Kjell-Arne Ottosson

Fru talman! Tack för frågorna, Rebecka Le Moine!

När det gäller alternativa brukningsmetoder är det helt valfritt. Sverige är ett fritt land. Skogsägarna får kanske inte göra vad de vill med sin skog, men det är i alla fall frihet under ansvar. Om de vill pröva alternativa brukningsmetoder står det var och en fritt. Låt dem göra det!

Samtidigt kan vi lyssna på dem som varit med längre än både Rebecka Le Moine och undertecknad. De är ganska tydliga: Det här har vi provat tidigare, och vi såg vad det ledde till. De kommer inte att förorda någon form av plockhuggning, blädning eller liknande. De såg vad det ledde till.

Om skogsägare ändå vill ha den formen av skogsbruk står det var och en fritt. Men staten ska inte peka med hela näven och säga att det är så man ska göra.

När det gäller avverkning är det faktiskt också så att vi inte ens avverkar den årliga tillväxten av skogen. Rebecka Le Moine får det att låta som att vi avverkar så otroligt mycket, men vi avverkar alltså inte ens den tillväxt vi har under ett år.

Riksskogstaxeringen är något vi ofta lutar oss mot. Det är den bästa datakälla vi har vad gäller svensk skog, hur svenskt skogsbruk ser ut och hur den svenska skogen mår. År 1920 hade vi 1 ½ miljard skogskubikmeter i Sverige. År 2020 hade vi 3 miljarder skogskubikmeter i Sverige. Vi hade alltså dubbelt så mycket skog 2020 som 1920. Under dessa 100 år avverkade vi 6 miljarder skogskubikmeter. Ändå hade vi dubbelt så mycket skog 2020 som 1920. Bilden att vi avverkar så ofantligt mycket skog och att det inte finns skog kvar är inte med sanningen överensstämmande.

Fru talman! Är det någonting som har en negativ effekt på gles- och landsbygd är det när vi slår undan ägande- och brukanderätten, när vi slår undan benen för våra skogsägare och när vi slår undan benen för skogsindustrin och allt vad den medför.

Skogsindustrin står för 12 procent av den svenska industrins omsättning. År 2023 hade skogsindustrin ett exportvärde på 184 miljarder kronor. Det är, inte minst i mitt eget hemlän, enormt många arbetsplatser. Det är också enormt mycket skattepengar som skogsindustrin är med och drar in.

Jag var i Jämtland för drygt ett år sedan och besökte ett sågverk som hade stått still stora delar av oktober månad, just för att de inte fick nog med virke – på grund av skyddad natur, på grund av att artskyddet sätter stopp för avverkning. Det slår jättehårt mot landsbygden, mot dem som bor och verkar där och mot landsbygdens möjlighet att få in pengar.

Sedan handlar det ju om prioritering, vilket Joakim Järrebring var inne på. Vi har i dag sprängningar och skjutningar i vårt samhälle. Som tur är verkar det nu ha lugnat sig igen, och det är tack vare ett enormt arbete från den här regeringen där den förra regeringen stod lamslagen. Vi har ett krig i vår omedelbara närhet som kräver enorm upprustning. Vi tog också över enorma sjukvårdsköer från Socialdemokraterna.

Allt detta är jätteviktiga delar som vi också anser måste prioriteras. Det är just detta det handlar om. Det är en prioritering: Var behöver vi satsa pengarna? Då har vi sagt: Vi måste satsa mer pengar för att människor inte ska skjutas och bostäder inte sprängas sönder runt om i Sverige.

Fru talman! Tack, Joakim Järrebring, för frågorna!

Under fjolåret, tror jag att det var, hade jag en debatt med en av Joakim Järrebrings kollegor om friluftsliv och vikten av detta. Det råder ingen tvekan om att jag som friluftsmänniska brinner för att vi ska ha goda möjligheter till friluftsliv. Det är jätteviktigt, av många skäl.

Samtidigt är skyddad natur en del där vi bedriver friluftsliv. Men tack vare allemansrätten bedriver vi friluftsliv på stora delar av Sveriges yta, och dessa ytor hade inte alls inbjudit till friluftsliv om markägarna inte hade skött dem. Då hade vi haft områden som hade växt igen så enormt att det inte ens hade gått att ta sig fram där. Det är tack vare markägarna som är med och sköter sin skog som vi får den fina natur som vi vill gå i. Det får vi inte glömma.

Jag nämnde helikopterperspektivet i mitt anförande. Vi måste klara att ha flera tankar i huvudet samtidigt. Friluftslivet är jätteviktigt, av så många skäl. Men å andra sidan: Om vi fortsätter att bedriva ett hållbart skogsbruk, vilket jag hävdar att vi har i Sverige, är vi ändå med och bidrar till enorma intäkter och oerhört många arbetsplatser just för att vi har vårt skogsbruk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förvaltningen av skyddad natur

Det handlar också om huruvida vi vill ha en omställning i Sverige. Om vi vill det är skogen en jätteviktig del i detta. Om vi inte ställer om från CO2-intensivt material till produkter från skogen har vi ingen omställning. Vad ska vi bruka i stället, om vi inte använder oss av produkter från skogen? Hur ser Socialdemokraterna på det?

Fru talman! Ordet skyddad natur väcker känslor, många känslor för en del och garanterat olika former av känslor. Oavsett hur man känner inför orden skyddad natur är ämnet både angeläget och högaktuellt.

Förvaltningen av skyddad natur är en central del av Sveriges arbete för att bevara vår biologiska mångfald, skydda våra ekosystem och säkerställa att kommande generationer får möjlighet att uppleva och njuta av vårt unika natur- och kulturarv.

Låt mig inleda med att understryka att regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning. Den utgör ett värdefullt och viktigt bidrag till utvecklingen av arbetet med skyddad natur. Granskningar som denna ger oss möjlighet att utvärdera insatser, identifiera förbättringsområden och säkerställa att vi arbetar så effektivt som möjligt för att uppnå våra mål.

Regeringen tar Riksrevisionens iakttagelser på stort allvar och har noggrant analyserat de rekommendationer som har presenterats i rapporten. Jag vill här betona tre områden där regeringen redan har vidtagit eller planerar åtgärder som svar på de identifierade utmaningarna.

För det första instämmer regeringen i Riksrevisionens bedömning att det finns ett behov av förbättrad uppföljning av den skyddade naturen. Det är avgörande att vi har tillgång till tillförlitliga data om statusen på de bevarandevärden som vi har åtagit oss att skydda. En tydlig och systematisk uppföljning gör det möjligt för oss att identifiera förändringar i tid och vidta åtgärder där det behövs.

Regeringen har redan tagit initiativ för att stärka denna uppföljning. Naturvårdsverket, som ansvarar för samordningen av arbetet med skyddad natur, har fått i uppdrag att utveckla metoder och verktyg för en mer systematisk och enhetlig uppföljning. Detta arbete kommer inte bara att bidra till bättre kontroll över hur våra skyddade områden mår, utan det kommer också att ge oss bättre möjligheter att prioritera resurser där de gör störst nytta.

För det andra delar regeringen Riksrevisionens slutsats om vikten av en mer effektiv förvaltning. Vi är medvetna om att resurserna för detta arbete är begränsade och måste användas på bästa möjliga sätt. Därför satsar vi på att utveckla vägledning och samordning mellan olika aktörer, såsom länsstyrelserna, Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förvaltningen av skyddad natur

Samtidigt är det i allvarstider där vi måste prioritera, och prioritera hårt, ur ett kristdemokratiskt perspektiv självklart att jakten på största möjliga antal skyddade hektar måste bromsas och att vi övergår från kvantitet till kvalitet. Men framför allt ska vi ta hand om och vårda det staten redan har skyddat.

Vi ser också ett behov av ökad dialog med markägare, kommuner och andra intressenter som påverkas av eller är involverade i arbetet med skyddad natur. Genom bättre samverkan kan vi skapa en mer inkluderande process som stärker både legitimiteten och effektiviteten i vårt arbete.

Som kristdemokrat kan jag inte lyfta denna del högt nog. En rättssäkerhet värd namnet för Sveriges markägare är helt avgörande i denna fråga. Jag nämnde i min inledning att frågan om skydd av natur väcker känslor, och det är sannerligen inte konstigt med tanke på hur staten och dess myndigheter har agerat mot många av Sveriges markägare vad gäller ägande- och brukanderätten eller snarare inskränkningen av denna. Det är ännu en anledning till att gå från att jaga hektar till att vårda och skydda de områden som verkligen är skyddsvärda på riktigt och som staten redan har skyddat.

De nationella miljökvalitetsmålen och friluftslivsmålen är viktiga, även om vi har olika syn på målen i sig. Men samtidigt kan vi inte skjuta oss själva i foten bara för att uppfylla krav som ändå inte kommer att kunna nås eftersom de, som jag nämnde i den tidigare debatten, har satts till en utopisk nivå. Det gäller till exempel miljökvalitetsmålet om levande skogar. Målen borde göras om till att bli just mål och inte utopier.

Vi vet alla hur viktigt det är med fungerande ekosystem, inte bara för naturen själv utan också för oss människor. Ekosystemtjänster som pollinering, vattenrening och klimatreglering är oumbärliga för vårt samhälle. Genom att stärka arbetet med skyddad natur bidrar vi också till dessa tjänsters långsiktiga hållbarhet.

Fru talman! Det är viktigt att poängtera att arbetet med skyddad natur inte är statiskt utan ständigt under utveckling. Regeringen har redan vidtagit flera åtgärder för att möta de utmaningar som Riksrevisionen pekar på, men vi ser också behovet av ytterligare insatser framöver.

Ett exempel på detta är Naturvårdsverkets nyligen remitterade förslag till ett nytt program för utveckling av förvaltningen av skyddad natur. Programmet syftar till att skapa en mer långsiktig och hållbar strategi för hur vi ska ta hand om våra skyddade områden. Det handlar bland annat om bättre prioritering av resurser, tydligare ansvarsfördelning mellan olika aktörer och ökad kunskapsspridning.

Samtidigt vill jag lyfta fram den viktiga roll som forskning spelar i detta sammanhang. Genom samarbete med universitet och forskningsinstitut kan vi få fram ny kunskap om hur våra ekosystem fungerar och hur vi bäst kan skydda dem i en tid då klimatförändringar och andra hot blir mer påtagliga.

Jag vill även passa på att understryka Sveriges roll som föregångsland när det gäller naturskydd. Vårt land har en lång tradition av ambitiösa miljömål och ett starkt engagemang för biologisk mångfald, vilket i många delar gör oss till ett föredöme internationellt. Genom vårt arbete med skyddad natur bidrar vi inte bara till våra egna nationella mål utan även till andra, globala mål. Men vi måste också, som jag nämnde tidigare, kunna balansera det hela och ha ett helikopterperspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förvaltningen av skyddad natur

Fru talman! Förvaltningen av vår skyddade natur handlar i grunden om vilket arv vi vill lämna efter oss till framtida generationer. Det handlar om vår skyldighet att ta hand om den rikedom som vår natur erbjuder, inte bara för vår egen skull utan också för planetens framtid. Samtidigt måste vi verkligen se hur staten kan agera på bästa sätt för att respektera ägande och brukanderätten och de markägare som faktiskt äger mark som önskas skyddas för framtiden. Vi måste se båda sidor av myntet.

(Applåder)

Herr talman! Joakim Järrebring står här och säger att vi hade det bästa elsystemet i världen. Det är nog rätt – vi hade det bästa elsystemet i världen. Men Socialdemokraterna, tillsammans med Miljöpartiet, gjorde allt de kunde för att montera ned det bästa elsystemet i världen.

De lade ned fullt fungerande kärnkraftsreaktorer. Driften av dessa hade dessutom kunnat förlängas tills vi byggt nya och ännu mer moderna kärnkraftsreaktorer. De var också med och tog fram en omprövning av vattenkraften för att med kirurgisk precision plocka bort den småskaliga vattenkraften.

Joakim Järrebring pekade i sin förra replik på hur mycket havsvindparken utanför västkusten skulle ge. Den småskaliga vattenkraften ger i dag motsvarande vad Göteborgs stad förbrukar på ett år. Är det värt att montera ned? Är det inte minst lika värdefullt att behålla detta, med tanke på att situationen är som den är?

Ja, Sverige hade världens bästa elsystem. Men det var Socialdemokraterna, tillsammans med Miljöpartiet, väldigt duktiga på att montera ned.

(Applåder)

Herr talman! Det här var intressant. När Joakim Järrebring tog replik på min kollega Helena Storckenfeldt påtalade han att väldigt mycket av hennes anförande handlade om energipolitik, en del som inte är med i det här betänkandet. Nu tar ledamoten Järrebring replik på mig och fortsätter med energipolitiken och dessutom med kärnkraft och havsvindkraft, något som jag inte nämnde i mitt anförande. Men Joakim Järrebring har rätt att ställa vilka frågor han vill i sina repliker; det ska han få lov till.

Vad gäller energipolitiken är det en självklarhet att vi måste ha mer energi och mer av allt. Om vi ska följa fysikens lagar är det dock så att ju mer väderberoende energi vi har, desto mer planerbar, reglerbar baskraft måste vi ha för att balansera upp så att elsystemet ska fungera. Vi kan alltså inte bara köra på med väderberoende energi om vi inte ser till att fylla upp med baskraft.

Ja, vi behöver allt. Ideologin kan dock inte få styra, utan vi måste även följa fysikens lagar, och ska vi följa fysikens lagar måste vi ha mer av planerbar, reglerbar baskraft.

Vad gäller havsvindkraftsprojektet som Joakim Järrebring hänvisar till kommer jag inte på något vis att recensera mina partikollegor på Öckerö. Däremot kan jag ha en ganska stor förståelse. Jag tillbringar varje sommar en vecka på Hönö som ligger i Öckerö kommun, och jag förstår om man där är rädd för havsvindkraft längre västerut som kommer att förstöra den fantastiska utsikten mot Västerhavet. Det har jag inga problem att förstå.

Herr talman! Som tidigare talare varit inne på är det här som ett uppsamlingsheat för motioner som inte riktigt passar i något annat betänkande. Därför är det en spretig samling motioner vi ska försöka hantera. I mitt anförande har jag tänkt bemöta några av de reservationer som finns. Men jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Den första delen handlar om miljömålssystemet, som även tidigare talare var inne på. Vi har ett miljömålssystem i Sverige. Tanken bakom det är jättebra, men tyvärr har vi ett miljömålssystem som är uppbyggt på ett sådant sätt att vissa av målen inte kommer att kunna nås.

I den här kammaren debatteras ofta miljökvalitetsmålet Levande skogar. Ganska många forskare i Sverige är väldigt tydliga med att om all mänsklig verksamhet på jordens yta skulle upphöra i hundra år skulle vi ändå inte kunna nå miljökvalitetsmålet Levande skogar. Då är frågan om det målet verkligen ska stå kvar som det är formulerat eller om det ska skrivas om. Och när vi nu har ett sådant mål uppstår frågan om vi har fler mål som skulle behöva ses över.

Som det är nu har vi klarat av ett mål, och det gällde freoner. Dit var det ändå ganska lätt att ta sig. Det var en lågt hängande frukt. Men många av de andra miljömålen är kanske inte mål utan snarare visioner eller kanske till och med utopier. Innan vi lägger till ytterligare delar i miljömålssystemet bör vi alltså se över de delar vi redan har.

En annan sak som det finns flera reservationer kring och som har varit uppe i tidigare anföranden och replikskiften är tillståndsprocesser. När regeringen tillträdde tog vi över några pågående utredningar som den tidigare regeringen tillsatt. Vi har även tillsatt nya utredningar för att fortsätta med detta. En miljötillståndsutredning har till exempel lämnat sitt betänkande i år om hur vi ska agera för att hantera tillståndsförändringar och tillståndsprocesser på ett bättre sätt. Vi ska ju inte sätta krokben när folk vill göra förändringar för att förbättra för klimat och miljö. Man vill vara del av omställningen, men det finns regelverk som sätter käppar i hjulet.

Som tidigare har påpekats har vi en klimaträttsutredning som betonar vikten av effektivare och snabbare tillståndsprocesser. En utredning som säger det är en sak, men sedan ska det följas upp av politik. Och just för att vi ska få snabbare tillståndsprocesser och därmed kunna underlätta klimatomställningen följer nu den här regeringen upp dessa utredningar. Flera andra utredningar pekar i samma riktning, och därför är det jätteviktigt att nu faktiskt göra någonting som gör skillnad på riktigt.

Herr talman! I dessa dagar är det ganska populärt att använda sig av AI. Jag frågade AI om han, hon eller den kunde tala om vad som är skillnaden mellan den tidigare Miljöprövningsutredningen och Miljötillståndsutredningen, som den nuvarande regeringen tillsatte. Då svarade AI så här: Miljöprövningsutredningen betonar klimatmål och modernisering av villkor medan Miljötillståndsutredningen fokuserar på praktiska förenklingar och tydligare reglering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Det är dit vi vill komma: praktiska förenklingar och tydligare reglering. Det är det som Miljötillståndsutredningen som regeringen tillsatte tydligt pekar på, och det är dit vi måste komma.

Herr talman! Med i betänkandet finns också det kommunala vetot mot vindkraften, eller snarare reservationer där man vill ta bort det kommunala vetot.

Vi behöver enormt mycket elektricitet för att klara omställningen. Det har nämnts i tidigare replikskiften, och därom finns ingen tvekan. Vi behöver mer av allt. Men då ska vi ha produktionen där den faktiskt passar. All elproduktion passar inte överallt, och därför är det kommunala vetot viktigt. Det är kommunen som har planmonopolet i övrigt, och då är det även kommunen som ska kunna ha ett veto kring detta. I morse i SVT-nyheterna kunde vi till exempel se hur markägare i Smedjebacken drabbats av ett halverat värde på fastigheten bara för att det planerades en ny vindkraftspark i närheten.

Frågan om Århuskonventionen och talerätt var uppe tidigare. Där har vi sedan den förra mandatperioden ett tillkännagivande vad gäller jakt på rovdjur. Århuskonventionen gör skillnad på berörd och direkt berörd allmänhet. Tyvärr har vi i Sverige som vanligt, höll jag på att säga, gått lite längre än vad som är minimikravet och därmed gett talerätt till personer som alltså inte borde ha det eftersom de inte är direkt berörda.

Det blir lite märkligt när det ges tillstånd till vargjakt i Värmland, och sedan överklagar en organisation med säte i Stockholm eller privatpersoner som bor i Stockholm detta tillstånd fast de inte är direkt berörda. När det ska avverkas i Värmland kommer det som ett brev på posten en överklagan från Ölands södra udde. Inte heller då är man direkt berörd.

Talerättsfrågorna måste hanteras bättre, och därför måste implementeringen av Århuskonventionen i Sverige förändras.

Herr talman! Det finns flera motioner kring miljöbrott. I betänkandet En skärpt miljöstraffrätt och ett effektivt sanktionssystem från Miljöstraffrättsutredningen har man föreslagit en skärpt straffskala för miljöbrott. Man har infört ett nytt avtalsbrott som inriktar sig mot näringsverksamhet eller annan verksamhet som gör sig av med avfall på ett otillåtet sätt, vilket vi tyvärr har sett på ganska många ställen.

Regeringen har nu gått vidare med dessa jätteviktiga delar för att vi ska få stopp på avfallsbrottsligheten, som faktiskt är den fjärde största brottsligheten i världen. Det är verkligen omfattande, och detta är därför oerhört viktigt.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Anders Karlsson för svaret.

Jag blir ändå bekymrad av svaret. 170 vargar är inte så mycket, säger Anders Karlsson. Tack vare vargjakten i min del av världen de senaste åren har koncentrationen av vargar minskat, men Värmland har ändå varit berört av en fjärdedel av Skandinaviens samlade vargstam. Det har verkligen varit ett tryck i mitt län, och vi har sett hur vargarna har spritt sig vidare österut mot Örebro. Det gäller även vidare upp mot Gävleborg. Det är där, i Mellansverige, vi har koncentrationer – enorma koncentrationer med tanke på hur många vargar vi har av Skandinaviens samlade vargstam.

Om vi koncentrerar de här 170 vargarna, eller hur många vi nu klarar att komma ned till, i det här området kommer det att innebära kroken på dörren för våra lantbrukare. Det kommer att innebära att vi kan lägga ned allt vad jakt heter. Det kommer att påverka dem som bor och lever på landsbygden. Man kan inte fortsätta med sitt liv och sin hobby som tidigare.

Jag ställer mig väldigt frågande till just detta att vargstammen ska koncentreras till de här tre områdena. Jag är rädd, fru talman, att vi då kommer att få enorma problem inom de områdena i stället. Vi kommer alltså inte åt kärnan. Det viktiga är ju att få ned antalet individer och inte minst att få bort de skadegörande.

Fru talman! Jag tackar Anders Karlsson för anförandet. Det var mycket i anförandet som jag absolut kan ställa mig bakom, men jag vill ändå ställa en fråga om en sak.

Ledamoten tog upp vargfrågan och påpekade att vi bör begränsa var vargen får befinna sig. Jag noterar att det sker renskötsel på halva Sveriges yta, och där finns ingen vargstam. Vargen trivs inte där.

Sedan ska det inte finnas varg där det finns tamboskap. Då finns det inte så många områden kvar där det kan finnas varg. De kan finnas hemma hos mig, Elin Nilsson och Sofia Skönnbrink och några till i den här lokalen. Är det Centerpartiets åsikt att vargstammen ska koncentreras till den del av Svealand där vi befinner oss, med småbrutet landskap, skog och sjöar men inte så mycket tamboskap? Ska vargen koncentreras till de bönder och lantbrukare som finns där? Då kan de bara stänga och lägga ned.

Fru talman! Jakt- och viltvårdsdebatten brukar alltid vara ganska kul och spänstig. I år behandlas de flesta av motionerna förenklat, som det heter. Vi har alltså många motioner som inte är uppe för behandling. Men när man ser på de motioner som är uppe för behandling ser man att det är tydligt att det är två djurarter som verkligen engagerar. Den ena har vi redan hört ett replikskifte om: vargen. Den andra är skarven, och den kommer vi tillbaka till.

Här pekar regeringen med hela näven mot mål. Det är en tydlig målstyrning. Det gäller inte minst arterna jag nyss nämnde men även sälen, som ofta tarvar ganska mycket debatt.

Precis som min kollega John Widegren var inne på är det en hel del utredningar som pågår. Några utredningar är färdiga och hanteras nu i Regeringskansliet för att bli verklighet i form av propositioner. Jag kommer ihåg när vi var i opposition den förra mandatperioden och som regel fick det tråkiga svaret att ”ärendet bereds i Regeringskansliet” när vi ställde interpellationer och skriftliga frågor. Även om svaret blir detsamma här är det samtidigt ändå så att då är i alla fall någonting på gång, vilket gläder mig.

Jaktlagstiftningen är något som är uppe i ett antal motioner. I början av förra året togs beslut om att det ska göras en översyn för att vi ska få en ny, modern jaktlagstiftning som innebär en långsiktigt hållbar jakt och viltvård. En jätteviktig sak i den utredningen är att man ska se på de EU-rättsliga reglerna. I Sverige är vi ju väldigt duktiga på att implementera EU-regler lite längre än vad vi egentligen behöver, och utredningen ska bland annat se på hur EU-reglerna kring jakt och viltvård ska implementeras så att vi inte hamnar där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Även klövviltet och flerartsförvaltning är föremål för motioner och hanteras även det i utredningen. Vi ser alltså att flera av våra klövviltarter ökar. Som jägare kan man tycka att det är jätteroligt, men som lantbrukare och skogsägare är det inte säkert att man tycker att det är lika kul. Vi ser tyvärr också att vår nationalart älgen inte mår så bra längre, och det behöver verkligen göras ett jobb för att värna den.

Som min kollega var inne på jobbade man redan under alliansregeringen med att det skulle bildas en ny jakt- och viltvårdsmyndighet. Nu arbetar en ny utredning med detta och ska redovisa sitt uppdrag den 30 april i år. Vi får se vad utredningen kommer fram till, men tanken är att hantera frågor som berör jakt och viltvård. Vi har även inspel om fler frågor som på olika sätt berör jakten, till exempel vapenlicenser. Vi får se vad utredningen landar i; det ska bli intressant att ta emot den i slutet av april.

Jag inledde med skarven, och är det någon art som väcker engagemang är det skarven. Det är inte så länge sedan som vi här i kammaren debatterade och antog ett betänkande kring propositionen Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske, alltså havsmiljöpropositionen. Där var regeringens inriktning väldigt tydlig vad gäller skarv och säl, och det finns, upplever jag, en väldigt stor samsyn här i kammaren om att vi måste göra saker så snabbt det bara går när det gäller både skarv- och sälpopulationen. Här har regeringen pekat ut att man vill jobba för att vi ska kunna införa en allmän jakt på skarv. Det är dit vi måste komma, för nu är skarvpopulationerna så stora att vi måste få in en allmän jakt för att få ned populationen.

Precis detsamma, fru talman, är det när det handlar om sälen. I samma proposition pekar man på att vi måste komma dithän att vi kan införa en allmän jakt på säl. Samtidigt har vi förbudet mot handel med sälprodukter. Det finns en väldigt stor enighet i kammaren kring att vi måste få bort detta förbud. Som jägare anser vi att ett djur inte ska ha dött i onödan. Vi ska kunna ta vara på djuret och det som djuret ger, och därför är det ett väldigt stort slöseri att inte kunna ta vara på det som sälen ger.

Vi måste även jobba med att ta fram sälsäkra fiskeredskap, och vi måste få andra förvaltningsplaner för sälen. Jag tror att det var i förra veckan som regeringen gav ett nytt uppdrag till Naturvårdsverket som gäller just säl och skarv. Uppdraget handlar om att underlätta en utökad jakt på säl och skarv. Länsstyrelsen har fått i uppdrag att se över vilka sälskyddsområden vi behöver ha kvar och vilka områden som faktiskt inte behövs för att sälen ändå ska ha gynnsam bevarandestatus.

Även SLU och Formas har fått i uppdrag att se vad det innebär för fiskbestånden när säl- och skarvpopulationerna minskar. Här ska man se på forskning som har gjorts både i Sverige och i andra delar av världen.

Fru talman! Som värmlänning kommer man förstås inte undan vargen, och under den förra mandatperioden hade vi tillkännagivanden i stort sett varje år gällande frågor som berörde vargpopulationen. Under föregående mandatperiod antogs även ett tillkännagivande om förändring av skyddsjakt. Nu har Viltskadecenter ändrat tumreglerna vad gäller skyddsjakt. Vi har därmed kommit ett steg vidare, och tack vare ett enormt påverkansarbete har vi lyckats ta ett beslut i Bernkonventionen om att vargen ska ändras från strikt skyddad till skyddad djurart. Den 7 mars ska detta implementeras i Bernkonventionen, och då är vi ytterligare ett steg närmare. Nästa steg är att påverka övriga EU att följa upp med ett beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Vi ser, precis som vi hörde tidigare, att vargen i Europa mår rätt bra. Vargpopulationen ökar, och därmed ser vi hur skadorna från vargangrepp ökar nere i Europa. Det är förstås jättetråkigt för den som drabbas, men det hjälper samtidigt oss här uppe som har sett dessa skador från vargen länge. Nu får vi hjälp att kunna driva det här vidare, och förhoppningsvis kan vi inom en mycket snar framtid rapportera in en annan siffra vad gäller gynnsam bevarandestatus och därmed få ned vargstammen till de 170 individer som vi har tagit beslut om.

Fru talman! Även jag vill avsluta med att komma in på det hemska som vi upplevde i Örebro för två veckor sedan. Jag vill även från vår sida peka på att det inte är någon som misstror den svenska jägarkåren. Det finns utredningar som är gjorda som pekar på hur stor del av den grova brottsligheten som begås med hjälp av illegala vapen kontra legala vapen, och det är väldigt enkelt att räkna ut hur många legala vapnen som används i grov brottslighet. Det räcker med ett finger på en hand så har vi siffran. När det gäller de illegala vapnen är det flera tusen, och det är där det verkliga jobbet måste göras.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Fru talman! Jag måste säga att det är anmärkningsvärt att en representant i Sveriges riksdag står i en talarstol och hävdar att Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna är högernationalistiska partier. Vad är det som representanten lägger som grund för att dessa tre partier ska räknas som högernationalistiska?

Efter andra världskriget bildades Kristdemokraterna som en motvikt till nazismen men även till den ideologi som Andrea Andersson Tays eget parti har sitt ursprung i, nämligen kommunismen. Det var på grund av att dessa två rörelser var stora i Europa som mitt eget parti bildades som en motkraft. Ändå har Andrea Andersson Tay mage att stå i plenisalen i Sveriges riksdag och kalla Kristdemokraterna för ett högernationalistiskt parti. Det är inte den här kammaren värdigt, tycker jag, fru talman. Jag vill bara markera det. De frågor som jag egentligen hade tänkt ställa i sakfrågan får ligga.

Fru talman! Jag tackar Anna-Caren Sätherberg för frågorna.

Jag kan börja med dem som är absolut enklast att svara på. Ja, jag kör en Skoda Octavia Scout årsmodell 2017, eller om det möjligtvis är 2016, och den går på diesel. Och ja, jag har tankat sedan september. Men jag känner mig ganska trygg, fru talman, med att Sveriges klimat inte står och faller med huruvida jag tankar min bil eller inte. Det är absolut andra delar som ligger bakom det. Just detta tar jag inte åt mig av, även om Anna-Caren Sätherberg serverade det så här.

Jag är självfallet inte med i regeringens budgetförhandlingar. Vad som sker där vet inte jag. Så inne i materian är jag inte. Men vad jag känner till är vilka synpunkter vi kristdemokrater har och vad vi har drivit tidigare. Precis som jag sa förut har både laddinfrastruktur och biogas varit väldigt viktiga frågor för oss kristdemokrater, och dem har vi drivit tidigare. Det skulle förvåna mig mycket om vi inte har drivit dem även nu. Men jag sitter som sagt inte i regeringen och är inte med i förhandlingarna om budgeten. På frågor om det har jag tyvärr inte möjlighet att svara Anna-Caren Sätherberg.

Jag vet dock vad vi som parti står för och känner mig väldigt trygg med att vi står bakom dessa två delar. Både biogas och laddinfrastruktur är viktiga frågor som måste lyftas fram. Det är därför vi satsar mer på laddinfrastruktur. Det finns ju ändå satsningar i budgeten på just laddinfrastruktur. Det nämner inte Anna-Caren Sätherberg i sin fråga. Med kirurgisk precision undviker hon de satsningar som ändå finns.

(Applåder)

Fru talman! Tack för frågorna, Anna-Caren Sätherberg!

Det är i alla fall glädjande att EU i dagarna äntligen har kommit fram till att vi kan fortsätta skattebefria biogasen. Det var en fråga som tyvärr kom upp på grund av Landwärmedomen. Vi tog direkt kontakt med EU-kommissionen, i motsättning till de signaler som Socialdemokraterna gav, i alla fall till en början; man ville att vi skulle överklaga. Vi ansåg att det var mycket bättre att prata direkt med EU-kommissionen, eftersom de ändå insåg att det hade blivit fel. Vi sparade alltså tid på att göra om och göra rätt i stället för att gå via en överklagan.

Tyvärr följde en enorm oro och ångest hos dem som hade satsat på biogas. Jag vet inte hur många möten vi hade med intressenter inom området. Därför är det glädjande att det jobb som regeringen gjorde, med landsbygdsministern i spetsen, vad gäller just lantbruket och biogasen verkligen har gjort skillnad. Man har lyckats.

Vi önskar att det hade kunnat gå snabbare, men på EU-nivå har man ändå kommit fram till att vi ska få lov att skattebefria biogasen. Därmed kan vi nu gå vidare. Det är helt avgörande. På denna punkt är vi alltså helt eniga.

Laddinfrastruktur är något som också vi kristdemokrater har satsat pengar på när vi har gått fram med egna budgetar. Det råder ingen tvekan om att både biogas och laddinfrastruktur är frågor som ligger oss varmt om hjärtat. De är jätteviktiga för att Sverige ska klara omställningen. Vi behöver, återigen, alla dessa energikällor. Om vi inte har ren energi, på olika sätt, klarar vi heller inte omställningen. Om det sedan blir med biogas eller något annat är upp till marknaden att avgöra.

Fru talman! Vi börjar närma oss slutet av raden med budgetdebatter den här hösten, men kvällens debatt är inte mindre viktig för det även om både julen närmar sig och timmen är sen.

Som någon sorts grundplatta för kvällens klimat- och miljödebatt ligger klimatlagen och regeringens klimatpolitiska handlingsplan. Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Regeringen framhåller att klimatpolitiken ska vara ambitiös och effektiv och samtidigt ta hänsyn till människors och företags möjligheter att leva och verka i hela landet. Fokus ligger därför på att skapa förutsättningar för att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt ta bort de utsläpp som kan tas bort, minska de utsläpp som inte går att ta bort helt och därutöver skapa stora volymer negativa utsläpp.

Åtgärderna för att åstadkomma detta behöver vidtas brett i hela samhället. De viktigaste förutsättningarna för klimatomställningen är trygg och kostnadseffektiv leverans av fossilfri energi, effektiva tillståndsprocesser och tillgång till relevant kompetens. För att komma ännu närmare dessa viktiga mål satsar nu regeringen drygt 1 miljard kronor på att ta ytterligare kliv för att minska utsläppen nästa år, så att Sverige når klimatmålen. För att åstadkomma det behövs en kraftfull utbyggnad av den fossilfria elproduktionen, så att industrin och transportsektorn kan ställa om från fossilt till fossilfritt. Här spelar den planerbara produktionen av baskraft en stor roll, och därför arbetar vi hårt med att få på plats ny kärnkraft. Men alla övriga fossilfria kraftslag har också en viktig roll att spela. Årets budget handlar om att öka takten för att bygga ut den fossilfria elproduktionen och att öka acceptansen för klimatomställningen.

För att klimatomställningen ska kunna ske behövs ny planerbar baskraft. Regeringens arbete för att möjliggöra utbyggnaden av ny kärnkraft går nu in i en mer intensiv fas. Det kommer att krävas nya innovativa lösningar såväl inom enskilda tekniker som på systemnivå. Regeringen satsar därför 100 miljoner kronor 2025 för att stödja pilot- och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Men, fru talman, det behövs mer. Förslaget att ge incitament till kommuner som beslutar att säga ja till vindkraft är en annan avgörande del för att öka den fossilfria elproduktionen. Ett av hindren mot utbyggnaden av vindkraften har varit bristen på acceptans av lokalbefolkningen, vilket inte är svårt att förstå.

Vi behöver alla former av fossilfri elproduktion, men alla former passar inte överallt. För att ändå underlätta nybyggnation är incitament i form av ekonomisk kompensation och bygdemedel två avgörande faktorer. Regeringen presenterade även nyligen att man går vidare med utbyggnad av havsbaserade vindkraftsparker med ytterligare två projekt, utöver de tre tillstånd som tidigare meddelats.

Fru talman! Regeringen vill även påskynda elektrifieringen av fordonsflottan, bland annat genom en kommande elbilspremie. Klimatklivet underlättar den gröna omställningen för näringslivet och är ett viktigt stöd för utbyggnad av laddinfrastruktur. Regeringen förstärker därför bland annat anslaget Klimatinvesteringar, där Klimatklivet ligger. Regeringen genomför även satsningar på laddinfrastruktur inom utgiftsområde 21 Energi.

Samtidigt reformeras reduktionsplikten i grunden, bland annat för att faktiskt kunna genomföra den men även för att uppnå Sveriges åtagande enligt ESR till 2030. Nivåerna för den nya reduktionsplikten höjs. För att göra reduktionsplikten mer teknikneutral och stimulera till fortsatt elektrifiering blir det möjligt att uppfylla reduktionsplikten även med el från publika laddstationer. Regeringens samlade förslag innebär att ESR-åtagandet för 2030 beräknas nås.

En annan viktig satsning är den uppbyggnad av kapacitet för koldioxidinfångning som pågår för att nå målet om nettonollutsläpp till 2045. Teknik för att fånga in och lagra koldioxid kommer att behövas för sådana fossila utsläpp som inte går att undvika och som är svåra att eliminera, till exempel inom cementtillverkningen.

Näringslivet är den nya miljörörelsen. De har varit mycket tydliga i sin beställning med att de utöver fossilfri, leveranssäker och billig el behöver enklare och snabbare tillståndsprocesser. Det är ett arbete som pågår för fullt. Det är också viktigt för att stärka svensk konkurrenskraft. För att ge domstolar och myndigheter bättre förutsättningar att arbeta effektivt med miljötillståndsprocesser och miljötillsyn föreslår regeringen att anslagen till Sveriges Domstolar, Naturvårdsverket och länsstyrelserna höjs.

Regeringen har även nyligen gett besked om att Fossilfritt Sveriges uppdrag förlängs med två år. Ett nytt fokusområde blir att främja ökad efterfrågan på fossilfria produkter och tjänster, vilket är en förutsättning för att de 23 färdplanerna ska kunna genomföras. Det är ännu ett steg i rätt riktning.

Regeringen har även meddelat EU-kommissionen att man har för avsikt att överföra utsläppsutrymme från EU:s utsläppshandel till ESR genom att annullera utsläppsrätter från Sveriges auktionsvolym. Det är en linje som Kristdemokraterna har drivit i flera år. Det är ett kostnadseffektivt sätt att få bort utsläpp, bara man gör det på rätt sätt och vid rätt tillfälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Regeringen gör en välkommen satsning på åtgärder som bidrar till att fasa ut användningen av fossil plast. Regeringen pekar på vikten av en heltäckande kemikalielagstiftning som lever upp till åtagandena i EU:s kemikaliestrategi, vilken syftar till att skydda konsumenter, sårbara grupper och arbetstagare från de skadliga kemikalierna.

I dag finns majoriteten av världens kemikalieproduktion utanför EU. Därför är Sveriges fortsatta arbete med globala kemikaliefrågor viktigt. Plastföroreningar är en gränsöverskridande utmaning som kräver globala lösningar. Därför är det även angeläget med framsteg i de pågående förhandlingarna om ett globalt avtal mot plastföroreningar. Det behandlas bland annat vid dagens miljöråd i Bryssel.

Fru talman! Regeringen anser att det är mycket angeläget att motverka avfallsbrottsligheten. Därför pågår en utredning om miljöstraffrätten. Samtidigt har det beslutats om nya EU-regler om avfallstransporter. Regeringen satsar nu medel för att motverka avfallsbrottsligheten och för att stoppa illegala avfallstransporter till och från Sverige. En effektiv tillsyn är viktig för att förhindra att oseriösa aktörer skaffar sig konkurrensfördelar genom att inte följa lagen men även för att upptäcka verksamheter med kriminella syften.

Under 2025 kommer regeringen att ta fram en nationell strategi och plan för biologisk mångfald i enlighet med åtaganden i nationella avtal och ramverk. Vi får ofta höra från vissa partier och organisationer hur illa ställt det är med den biologiska mångfalden i den svenska skogen. Men ängs- och betesmarker är de naturtyper som har sämst status i Sveriges senaste rapportering, enligt art- och habitatdirektivet. Närmare hälften av de inhemska hotade arterna är knutna till just dessa marker. Regeringen föreslår därför en satsning på skötsel och restaurering av ängs- och betesmarker.

Att det är just dessa marker som har mest hotade arter hör man inte mycket om, utan det är ett ensidigt fokus på statusen för svensk skog. Man kan fråga sig varför. Är det för att ängs- och betesmarker kräver betande djur för att hållas i hävd, för att detta talar emot dessa partiers och organisationers intresse eller för att det inte hjälper dem i jakten på varken rött kött eller betande djur i allmänhet? Man kan i alla fall ställa sig frågan.

Regeringen ser, i linje med förvaltarskapstanken, aktiva och engagerade skogsägare som avgörande för att stärka ekosystemen i skogen, värna natur- och kulturvärden och ta till vara skogens avgörande roll i klimatarbetet, bland annat som kolsänka och källa till förnybar råvara. Därför pågår nu flera utredningar inom det skogliga området, för att få sans och balans i frågorna. I går aviserade regeringen också att man gör satsningar på forskarskola och innovationsprogram inom bioekonomi med fokus på cirkulär bioekonomi inklusive skog.

Fru talman! Jag hade tänkt fortsätta tala om såväl LOVA som Kväveklivet, värdefull natur och så vidare. Jag hade också tänkt nämna flera andra tillskott. Men min talartid har redan tagit slut.

Jag vill därför avsluta genom att önska talmannen och talmanspresidiet, kammarkansliet, kansliet i miljö- och jordbruksutskottet och självklart mina kollegor i utskottet, särskilt kollegan Tomas - om han tittar på det här - en riktigt god jul och ett välsignat gott nytt år.

(Applåder)

Fru talman! Det är självfallet så att vi behöver mer el, och det vi behöver är alla fossilfria kraftslag. Där ingår inte gasen.

Om vi inte tar tag i det här och ser till att vi verkligen får en planerbar baskraft som kan vara med och balansera den förnybara kraften, eftersom det inte blåser varje dag, är risken att vi hamnar i precis samma fälla som i Tyskland där man gick för 100 procent förnybart. I Tyskland kan vi nu se hur man eldar mellan 10 000 och 13 000 ton brunkol per timme för att klara sitt energibehov, detta för att man har stängt ned planerbar baskraft i form av kärnkraft. Brunkolen är den mest förorenande energikälla vi har, men man måste alltså använda sig av det eftersom man har förstört sin energimix.

Vi vill inte hamna i Tysklands situation, och därför säger vi ja till alla fossilfria kraftslag. Vi måste ha mer av allt som är fossilfritt, och för att vi förhoppningsvis ska få fler att säga ja till vindkraft tar man nu fram nya möjligheter vad gäller incitament.

Vi måste se till att vattenkraften kan fortsätta att komma med det tillskott som även den småskaliga vattenkraften kan ge. Vi måste se till att ha planerbar kraft för framtiden, och där ingår även kärnkraft.

Självfallet har det tillkommit energiproduktion efter att vi tog över. Det har tillkommit flera tusen megawatt efter att vi tog över. Anna-Caren Sätherberg kan själv gå in och se vad som faktiskt har gjorts.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg - inte minst för inbjudan till Åre! När passar det?

(ANNA-CAREN SÄTHERBERG (S): Alltid.)

Det är kända tongångar från Anna-Caren Sätherberg i talarstolen. Det är liksom ingen hejd på den socialdemokratiska förträffligheten. Den socialdemokratiska självgodheten är alltid på topp. Det känner vi mycket väl igen.

Anna-Caren Sätherberg var inne på många delar i sitt anförande, och det finns en sak som jag tänkte att jag skulle ställa en fråga om.

Vi har av förklarliga skäl haft en ganska rejäl energidebatt de senaste dagarna. På X kunde vi se hur den tidigare socialdemokratiska klimat- och miljöministern skrev så här: "För en fungerande energiförsörjning med en bättre prisbild också i elprisområde 3 och 4 är ett svar gasturbiner och/eller lagring under topplasttimmarna."

Jag vill fråga Anna-Caren Sätherberg om Socialdemokraterna står bakom sin tidigare klimat- och miljöminister och hellre vill använda gasturbiner och öka utsläppen i stället för att ha kärnkraft och minska utsläppen. Vad är Socialdemokraternas väg i detta?

Fru talman! Jag tackar Emma Nohrén för svaret.

Vi har generellt inte en massa naturreservat och stiftelser runt om i hela Sverige som ser till att vi har en biologisk mångfald. Vi har enskilda markägare runt om i hela landet som ser till att vi har biologisk mångfald. Det är de som verkligen gör det stora jobbet. Det är därför som regeringen hela tiden jobbar för att stärka den enskilde lantbrukaren och göra det lättare att vara bonde. Man jobbar för att stärka lönsamhet och konkurrenskraft för att vi ska få fler bönder och på så vis kunna ha betande mular överallt. Det är där jobbet görs.

Ledamoten sa i ett tidigare replikskifte att hon skulle bli glad om det dök upp en tretåig hackspett i hennes skog. Det är inga problem att fixa, kan jag meddela. Det är bara att gå in i Artportalen och rapportera in det. Om sedan den tretåiga hackspetten finns där eller inte vet vi inte. Men tyvärr, fru talman, ser vi i dag hur aktivister reser runt i skogar och letar arter som de anmäler till Artportalen. Det ligger sedan till grund för beslut när den enskilde markägaren kommer med en avverkningsanmälan. Här är det bara en enskild människa som har agerat på eget uppdrag. Man har inget myndighetsuppdrag. Det sker ingen kontroll över huvud taget.

Anser ledamoten att det är rättssäkert för den svenska skogen och svenska skogsägare att aktivister reser runt och till Artportalen anmäler arter i skogar som de inte själva äger men väljer att uppsöka? Är det på det viset som vi ska hantera den svenska skogen och de svenska skogsägarna?

Herr talman! Jag tackar Emma Nohrén för anförandet, även om det var väldigt mycket där jag inte är enig. Vargen kommer, sa Emma Nohrén flera gånger. Tyvärr har den ju kommit för länge sedan och i alldeles för stort antal.

Men det är inte varg jag vill diskutera i dag utan en sak som jag hade tänkt ta upp i mitt anförande. Då kommer dock Emma Nohrén att ha lämnat salen, så därför väljer jag att ta det i en replik.

Vi får ofta höra om den svenska skogens status, precis som Helena Storckenfeldt var inne på, och att det är där vi har den stora förlusten av biologisk mångfald. Den senaste rapporteringen enligt art- och habitatdirektivet visar dock att det inte är där vi har den stora förlusten av arter, eller snarare många hotade arter. Det är ju snarare där vi är: Vi har ingen förlust av arter, men vi har många arter som är sällsynta i vissa delar. Nej, det är på ängs- och betesmarker vi har flest hotade arter.

Då kan man fråga sig varför det är så. Det mest sannolika, herr talman, är väl att så många ängs- och betesmarker växer igen. Jag kan bara titta på min egen kommun. För 30 år sedan hade vi ungefär hundra mjölkbönder i Årjängs kommun. Nu har vi, om jag inte är helt fel ute, fyra kvar. Vi har alltså betydligt färre bönder och därmed väldigt många färre betande mular.

Är det så att detta inte passar i Miljöpartiets narrativ och att det är därför man fortsätter att fäkta om skogen? Det är ju skogen som ger upphov till känslor. Ska vi ha och restaurera betesmarker behöver vi ha fler betande mular. Vi behöver bland annat ha fler kor, och det går emot Miljöpartiets kamp mot betande mular och rött kött. Är det så man ska tolka det ensidiga fokuset på skogen?

Herr talman! Tack för frågan, Joakim Järrebring!

Precis som jag sagt, både i mitt anförande från talarstolen och tidigare när jag stod i repliktalarstolen, levereras delar redan nu eftersom det är saker som regeringen kan göra på eget mandat. Sedan kommer det att komma ytterligare propositioner på den här sidan valet där man ska gå vidare i dessa för vår havsmiljö så viktiga frågor. Därom råder det ingen tvekan.

Joakim Järrebring talar sig väldigt varm i fiskefrågan, både för egen del och för Socialdemokraternas del, och efterlyser att vi ska agera här och nu. Men varför agerade man inte 2021? Varför agerade man inte 2022? Då satt man själv vid rodret och hade alla möjligheter att agera. Om frågan är så viktig för Socialdemokraterna som man pekar på, varför tog inte S initiativ när man själv satt i regering?

Det fanns ett färdigberett underlag, två tjocka volymer från Miljövårdsberedningen om 700-800 sidor vardera - ett rejält underlag att kunna gå vidare med. Ändå valde regeringen, av någon anledning som vi inte fått svar om än, att inte gå vidare med frågorna.

Min fråga kvarstår: Varför gick inte regeringen vidare med frågorna där och då? De var lika viktiga där och då som de är här och nu. Det är därför vi levererar.

(Applåder)