Kjell-Arne Ottosson

Fru talman! Även jag har fått ta del av detta brev och har även haft möte med några av de aktörer som är undertecknare. Det var en nyhet för mig när de presenterade detta. Jag hade inte hört det tidigare. Därför tog jag det vidare till berörda aktörer.

Vad sedan regeringen kommer att göra tror jag att Emma Nohrén vet att jag inte kan svara på. Regeringen svarar när regeringen har berett detta och är färdig.

Det är dock ingen tvekan om att i alla fall jag har sett och vidarefört kritiken och jobbar i de kanaler som jag har.

Fru talman! Betänkandet har ett väldigt långt namn, så jag kommer inte ens försöka säga det eftersom jag inte har det med mig skriftligt. Cirkulär ekonomi är i alla fall grunden i det hela.

Cirkulär ekonomi är något av det kanske äldsta som över huvud taget finns i miljöarbetet, och man har hållit på med det så länge människan har funnits. Man har bara inte vetat att det heter så. Man gjorde det dock av andra skäl än skälen till vi ska gå över till en mer cirkulär ekonomi i dag.

När det gäller de motioner som behandlas i betänkandet noterar jag att det i de allra flesta fall är bra motioner som vi skulle kunna stå bakom, men det görs redan ett arbete på dessa områden. Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

En sak som lyfts upp och som är jätteviktig är offentlig upphandling och hur vi i den kan underlätta vad gäller cirkulär ekonomi. Motionen i sig är jättebra, men Upphandlingsmyndigheten har redan fått ett uppdrag att jobba med detta. Den offentliga upphandlingen är så stor att det skulle göra ett jätteavtryck om vi kunde bli duktigare på cirkulär ekonomi just när det gäller offentlig upphandling.

En sak som jag inte tror, om jag har lyssnat uppmärksamt nog, har kommit upp i debatten i dag men som alltid brukar tas upp när det gäller cirkulär ekonomi är textil, inte minst med tanke på all den e-handel vi ser och hur man hanterar alla returer. Man har tagit fram flera strategier. Man har både på EU-nivå och på svensk nivå tagit fram en handlingsplan gällande cirkulär ekonomi. Vi vet också att det kommer en textilinsamling den 1 januari 2025.

Samtidigt, fru talman, ser vi en del utmaningar för de civilsamhällesorganisationer som tar emot insamlade kläder för att sedan skicka dem vidare till bättre behövande. Här behöver vi göra ett häv för att de inte ska drabbas.

Elektronik har flera varit inne på. Min kollega Emma Nohrén lyfte upp detta med pant. Det finns en utredning som gjordes för något år sedan och som visar att ett pantsystem inte skulle fungera på önskvärt sätt vad gäller just elektronik. Även om tanken i sig kanske var god visar utredningen något annat.

Här driver vi kristdemokrater en annan del, nämligen att kemikalieskatten ska tas bort. Den är rent kontraproduktiv.

Även vad gäller mineral och metall finns det motioner där man skriver om pant. Som sagt finns det en utredning som pekar på att det inte är genomförbart på ett sådant sätt som önskas. Sedan pågår det ett beredningsarbete för att förbättra cirkulära flöden av mineral och metall. Det är ju en självklarhet att cirkulariteten där ska öka, ingen tvekan om det, men kanske på andra sätt än just med ett pantsystem.

Den föregående debatten handlade om jordbruk. Där är kväve och fosfor viktiga delar för att vi ska få en växtlighet över huvud taget. Samtidigt har vi utmaningar med kväve och fosfor, till exempel när ämnena går ut i våra vattendrag. Här görs det nu ett arbete på Regeringskansliet för att se hur vi ska kunna dels minska användandet, dels ta upp det som redan finns ute i våra vattendrag, till exempel. Det är jätteviktigt att vi får möjlighet att recirkulera dessa ämnen.

Samtidigt ser vi att vi då har en kanske ännu större uppgift framför oss, nämligen att förändra hela va-systemet. Vi har ett va-system som verkligen kräver en rejäl renovering. Gör vi inte en sådan är risken att vi oavsett vad vi gör på jordbruksområdet inte kommer att lyckas vad gäller just dessa ämnen.

En annan motion rör bland annat skrotningspremien. Där har det avsatts pengar. Den ska komma igång. I och för sig kan man fundera på - det gjorde jag när jag läste om detta - vad en skrotningspremie har här att göra. Detta handlar ju om cirkulär ekonomi, och vid skrotning avslutar man något. Här handlar det om att gå över till bilar som går på el. Därför är detta med här, även om man kan diskutera det cirkulära i det.

Jag tror återigen att det var min kollega Emma Nohrén som lyfte detta med end of waste-kriterier, alltså att vi i allt högre grad måste se avfall som en resurs. Det görs ju, men här finns fler steg att gå. Det är jätteviktigt. Vi har många företag i landet som efterlyser hjälp med detta.

En sak som jag tror att jag tagit upp i varenda debatt om cirkulär ekonomi under mina år i riksdagen är matsvinn. Jag är upplärd till att man inte kastar mat, men ungefär en tredjedel av all mat som produceras, från producentledet till kylskåpet, kastas. Där har vi verkligen ett jobb att göra för att lära oss att hantera detta. Våra förfäder kunde det. De var verkligen upplärda till det. Problemet är kanske, fru talman, att vår mat har blivit för billig. Vi är inte rädda nog om den. Det borde vi vara.

Här har Vinnova fått ett uppdrag och också skickat pengar vidare till innovationsuppdrag på systemnivå för ett hållbart och konkurrenskraftigt matsystem. Där, fru talman, har vi ett ord som är jätteviktigt oavsett var i omställningen vi är: Förändringen ska ske på systemnivå, alltså på en övergripande nivå. Det är då vi verkligen gör de stora förändringar som måste göras.

Vad gäller att förenkla cirkulär ekonomi har regeringen en utredning som pågår gällande momsregler för både gåvor och begagnade varor för att underlätta detta och se till att vi kan få in än mer i våra secondhandbutiker. De ideella secondhandbutikerna har redan befrielse från moms, men det kanske går att göra ytterligare saker. Det är alltså en utredning som pågår och som ska bli intressant att följa.

PFAS har flera varit inne på. Där tror jag att enigheten är total i denna kammare: Vi ska få bort PFAS. Regeringen jobbar här i två spår. Det ena är att begränsa den spridning som nu pågår, och det andra är att hantera konsekvenserna av tidigare spridning. Det görs ett arbete nationellt men även på EU-nivå och internationellt, vilket är jätteviktigt. Detta är ju kemikalier som inte känner några gränser.

Samtidigt, fru talman, är det en utmaning. I vissa delar är nämligen PFAS i dag en fantastisk kemikalie - eller "en" är fel; det är tiotusen ämnen. I exempelvis cancermedicin är det bärare av medicinen, och i dag har man ingen annan bärare, vad man vet. Förhoppningsvis pågår en utveckling så att det kommer.

Vi ser det även i andra delar, där vi per i dag inte ser något som fungerar bättre än PFAS. Men självfallet är detta ett arbete som pågår, och jag hoppas att vi snart kan fasa ut alltmer.

Jag hade även tänkt säga lite om avfallsbrottsligheten, men jag ser att min talartid är ute. Just vad gäller Riksrevisionens rapport är regeringen enig med de påpekanden som Riksrevisionen kommer med. Därför har man gett uppdrag till Energimyndigheten och Kemikalieinspektionen för att komma till rätta med de utmaningarna.

(Applåder)

Fru talman! Jag kan stämma in i vad de två föregående talarna, vår ordförande i delegationen Heléne Björklund och Maria Stockhaus, har sagt om alla fördelar med det nordiska samarbetet. Det är bara att stryka under och hålla med. Det är verkligen i det nordiska samarbetet som vi gemensamt kan komma framåt. Var och en för sig är länderna inte så stora, men om vi gemensamt går ihop kan vi uträtta betydligt större underverk.

Samarbetet har visat sig, precis som vi har hört, i stora delar vara framgångsrik, men vi har även sett när samarbetet inte har fungerat. Det var tydligt under pandemin, som vi ofta kommer tillbaka till. Det som jag dock är lite rädd för är att vi, oavsett länder, inte har lärt oss något från pandemin - även om vi har den i vårt minne - så att vi hamnar där igen vid nästa kris. Där är jag rädd att vi har ganska lång väg kvar att gå.

I september i fjol var jag inbjuden till Gränsregionalt forum i Strömstad, där även här närvarande minister var närvarande. Där var representanter från län längs med gränsen på både norsk och svensk sida med. Det var tydligt vid vårt samtal att en representant från Innlandets fylke, som bodde långt in i sitt län, mitt i Norge, vid vårt prat om pandemin blev förvånad. Pandemin är ju över, var reaktionen. Ja, det är den, men vi har fortfarande inte kommit i mål med vad vi ska göra för att inte hamna där igen. Det är tydligt att vi måste hålla pandemin högt i vårt minne så att vi inte glömmer bort att göra jobbet.

Precis som ambassadör Aud Kolberg har sagt är vi rustade för en kris i ett land, och då går vi in och hjälper varandra. Det var tydligt när jag på väg hit fick en flash om en skogsbrand längs med gränsen hemma i Värmland. Då kommer självklart brandbilar från bägge sidor och ställer upp. Inget problem. Men det är när vi ställs inför en gemensam kris som vi fortfarande inte är rustade. Där har vi jobb att göra.

Vi har ett bra nordisk-baltiskt samarbete. Det är tydligt hur Baltic Assembly vill komma ännu närmare oss. De söker så mycket kontakt som det bara går, vilket vi verkligen förstår med tanke på deras läge. Det är oerhört viktigt att vi stärker samarbetet så att de känner att vi står på deras sida, inte minst i den situation som råder nu med kriget i Ukraina.

Precis som också har nämnts har vi äntligen ett gediget försvarssamarbete med Nato. Jag kommer inte ihåg vem det var, men en baltisk parlamentariker var med på en svensk nyhetssändning, och det var det inslaget som gjorde att jag slutade att vela och bestämde mig för att det självklart skulle vara ett klart ja till Nato. Det handlade just om att man från baltisk sida vill ha oss med så att de kan känna sig än tryggare. Det är en oerhört viktig del i det nordiska samarbetet.

Sedan finns det ytterligare ett samarbetsorgan där några av oss är medlemmar men inte andra, nämligen EU. Där har det varit rejäla diskussioner inom Nordiska rådet om hur starkt engagerade vi ska vara i EU. Ska vi ha ett EU-kontor eller inte? Med tanke på vad jag sa i min inledning är vi gemensamt, världens elfte största ekonomi om inget har hänt sedan jag senast kontrollerade, en enorm kraft in i arbetet. Det är jätteviktigt för att vi ska få in våra nordiska värderingar samtidigt som vi ser till att vi sätter stopp för en del av de galenskaper som vi faktiskt noterar kommer från kommissionen. Där tror jag att Nordiska rådet skulle kunna göra än mer gemensamt, vilket vore positivt.

Nordisk nytta är ett uttryck som ofta används i Nordiska rådet. Men tyvärr, fru talman, tycker jag att vi ser en hel del frågor, en förskjutning, där medlemsförslag inte handlar om nordisk nytta, utan det handlar om att få igenom vår ideologi. Det är viktigare än nordisk nytta. Jag är lite bekymrad för den vägen eftersom jag är rädd att det devalverar Nordiska rådet. Då får inte Nordiska rådet den tyngd som rådet ska ha. Vi måste komma tillbaka till vad som är den nordiska nyttan, inte vad som är den ideologiska nyttan för min partigrupp eller mitt parti. Då är jag rädd att vi är fel ute - just för att Nordiska rådet kommer att devalveras.

De flesta som sitter här i kammaren är med på våra möten i Nordiska rådet och känner igen frågorna väl, men jag vill ändå lyfta upp dem, precis som jag gör nästan varje gång jag får chansen. I våra ordförande- och presidentskapsdokument lyfter vi ofta upp de stora, fluffiga och fina målen, som självfallet alla kan stå bakom. Vi vill ha fred på jorden, gröna skogar och allt vad det är, men man glömmer bort vardagslivet. Man glömmer bort vardagen för den som bor och verkar i en gränsregion. Glömmer vi bort detta är vi på samma sätt helt fel ute igen. Vi måste komma än mer tillbaka till grunden för det nordiska samarbetet. Grunden är i mångt och mycket mobilitet. Ja, det handlar om transport, men det handlar likaväl om all annan form av mobilitet vad gäller studier och arbete.

Fru talman! Vi skulle kunna förändra arbetsformer så att vi kan bli mer effektiva. I något av de två tidigare anförandena nämndes den väg Färöarna har gått när de tar fram nya lagförslag, så att inte nya gränshinder byggs när nya lagar tas fram. Det borde vara defaultläge för alla länder som är medlemmar i Nordiska rådet.

Vi menar också att vi måste ändra formerna för rekommendationer. I dag bygger de mycket på att en enskild ledamot väljer att lyfta fram en rekommendation i sitt eget parlament. Vi borde hitta en väg där det blir normalläge att alla rekommendationer lyfts upp per automatik så att det inte bygger på en enskild ledamots vilja eller intresse. Det skulle samarbetet tjäna på.

Oavsett vilken partigrupp vi tillhör i Nordiska rådet eller vilket parti vi sitter i här i riksdagen vill alla nå visionen till 2030, som våra statsministrar står bakom, om Norden som världens mest hållbara och integrerade region. Men då, fru talman, måste vi alla ta betydligt längre steg än hittills. Ja, det innebär att vi får ta tag i de komplicerade frågorna, till exempel vad gäller nordiska skatteavtal och sjukförsäkringar.

Nu har vi fått ett nytt Öresundsavtal på plats, vilket är mycket glädjande. Men det finns fler länder i Norden, och det finns mer jobb att göra. Där måste vi verkligen se till att vi klarar att lyfta upp frågorna så att vi kommer framåt. Om det är några delar som kan ge skavsår, några riktiga stenar i skon, är det skattefrågor, pensionsfrågor och sjukförsäkringsfrågor. Det är jättetydligt.

Jag hade tänkt att säga en hel del mer, fru talman, men jag noterar att min talartid är slut. Jag tackar för mig.

(Applåder)

Fru talman! Det är väldigt enkelt att ha en klimathandlingsplan med mängder av förslag som bygger på en ekonomisk politik som sannerligen inte är hållbar. Jag vill minnas att från den tiden då jag läste Kalle Anka kallades pengarna för fantasiljoner när Joakim von Anka satt och räknade dem. Det här är väl i paritet med Joakim von Ankas fantasiljoner.

Vilka partier tänker Elin Söderberg att hon ska få med sig för att genomföra denna klimathandlingsplan när ni ska låna 100 miljarder per år i tio år? Vem tänker sig Miljöpartiet kommer att få betala för det här? Jo, det blir ju i slutändan den vanliga medborgaren, och då blir återigen frågan: Är det hållbart? Ja, möjligtvis ekologiskt, men den sociala och den ekonomiska hållbarheten lyser i så fall verkligen med sin frånvaro.

Fru talman! I sitt långa anförande pratade Elin Söderberg om hållbar omställning. När vi pratar om hållbar omställning brukar vi säga att det handlar om tre ben. Elin Söderberg nämnde social hållbarhet och ekologisk hållbarhet, men det tredje benet nämndes inte. Om det var en freudiansk felsägning eller en vanlig felsägning vet jag inte, men jag noterade att den ekonomiska hållbarheten lyste med sin frånvaro.

Man kan fråga sig om Miljöpartiet möjligtvis gör detta för att klara av att hantera det luftslott man blåste upp när man kom med sitt budgetförslag för 2024 och framöver. Man vill låna 100 miljarder kronor per år i tio år. Jag tror, fru talman, att de flesta i denna kammare kan hålla med om att det inte är ekonomiskt hållbart.

Vi har varit i ett läge med en ganska hög inflation och priser som har rusat iväg ganska rejält, men vi har nu börjat få ordning på detta igen. Tror Elin Söderberg och Miljöpartiet själva att detta, om det skulle bli verklighet, ens skulle vara genomförbart? Elin Söderberg har flera gånger i dag, både i anförandet och i repliker, pratat om konsekvensanalyser. Har Miljöpartiet gjort någon analys av vad ett lån på 100 miljarder per år i tio år skulle innebära för Aktiebolaget Sverige och för Sveriges medborgare?

Herr talman! Jag tyckte att jag svarade Elin Söderberg i mitt föregående anförande. Vi har sagt att vi ska ha 100 procent fossilfri energi. Vad det sedan är som ska komma fram får vi se. Det är det som marknaden, forskningen och vår industri får avgöra.

Det blir lite av det som på nysvenska kallas för cherry picking, alltså att man väljer ut vilka forskningsrapporter man vill läsa. Oavsett vad, herr talman, är det så att om vi inte har en energipolitik som ger den energi vi behöver, och dessutom ren energi, har vi inte heller någon klimatpolitik.

Herr talman! Jag tycker egentligen att svaret på Elin Söderbergs fråga ingår i vårt nya energimål om att ha 100 procent fossilfri energi. Där sägs det ingenting om vilken typ av energi det handlar om utan bara att det ska vara 100 procent fossilfri energi. Sedan får vi se vad marknaden, industrin och forskningen säger att vi ska ha och gå fram med det.

Detta är viktigt med tanke på all den energi som vi behöver för att klara omställningen till 2045 och för att klara alla de satsningar som görs, inte minst i norra Sverige. Vi ser hur det i dag sägs nej till satsningar i södra Sverige för att det inte finns effekt nog. Det talar för att måste ha enormt mycket mer energi. Och vi ser, precis som jag sa, att vi måste ha allt. Det nämner även IPCC i sin förrförra rapport: Ja till allt, och där är även kärnkraft med, om vi ska klara detta.

Jag förstår att man kan ha olika syn på olika kraftslag; det har jag inga problem med. Men om vi ska ha energin måste vi bygga för den, och då måste vi ha något som levererar energi alla årets dagar, alla dygnets timmar oavsett väder och vind. Vi kan inte förlita oss på att ett system som bara har förnybart ska hålla, för ett sådant system finns inte - inte i dag i alla fall. Sedan kanske forskningen kommer framåt även där, men vi är inte där i dag, och vi måste fatta beslut på de underlag som vi har i dag.

Herr talman! Man kan göra på två sätt. Antingen går man fort och fel fram, och sedan måste man göra om och göra rätt. Det är precis vad som skedde med till exempel reduktionsplikten, där vi såg att det inte var hållbart. Man hade byggt en kurva som inte höll hela vägen fram. Man hade lagt alla ägg i samma korg. Vi blev tvungna att göra om och göra rätt. Det är självfallet inte bra, men det är bättre än att fortsätta på något som är fel. Det är det ena sättet.

Det andra sättet är att man utreder på riktigt och tar fram konsekvensanalyser för att se vad det är som är effektivt. Vad är det som är kostnadseffektivt? Vad är det som gör skillnad för klimat och miljö? Utifrån ett gediget beslutsunderlag kan man sedan fatta rätt beslut som leder hela vägen fram till nettonoll 2045. Det är det vi gör. Vi går inte fort och fel fram.

Herr talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg, för förslaget!

Jag får tacka för att Anna-Caren Sätherberg tar mycket av sin talartid i anspråk för att läsa ur Kristdemokraternas partiprogram. Det är inte ofta vi noterar att socialdemokrater gör det, och sannerligen inte i riksdagens kammare. Tusen tack för att detta basuneras ut!

Det visar väl på hur komplicerat det är, eftersom vi båda har fått kritik. Det visar väl på hur svårt det är. Förvaltarskapstanken är inte en form av konserverande, utan där ska man gå framåt.

Ska du klara att gå framåt måste du göra det där du har folket med dig. Annars tar du dig inte framåt. Tar du dig inte framåt kan du inte heller utveckla politiken i de vägar som vi måste gå.

Det är oerhört viktigt att vi har med oss befolkningen i de förändringar som vi ska göra. Annars hjälper det inte oavsett vilken typ av förvaltarskap du håller på med. Tänker du att du bara ska bevara och konservera kommer du inte framåt.

Här handlar det om att gå framåt men i en sådan takt att vi ser att vi får lösningar samtidigt som våra medborgare är med oss. På så sätt bygger vi någonting som är hållbart för framtiden.

Herr talman! Det är sannerligen förvaltarskap när vi bygger någonting som är hållbart och dessutom hållbart för lång tid framöver.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg, för frågan!

Vi har en klimatlag. Den klimatlagen säger att regeringen ska komma med en klimathandlingsplan en gång per mandatperiod. Den klimathandlingsplan som ska lämnas för den här mandatperioden är nu lämnad.

Jag kan ändå inte låta bli att se tillbaka på när Januaripartierna lämnade sin klimathandlingsplan. Då kom det också kritik från olika statliga verk och bland annat från Klimatpolitiska rådet.

Det sa att klimathandlingsplanen inte uppfyllde lagens krav, till exempel. Klimatpolitiska rådet sa att även om man tolkar regeringens klimatpolitiska handlingsplan på bästa och mest generösa sätt rör vi oss inte tillräckligt snabbt i rätt riktning, till exempel.

Nu tar jag bara några citat. Jag har fler i min lista. Det var kritik som riktades mot den föregående regeringens klimathandlingsplan.

Herr talman! Det visar hur komplicerat det är. Det som är vår utmaning oavsett om man heter Kjell-Arne Ottosson och representerar Kristdemokraterna eller Anna-Caren Sätherberg och representerar Socialdemokraterna är att vi här som politiker ska ha ett helikopterperspektiv på frågan. Vi måste ta hänsyn till flera delar än vad de enskilda verken och myndigheterna behöver göra. Vi ska ta hänsyn till allt, och då är det ett givande och ett tagande.

Herr talman! Det är just därför som vi har fått kritik i vissa delar för vår klimathandlingsplan, likaväl som Anna-Caren Sätherberg och Januaripartierna fick kritik för sin klimathandlingsplan. Det visar på hur komplicerat det är när du ska gå fram och ändock ha acceptans, vilket även Anna-Caren Sätherberg nämnde.

Herr talman! Jag tackar Rickard Nordin för frågan. Jag föreslår fortfarande att frågor gällande Ebba Buschs uttalande ställs direkt till henne.

Självfallet ska politiken bygga på vetenskap och gedigen kunskap. En viktig del i detta, herr talman, är att man ska ha acceptans för den politik som genomförs. Annars får vi de här stora proteströrelserna, som vi ser nere i Europa.

Jag antar att det är reduktionsplikten Rickard Nordin är inne på. Det var väldigt tydligt, herr talman, att nivåerna för reduktionsplikten var alldeles för höga. Det gick inte att fortsätta. Till och med Riksrevisionen sa att den dåvarande utformningen inte var genomförbar. Det var väldigt tydligt att det i flera parametrar inte fungerade. Det var inte hållbart vare sig ekonomiskt, ekologiskt eller socialt.

Därför var man tvungen att göra om och göra rätt just för att få acceptansen. Om vi ska få med alla på tåget är det helt avgörande, vilket jag nämnde i mitt anförande. Vi måste ha en acceptans för den politik som förs.

Vi kan inte driva igenom förslag på förslag som sedan sätter käppar i hjulen för så många människor runt om i landet. Det tror jag egentligen att inget av de åtta partierna vill. Men tyvärr ser vi att det kommer förslag som ändå leder dit.

Man vill hellre komma med förslag än att se vilka konsekvenser det leder till. Låt oss hellre se på vilka förslag som vi kan lägga fram som har acceptans runt om i landet och där vi är eniga och kan gå fram rätt. Då gör vi en mycket större tjänst både för medborgarna och för klimatet.

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Klimatförändringarna är globala; inget land kommer undan. Vi lever inte i en egen bubbla, utan vi lever i ett sammanhang. Därför måste klimatfrågan lösas på en högre nivå, en global nivå. Självfallet ska alla länder bidra, annars kommer vi ingenstans, men vi måste ändå inse att vi är en kugge i ett större maskineri.

Fit for 55 förändrar klimatpolitiken på flera sätt. För vår del innebär det att vi har ett ramverk på en högre nivå som bland annat kräver att svenska nationella mål harmoniseras med EU-åtaganden. Många delar i klimatpolitiken måste lösas på EU-nivå för att vi gemensamt ska behålla vår konkurrenskraft och våra företags lönsamhet samtidigt som vi kan göra förändringar som faktiskt gör skillnad på riktigt.

Regeringen anser att de globala ansträngningarna för att minska utsläppen av växthusgaser måste öka. De allra flesta länder behöver göra mycket mer för att fasa ut kol, olja och gas och för att bli klimatneutrala.

Sverige och EU har tagit en ledande roll genom bindande mål och lagstiftning som styr mot att målen nås. Alla andra stora utsläppare behöver följa EU:s exempel. Sverige ska bedriva en ambitiös och effektiv klimatpolitik. Samtidigt är det viktigt att klimatomställningen sker med medborgarnas acceptans.

Det framgår tydligt av både forskning och klimathandlingsplanen att utan ett brett, långsiktigt stöd är det omöjligt att genomföra klimatpolitiken. Den förutsätter att enskilda och företag på olika sätt kan agera, konsumera, investera, finansiera och producera mer klimatsmart samtidigt som välståndet ökar. Det är i grunden samma faktorer som driver tillväxt. Klimatomställningen förutsätter tillväxt, men den driver också tillväxt.

Klimatfrågan kan bara lösas i en ekonomi som växer och präglas av ökad konkurrenskraft, tillväxt, stärkt beredskap och resiliens. Svenska företag har varit tidigt ute och har hittat möjligheter att dra nytta av den förändring som sker globalt. En ambitiös, långsiktig och effektiv klimatpolitik innebär därmed en möjlighet för det svenska näringslivet att ta marknadsandelar och komma in på helt nya marknader med sina fossilfria produkter, tjänster och tekniska lösningar.

Herr talman! I min inledning nämnde jag att EU i stora stycken har ritat om kartan eller kanske snarare stakat ut vägen när det gäller omställningen till ett fossilfritt samhälle. Utsläppshandelssystemet är en helt avgörande del. ETS och ETS 2 är kostnadseffektiva åtgärder där vi har en enhetlig prissättning som ger lika förutsättningar för länderna inom EU. Ihop med CBAM har vi i detta kraftfulla åtgärder som är helt avgörande för att nå målen. I och med Fit for 55 har behovet av nationella åtgärder minskat i vissa delar av politiken. Men det betyder inte att vi helt kan förlita oss på det som sker på EU-nivå.

När vi så ska göra förändringar i Sverige är det viktigt att större tonvikt än tidigare läggs på möjliggörande åtgärder och genomförbarhet, inte bara på planer där det är oklart om de kan genomföras. Regeringen ser ett större behov av att skapa rätt förutsättningar för näringslivet att genomföra den gröna omställningen, för det är näringslivet som är loket i omställningen. Utan ett väl fungerande näringsliv - ingen omställning.

För utfasningen av fossila bränslen och övergången till en cirkulär bioekonomi krävs brukande av skogen. Här är det tydligt att vi har ett hästjobb att göra för att skapa förståelse för det hållbara svenska skogsbruket men sedan även för skogens fulla potential. Man kan inte bara se skogen som en kolsänka och se bort från substitutionen. Då missar man halva nyttan.

Herr talman! Skogen och skogsfrågorna är nationell kompetens. Det har sagts många gånger i den här talarstolen, inte minst från min sida, men jag fortsätter säga det. Det är min och Kristdemokraternas syn på frågan. Det är mycket tydligt att kompetensen i alla fall inte finns i Bryssel. I denna fråga ska inte beslut tas på EU-nivå.

En annan del i klimathandlingsplanen handlar om hur avgörande en riklig tillgång på fossilfri el är för elektrifieringen och därmed omställningen. Här vinner fysik över ideologi alla dagar i veckan. För att vi ska klara omställningen behöver vi mer av allt, och då ingår just allt, även kärnkraft. Ja, det tar tid, vilket även all annan uppbyggnad av elproduktion gör, men kärnkraften har fördelen att den är leveranssäker oavsett väder och vind. Det, herr talman, kan man inte bortse från.

Vi har många projekt på gång, inte minst i norra Sverige, som kommer att kräva enorma mängder energi. Vill vi genomföra alla dessa på allvar har vi inget val. Därför jobbar regeringen enträget för att underlätta för ny elproduktion med målet att vi 2040 ska ha 100 procent fossilfri elproduktion. Den energipolitiska inriktningspropositionen kommer ytterligare att staka ut vägen i denna del.

En annan bärande bjälke i klimathandlingsplanen handlar om snabbare tillståndsprocesser. Därför jobbar regeringen på högvarv med de utredningar som redan är gjorda men även uppdrag för framtiden för att vi ska komma än snabbare framåt i frågan. Vittnesbörden är många om hur långa, krångliga och dyra tillståndsprocesser verkligen sätter käppar i hjulen för företag som vill gå före och vill ställa om. Får de inte ställa om sin verksamhet har de inte heller någon framtid.

Detta är något som egentligen är en av de lågt hängande frukter som finns kvar inom detta politikområde. Men dagens lagstiftning, inte minst miljöbalken, gör att det inte ens räcker med skylift för att nå upp till det som i alla fall borde vara en lågt hängande frukt. Eftersom regeringen menar allvar med omställningen görs det ett gediget jobb även i denna del, och det jobbet kommer att fortsätta med emfas.

Herr talman! Utbildning och forskning av hög kvalitet är helt avgörande både för omställningen och för Sveriges välstånd. Genom gröna innovationer och världsledande utbildning och forskning skapas förutsättningar för framtidens nya jobb och stärkt konkurrenskraft i industrin.

Sverige behöver fler personer med gedigna kunskaper inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Därför bör en så kallad STEM-strategi som spänner över hela utbildningssystemet tas fram. För att detta ska bli långsiktigt framgångsrikt krävs bland annat att både kvinnor och män väljer dessa utbildningsvägar. Sverige är redan i dag långt framme inom många forskningsområden, men vi måste fortsätta sträva framåt. Här är även den kommande forskningspropositionen en bärande del för att komma ännu längre framåt.

Herr talman! För att sammanfatta: En global fråga kräver globala svar. Det är genom internationellt samarbete, kunskapsutbyte och frihandel som vi kan åstadkomma en framgångsrik klimatomställning. EU är en central aktör såväl för att påverka utsläppen inom unionen som för att driva på omvärlden. Utan engagemang från jättar som USA, Kina, Indien och Brasilien klarar vi inte den globala utmaningen.

Teknikutveckling och en massivt ökad användning av klimatneutral el är en förutsättning för omställningen i Sverige och i alla andra länder. I Sverige är utbyggd kärnkraft den enskilt viktigaste åtgärden för att vi ska kunna minska våra utsläpp nationellt genom elektrifiering av transporter och industri. Regeringens färdplan för ny kärnkraft är en avgörande pusselbit.

Klimatomställningen kan bara lyckas om den sker i en ekonomi som växer. Legitimitet hos medborgarna är en förutsättning för omställningen. Omställningen bygger på möjligheter att hitta effektiva styrmedel som gör att förutsättningarna och levnadsstandarden för enskilda, hushåll och företag inte stagnerar och att hela landet och alla samhällsgrupper har jämbördiga möjligheter i omställningen.

(Applåder)

Fru talman! Som jag sa: Det var mer en sakupplysning än en replik. Vi är helt eniga. Det är precis som Tomas Kronståhl är inne på. Nu är det politiken som får försöka när inte ansvarigt verk gör det som vi önskar. Då får vi från politikens sida göra det vi kan.

Jag har själv kontakt med de jägare som har jobbat med stenmården och vet vilket fantastiskt jobb de har gjort. Jag vet också att de gärna används i andra länder, runt om i Europa, just för att de är så skickliga. Jag hoppas sannerligen att vi kan få till en förändring när det gäller detta på politisk nivå och att jobbet med att få bort stenmården från Sveriges landyta fortsätter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Jag tror att Tomas Kronståhl och jag är helt eniga om att detta är en invasiv främmande art, som tyvärr ställer till det inte bara för den biologiska mångfalden utan också för mycket annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Fru talman! Jag är engagerad i föreningslivet, och när det är föreningsstämmor brukar man kunna begära ordet för att få komma med en sakupplysning som bryter talarlistan. Jag vet att vi inte har de reglerna i den här kammaren, men det här är snarare en sakupplysning än en ren replik.

Jag är enig med Tomas Kronståhl om det mesta han tog upp i sitt anförande. Han sa till mig när vi möttes här i kammaren att jag hade tagit hans anförande, så vi är nog i stort sett eniga.

Dock vill jag säga något om stenmården, som egentligen inte hör hemma i det här betänkandet utan var föremål för debatt i förra veckan. Vi är helt eniga vad gäller stenmården. Dessutom har regeringen tillfört 50 miljoner i budgeten per år för att bekämpa invasiva främmande arter.

Utmaningen, fru talman, är att Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram en nationell lista på invasiva främmande arter. Men på den nationella lista som verket har lämnat till regeringen är inte stenmården med. Trots det som Tomas Kronståhl nämnde i sitt anförande om att stenmården är fantastiskt duktig på att komma in i både bilar och byggnader och annat och ställa till stor skada räknar inte Naturvårdsverket med stenmården som en invasiv främmande art på sin lista.

Detta blir därför föremål för politisk bedömning. Jag vet inte om politiken kan gå in och ändra i Naturvårdsverkets förslag till listor. Men jag hoppas sannerligen det, för jag tror som sagt att vi är helt eniga, Tomas Kronståhl och jag, om att vi ska bekämpa stenmården även om den inte ingår i detta betänkande.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Jakten i Sverige var tidigare helt livsnödvändig. Det är den inte längre, även om den är ett väldigt bra sätt att skaffa mat till frysboxen. Den har snarare blivit ett av våra största kulturarv, och den är till stora delar en folkrörelse.

Det syns inte minst när älgjakten börjar hur våra bygder lever upp när det kommer folk tillbaka hem igen. Det är årets bästa vecka för lanthandeln. Det lyser i stugorna, till exempel. Du ser i norr när ripjakten börjar hur otroligt många som åker norrut för att få den härliga veckan på fjället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Vi hörde tidigare om när vi hade utbrott av afrikansk svinpest. Då var det flera hundra jägare som direkt ställde upp för att vara med och mota. Det visar tydligt att det verkligen är en folkrörelse som nu är vårt största kulturarv. Det är kanske därför som det är så många uppdrag, som Emma Nohrén tidigare nämnde. Det är en så viktig fråga för många.

Acceptansen nämndes. Det är 80-90 procent av de tillfrågade i undersökningar som har stor acceptans för jakt. Det är tack vare att vi i Sverige verkligen bedriver jakt på ett sådant sätt att man ser att vi inte åsamkar viltet onödigt lidande, som det står i lagtexten. Det är jätteviktigt ur flera aspekter.

Jag har tänkt att gå in på några av de reservationer som vi har i det betänkande vi behandlar i dag. Först har vi ett tillkännagivande, som nämndes tidigare, om samlad vilt- och klövviltsförvaltning.

Fru talman! Det är ingen tvekan om att vi ser hur allt fler viltarter sprider sig över större delar av vårt land så att det blir många viltskador. Samtidigt måste vi komma ihåg att det inte är överallt. På vissa områden är trycket jättestort. På andra områden finns det knappt något tryck alls.

Det talas väldigt mycket om stora viltskador. I de områden där du har väldigt många klövviltarter blir det större viltskador än vad det blir till exempel hemma i min del av Värmland. För första gången sedan 1959 sköt vi inte älg på älgjakten hemma i fjol höst. Det är en jättetråkig utveckling som till största delen tyvärr beror på vargen.

Samtidigt noterar vi hur älgen får väldigt mycket stryk just för att det är så mycket viltskador. I höstas hade vi ett besök här från SLU som visade på den senaste forskningen. Älgstammen viker tydligt och går ned, men viltskadorna ligger kvar på samma nivå. Är det verkligen älgen som ligger bakom, eller är det bara väldigt enkelt att skylla på älgen? Det kan man fundera på.

Fru talman! Jag ska säga något kort om vargen. Vi hade en debatt i förra veckan om naturvård där vargen ingår. Sedan är det vissa delar som ingår även här. Vi kanske borde ha slagit ihop de två betänkandena.

Regeringen har gett flera nya uppdrag. Vi har börjat att få svar, och vi väntar fortfarande på svar från några av dem. Men det är ingen tvekan om att vi har en livskraftig vargstam.

Vi ser i Europa att utbredningsområdet för vargen har ökat med ungefär 25 procent på tio år. På EU-nivå har vargstammen under de senaste sex åren ökat med ungefär en tredjedel. På svensk nivå har vargstammen på 20 år ökat med 700 procent. Kom inte och säg att vi inte har en livskraftig vargstam.

Andra reservationer som behandlas i dag handlar om jakt på skarv och säl. Vi har en stor utmaning där, fru talman. Det är handelsförbudet, som mest gäller sälprodukter. Som jägare vill du ta hand om det du skjuter och inte bara skjuta för att kasta. Utmaningen är när du inte får handla med sälprodukter, och det är en svår jakt. Hur ska du då agera? Vi driver att handelsförbudet ska tas bort så att man kan tillgodogöra sig sälen när den är skjuten.

Fru talman! Sedan måste det göras mer. Vi måste ändra reglerna vad gäller skyddsjakt på säl. Vi måste göra det enklare att kunna jaga säl. Den andra delen handlar om skarv. Det är heller ingen tvekan om, fru talman, att vi har ett jobb att göra på EU-nivå. Där har vi ett art- och habitatdirektiv och ett fågeldirektiv som sätter käppar i hjulen för så mycket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Det gäller inte bara jaktfrågan. Det är många andra delar där vi ser hur direktiven verkligen ställer till det för oss. Därför måste vi göra ändringar så att vi kan få till en allmän jakt på skarv igen som vi hade i Sverige tidigare. Vi ser hur skarven förstör så enormt mycket. Det gäller inte bara öar ute i skärgården som blir helt döda, utan vi ser hur det förstör för våra fiskare.

Sedan handlar det om subsidiaritetsprincipen. Det är ett krångligt ord med ett väldigt viktigt innehåll. Beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå. Därför måste vi flytta ned jaktbeslut och beslut om våra viltarter från EU-nivå till nationell nivå, och i vissa delar även från nationell nivå till regional nivå.

Vad gäller översyn av jaktlagen, som det finns en reservation om, pågår det en utredning, precis som vi hörde tidigare. Vi får se vad den kommer fram till, men arbetet pågår.

Det finns även en reservation om åtgärder mot illegal jakt. Det gäller i första hand illegal jakt på rovdjursarter. Man kan fråga sig: Varför pågår det illegal jakt, om det nu gör det? Vad är det som gör att människor väljer att bryta mot lagen?

Fru talman! Vi märker att där finns inte acceptansen. Man måste ta människors upplevelser och oro på allvar. Om man gör det är jag ganska säker på att den delen absolut kommer att minska.

Fru talman! Näst sist på min lista har vi en reservation om blyammunition. Där har vi i Sverige till stor del gjort vår resa redan. Vi har förbud vid jakt i våtmarker. Vi har kommit väldigt mycket längre än vad man tidigare har gjort på EU-nivå.

Här handlar det nu om att se: Vad finns det för alternativ, och till vilka kostnader? Proportionaliteten är jätteviktig. Ska det kosta 100 kronor för en patron blir jakten verkligen en klassfråga. Då blir det många som inte kommer att ha råd att jaga eller som kanske väljer att jaga med ammunition som man inte ska bruka.

Fru talman! Det är slutligen en ganska infekterad debatt som pågår om jakt och fiske i fjällen. Där gör nu Renmarkskommittén ett arbete. För oss i Kristdemokraterna är det en självklarhet att alla i Sverige ska ha rätt till jakt och fiske på statens marker ovan odlingsgränsen. Därom råder ingen tvekan. Det är vårt ingångsvärde i arbetet, och vi kämpar verkligen för att det är där vi ska hamna.

(Applåder)

Fru talman! Tack, statsministern, för en positiv vinkel på svaret!

Jag har berättat detta tidigare i kammaren: När jag skulle åka till COP 27 i Sharm el-Sheikh hade jag det tvivelaktiga nöjet att hamna på ett överbokat flyg, och jag fick då ett dygn extra i Istanbul tillsammans med en representant från Finlands motsvarighet till LRF Skogsägarna. Vi hade ganska intressanta samtal, och den fråga som etsade sig fast i mitt minne var: Var har Sverige varit de senaste åtta åren i skogsfrågorna? Det var väldigt tydligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 17-18 april

Jag har noterat att man nu börjar bygga allianser på nytt i skogsfrågorna och vill därför fråga: Jobbar Sverige aktivt för att bygga än större allianser? Vi brukar ofta prata om Sverige och Finland som de stora skogsrikena, men det finns fler länder. Jag vet också att vi har samarbetsorgan. Men jobbar man för att vi ska få än större och starkare allianser i skogsfrågorna så att vår syn ska komma fram ännu tydligare och rätt och slätt vinna?

Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporten. Precis som sades här tidigare har man fått stryka många frågor när man kommer långt ned på talarlistan, men trots det har jag två frågor kvar.

Inför det råd som statsministern har varit på tog min kollega Magnus Berntsson upp frågan kring Turkiets roll och de signaler Turkiet sänder i Mellanösternkonflikten. Var det något som togs upp på mötet, och ser man någon gemensam väg för hur man kan agera där?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 17-18 april

Som ledamot av miljö- och jordbruksutskottet kunde jag inte undgå att märka att statsministern tog upp skogen och skogens stora potential. Där ser vi tyvärr hur vi har en jättestor kamp inom EU, där inte minst den här kommissionen har sprutat ur sig förslag som är rent kontraproduktiva. Det är förslag som inte alls är förankrade i verkligheten. Man ser inte skogens roll i den gröna omställningen. Man ser bara skogen som en kolsänka och ser inte hur den ska brukas.

Skogen är vår stora konkurrensfördel i Sverige i omställningen. Därom råder ingen tvekan. Märker statsministern någon skillnad i synen på detta, eller finns den stora konfliktlinjen kvar om att skogen är en kolsänka och inte till för omställningen? Om vi inte ställer om från CO2-intensivt material som stål och betong till produkter från skogen har vi faktiskt ingen omställning.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

I debatten hittills har det sagts mycket om miljötillstånd, av förklarliga skäl. I betänkandet finns det ganska många förslag om tillkännagivanden kring just miljötillstånd. Det första är från 2017, och sedan vartenda år framöver.

Varför har då dessa tillkännagivanden inte blivit av? Orsaken är att vi hade en rödgrön regering med vitt skilda intressen. Därmed kunde man inte komma fram i dessa, utan alla dessa tillkännagivanden har legat. Det gjorde att tålamodet hos oss som då var i opposition tröt. Nu noterar jag att tålamodet hos Socialdemokraterna tryter. När man är i opposition, herr talman, ska man alltid säga "för lite och för sent", annars begår man tjänstefel; det är liksom oppositionens manual, punkt 1 a.

Nu har vi dock en regering som har en enad syn i frågorna kring miljötillstånd. Nu har vi chansen på riktigt. Då hoppas jag också att vi i de här frågorna kan kroka arm, inte minst med Socialdemokraterna som här har varit väldigt tydliga med att de vill gå i den riktningen.

Sitter man i opposition kan man alltid köra på och svänga lite fritt. Det är en av fördelarna med att sitta i opposition. När man är i regering måste man ta ansvar och se till att det blir rätt. Därför tar det tid, herr talman. Det är väldigt frustrerande; jag kan inte annat än hålla med om det.

Vi har haft ganska många utredningar som både har pågått och som pågår - om kärnkraft, havsvind, regeringsprövning, elledningar, som vi hörde tidigare, miljötillstånd och mycket mer. Tidigare utredningar har hanterats, och propositioner är på väg. Bland annat ska propositionen om steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning komma till riksdagen under våren 2024.

I direktivet till utredningen Förenklade och förkortade tillståndsprocesser enligt miljöbalken kan vi läsa följande: "Utredaren ska bl.a. utreda hur det svenska regelverket kan förändras i syfte att Sverige inte ska ställa högre eller överlappande krav i förhållande till vad de relevanta EU-regelverken kräver." Att det ens ska behöva skrivas, herr talman, blir för mig väldigt märkligt. Det är väl en självklarhet att vi som nation inte ska sätta krokben för oss själva bara för att vi ska gå längre.

Tyvärr ser vi detta väldigt ofta när vi ska implementera inte minst lagstiftning som kommer från EU. Vi har en minimiimplementering, men för att vi ska vara riktigt säkra på att vi verkligen gör allt sätter vi alltid ribban högre. Vem är det då vi försvårar för? Jo, för oss själva.

Uppdraget kring den här utredningen ska redovisas i december, och jag hoppas sannerligen att vi får en gedigen och god utredning som vi då snabbt kan gå vidare med.

Miljöbalken är ett annat ärende som har varit uppe tidigare i dag. Miljöbalken har syftet att främja hållbar utveckling. Den är i dag väldigt omfattande med 33 kapitel och runt 500 paragrafer, vill jag minnas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Miljöbalken behöver sannerligen förändras. Den behöver ges ett bredare samhällsintresse, och möjligheterna att uppfylla Sveriges klimatmål behöver ges en starkare roll. Det måste även finnas en ambitiös målsättning om att en ny miljölagstiftning signifikant kan reducera kostnaderna och tidsåtgången för miljötillståndsprocesser. Företag har då betydligt bättre förutsättningar att ställa om och bidra till både Sveriges klimatmål och de globala klimatmålen.

I samband med prövning utgår vi i dag i miljöbalken från begreppet bästa möjliga teknik. EU:s regelverk talar i stället om bästa tillgängliga teknik. Myndigheters skiftande omvärldsuppfattning medför med utgångspunkten "bästa möjliga teknik" ökade kostnader, oförutsägbarhet och konkurrensnackdelar gentemot våra europeiska grannar. Därför är det så bra att det nu är utredningar på gång som ska möta denna svenska överimplementering som vi tyvärr ser alldeles för ofta. Flera utredningar som ska presenteras i närtid berör miljöbalken.

Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen har nyligen sett över miljöbalken, bland annat i syfte att föreslå ändringar för att modernisera och effektivisera miljöprövningen och främja investeringar samtidigt som miljöskyddet säkerställs.

Utredningarnas förslag är under beredning inom Regeringskansliet. Men regeringsföreträdare har sagt att man i syfte att möta näringslivets behov och för att bidra till klimatomställningen kommer att genomföra delar av förslagen som i alla fall lämnats av Miljöprövningsutredningen.

I budgetpropositionen för 2024 skriver regeringen att en effektiv och förutsägbar miljöprövning, tillsynsvägledning och tillsyn enligt miljöbalken är en förutsättning för hållbar tillväxt, för att den gröna omställningen ska kunna genomföras och för att bidra till att flera miljömål nås.

Regeringen framhåller vidare att det är en avgörande förutsättning för att genomföra klimatomställningen och samtidigt öka Sveriges konkurrenskraft och tillväxt att miljötillståndsprocesserna blir både enklare och mer effektiva. Enligt regeringen gäller det för nya verksamheter men även för befintliga verksamheter som behöver ändras eller ställas om. Men om ledtiderna i miljöprövningarna är alltför långa eller förutsägbarheten för låg riskerar svenska företag att tappa i konkurrenskraft. En ökad effektivitet i miljöprövningsprocesserna skulle bidra till en snabbare klimatomställning, en ökad investeringsvilja och Sveriges internationella attraktionskraft. Miljökraven ska vara ändamålsenliga, men miljöbalkens tillstånds- och processregler behöver moderniseras och utvecklas. Därom råder ingen tvekan.

Naturvårdsverket har gjort en redovisning av statistiken för miljötillståndsprövningen som man lämnade 2022. Den visar att den genomsnittliga handläggningstiden av ärenden som avgörs av miljöprövningsdelegationerna ökade från 350 dagar år 2020 till 420 dagar år 2022. Detta måste vändas på.

En annan del som jag vill lyfta fram, herr ålderspresident, är miljömålen. Under mina hittills snart sex år i riksdagen är de något som har diskuterats varenda gång vi har behandlat betänkanden om miljöfrågor. Även den här gången ställer jag mig frågan som jag ställt alla gånger tidigare, nämligen om det verkligen är rätt att vi har miljömål som så tydligt inte kan nås.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Är det inte bättre, herr ålderspresident, att vi sätter miljökvalitetsmål som är nåbara, att vi har en chans att nå dem? Annars är frågan återigen vem det är som vi förstör för, vem det är som vi lägger krokben för. Vi hjälper varken miljön eller oss själva.

Slutligen, herr ålderspresident, är miljöbrottslighet en av världens mest lönsamma verksamheter inom organiserad brottlighet och har stora konsekvenser, inte bara för miljön utan även för människors hälsa. Det är mycket lukrativt, men det är svårt att upptäcka, åtala och bestraffa. Dessa faktorer gör det väldigt attraktivt för organiserade kriminella grupper. Därför är det viktigt att det inte bara sker ett arbete mot denna form av brottslighet på nationell nivå utan att EU och andra internationella aktörer verkligen är aktiva.

Den pågående Miljöstraffrättsutredningen ser här i Sverige över hur sanktionssystemet för miljöbalken och miljöbrottsbekämpningen kan stärkas, vilket är bra. Men utan effektivt internationellt arbete kommer vi aldrig att kunna stävja detta.

Frågorna om vindkraft, havsvind och upphandling får vila till en annan gång, herr ålderspresident.

(Applåder)