempel ett vindkraftverk med lagringsmöjligheter i vätgas eller batterier. Det kan bara hjälpa en viss del, men det är en av åtgärderna.

Det vi satte fokus på i och med dagens presskonferens och nyhet handlar om att värna vattenkraften och att bana väg för ännu mer av kraft- och fjärrvärme. Det kan göra skillnad på kort sikt, också för Kronoberg.

Fru talman! Tack, Lili André, för frågan!

Det korta svaret är: Mycket dåligt! Vi har i handelsminister Benjamin Dousa en ypperlig företrädare för det svenska näringslivet. Han slåss verkligen för Team Sweden. Det handlar om att värna möjligheten att vara ett mindre men otroligt slagkraftigt land som Sverige är tack vare våra företag och den export som de står för.

Det vi gör nu är att tillsammans med de övriga EU-länderna säkerställa att vi skyddar svenska företag och de värdekedjor som finns så mycket som möjligt. Flera avgörande delar i värdekedjorna behöver säkras ifrån andra länder, och vi ska kunna hitta andra marknader.

Vi kämpar hårt för fler frihandelsavtal mellan EU och andra delar av världen; Sverige är en av EU:s främsta frihandelskämpar när det gäller detta. Vi manar också den övriga världen att se till Sverige som ett viktigt land att investera i och komma till för att studera. Här finns politisk stabilitet, och det ska vi vara stolta över från höger till vänster.

Fru talman! Tack, Kjell Jansson, för frågan!

Jag hade rundabordssamtal med många av de myndigheter som träffades av de 34 uppdrag vi gav i regleringsbrev förra året, att be våra myndigheter att jobba med regelförenklingar.

Våra företagare i landet har kontakt med en myriad av olika myndigheter. Bemötandet av och förståelsen för företagare ser väldigt olika ut.

Låt mig ta ett konkret exempel. Det här ger effekt. Arbetsmiljöverket, till exempel, har rensat bland och ensat sina förordningar. De har gått från att ha ett sextiotal till att nu ha 15. De har gått från 2 300 paragrafer, om jag minns rätt, ned till 1 900. Det är ett direkt resultat av att vi har satt ljuset på förenklingsfrågorna. Och mer kommer det att bli när man systematiskt jobbar igenom detta och hittar ett sätt att ha det som en stående punkt för allt myndighetsarbete.

Fru talman! Stort tack, Samuel Gonzalez Westling och praktikanten som har ställt frågan!

Frågan om infrastruktur och att det ska gå att bo och leva i hela Sverige är otroligt viktig för våra fyra samarbetspartier, eftersom den är viktig för Sverige.

Den är viktig för att man ska kunna flytta sin familj någonstans och se barnen växa upp i alla delar av Sverige. Men det gäller också möjligheten att driva företag och näringsliv i alla delar av Sverige.

Därför är jag glad att regeringen har kunnat presentera – med en lite mindre skrovlig röst än vad jag gör just nu – en historiskt stor infrastrukturproposition. Den innebär att vi tillför 200 miljarder mer till infrastruktur i Sverige. Det är en förutsättning för att kunna nolla underhållsskulden för vägar men också för att kunna prioritera järnväg än mer.

Det ger också på sikt möjlighet för SJ och andra som trafikerar våra järnvägar i Sverige att kunna göra det ännu mer framöver.

Fru talman! Jag delar Monica Haiders syn att det har varit en ganska tuff period för många företag. Många av de konkurser som skedde förra året och som har skett det här året är en rest av pandemin. Många företag som fick stöd till följd av pandemin har inte klarat övergången till ordinarie marknader i ett väldigt tufft världsekonomiskt läge med hög inflation i Sverige. Det har varit otroligt tufft.

Därför är jag glad över att regeringen har lyckats bekämpa inflationen från en nivå på 10 procent till 2 procent.

Det är fortfarande styva förutsättningar. Det är därför vi har lagt stort fokus på regelförenklingar, att få ordning på vårt energisystem och att trycka ned elpriserna och stabilisera dem.

Inte minst har vi gjort en massiv utrullning av yrkesutbildningsplatser för att fler ska ha möjlighet att utbilda sig där jobben finns eller att ställa om mitt i livet med ett utökat omställningsstöd.

Fru talman! Det stämmer att jag står här i egenskap av vice statsminister och företräder regeringen.

Jag känner till bakgrunden. Det har förmedlats hot om att man som straff för att vi i Kristdemokraterna lyfter frågan om nedläggningen av Sollefteå sjukhus skulle ställa frågor i kammaren om abort riktade till just Kristdemokraterna för att det skulle vara ofördelaktigt för oss på något vis. Det är en typ av ledarskapsstil som jag som vice statsminister inte vill ge mer utrymme för.

Den här regeringen driver på för en modernisering av abortlagstiftningen och kommer att hålla jämställdhet högt på agendan.

Fru talman! Jag skulle vilja lyfta två saker. Den första handlar om kvinnors ägande och företagande. Trots att vi är ett av de länder i världen som slår sig för bröstet för att ha kommit längst har ökningen av andelen företag som startas, drivs eller ägs av kvinnor legat relativt still. Det påverkar också var vi ser att kapitalet kommer att finnas framöver. Alldeles för lite kapital tilldelas företag som drivs av kvinnor.

Här har vi ett väldigt aktivt arbete tillsammans med Tillväxtverket för att underlätta för kvinnor att starta företag och bana väg för fler förebilder. UF-företag, som vi vet är avgörande, har haft direkt mätbar effekt på ökningen av andelen kvinnor som driver och startar företag.

Den andra saken handlar om sjukvården, som jag återkommer till i mitt nästa inlägg.

Fru talman! Regeringen tror inte att det är rätt väg att gå att börja pådyvla kommuner som absolut inte vill ha vindkraft att de prompt ska ha det. Däremot vill vi öka incitamenten för att säga ja. Därför går våra fyra samarbetspartier och regeringen fram med många av förslagen i Värdet av vinden.

Vi gör nu – tro det eller ej – mycket för att bana väg för vindkraften och många av de åtgärder som de rödgröna inte lyckades gå i mål med. Det gäller både havsbaserad och landbaserad vind. Men vi tror mer på morötter än på piska på det här området och på en nära och aktiv dialog med försvaret.

Fru talman! Till att börja med vill jag bejaka att detta är ett område där oppositionen, inte minst Miljöpartiet, och regeringen är överens vad gäller värdet av både vattenkraft och specifikt kraft- och fjärrvärme. Om vi inte skulle ha all den kraft- och fjärrvärme som vi har i systemet i dag skulle vi behöva kompensera med tio nya kärnkraftsreaktorer. Det säger något om potentialen i om vi släpper på ännu mer kraft- och fjärrvärme.

När det gäller Laksos fråga är det inte så att Sverige har avsaknad av elproduktion. Vi har tvärtom ett enormt överskott av el, men det är inte garanterad el där och när den behövs. Det är därför de 70 åtgärder som vi redan har beslutat om, och som alltså inte handlar om kärnkraft, syftar till att kunna få ut mer effekt av all el som produceras i Sverige. Till exempel vill vi tillsammans med vindkraftsbranschen ge incitament för lagring och batterier, likt det jag invigde i Kristianstad förra veckan.

Detta kommer regeringen att fortsätta med för att frigöra mer kraft i närtid.

Fru talman! Tack för frågan, Christofer Bergenblock!

Vi har i dag presenterat fyra stora glädjande nyheter på energiområdet för att både stärka och framtidssäkra vårt energisystem. En av dem, en av mina favoriter, är att vi nu tar det första steget mot att slopa dagens befintliga elprisområden och skapa färre elprisområden.

Varför har vi de här elprisområdena? De härstammar från 2011, och en stor anledning till att de skapades var nedläggning av kärnkraft. Den gången var det Barsebäck.

Varför har vi så volatila priser, bergochdalbanor? Jo, därför att vi har lagt ned väldigt mycket kärnkraft i Sverige, bland annat Ringhals 1 och 2. Där var till exempel Centerpartiet aktivt pådrivande.

Den här regeringen, de fyra samarbetspartierna, adderar nu mer baskraft på kort sikt – fjärrvärme och kraftvärme – och värnar vattenkraften. Det var också en del av dagens pressträff. Och vi har köpt tillbaka Öresundsverket, som jag invigde förra året.

Det görs mycket för att bygga upp det system som de rödgröna rev ned.

Fru ålderspresident! Det finns mycket som Elsa Widding och jag inte är överens om, men jag vill börja med att tacka för en interpellation med väldigt raka och konkreta frågor.

Jag har försökt att ge raka svar om hur processen går till när man ska bestämma om en ny kabel till ett land eller om att, som det primärt handlar om här, uppdatera en befintlig kabel mellan två länder till en modern och ny kabel. Jag vill vara tydlig med att jag alltså inte kommer att döma av det här. Det är inte den ordning vi har i Sverige, utan vi får återkomma till det om och när det hamnar på regeringens bord.

Vi är däremot överens om att det är bra att Sverige nu rör sig från en energipolitik som fokuserade väldigt mycket på vad systemet ska bestå av – att det skulle vara si eller så mycket vindkraft, att det inte skulle vara kärnkraft eller att det bara skulle vara kärnkraft – till vad systemet ska leverera. Vad finns systemet till för att tjäna?

Vi kan konstatera att när man inte har fokuserat på detta har det gett oss effektbrist. Det har gett oss elöverskott vissa dagar, men det har inte gett oss tillräckligt med el där och när det behövs. Det har gett oss en bergochdalbana av elpriser, och det är väldigt skadligt. Det gör det svårt att investera i ny kraftproduktion, och det gör det svårt för nästan alla företag att veta vilka elpriser de ska räkna på.

Vår strävan är att få ett system som är robust och leveranssäkert och som klarar av att leverera så mycket el som vi vet kommer att efterfrågas framöver. Vi strävar också efter att priserna ska bli stabila. Näringslivet säger att man hellre tar ett lite högre prisläge, om man vet att det ligger stabilt, än att det plötsligt är nere på minus och sedan ibland skjuter uppåt med flera kronor. Det systemet hade Sverige förut.

Det är så det blir när man fokuserar på vad systemet ska leverera i stället för vad det ska bestå av. Mer av sådana åtgärder kommer det att bli framöver. Det ska först och främst tjäna svenska folket och inte några andra intressen.

Tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru ålderspresident! Jag vill vara rak: Jag kommer inte att ge mig in i en klimatdebatt här. Jag tror inte att det blir konstruktivt.

Vår grundhållning är att det går att kombinera kapade utsläpp med ökad konkurrenskraft, mer ekonomisk tillväxt och fler arbetstillfällen om man gör det på rätt sätt. Där tror jag att det är positivt att hålla fast vid de övergripande, tydliga målen och sedan verka i EU för mindre av det som kallas micromanagement, det vill säga mindre och väldigt hårt detaljstyrda delmål. Det viktiga är att länderna är på rätt väg långsiktigt.

Vad är botemedlet mot den eländiga situation vi har nu? Vi har stora skillnader i pris beroende på var i landet man bor. Det är inte fiktivt utan har bland annat att göra med väldigt reella flaskhalsar. Vi är dock tydliga med att vi vill gå över till ett elprisområde; vi vill att det ska kunna vara ett enda elpris i Sverige, oavsett var man bor. Det bygger dock på att vi faktiskt bygger effektivare och bättre kablar. Men framför allt behöver det som går i kablarna komma från mer baskraft i systemet, helt enkelt.

Det är också botemedlet mot att vi påverkas så hårt av övriga omvärlden. Det går inte att avskärma sig och klippa alla kablar till alla andra länder. Det skulle i teorin vara svårt att göra det om man har effektbrist, vilket jag vet att Elsa Widding är mycket medveten om att vi har. Receptet för ett mer självständigt elsystem där vi inte blir lika påverkade av andra är alltså mer baskraft.

Mer baskraft går dock inte att få loss i ett trollslag. Vi har beslutat om närmare 70 åtgärder som på kort sikt förbättrar situationen, men det finns ingen enkel quickfix på problemet att vi har brist på el vissa timmar och dagar på året. Då behöver vi också kunna importera.

Det andra sättet att förbättra läget, utöver att vi tar eget ansvar, är att vi förmår andra länder att ta ansvar. Därför är jag väldigt glad att det under det svenska EU-ordförandeskapet bildades en kärnkraftsallians. Nu ingår 16 av 27 medlemsländer inom Europeiska unionen som aktiva medlemmar av kärnkraftsalliansen, och flera som håller sig neutrala ser ändå väldigt positivt på att andra länder bygger kärnkraft, då de ser att det är bra för systemet som helhet. Det är det vi kommer att fortsätta trycka på.

Jag är glad över att flera av de stora industriprojekten fortsätter att pågå i hela Sverige, det vill säga inte bara i norra Sverige. Det gäller inte minst i Skåne, där jag var i förra veckan. Jag var i Malmö, Kristianstad och Karlskrona och invigde flera stora och viktiga satsningar inte minst för ett bättre och mer robust energisystem. Återköpet av Öresundsverket är ett konkret exempel på resultatet av regeringens arbete, och mer lär det bli framåt.

Fru ålderspresident! Vi har en utmaning i Sverige med att vi har ett enormt överskott på elproduktion. Vi producerar bitvis enorma mängder el, men vi har inte tillräckligt med el där det behövs och när det behövs. Vi har inte minst på vintern återkommande effektproblem, och vi har en obalans mellan elnät och produktion.

I norra Sverige finns det, som Elsa Widding är väl medveten om, gott om produktion. Det finns vattenkraft och vindkraft, men det är brist på nät. I södra Sverige finns det ganska bra med nät, men det saknas produktion och baskraft. Det påverkar också hur väl vi nyttjar de nät vi de facto har. Detta gör att vi har slagit rekord i elexport och samtidigt också är i behov av att importera, inte minst vid särskilt utmanande perioder under året.

Det arbete regeringen hittills har gjort med att lägga om den orealistiska energipolitiken som tidigare fördes tar tid. Det tar generationer att vända detta. Det går inte att i ett trollslag återföra de stora mängder baskraft som försvann ur systemet när man i förtid lade ned till exempel flera kärnkraftsreaktorer.

Trots detta har det arbete vi hittills har gjort redan gett effekt. Elpriserna har minskat varje år som den här regeringen har suttit vid makten. Vi hade år 2024 – förra året alltså – de lägsta priserna på fyra år.

När det gäller det som är föremål för själva diskussionen i dag kan vi övergripande konstatera att vi har behov av att kunna exportera vårt överskott, men vi kan inte säga att vi därmed skulle kunna klara oss utan sammankopplingar med övriga systemet, eftersom vi också har effektbrist. Med det sagt vad gäller just den här kopplingen till Danmark kommer jag inte att föregå den prövning som sker enligt den ordning vi har i Sverige.

Fru ålderspresident! Elsa Widding har frågat mig om jag avser att ta några generella initiativ med anledning av att Svenska kraftnät vill bygga en ny kabel till Danmark, om regeringen och jag kan tänka oss att sätta press på den tyska energipolitiken och hur det i så fall ska gå till samt om jag kan redogöra för skälen till att regeringen inte för samma resonemang för kabeln till Danmark som för kabeln till Tyskland.

Jag vill börja med att besvara den andra frågan, om den tyska energipolitiken. Min regering och jag tar varje givet tillfälle att påpeka att den tyska avsaknaden av indelning i elområden får negativa effekter också för Tysklands grannländer. Regeringsföreträdare har framfört det i samtal med tyska motsvarigheter, och jag har framfört det vid rådsmöten i EU. Det är också synpunkter som mina tjänstemän framför i olika sammanhang där energimarknadsfrågor diskuteras inom EU.

När det gäller uppgraderingen av Konti-Skankabeln till Danmark är det ett projekt som drivs av Affärsverket svenska kraftnät – som i debatterna ofta förkortas SVK. Ansökan om nätkoncession bör i sinom tid hamna på regeringens bord. Regeringen kommer då att fatta beslut gällande om ledningen ska få byggas eller inte, precis som när det gällde Hansa Powerbridge till Tyskland och Aurora Line till Finland. Jag kommer inte att förekomma regeringens prövning genom att resonera om förutsättningarna för denna ledning här.