Kjell-Arne Ottosson

Herr ålderspresident! Det är intressant att lyssna till vad Emma Nohrén fick höra på rovdjurssymposiet i Järvsö. Vid utskottets träff med SVA förra mandatperioden nämnde de att det finns ett antal vargar som är kryptorchider. Det finns det även människor som är. Oavsett art är detta något som finns naturligt. Om bara en testikel har ramlat ned - ofta är det en och inte bägge som inte gör det - behöver inte det betyda att vargen blir steril. Enligt SVA behöver det inte alls vara ett problem.

Nu låter det, om jag tolkar Emma Nohrén rätt, som att man på detta symposium hade en helt annan åsikt. Frågan är om det är en åsikt eller om det är fakta. Oavsett vilket var det i alla fall så SVA sa när de var hos oss.

När det gäller flytt av varg blir det nu mina personliga och partiets tankar och inte regeringens. Vi har sagt så här från Kristdemokraterna: Flyttar du in en ny individ med friska gener kan du som betalning kanske få skjuta bort ett revir. Då tror jag att många kan vara med på växlingen. Du tar emot en ny, samtidigt som du vet att det blir färre vargar kvar. Den nya har mycket högre genetiskt värde, och därmed kan en sådan växling vara värdefull.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård

Det kan vara ett sätt att gå till väga om man ska få till en flytt. Vi måste också veta att det finns ett enormt stort motstånd här, och då måste man betala någonting tillbaka. Jag tror att detta är ett sätt att betala tillbaka så att lokalbefolkningen går med på det.

Ledamoten nämnde också flera gånger ordet samexistens. Kritik mot vargen kommer vi att ha oavsett om vi har 100, 300 eller 500 djur.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Vi har haft besök av SVA. Jag tror att det var det sista året under förra mandatperioden och inte det första året i denna, men jag kan ha fel. SVA var i alla fall inne på det här med inavelsdepressioner, till exempel, och hur lite man såg av detta trots att det här är en stam där många av vargarna är släkt med varandra. Ändå såg man alltså inte någon inavelsdepression av den omfattning som många pratar om att vi har.

Som jag nämnde i mitt anförande gjorde vi om den fråga som gick till Naturvårdsverket. Vi ändrade det "om" som Socialdemokraterna hade till ett "hur". Det handlar alltså om vad det är som krävs för att vi ska kunna gå ned i antal och minska vargstammen, och vi väntar på svaret på detta.

Redan 2012 eller 2013 kom Skandulv med sin stora rapport, som visar hur stor vargstammen behöver vara för att vi ska vara säkra på att ha en långsiktig överlevnad. Det handlade då om hur det skulle bli efter att man hade lagt på diverse katastrofscenarier, och man hamnade på 100 individer i Skandinavien.

Sedan gjordes detta ganska raskt om - av vem det nu var - till 100 individer i Sverige. Och därefter har siffran tyvärr skjutit i taket. Man har räknat ut att detta kräver minst en ny invandrad individ i reproduktion vart femte år. Det behövs för att man ska kunna hålla en god genetisk status.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård

Herr ålderspresident! Detta ligger vi över i dag utan att vi till exempel behöver vara med och flytta varg. Än så länge sköter naturen det själv, och det är ju det absolut bästa om naturen kan göra det.

Herr ålderspresident! När det gäller regeringsunderlaget hamnade ledamoten Malin Larsson rätt. Som lärare vet jag att man ska ge positiv feedback när någon gör rätt, och härmed får ledamoten nu positiv feedback.

Tillgång till orörd natur - ja, självfallet! Vi noterar dock för övrigt att när människor vill gå i skog och mark är det inte den orörda naturen man vill gå i, för där tar man sig inte fram, i alla fall inte i skogen. Då är det i stället i den brukade skogen som människor sköter som det är fint att gå, för där finns stigar och stubbar att sitta på. Det är något helt annat. Där blir det alltså lite av en krock, herr ålderspresident.

Malin Larsson nämner skattesänkningar. Vi har fått kritik för att vi inte sänker skatten mer än vad vi gör. Vi skulle ha sänkt väldigt mycket mer, men vi måste ta ansvar, inte minst med tanke på det som jag nämnde i mitt tidigare inlägg om den inflation som vi har haft men som vi nu börjar komma till rätta med just för att vi har fört en ansvarsfull ekonomisk politik. Det absolut viktigaste är att inflationen går ned, och det är en del i detta.

Vi lade till exempel till 6 miljarder extra till sjukvården i vårändringsbudgeten. Då var vi uppe i de 12 miljarder som, om jag inte minns alldeles fel, Socialdemokraterna hade i sin budget. Det var alltså en lika stor budget.

Malin Larsson nämner bankskatten. Jag funderar på vem det är som får betala den bankskatten. Jag tror att det till exempel är jag, som sitter med lån på hus. Jag tror att det är den vanliga kunden på banken som får betala; det är inte de som Malin Larsson egentligen vill komma åt.

Slutligen, herr ålderspresident: De gröna jobben i jord- och skogsbruket är oerhört viktiga. Där har vi ett jättejobb att göra, men nu ser jag att min talartid är ute.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård

(Applåder)

Herr ålderspresident! Jag tackar Malin Larsson särskilt för den målande inledningen. Jag erkänner direkt att jag blev avundsjuk. Jag skulle gärna ha varit på samma ställe.

Jag vill börja med, herr ålderspresident, att än en gång rätta ledamoten Malin Larsson. Sverigedemokraterna sitter inte i den här regeringen. Det gör Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna, och det är Moderaterna som har statsministerposten i form av Ulf Kristersson.

Malin Larsson vet mycket väl att jag är en friluftsmänniska och gärna lägger ned tid på skog, fjäll, hav och sjö och tycker att det är fantastiskt. Det är oerhört viktigt, inte minst för både psykiskt och fysiskt välbefinnande.

Samtidigt, herr ålderspresident, är vi inne i en period med mycket hög inflation. Vi är inne i en period där vi har haft enormt långa sjukvårdsköer. Jag har inte den aktuella siffran klar för mig just nu, så jag vågar inte gå in på den, men vi har ju sett hur över 100 000 har väntat olagligt länge på att få sjukvård. Vi ser hur säkerheten verkligen påfrestas med skjutningar och sprängningar på våra gator och torg. Vi ser hur oskyldiga människor skjuts ihjäl på våra gator. Vi ser, tyvärr, återigen hur vi måste lägga mer pengar på försvaret, eftersom vi har en omvärld som blir alltmer osäker.

Här, herr ålderspresident, handlar det om att tänka på vad det är som vi faktiskt måste prioritera. För egen del skulle jag gärna lägga mer pengar på de saker som Malin Larsson nämner. Samtidigt måste vi lägga mer pengar på sjukvård, säkerhet och polis och på försvar. När vi ska göra en prioritering måste det bli av det som faktiskt är livsviktigt, herr ålderspresident.

Herr ålderspresident! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

Dagens betänkande behandlar ganska många områden. Jag kommer att gå in på några av dem.

Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden - enligt många forskare det absolut största. Därför måste detta tas på stort allvar.

Riksrevisionen har gjort en granskning och kommit med många bra påpekanden. En revision kan ju göra en rädd för att få ovett, men den är ju till för att politiken ska bli bättre och göra rätt saker. I granskningen säger Riksrevisionen bland annat att det saknas en nationell förteckning över vilka invasiva främmande arter vi ska bekämpa.

En lista är nu inlämnad och på gång, men trots att den inte är politiskt behandlad än är det redan kamp om vilka djur som ska vara med på listan. Tidigare hörde vi om stenmården, och många är nog eniga med ledamoten Emma Nohrén om att stenmården bör vara med på en sådan lista utifrån den kunskap vi har. Men på expertmyndigheten Naturvårdsverkets förslag på lista finns den inte med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård

I granskningen kommer det fram att Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten under flera år inte har prioriterat arbetet med att ta fram de underlag som krävs för att bedöma vilka arter som är mest angelägna att ta upp i den nationella förteckningen.

Enligt Riksrevisionen är det angeläget att en nationell förteckning fastställs, eftersom förseningen har fördröjt bekämpning av problematiska invasiva främmande arter som inte är EU-listade. Man är tydlig med att en fastställd nationell förteckning behövs för att säkerställa att resurserna används för att bekämpa de arter där det är mest angeläget.

Regeringen arbetar nu med att se över vilket ansvar statliga myndigheter bör ha för att kartlägga och rapportera förekomsten och utbredningen av invasiva främmande arter samt vidtagna åtgärder. Man har också för avsikt att se över hur uppföljningen av myndigheternas arbete med invasiva främmande arter kan utvecklas ytterligare för att de samlade insatsernas resultat sedan ska kunna bedömas. Listan med förslag är som sagt inlämnad och bereds på Regeringskansliet.

För budgetåret 2024 har regeringen avsatt 50 miljoner för att förebygga och bekämpa invasiva främmande arter så att de inte introduceras eller sprids. Man avser att satsa liknande summor även under 2025 och 2026. Den fleråriga satsningen syftar till att stärka statens förmåga att just hantera de invasiva främmande arterna och det hot de utgör mot människors och djurs hälsa, jordbruksskördar, infrastruktur och skyddade arter.

Arbetet med att bekämpa de invasiva främmande arterna kommer bland annat att ligga i att stärka koordineringen av nationella insatser och vägledning, att öka de bekämpningsåtgärder som beslutats regionalt och att ta fram kommunikationsinsatser som innebär ökad kännedom hos allmänheten om nya och etablerade invasiva, främmande arter.

En annan del som jag vill lyfta fram, herr ålderspresident, är strandskyddet.

I betänkandet finns motioner där man önskar att regeringen ska gå vidare med den förra regeringens proposition. Och det fanns delar i den utredning som låg till grund för propositionen som är bra och som det tas fasta på i det arbete som nu pågår på Regeringskansliet för att vi ska få fram en ny strandskyddslagstiftning. Men det behövs mer flexibilitet. Vi behöver en mer flexibel lagstiftning där vi även litar mer på våra kommuner.

Med den tidigare propositionen hade våra länsstyrelser fått större makt. Men det vi behöver är den lokala kunskapen och ett lokalt inflytande. Vi måste lita mer på kommunerna. De har den lokala kunskapen och måste kunna göra jobbet, så att inte länsstyrelsen alltid blir överrock.

Dessutom pågår ett till uppdrag, nämligen om ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella näringarna. Det är nu ute på remiss, och remisstiden går ut i mitten av maj. Det ska bli intressant att se vad som kommer där.

Herr ålderspresident! Både bostadsministern och klimat- och miljöministern talar sig varma för en förändrad lagstiftning, och det är ju så mycket enklare när partierna i regeringsunderlaget är eniga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård

Nästa fråga, herr ålderspresident, är vargen. Det är glädjande att det är en så stor majoritet i kammaren för att vargstammen ska minska.

Vi har haft uppdrag kring skyddsjakten och stammens storlek. Vi ser att det är förändringar på EU-nivå vad gäller skyddsstatusen och att det är ett arbete som nu äntligen börjar ge resultat.

Vi driver en omläggning av vargpolitiken på nationell och europeisk nivå på ett så målmedvetet sätt som tidigare regeringar inte har gjort. Denna justering hade inte skett i en rödgrön regering. Nu sker den i en regering där vi kristdemokrater är med.

I regeringens tillkännagivande, som beslutades om i maj 2022, beslutade regeringen att ge Naturvårdsverket i uppdrag att utifrån bästa tillgänglig kunskap och vetenskaplig expertis analysera om, och i så fall under vilka förutsättningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna vara inom intervallet 170-270 individer. Men när vi tog över gjorde vi om direktivet från "om" till "hur" vi ska göra. Och det, herr ålderspresident, är en väsensskild skillnad.

Uppdraget om förändrade riktlinjer för skyddsjakt redovisades i mars i år. Av de nya uppdaterade riktlinjerna framgår det nu att skyddsjakt beviljas betydligt tidigare än med de tidigare tumreglerna. Det beror på dels vilka djur det är, dels vad man har gjort för att kunna förebygga angrepp, bland annat. För att skyddsjakt ska beviljas krävs numera inte att det skett fyra angrepp, utan det krävs två angrepp. På en del djur räcker det med ett angrepp för att skyddsjakt ska beviljas.

Herr ålderspresident! Så länge som jag har suttit i riksdagen har jag drivit att vi måste få till ett samarbete med Norge, eftersom vi har en gemensam vargstam. Vargen i mina hemtrakter har inte en aning om när den är på svensk eller norsk sida. Enligt Bernkonventionen ska vi förvalta vargstammen som en gemensam stam, även över landgränser, för det är en gemensam stam.

Vi ser nu, herr ålderspresident, hur man gör förändrade bedömningar i EU. Det sker ett arbete där som förhoppningsvis kan hjälpa oss, så att vi får en förvaltning värd namnet.

I en rapport som tagits fram i den internationella naturvårdsunionen ser vi att vargpopulationens utbredningsområde i Europa under de senaste tio åren har ökat med över 25 procent. I rapporten anges att det 2022 sannolikt fanns 19 000 vargar i EU, vilket kan jämföras med 14 300 år 2016, alltså en ökning med en tredjedel på sex år. Kom inte och säg att vargstammen inte är livskraftig!

Herr ålderspresident! Jag ser att jag har dragit över min talartid. Men jag hoppas att det arbete som den här regeringen driver om att vi ska få flytta över frågan om vargen från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet, så att den blir förvaltningsbar, verkligen ger frukt. Därmed skulle medlemsländerna få en större rådighet över jakten och förvaltningen, vilket redan borde vara en självklarhet.

Därmed, herr ålderspresident, avslutar jag, även om jag hade mer på papperet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Fru talman! "Granskningen visar dock att reduktionspliktens nuvarande utformning inte är genomförbar."

"Regeringens beräkningar var otransparenta och gav en ofullständig bild av hur reduktionsplikten kunde påverka drivmedelspriserna."

"I oktober för ett år sedan kostade en liter diesel 28 kronor och 52 öre."

Fru talman! Precis så inledde jag debatten den 29 november i fjol, som då handlade om just beslutet om reduktionsplikten. Precis som jag trodde har jag noterat att debatten i dag snarare har handlat om reduktionsplikten än det som vi faktiskt ska debattera, nämligen Riksrevisionens rapport.

Tanken i sig med en reduktionsplikt är god, men att lägga för många ägg i samma korg när det visar sig att botten i korgen inte håller är ingen bra tanke. Även om tanken är god hjälper den inte, utan det måste bli rätt. Riksrevisionens rapport är tydlig: Det blev inte rätt. Beslut fattades på felaktiga och oklara grunder. Riksrevisionen lyfter fram i sin rapport att det till stor del var bristfälliga konsekvensanalyser som låg till grund för den dåvarande regeringens proposition. Men man var tydligen mån om att till varje pris få igenom detta som den stora lösningen, kosta vad det kosta vill - och det kostade sannerligen.

På sidan 58 i rapporten kan vi läsa följande: "Sammantaget var alltså de reduktionsnivåer som föreslogs i kontrollstation 2019 inte anpassade efter vad som vid tidpunkten var möjligt, genomförandet av de föreslagna reduktionsnivåerna byggde på att förutsättningarna skulle förändras på ett gynnsamt sätt."

Att planera för att allteftersom fylla korgen med än fler ägg utan att ha kontrollerat hållfastheten i korgen ter sig onekligen naivt. Riksrevisionen håller med om min analys om äggen i korgen, även om de ordlägger sig något annorlunda. Man skriver att det var "stora risker med att i så hög grad förlita sig på reduktionsplikten för att uppnå Sveriges klimatpolitiska mål".

Vidare kan vi läsa i granskningen: "För att reduktionsplikten ska vara effektiv bör den bidra till att uppnå klimatmålen till rimliga kostnader och med rimliga konsekvenser för samhället."

Jag tror att alla i kammaren vet att det är helt avgörande om man vill ha med sig folket att de inte straffas när de följer den väg som regering och riksdag pekar ut i frågorna. Vi brukar ofta tala om att omställningen ska vara hållbar ur tre aspekter, nämligen ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Så var inte fallet med reduktionsplikten. I det scenario över utsläppen i inrikes transporter som reduktionsnivån beräknades från antogs att det inte skulle införas ytterligare styrmedel för ökad elektrifiering, mer energieffektiva fordon eller ökad transporteffektivitet som skulle kunna vara mer kostnadseffektiva åtgärder. Det antogs att elektrifieringen av fordonsflottan skulle utvecklas långsamt. Alltså fattades beslut på verkligen lösa boliner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

I revisionsrapportens kapitel 5, med rubriken "Beslutsunderlagen för reduktionsplikten", är överskrifterna i det kapitlet förkrossande läsning:

Reduktionspliktens förutsättningar och konsekvenser är osäkra vilket ställer höga krav på beslutsunderlag

Ambitiösa reduktionsnivåer beslutades trots bristfälliga underlag

Införandet av reduktionsplikten omfattade inte reduktionsnivåer och konsekvensanalyser fram till 2030

Trots betydande brister i Energimyndighetens underlag i kontrollstation 2019 valde regeringen att gå vidare med ambitiösa reduktionsnivåer

Energimyndighetens underlag till kontrollstation 2022 visar att beslutade reduktionsnivåer inte går att genomföra

Beslutad lagstiftning inte genomförbar med hänsyn till bränslekvalitetskrav.

Här skulle jag kunna fortsätta, fru talman, men jag tror att poängen ändå har gått fram.

Den nuvarande regeringen såg tydligt problemen eftersom det var flera problem. Därför har förändringar påbörjats, och det är en resa som just har påbörjats. Riksrevisionen säger också att reduktionsplikten delvis kan bidra till klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt om den är utformad på rätt sätt. Med god hjälp av det verktyg som Riksrevisionens rapport är har nu den resan påbörjats för en förändrad och hållbar reduktionsplikt som bygger på biologi, som bygger på fakta och som bygger på rejäla konsekvensanalyser och inte på ideologi och ideologiska önskemål långt från verkligheten.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för frågan!

Vi ska i alla fall inte lita på storebror staten. När staten har pekat med hela handen har det verkligen gått åt skogen; det har visat sig med all önskvärd tydlighet.

Vi ska lita på enskilda markägare så att de får göra det jobb som de vill göra. Det har visat sig vara det absolut bästa, ändå från att de gamla kronoskogarna blev privata fram till dags dato.

Emma Nohrén pratar om trender. Vi har mer död ved i skogen än på länge. Vi har mer löv i skogen än på länge. Vi har mer fågel i skogen än på länge. Vi har mer skog i skogen än på länge. Ändå låter det som att vi inte har skog kvar. Det avverkas 1 procent av den svenska skogen årligen, och i debatten låter det ändå som att det inte finns livsmiljöer kvar. Men det finns i allra högsta grad livsmiljöer kvar i den svenska skogen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Det som verkligen är skyddsvärt ser skogsägarna och låter stå när de avverkar. Vid en avverkning ska man alltid ta generella hänsyn till högstubbar, surdråg eller annat, och områden med högt naturvärde låter de flesta markägare vara, för de inser själva värdet. Vi måste lita på markägarna, och markägarna måste kunna lita på staten. Annars kommer det åter gå käpprätt åt skogen.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Emma Nohrén för frågan.

Jag börjar där Emma Nohrén slutade. Ja, vi står bakom dem. Det måste vara mål som faktiskt går att nå, men självfallet står vi bakom dem. Det står även i utredningen.

Emma Nohrén nämnde att det står om begränsade sanktionsmöjligheter. Detta kan man ju i allra högsta grad fundera på med tanke på hur det ageras i skogen och hur staten och statens myndigheter på olika sätt agerar mot våra markägare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Det råder ingen tvekan: Vi står bakom de två jämställda målen, som fastställdes 1993. Landsbygdsministern och jag är helt eniga om detta, och det står även i direktiven.

När dessa mål fastställdes 1993 hade man - eller ville i alla fall komma till - en syn där man litade på skogsägarna. Man menade att politiken inte skulle vara inne och detaljstyra, utan man ville ge frihet med hjälp av bland annat utbildning. Detta har vi verkligen kommit bort ifrån.

Min upplevelse är att Emma Nohréns parti driver på för raka motsatsen - att man ska in och detaljreglera in absurdum - och anser att vi inte gör nog här i Sverige utan att även EU ska in och detaljreglera.

Anser Emma Nohrén att skogen är EU-politik? Ska EU vara med och bry sig om det svenska skogsbruket när skogen ser så otroligt olika ut i de olika europeiska länderna? Det går inte att jämföra skogen i Belgien med skogen här i Sverige. De är två vitt skilda saker. Ska EU kunna vara med och begränsa det svenska skogsbruket när man inte har kunskapen?

Fru talman! Jag kan bara uppskatta Malin Larssons engagemang i frågan. Det betyder att det kanske är ännu större chans att saker och ting händer fort även om Socialdemokraterna skulle sitta i regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Som jag sa tidigare hade även ni chansen att rätta till det. Om det nu var så att just artskyddet var det viktigaste här, varför tog ni inte det först? Varför väntade ni i så fall med det till sist?

Ja, detta implementerades under alliansregeringen. Ja, det var en överimplementering. Därför måste det göras om och göras rätt - det är ingen som har hymlat med detta över huvud taget. Den chansen har funnits. Sregeringen tog inte den chansen. Vi kommer att ta den, och jag hoppas att vi tar chansen även i flera andra delar där vi ser att Sverige har överimplementerat EU-regler eftersom Sverige alltid ska vara Bror Duktig och helst göra lite mer än vad som krävs. Därmed straffar Sverige sig självt. Jag känner mig väldigt trygg i den frågan.

Vad gäller skydd av skog verkar Malin Larsson och jag inte vara eniga. Vi sätter kvalitet före kvantitet. Det låter på Malin Larsson som att man vill skydda än mer skog och ta skog från skogsägare; det är ju faktiskt detta som det handlar om. Vi har sagt att det är nödvändigt att lugna sig och ta hand om den skog som staten redan har tagit från enskilda skogsägare.

Det låter ju bra med frivillighet som grund när man ska skydda skog, men här handlar det också om ersättning och hur ersättningar ska hanteras. Vilken ersättning ska du få om du skyddar skog frivilligt, och hur ska det vara de gånger då staten går in och pekar med hela näven? Där har vi inte hört hur Socialdemokraterna vill gå fram - bara att de vill lägga mer pengar för att skydda mer skog. Hur mycket vill Socialdemokraterna skydda?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Fru talman! Jag tackar Malin Larsson för frågan.

Det är jätteroligt att Socialdemokraterna har fått bråttom i frågan eftersom det sannerligen inte var bråttom när man själv satt i regering.

Omtolkningen av artskyddet; fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet slogs ihop. Förlåt! Nu tappade jag namnet på direktivet. Nej, jag kommer inte på det, fru talman.

När omtolkningen gjordes satt Socialdemokraterna i regeringen. Man har suttit i regeringen i två år efter omtolkningen, och man har inte gjort någonting. Vi har suttit i regeringen i drygt ett år, och vi har tagit itu med frågan eftersom den måste hanteras nu. Det är just därför som den kommer i ett eget spår för att det ska gå så fort som möjligt.

Jag är jätteglad att det är vi som sitter i regeringen när frågan ska lösas, inte Socialdemokraterna. Då hade ni med stor säkerhet suttit ihop med Miljöpartiet och kanske också Vänsterpartiet, och deras inställning i frågan kan vi vara säkra på. Då är frågan om det hade blivit något över huvud taget.

För att det ska bli verkstad i frågan är jag glad att vi sitter med i regeringen. Utredningen kommer att hanteras i ett snabbspår för att den ska gå så fort som möjligt så att våra skogsägare inte ska drabbas av galenskapen.

Fru talman! Det är kul att få stå här i denna sena timma och diskutera skog. Ett fantastiskt spännande ämne!

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. Det kan jag göra med ganska stor stolthet, eftersom nästan alla av dem tas upp i skogsutredningen eller den kommande artskyddsutredningen. Sedan finns det någon reservation som vi gärna kan låta vila i frid utöver det.

I Sverige har vi någonting som kallas för Skogsbarometern. Det är en årlig undersökning som Kantar Public utför. En av frågorna där är: Vad betyder mest för ditt skogsägande? När man hör debatten i samhället, i denna kammare eller var det nu är låter det ofta som om det viktigaste med att äga skog är pengar och att ha så stor avkastning som möjligt. Du ska avverka så mycket som möjligt så att du får så mycket pengar som möjligt - så tycker jag att det låter i den allmänna debatten.

Men i de svar som har kommit fram är det absolut viktigaste känslan av att äga skog. Andelen som svarar så är fyra gånger så stor som dem som svarar att det viktigaste är en god löpande avkastning. Äganderätten är alltså helt central. Känslan av att äga någonting som du sedan förvaltar och sköter efter bästa förmåga ligger på första plats.

På andra plats ligger god långsiktig investering. Där handlar det förstås om pengar och en placering av pengar, men det är verkligen inte fråga om några snabba klipp, som det också låter som i debatten ibland, utan det är en investering över generationer. Det är väldigt sällan den generation som planterar är samma generation som sedan får avverka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

På tredje plats kommer jakt och rekreation, som vi hörde här tidigare i något av anförandena: att vara ute, jaga, plocka bär och svamp och så vidare.

Först på fjärde plats kommer god löpande avkastning.

Äganderätten är helt central. Det har vi hört flera gånger. Men tyvärr är den under ständiga angrepp både från EU och på nationell nivå från olika aktörer. Vi har verkligen ett hästjobb med att skydda, bevara och stärka äganderätten.

Som ett led i detta har regeringen lagt fram direktiv till en utredning, En robust skogspolitik som ser skogen som en resurs. En del i arbetet är att utvärdera skogspolitiken, givet de förändringar som har skett sedan 1993 när skogsvårdslagen kom.

I den text som finns om lagen som kom 1993 framgick att utbildning och rådgivning skulle innebära att vi kunde klara oss utan politisk detaljstyrning. Det var tanken. Den är jättegod, men vi har sannerligen inte hamnat där att vi klarar oss utan detaljstyrning i skogen. Som vi också har hört i debatten var frihet under ansvar devisen när den lagen togs fram. Man hade alltså en tilltro till skogsägarnas ansvarskänsla. Den tilltron måste vi komma tillbaka till, och det är där vi ska vara i skogspolitiken.

En annan del av utredningen gäller att utveckla skogspolitiken för att möta de utmaningar som kommer i EU:s skogspolitik och utveckla arbetssättet för Sveriges fortsatta arbete i EU vad gäller de skogliga frågorna. Vi måste verkligen steppa upp, fru talman. Precis som Malin Larsson sa i ett tidigare inlägg är skogen nationell kompetens. Det är vi nästan helt eniga om i kammaren. Men ändå är EU ute och fäktar i skogsfrågor gång på gång, trots att de inte ska göra det. Skogen nämns inte med ett ord i EU-fördraget, och därmed är den nationell kompetens. Vi måste snarare klara jobbet på hemmaplan och utbilda EU-institutionerna i vad skogsbruk faktiskt är.

Fru talman! En annan del gäller hur vi rapporterar. Vi måste få fram ett enhetligt system så att vi rapporterar lika. På det sätt som det sker nu blir det att jämföra äpplen och päron.

Fru talman! En annan oerhört viktig del handlar om förenklingar för den enskilda markägaren. Det gäller till exempel att överväga alternativ till avverkningsanmälan och anmälan för samråd. Det handlar om hur beslut inte ska kunna överklagas till flera olika instanser. I dag kan ett beslut överklagas till både allmän förvaltningsdomstol och till mark- och miljödomstol samtidigt.

Kunskapskraven har tagits upp tidigare. Där måste vi verkligen tydliggöra vad som gäller och underlätta så att inte skogsägaren råkar ut för oproportionerliga kostnader och ett enormt kontorsarbete. Vi har tidigare sett en del formulär som har skickats hem till skogsägare, och det är helt vansinnigt vilka förväntningar som finns på den vanliga skogsägaren. Det räcker inte bara med att vara biolog, utan det krävs än högre utbildning för att klara av att fylla i formulären. Detta visar att vi verkligen har kört i diket, och det är därför vi måste göra ett omtag.

Precis som vi har hört tidigare måste det ske en förenkling av avverkningsanmälan för enskilda, alltså brukningsenheter som ägs av privatpersoner. Vi måste se över om det inte går att höja gränsen för undantag från ett halvt hektar upp till fem hektar. Det här är återigen, fru talman, ett steg tillbaka mot grundtanken i lagen 1993 där man litar på skogsägaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

I en av mina repliker nämnde jag att man ska se över både mätbarhet och uppföljbarhet i miljökvalitetsmålen. Man ska effektivisera miljömålsarbetet. I miljömålet Levande skogar finns tyvärr en del preciseringar och indikatorer som allt fler forskare är överens om inte kan nås. Även om all mänsklig verksamhet skulle upphöra på jorden i 100 år når vi inte målen. Då är frågan om målen är ställda på ett riktigt sätt. Vi måste sätta upp mål som är nåbara. Vi som har börjat vår bana i kommunpolitiken har fått höra om målstyrning. Där är det jättetydligt att mål måste vara nåbara, och där är vi inte.

Jag ser fram emot det arbete som ska göras, och jag ser fram emot att en "superutredare" har fått uppdraget, nämligen Göran Enander. Ingen seriös aktör ifrågasätter hans kunskap och kompetens: doktor, docent och professor i skogsskötsel. Det kommer att bli otroligt bra.

Jag noterar att min talartid tar slut alldeles för fort. Slutligen vill jag ta upp den fråga som inte är med i skogsutredningen, just för att vi måste gå fortare fram. Det är artskyddet. Det är därför de ligger i två delar. Om artskyddet hade legat med i utredningen hade den tagit för lång tid.

I december var jag på studiebesök i Jämtland, och jag besökte ett sågverk som under hösten hade stått still i flera dagar på grund av timmerbrist. Det låter verkligen märkligt att det kan vara timmerbrist i skogslänet Jämtland. Det berodde på artskyddet. Det var alltså så pass många förväntade avverkningar som inte hade blivit av på grund av att artskyddet hade tickat in, och därmed blev det stopp. Så kan vi inte ha det. Därför görs detta i ett eget spår så att utredningen går fortare.

Fru talman! Jag avslutar, även om jag hade mer på min agenda.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Kajsa Fredholm, för både svar och fråga!

Ja men självklart, vi är ju redan där! Bara genom att skogen står och växer suger den in strax under 50 miljoner ton koldioxidekvivalenter på ett år. Sedan har vi substitutionseffekten, som väldigt många inte låtsas om. När vi byter ut CO2-intensiva material som stål och betong mot trävaror blir det ytterligare ungefär 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter som vi tränger bort eftersom vi använder produkter från skogen. Vi är alltså där redan nu. Vi använder oss av skogen och av de tjänster som skogen ger oss. Att vi skulle behöva ställa om för att nå dit är en bild som jag inte köper. Vi är redan där.

I sitt anförande ondgjorde sig Kajsa Fredholm över kortlivade produkter. Detta är en annan sak som vi brukar få höra: Vi ska inte använda kortlivade produkter i den utsträckning vi gör i dag.

Vi hade en bioekonomistrategikonferens för ett år sedan, där vi hade med representanter från EU som sa något i stil med att vi inte kan fortsätta elda dugligt timmer. De menade alltså på fullt allvar att vi eldar timmer! Den skogsägare som skickar sitt timmer som brännved tror jag inte finns.

Nu är det så här, fru talman, att timmerstockar är runda. Plankor och brädor är fyrkantiga. När vi skickar timmer till sågverk får vi restprodukter, och det är till stor del av restprodukterna som vi gör dessa kortlivade produkter. Dem kan vi inte använda till annat. Det är där detta kommer in.

Anser Kajsa Fredholm och Vänsterpartiet att vi inte heller ska ta fram brädor och plankor längre utan att vi ska gå tillbaka till att timra hus? Det blir förstås fint, men då tror jag att vi får stora bekymmer.

Fru talman! Även om Vänsterpartiet inte har några reservationer i dag var det ändå ganska mycket i anförandet som jag skulle vilja ta fasta på, men till det räcker inte tiden.

Kajsa Fredholm sa bland annat att produktionsmålen ska vara underställda miljömålen. Samtidigt säger hon väldigt mycket om omställningen och vikten av omställning med tanke på de utmaningar vi har med klimatet.

Då måste jag fråga: Med produktionsmål som är underställda miljömålen - det innebär alltså att vi ska ta ut ännu mindre - på vilket sätt tänker då Vänsterpartiet att vi ska ställa om? Om vi inte ska använda produkter från skogen, som ju är vår stora konkurrensfördel här i Sverige, vad ska vi då använda? Eller är lösningen på omställningen att vi ska krypa tillbaka in i grottorna igen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Fru talman! I direktivet står det flera saker om just miljömålen och hur vi ska effektivisera miljöarbetet i skogen. Det finns faktiskt med i direktivet.

I detta betänkande har Miljöpartiet bara med en reservation som är uppe till behandling. Ett återkommande mantra är "hyggesfritt skogsbruk" och att man ska upphöra med kalhyggesbruk. Det är ständigt återkommande. Men forskningen säger att det inte är vägen framåt. Möjligtvis skulle det kunna fungera på vissa områden, men det är ändå väldigt tydligt att det inte skulle funka om vi gick över till en annan form där vi i stället plockhugger. Det insåg man redan 1903. Då var skogen tom på stora träd, och därmed var det material som gav frö inte bra.

Forskningen har gång efter annan pekat på att hyggesfritt skogsbruk inte kommer att fungera. Om vi till stora delar ska köra med det kommer ett enda trädslag att ta över, och det är gran - oavsett vilken mark skogen står på. Ändå är detta ständigt återkommande från Miljöpartiet. Ser Miljöpartiet ingen annan väg framåt, annat än möjligtvis minskad gödsling? Det ger ju ännu mindre biomassa. Vi skulle behöva mer biomassa för att suga upp mer koldioxid. Ser Miljöpartiet ingen annan lösning för skogen annat än att den brukas kalhyggesfritt? Det verkar ju vara det som kommer igen i allt.

Fru talman! Emma Nohrén brukar säga att vi tycker precis lika, fast tvärtom. Det är väl rätt sant.

I förra veckan kom besked om den nya skogsutredning som Emma Nohrén tog upp i sitt anförande, och som ett brev på posten kom också en debattartikel där utredningen förstås sågades jäms med fotknölarna. I den artikeln, som en partikollega till Emma Nohrén skrivit under, står det: "Regeringen kör på - skogen ska skövlas" och "Sveriges natur är fantastisk. Men ändå tillåter vi en massaker av den." Det är väldigt drastiska ord om hur regeringen vill jobba kring skogen och även om hur den enligt Miljöpartiet sköts.

Står Miljöpartiet som parti bakom uttalandet att den svenska skogen skövlas? Är det den bild hela Miljöpartiet står bakom, eller ska den enskilda ledamoten stå till svars för den? Anser Miljöpartiet att vi bedriver en massaker på den svenska skogen?

Herr talman! Artskyddsförordningen är väldigt aktuell för oss som bor i skogslän. Under hösten har familjen Hyttsten blivit rikskändisar just på grund av att artskyddsförordningen stoppar generationsskifte på deras släktgård. De har alltså inte råd eftersom de inte kan avverka den skog som de hade tänkt.

I december var jag i Jämtland och besökte bland annat ett sågverk i Krokom som under hösten hade stått still i flera dagar för att de inte hade virke att såga. Artskyddsförordningen hade satt stopp för förväntade avverkningar.

Jag vet att regeringen jobbar med frågan, och därför vill jag fråga klimat- och miljöministern när vi kan se en ändring av den svenska överimplementeringen av artskyddsförordningen.

Fru talman! Det var väl inte en fråga utan ett påstående. Vi sätter oss verkligen inte ned passivt och väntar. Det vi gör är att försöka få bort de regleringar som bland annat den miljöpartistiska regeringen var med och införde. Det sätter käppar i hjulet för det hållbara svenska skogsbruket. Vi måste se till att våra skogsägare kan våga att fortsätta sköta sina skogar utan risk för att staten kommer in och tar dem. Annars kommer vi inte att få den skötta skog som vi väl behöver.

Fru talman! Vad gäller motståndskraft har vi verkligen sett det. Vi behöver inte gå så långt tillbaka. Storebror staten talade om att det skulle planteras igen. Då blev det planterat väldigt mycket gran där det inte skulle stå gran. Sedan pekade staten med hela näven och talade om att all lövskog skulle bort. Man flygbesprutade för att få bort lövskog.

De markägare som inte lyssnade på staten och tänkte själva har i dag de mest motståndskraftiga skogarna där de har den bästas biodiversiteten. Vi måste lita på våra skogsägare betydligt mer än vad vi ska lita på staten i de här frågorna.

Det är precis som jag sa. Bra väder ger oss betydligt större förutsättningar att klara det än beslut som fattas i den här kammaren. Om vi ska göra som Elin Söderberg vill och avsätta än mer skog som bara ska stå som kolsänka får vi på kort tid en högre kolsänka. Men vad händer om 20-30 år? Jo, då är det tio resor värre, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Då har vi inte den nya uppväxande skogen som verkligen är den som suger upp koldioxiden. Då har vi absolut skjutit oss själva i foten. Det är också forskarna väldigt tydliga med. Vi kan inte gå den vägen som Miljöpartiet och Elin Söderberg vill. Ändå föreslår de det, fru talman. Det är anmärkningsvärt.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Elin Söderberg, för frågan!

Det är alltid kul att prata skog. Det jag sa i mitt anförande var att vi i den här frågan bör ha mer tilltro till väder och vind än till staten. Gynnsamma väder- och vindförhållanden kan göra betydligt mer för skogen än beslut som vi fattar i den här kammaren vad gäller det positiva i skogen. Sedan kan vi i den här kammaren fatta beslut som verkligen sätter käppar i hjulet för det svenska skogsbruket, tyvärr.

Vad gäller LULUCF är det så att om vi får några år med lagom med sol och lagom med regn är vi med största sannolikhet hemma. Då får vi en tillväxt som lever upp till våra åtaganden. Det ger väldigt mycket mer än de beslut som vi kan fatta i den här kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Orsaken till att vi har den här dippen - och som det ser ut i riksskogstaxeringen är det just en dipp - är att vi hade en torksommar 2018 med en stressad skog som därtill ledde till att vi fick ganska mycket barkborreangrepp. Det har gjort att tillväxten har gjort en tillfällig dipp.

Märk väl att ordet är tillfällig. Det ser ut som att vi har varit nere och vänt och att tillväxten nu är på väg upp igen. Skogen har hämtat sig efter de två händelserna med torksommaren och påföljande barkborreangrepp.

Det ser ut som att skogen sköter sig på egen hand utan att vi till väldigt stor del är inne och gör något. Däremot ska vi förstås in och ta barkborreangripna träd. Det borde vi göra till betydligt större del i den skog som staten äger där man väljer att inte göra det.

Sedan hade jag lite mer som jag skulle tala om som gäller motståndskraft. Det får jag ta i nästa replik.

Fru talman! Vårt utgiftsområde spänner ju över ganska många delar. Jag kommer att uppehålla mig vid några få och gå lite djupare in i dem.

Vår absolut största konkurrensfördel i den omställning som vi nu är mitt uppe i är skogen. Fotosyntesen gör sitt jobb varje dag - dygnet runt och året runt - utan att vi behöver göra någonting. Denna tjänst ska vi verkligen dra fördel av. Därför, fru talman, måste vi se till att våra skogsägare kan fortsätta att sköta skogen så att vi får så mycket som möjligt tillbaka. Vi måste se till att hålla klåfingriga myndigheter och EU så långt utanför skogen som det bara går. Vi har väldigt många regleringar som sätter käppar i hjulet för vårt hållbara svenska skogsbruk.

Vi hör ganska ofta i kammaren att det finns en väldigt stor tilltro till staten och vad staten ska göra med skogen. Det är dock snarare så att vi borde ha väldigt mycket större tilltro till väder och vind. Ge oss ett bra år med lagom med sol och lagom med regn - det gör otroligt mycket mer för tillväxten än vad staten kan göra. Biologin slår ideologin alla dagar i veckan.

Vi måste kunna sköta våra skogar. Vi ska rensa diken. Vi ska ta fram nya trädsorter. Vi ska gödsla för att öka tillväxten ytterligare. Det finns saker att göra för att få en ännu större inbindning, fru talman, men vi måste se till att våra skogsägare kan sköta sin skog utan att de riskerar att någon kommer och sätter käppar i hjulet.

Om vi menar allvar med omställningen måste vi ha någonting att ställa om till och något som vi skjuter bort. Det fossila ska bort. Vad ska vi ha in i stället? Frågan är: Vad ska vi ta om vi inte ska ta produkter från skogen?

Svenska skogsägare gör jobbet tillsammans med fotosyntesen. Låt dem fortsätta att göra det! Ge dem förutsättningarna för det!

En annan del, fru talman, som vi har hört väldigt mycket om hittills i debatten är elektrifiering. Ja - vi behöver mer av allt. Det är dock så att ju mer intermittent kraft vi för in i systemet, desto mer baskraft behövs för att balansera. Även här vinner fysikens lagar över alla ideologier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

När det gäller elproduktion vill regeringen se mer baskraft i form av kärnkraft för att klara de ökande framtida behoven. Men kärnkraftsinveteringar är behäftade med hög risk, och därför vill regeringen ge kreditgarantier på 400 miljarder för att minska riskerna för investerare.

En annan central del i regeringens budget är elektrifieringen av transportsektorn. Man har i år avsatt en dryg miljard till laddinfrastruktur, och man avsätter 1 miljard för detta även för 2024.

Inom elektrifieringsdelen finns det också ett stort anslag får att stötta eldrivna tunga lastbilar och arbetsmaskiner - totalt 4 ½ miljarder under de kommande tre åren. Ytterligare 1,7 miljarder avsätts för att stötta marknadsintroduktion av lätta lastbilar fram till 2026. Dessutom ska det göras en översyn av skattenivån för lågutsläppsbilar. Utöver detta, fru talman, görs det två budgetssatsningar i utgiftsområde 21 som gäller just tillståndsprocesser och elektrifiering.

Som vi har hört tidigare finns det ledamöter här som nyligen har kommit hem från COP 28. Där gjordes överenskommelser - återigen - om mer baskraft och förnybar kraft. Dessa två går hand i hand.

Nästa del, fru talman, gäller näringslivet. Näringslivet är den nya miljörörelsen. Sveriges industri spelar en avgörande roll i samhällets klimatomställning, eftersom den driver utvecklingen för fossilfria industriella processer. Detta innebär stora investeringar i ny miljöteknik och ny infrastruktur som skapar tillväxt.

Effektiva och förutsägbara tillståndsprocesser med högt tempo är avgörande för att man ska kunna säkerställa bland annat anslutning av ny elproduktion till elnätet, utbyggnad av infrastruktur, ökad självförsörjning av råmaterial och fler nyetableringar av industrier och företag. I budgetpropositionen för 2024 har regeringen lämnat en rad förslag som ger en god grund för det vidare arbetet inom dessa områden.

Tillståndsprocesserna behöver kortas och bli effektivare och mer förutsägbara. Därför har regeringen inlett arbetet med att minska regelbördan och de administrativa kostnaderna för företag. Bland annat föreslår regeringen medel för ett förenklingsråd. Dessutom vidtar regeringen åtgärder för att myndigheternas handläggning ska bli effektivare och handläggningstiderna kortare.

Regeringen anser att det är viktigt att den offentliga förvaltningen i ökad utsträckning bidrar till en snabbare takt i industri- och klimatomställningen, bland annat genom att man arbetar för kortare och mer förutsägbara tillståndsprocesser.

För att genomföra beslutade förändringar i fråga om miljötillsyn samt föreslagna och kommande förändringar av miljötillståndsprocessen föreslår regeringen att förvaltningsanslagen höjs för länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Sveriges Domstolar. Regeringen har även tillsatt en särskild utredare som ska se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att prövningen görs mer flexibel, effektiv och förutsägbar. Detta ska göras i syfte att säkerställa näringslivets konkurrenskraft, öka investeringsviljan och främja en effektiv industriell klimatomställning, fru talman, vilket i sin tur bidrar till att klimat- och miljömålen kan nås.

Industriklivet har vi hört om. Anslaget till detta föreslås öka med 100 miljoner kronor för 2024 för att möjligheterna till insatser ska stärkas. Anslaget beräknas öka med ytterligare 100 miljoner för 2025.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Inom utgiftsområde 24 föreslår regeringen vidare att stärka arbetet med att definiera och undanröja hinder för industrins gröna omställning

Ytterligare en del som jag vill lyfta fram, fru talman, är CCS. Sverige har som bekant beslutat att införa ett statligt stödsystem för avskiljning, infångning och lagring av biogen koldioxid genom så kallade omvända auktioner. För närvarande pågår en statsstödsprövning av stödet. Statens energimyndighet har fått i uppdrag av regeringen att genomföra omvända auktioner när stödet har godkänts av kommissionen. Riksdagen har beslutat att bemyndiga regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på upp till 36 miljarder kronor fram till 2046.

Regeringen har gett SGU i uppdrag att utreda lämpliga platser för koldioxidlagring i Sverige. Slutresultatet ska redovisas den 15 mars 2026.

Statens energimyndighet har fått i uppdrag att utreda och föreslå styrmedel för CCS och CCU som kan bidra till att de klimatpolitiska målen nås. Detta uppdrag ska redovisas under innevarande år. Dessutom, fru talman, ser man över om det går att få till en sänkt energiskatt för el som ska användas till CCS.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet. Jag vill önska talmannen, talmanspresidiet, kansliet här, kansliet i miljö- och jordbruksutskottet och mina kollegor i miljö- och jordbruksutskottet en god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)