Kjell-Arne Ottosson

Herr talman! Tack för svaret, Kajsa Fredholm!

Egentligen blir det precis som jag sa när jag inledde replikskiftet med Emma Nohrén. Det blir lite märkligt att ha en budgetdebatt även med Vänsterpartiet med tanke på att man lånar upp 175 miljarder under innevarande mandatperiod. I så fall skulle de inflationssiffror vi ser i dag inte se ut som de gör, utan då hade de vänt igen och gått åt helt fel håll. De som då hade drabbats är vanliga invånare och våra företag. Det är lite märkligt att ha en budgetdebatt när vi har så väldigt olika mycket pengar att hantera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Kajsa Fredholm nämner våra gemensamt ägda statliga skogar. Dessa är ju till stora delar koncentrerade. Om vi gjorde så som Kajsa Fredholm säger skulle vi få se hur exempelvis skogsentreprenörer och sågverk i dessa områden, inte minst i norra Sverige, fick stänga. De skulle inte få tillräckligt med virke om vi skulle agera på det viset.

Detta skulle i sin tur slå ut just delar av omställningen. Omställningen behöver material som är icke-fossilt. Skogsmaterial är icke-fossilt.

Jag hade även tänkt ställa en annan fråga, även om jag har väldigt kort talartid kvar. Det gäller vargen, herr talman. Jag noterar att Kajsa Fredholm säger att man vill satsa mer pengar på rovdjursavvisande stängsel. Har Vänsterpartiet någon syn på när vi har för mycket varg i Sverige? När har skadorna blivit så stora att vi faktiskt måste börja förvalta vår vargstam på ett sätt som är värt namnet?

Förvaltning innebär ju att vi ska ha så många som vi faktiskt klarar av att ha. Där hävdar vi att vi inte är i dag.

Herr talman! Tack, Kajsa Fredholm, för anförandet! Jag hade egentligen inte tänkt begära replik, men till slut klarade jag inte att låta bli längre. Jag får citera det min goda kollega Emma Nohrén inledde sitt replikskifte med mig med: Vi tycker precis lika om allt fast tvärtom. Det är väl ungefär på samma vis här.

Kajsa Fredholm pratar ganska mycket om skogen och hur man ur ett vänsterpartistiskt perspektiv ser på den. Det är tydligt, och inte alls förvånande, att det egentligen inte är så noga hur man hanterar saker som andra äger. Man värdesätter inte allt det jobb som den enskilde skogsägaren gör för att sköta sin skog. Vi hörde också att ännu mer skog skulle skyddas.

Jag skulle vilja fråga Kajsa Fredholm om det finns någon gräns över huvud taget för hur mycket skog som ska skyddas. Finns det någon gräns för hur mycket skog staten ska ta ifrån vanliga skogsägare runt om i hela Sverige som jobbar och sköter sina skogar?

Det är också intressant att höra vad ledamoten i anförandet säger om detta med klimat. Om du långsiktigt ska ha så stor klimatnytta som möjligt i skogen är forskningen väldigt tydlig: Då ska du bruka skogen så som vi gör i Sverige i dag. Vill du på väldigt kort sikt ha ökade kollager ska skogen stå, men skogen är ju en levande organism. Den kommer att dö, och då förlorar du koldioxid ut till atmosfären igen.

Ser inte Vänsterpartiet några som helst problem med just detta att vi har en natur som lever?

Herr talman! Tack, Emma Nohrén, för frågan!

Jag är ju inte med och skriver regleringsbreven, så vad som kommer att stå i dem vågar jag inte säga.

Dock måste jag få korrigera ledamoten. I Miljöpartiets budgetförslag lägger man 77 miljoner mer, precis som Emma Nohrén sa. Men 3R nämns över huvud taget inte här, inte i den text som jag har hittat. Nu nickar Emma Nohrén och säger annorlunda, men i den text som jag har hittat står det så här:

"Vi vill även stärka anslag 1:8 Statens jordbruksverk med 77 miljoner mer än regeringen för 2024. Dessa ökade medel kan möjliggöra finansiering av arbete med civilt försvar och beredskap, ökade hot som zoonoser och djursjukdomar som salmonella."

Det står ingenting i den texten om 3R-center, som ledamoten efterfrågar här. Men, som sagt, vad som kommer att stå i något regleringsbrev vet jag inte eftersom jag själv inte är med och skriver dem.

Herr talman! Tack, Emma Nohrén, för frågan!

Jag kan konstatera att det i Jordbruksverkets instruktion finns med att det inom myndigheten ska finnas ett kompetenscentrum för 3R-frågor med syftet att främja och samordna arbetet med att ersätta, begränsa och förfina djurförsök.

Jag vill påminna om att finansieringen av 3R-centret har varit tidsbegränsade och särskilda satsningar. Då är det naturligt att en sådan verksamhet blir en del av den ordinarie verksamheten.

Vad gäller pengar har inte Miljöpartiet i sitt anslag till Jordbruksverket mer pengar som kan läggas på detta ändamål, i varje fall inte enligt vad som står i budgetförslaget.

Dock noterar jag att Miljöpartiet har ofantligt mycket mer pengar än alla oss andra, förutom i och för sig ett parti till som finns i denna kammare just nu. Det blir på ett vis lite märkligt att stå och ha en budgetdebatt när vi är i så skilda världar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi hörde i dag att inflationssiffrorna nu förändras snabbare än förväntat. Det går verkligen åt rätt håll. Det är klart att om Miljöpartiets budgetförslag hade gått igenom hade det i stället eldat på inflationen. Då hade vi haft högre priser och högre räntor. Den budgeteringen hade drabbat hushåll och företag stenhårt, så på så sätt är jag evigt tacksam att den budgeten inte gick igenom.

Det fanns pengar till väldigt många 3R-center där, som ledamoten efterlyser. Men det här har som sagt varit tidsbegränsade delar, och det står i verkets instruktion att det ska finnas. Därmed får man finna pengar till det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Herr talman! Jag instämmer i den problembild som Daniel Bäckström nämner. Som jag sa i mitt tidigare inlägg vet jag att de jobbar för att finna lösningar som kommer att fungera i det verkliga livet för att lösa de stora utmaningarna. Det är ingen tvekan om det. Vi är helt eniga i sak.

Vad gäller det ekonomiska kan man fråga hur det blivit med Centerpartiets budget. Där drar man ned ytterligare pengar för ansvarigt verk, och man drar ned med 11 miljoner på SLU som är utbildande institution.

Hade det hjälpt i den här frågan om Centerpartiets budget hade gått igenom? Hade vi då fått fler veterinärer, när man drar ned på både ansvarigt verk och den utbildande institutionen?

Fru talman! Tack, Daniel Bäckström, för frågorna!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag instämmer till fullo i den problembeskrivning som Daniel Bäckström nämner. Vi ser tyvärr alldeles för ofta att vi har en stor veterinärbrist. Vi ser hur vi inte får nog veterinärer till jouren. Vi ser att vi har de enorma avstånden.

Vi hör tyvärr också från våra utbildningsinstitutioner vad gäller veterinärer att det i vissa delar är väldigt svårt att få tag på veterinärer. Det gäller inte minst för de djurslag som jag tror att Daniel Bäckström i första hand tänker på. Vi är inte inne på de små husdjuren nu utan inne på kor, hästar, får och så vidare.

Vi har en stor utmaning att få människor att söka sig dit. Vi måste på något vis bättre klara av utbildningar och även verkligheten för våra veterinärer så att vi får fler som söker sig dit. Det är ingen tvekan om det.

Vad som händer på Regeringskansliet i frågan vågar jag inte säga mer om än precis det Daniel Bäckström nämnde i sin fråga. De ser på olika förslag om hur man ska klara att lösa det. Det gäller inte minst jourdelen.

Det är oerhört viktigt. Där ser vi att vi får de enormt långa transporterna. Senast i somras hade jag en god vän som fick sin hund huggormsbiten under en helg. Det blev en resa från västra Värmland ned till Göteborg enkel resa i stället för att kunna resa betydligt kortare inom länet.

Det är en allvarlig fråga. Jag vet att man ser på alla möjliga tänkbara lösningar. Det gäller inte minst för att kunna lösa jouren på kvällar, nätter och helger.

Fru talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg, för frågorna! Jag tar dem i omvänd ordning och börjar med den sista.

Min kollega Magnus Oscarsson, som egentligen har ansvar för jordbruk, livsmedel och djurskydd, har så länge han suttit i riksdagen drivit detta med ursprungsmärkning av kött. Han fick till och med igenom att det i riksdagens matsal skulle anges var köttet kom ifrån.

Vad som har hänt vet jag inte. Men frågar du min kollega Magnus eller mig svarar vi: Gärna ursprungsmärkning! Inga problem för vår del!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Men tillbaka till vargen igen. Först säger Anna-Caren Sätherberg att det tar väldigt lång tid med arbetet i Regeringskansliet, men i nästa andetag frågar hon varför det inte har hänt mer.

Det är så här: Jag nämnde de uppdrag som Anna-Caren Sätherberg hade gett. De uppdragen gjorde vi om. Frågan ändrades från om vi kan sänka till hur vi kan sänka - vi vill alltså få veta vad det är som krävs och om vi ska se på genetiken eller annat. Vi ska genomföra det - vad är det som krävs? Dessutom kortade vi tidsperioden. Anna-Caren Sätherbergs utredning hade längre tid på sig. Vi kortar den för att snabbare få svar, så att detta kan få genomslag vid den vargjakt som börjar 2025. Det är oerhört viktigt.

Den andra delen är att vi har lagt ett uppdrag gällande skyddsjakt. Viltskadecenter, som handhar tumreglerna, har länge efterfrågat nya riktlinjer för skyddsjakt eftersom vargsituationen ser helt annorlunda ut. Det har de inte fått från den socialdemokratiska regeringen trots att de länge efterfrågat det. Nu har vi sett till att de ska få det. Uppdraget ska presenteras i maj. Då får vi nya och uppdaterade regler för skyddsjakt, vilket krävs med tanke på den stora vargstam som vi har i Sverige och som vi nu ser breder ut sig alltmer.

Fru talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg, förra landsbygdsministern, för frågan! Det är roligt att hon är inne och läser på mina sociala medier.

Det är så här: Vi var tvungna att verkligen lägga om politiken vad gäller rovdjuren eftersom man under de socialdemokratiska åren kunde se en rejäl ökning av vargstammen. Men tyvärr har vi ju inte följt med vad gäller förvaltningen.

I vargjakten 2023 hade vi licens på 75 djur, men det sköts bara 57. Tyvärr sköt man inte så många som man hade licens på. Men efter ett tillkännagivande från riksdagen lämnade den förra regeringen ett uppdrag till Naturvårdsverket om vargstammen. Man ville nämligen veta om vargstammen kunde sänkas till den nivå som tillkännagivandet angav. Det var alltså ett tillkännagivande som Anna-Caren Sätherbergs parti inte var med på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

När vi tog över gjordes uppdraget till Naturvårdsverket om. Då var inte frågan om vi kan sänka utan hur. Frågan var alltså inte om vi över huvud taget hade möjlighet att göra det, utan frågan var hur vi ska göra, alltså vad som krävs för att gå ned i nivå med det som beslutats i tillkännagivandet.

Tanken är att detta ska ge en bättre effekt på vargjakten och att vi ska få en mindre vargstam, i riktning mot det som egentligen var beslutet 2013, som var beslutet i tillkännagivandet. Det är dit vi vill komma. Det är betydligt längre än vad Anna-Caren Sätherbergs parti ville eftersom man i sitt uppdrag till Naturvårdsverket frågade om det över huvud taget var möjligt.

Ja, vi vill längre. Vi ser fram emot att svaren nu kommer, så att vi kan gå längre.

Fru talman! Målet för utgiftsområde 23 Areella näringar, som är ämnet för dagens debatt, är att insatserna som görs ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vad gäller både de gröna och de blå näringarna måste vi få till en produktionsökning som i sin tur bidrar till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel, samtidigt som våra livsmedelsproducenter får en mer stabil ekonomisk tillvaro. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska. Det är regeringens mål. Här är uppdateringen av livsmedelsstrategin, som nu pågår, en bärande bjälke.

Fru talman! Det får inte bara bli en strategi, en skrivbordsprodukt som det har varit hittills, utan jag hoppas nu verkligen att vi med den uppdatering som görs kommer att se en skillnad hos den enskilda matproducenten.

Utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar. Detta ska göras genom ändamålsenliga skatter och avgifter, regelförenklingar, administrativa lättnader och andra åtgärder för att stärka konkurrenskraft och lönsamhet. Det är avgörande för det svenska lantbrukets överlevnad men också ur ett beredskapsperspektiv.

När vi i utskottet var på besök i Baltikum tidigare i höst framkom det väldigt tydligt att deras mål var att vara självförsörjande i så hög grad som möjligt vad gäller de varor som går att producera inom ländernas gränser. Och de baltiska länderna har sannerligen varit prövade. De vet vad de talar om. Vi bör lära av dem i detta hänseende.

Jag vill beröra ett av de tillkännagivanden som behandlas i betänkandet om att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för produktion och konsumtion kopplade till specifika produktionsformer. Här anger regeringen att den dåvarande regeringen i budgetpropositionen för 2018 presenterade mål för ekologisk produktion och offentlig konsumtion till 2030. Regeringen anser inte att det finns behov av att ha ett mål för ekologisk produktion och konsumtion, eftersom svensk livsmedelsproduktion ska styras av det som konsumenterna efterfrågar. Behovet är i stället att stärka konkurrenskraften i hela livsmedelskedjan, oavsett på vilket sätt man odlar.

Regeringen delar riksdagens bedömning att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av dessa politiskt satta mål. Apropå besöket i Baltikum är det viktigt med mat producerad inom landets gränser. Om det är eko eller konventionellt spelar en betydligt mindre roll. Det viktiga är att vi producerar mer mat i Sverige.

För att intensifiera återuppbyggnaden av det civila försvaret i syfte att stärka totalförsvaret anser regeringen att medel för uppbyggnaden av en livsmedselsberedskap och åtgärder för att säkerställa tillgången till dricksvatten behöver samlas och dessutom ges ytterligare medel i den osäkra tid som vi lever i nu. Det är viktigt att vi ser om vårt hus för beredskapens och invånarnas skull.

Fru talman! En av rubrikerna i betänkandet är Politikens inriktning - en sammanhållen landsbygdspolitik. Regeringen framhåller i propositionen att landsbygdernas utveckling är avgörande för hela Sveriges framgång. Här har regeringen ett samlat fokus: Hela Sverige ska fungera. Villkoren för att bo, leva och verka i landsbygderna ska stärkas. Målet för en sammanhållen landsbygdspolitik är en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. För att uppnå målet krävs en bredd av insatser inom många utgiftsområden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Regeringen anför att landsbygdernas förutsättningar skiljer sig åt i olika delar av landet, vilket ställer krav på olika insatser och lösningar, för det är oerhört viktigt att inse att vi har många olika landsbygder. Landsbygden i sig är inte ett enhetligt begrepp.

Vidare läser vi i betänkandet följande: "Kommunerna, regionerna och de statliga myndigheterna samt det civila samhällets organisationer har viktiga roller när landsbygdspolitiken ska genomföras. När det gäller de areella näringarna behöver konkurrenskraften stärkas och produktionen inom näringarna öka på ett hållbart sätt." Självfallet är den offentliga servicen helt avgörande, men vi får inte glömma civilsamhället och föreningslivet, som ofta är en bärande bjälke ute i våra landsbygder där annan service inte längre finns. Därför måste föreningslivet och det civila samhället stärkas på olika sätt, vilket den här regeringen gör genom olika insatser. Vi ser värdet av civilsamhället och föreningslivet.

Regeringen har i arbetet med uppdateringen av livsmedelsstrategin höga ambitioner för hela livsmedelskedjan inom samtliga hållbarhetsperspektiv: ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Regeringen framhåller att svensk livsmedelsproduktion på många sätt är ett föredöme med hög kvalitet, låg miljöpåverkan och med stor hänsyn tagen till djurens välbefinnande.

Regeringen anser att de svenska mervärdena måste tydliggöras och därmed också förhoppningsvis kunna ge mer betalt till producenterna. I utvecklingen av landsbygderna ingår att stärka konkurrenskraften för svensk animalieproduktion med bibehållen livsmedelssäkerhet och ett gott djurskydd.

Fru talman! Jag går över till att tala om skogen. Regeringen anser att principen om frihet under ansvar är oerhört viktig att värna. Regeringen prioriterar att det svenska skogsbruket inte begränsas utan fullt ut kan bidra till att uppnå klimatmål samt till jobb och tillväxt i hela landet. Samtidigt är ett flertal nya EU-rättsakter aktuella som kan påverka skogsbruket och den nationella skogspolitiken. Det är därför till exempel en självklarhet att regeringen röstar nej till Nature Restauration Law. Regeringen anser att det behövs en översyn av den nationella skogspolitiken för att utveckla en framtida ändamålsenlig skogspolitik som främjar långsiktigt hållbart svenskt skogsbruk och en växande bioekonomi. Därför kommer inom kort en skogsutredning att tillsättas, vilket också statsministern anförde i höstens regeringsförklaring.

Apropå rättsakter håller regeringen på att se över hur man skyndsamt kan hantera artskyddsförordningen, då vi ser hur den verkligen lägger en död hand över våra landsbygder och våra skogsägares egendomar.

Artskyddet kan inte trumfa över annan lagstiftning, och så var det heller inte tänkt. Vi måste göra om implementeringen och göra det på lägstanivå, samtidigt som vi försäkrar oss om att de som på något sätt ändå drabbas av inskränkningar mot sin vilja får en skälig ersättning. Nationellt fridlysta arter kan inte heller stoppa pågående markanvändning.

Vi ser redan i dag hur detta leder till minskad mängd inmätt virke till våra sågverk runt om i landet. De kan alltså inte förädla vårt svenska gröna guld, vilket i sin tur straffar landsbygden ytterligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi måste vrida om sektorstänkandet i skogen, där skogsägaren och brukandet av skogen ska ges de rätta förutsättningarna för att kunna vara en del av den omställning som vi är mitt inne i nu. Vi ska vara helt på det klara med att skogen och det svenska hållbara skogsbruket är en av våra stora konkurrensfördelar i omställningen.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Den här EU-kommissionen har kommit med ett otal förslag på skogsområdet, ett område där EU egentligen inte ska ta beslut. Ordet "skog" finns ju inte med i EU-fördraget.

I juni 2022 presenterade EU-kommissionen ett förslag om lagligt bindande mål för hur mycket av medlemsländernas natur som ska återskapas - förordningen om restaurering av natur, mer känd som Nature Restoration Law. Förslaget är formulerat på ett sådant sätt att mycket stora arealer av produktiv jord och skogsmark riskerar att tas ur produktion, exempelvis genom att skog inte får brukas och genom att jordbruksareal kommer att läggas under vatten.

Hur ser statsministern på det här förslaget i förhållande till självbestämmandet i skogspolitiken?

Fru talman! I tisdags fick vi ta del av nyheten att "stålbolag utreder kärnkraft - ett stenkast från Haparanda", en nyhet som kanske förvånar en del eftersom det särskilt i den här kammaren ganska många gånger har sagts att ingen vill investera i kärnkraft.

Det här är ett besked som vi verkligen välkomnar. Näringslivet måste ha detta om man ska klara den omställningsresa som är så nödvändig. Bolagen uppger själva att det är just kärnkraft, och då SMR, som är det viktiga eftersom bolagen utöver att minska sina CO2-utsläpp även vill producera fjärrvärme, vätgas och processvärme.

Företaget som det handlar om ligger alltså enligt artikeln ett stenkast från Haparanda men på finsk sida. Som sann nordist och ledamot i Nordiska rådets utskott för tillväxt och utveckling som har energifrågorna vill jag fråga energiministern om energiministern ser att vi i Norden kan dra ännu större nytta av varandra och därmed av våra investeringar och de kunskaper som vi har.

Fru talman! Elin Söderberg nämner importberoende. Är det något område där vi verkligen har varit importberoende är det när det gäller biobränsle. Sverige låg god tvåa i fråga om nettoimport; det var bara Kanada som importerade mer. Sverige kom på andra plats. Vi dammsög världen på inte minst slaktrester, som man har gjort biobränsle av. Vi skulle i stället ha haft en inhemsk produktion redan från början - då hade det varit något annat. Men när vi även där är beroende av import gör vi det jättesvårt för oss.

Precis som jag sa är dock biobränslet en del; elektrifieringen är en annan. Det är därför vi satsar på att bygga ut laddinfrastrukturen. Det är därför vi satsar på nya marknadsintroduktionsstöd för lätta lastbilar och liknande nya stöd för tunga lastbilar, till exempel. Vi måste få in detta på marknaden.

Men som jag nämnde säger Toyotas vd att elmotorn är död. Kanske går utvecklingen ännu fortare så att något annat snart visar sig vara lösningen. Detta måste vi vara öppna för så att vi verkligen är med på banan och ser till att vi lägger till rätta för de lösningar som kommer och inte låser oss vid biobränslet, som jag uppfattar att man har gjort. Det sägs att det endast och allenast är biobränslet som ska rädda världen, men så är det inte. Det är en del av lösningen. Men återigen - det är inte den enda lösningen. Det måste vi kunna vara överens om.

Fru talman! Det är ingen tvekan om att vi måste sänka utsläppen av växthusgaser ännu mer än vi har gjort. Så är det bara. Vi måste göra det för att vi ska klara klimatet. Därom är vi helt eniga.

Vad gäller egen politik, som Elin Söderberg efterlyser, är en klimathandlingsplan på god väg att presenteras här i riksdagen. Där kommer ny politik att presenteras. Detta är bara ett avstamp för att sedan fortsätta och föra detta vidare.

Vi ser att det på klimatområdet kommer tekniska innovationer i snabb följd - det kommer nya uppfinningar gång på gång. Här är utmaningen snarare att se vad vi faktiskt ska satsa på.

Som jag sa tidigare - att lägga alldeles för många ägg i samma korg när korgens botten visar sig inte hålla fungerar inte. Vi måste ha lösningar som faktiskt fungerar på riktigt. Detta är oerhört avgörande. Annars kan vi ställas i en ännu svårare situation.

Elin Söderberg pratade om inhemsk livsmedelsproduktion och svenskt skogsbruk. Det har kanske framgått i mina tidigare replikskiften att om det är något jag är bekymrad för är det att Miljöpartiet på nytt skulle få handen på ratten i Sveriges regering. Jag är ytterligt bekymrad för vad som då skulle hända med den inhemska livsmedelsproduktionen och det svenska skogsbruket. Vi ser hur man från Miljöpartiets sida verkligen applåderar alla förslag som kommer från EU-kommissionen, där de försöker sätta klorna i svenskt skogsbruk. Vi ser hur man i egna förslag här i Sverige försöker sätta käppar i hjulet för svensk livsmedelsproduktion och svenskt skogsbruk. Detta är mycket allvarligt, fru talman, om vi ska ha kvar de gröna näringarna i Sverige.

Fru talman! Jag får börja med att upplysa Anna-Caren Sätherberg om att det är Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna som sitter i Sveriges regering.

Det är bra att Anna-Caren Sätherberg bejakar ny teknik, för jag tror att det är precis det som kommer att vara det som hjälper oss igenom det här. Det är ny teknik.

Där är det oerhört viktigt att Sverige är ett föregångsland vad gäller ny teknik och kunnande, för det är när vi exporterar det som vi verkligen kan vara med och göra en stor förändring. När vi får de stora utsläppsländerna att följa efter gör vi skillnad på riktigt.

Sedan är det inget tvivel om att biodrivmedel är en av lösningarna. Men det är inte lösningen i singular, utan det är en av lösningarna. Vi ser nu hur till exempel Toyota säger att elmotorn redan är död. De har gått vidare - de är inne på ammoniakdriven motor och ser om det är det som kommer att hjälpa. Vi ser även svenska företag som är inne på samma tanke med Volvo och Scania. Biobränsle är viktigt, absolut, men det är inte lösningen i singular.

Vi kan till exempel se på stora fartyg och det som min kollega Helena Storckenfeldt var inne på tidigare. Det var tydligen fler än jag som var inne på Flightradar24 i går och följde Virgin Atlantics flyg från Gatwick i London till JFK i New York för att se den första flygningen på fossilfritt. Eller det var lite fel - det var faktiskt inte den första, men det var den första med ett så stort plan som gick över Atlanten. Det är alltså inget tvivel om att det kommer att behövas.

EU antog för inte så länge sedan mål för kvoter för flyget. År 2050 ska man vara uppe i minst 70 procent, så biobränsle behövs självfallet. Det ska bland annat göras med rester från den svenska skogen. Men då måste vi få bruka den svenska skogen. Det är jag mer bekymrad för när Socialdemokraterna sätter sig i regering med Miljöpartiet och eventuellt Vänsterpartiet. Vad kommer att hända då?

(Applåder)

Fru talman! Jag vet inte om ledamoten höll på och förberedde sin replik och inte riktigt hörde vad jag sa vad gäller ESR. Jag sa ju att vad vi vet nu är det faktiskt alla länder som sliter med ESR. Det är inte bara Kristdemokraterna som sliter med ESR. Det var så det lät på Anna-Caren Sätherberg eftersom hon sa att jag skulle gå till min partiledare. Det är faktiskt alla länder av de 27 som sliter med det.

Vad gäller remissinstanserna ska man självfallet lyssna på och ta in vad de säger. Sedan har man en riktning som man önskar gå i, men man ska ta in goda inspel.

Som jag var inne på är det väldigt tydligt att det inte gjordes när reduktionsplikten togs fram. Det står tydligt i Riksrevisionens rapport att det baserades på bristfälliga konsekvensanalyser.

Det är en ännu större risk när vi ska ta fram det som verkligen hjälper oss att nå målet. Om det sedan visar sig att det inte var det här har vi verkligen satt oss på pottkanten. Det hade varit intressant att höra Anna-Caren Sätherberg svara på. Om vi hade kört vidare med reduktionsplikten och det inom något år hade visat sig att nej, nu går det inte längre - på vilket sätt skulle vi agera då? Då har vi ännu kortare tid på oss att agera.

Jag vet inte om ledamoten Sätherberg var på IVA i går och lyssnade på föredraget där. De var väldigt tydliga om tekniken och teknikutvecklingen. Vi ser en rasande teknikutveckling i de här frågorna. Ser Anna-Caren Sätherberg att tekniken kan vara med och hjälpa oss, eller det bara reduktionsplikten som kan hjälpa oss?

Fru talman! Rickard Nordin har höga tankar om undertecknad, verkar det som. Dock sitter jag inte i någon regering, även om mitt parti gör det. Jag kan inte säga precis vad regeringen gör. Det vet Rickard Nordin mycket väl.

Men det råder inget tvivel om att Kristdemokraternas väg är jättetydlig. Det svenska jordbruket och det svenska skogsbruket ska absolut värnas. Det är helt avgörande för att vi ska klara att producera våra egna varor så långt det bara går.

Miljö- och jordbruksutskottet var på besök i Baltikum i månadsskiftet augusti/september. Där finns länder som verkligen har varit ute en vinternatt tidigare. De var mycket tydliga med att målet var att så mycket som möjligt av det som kunde produceras inom landets gränser skulle produceras inom landets gränser. Det är helt rätt väg att gå, och den vägen vill jag också gå.

Det som bekymrar mig i stället är om Rickard Nordin har samma åsikt om självförsörjningen men väljer att ta Miljöpartiets och Vänsterpartiets sida. De vill så tydligt vara med och montera ned det svenska hållbara skogsbruket och gör allt de kan för att EU ska ta än större tag runt det svenska skogsbruket. De jublar när det kommer förslag från EU som vill förstöra för svenska areella näringar. Det bekymrar mig.

Det är ju så här, precis som vi hört tidigare: Vad gäller ESR sliter alla länder. Vad gäller LULUCF sliter alla länder - utom möjligtvis Finland, som hade ett bra utgångsläge och klarade att förhandla bra. Annars sliter alla länder där. Det visar att jättemånga har en väg att gå, och då måste vi finna lösningar som faktiskt fungerar. Tyvärr var reduktionsplikten inte en lösning med så höga inblandningsnivåer.

(Applåder)

Fru talman! Precis som Rickard Nordin var inne på ska vi ta ut bjälken ur mitt eget öga.

Vi, precis som Centern, stod bakom reduktionsplikten när den antogs. Det gjorde vi därför att vi i någon grad trodde på det som stod i de handlingar vi fick, det som stod i propositionen.

Sedan har det visat sig att det inte var hållbart. Riksrevisionen säger att reduktionspliktens nuvarande utformning inte är genomförbar. Därmed måste man göra ändringar så att den blir genomförbar. Utmaningen är när alla ägg - i varje fall många av dem - har lagts i samma korg. Sedan visar det sig att botten i korgen inte håller och att alla ägg rasar ut. Vad gör man då?

Vad hade Centerpartiet gjort om det här hade fortsatt och det hade visat sig att det inte går längre? På vilket sätt hade då Centerpartiet agerat? Då hade vi kommit ännu närmare 2030.

Ja, det finns mål att sträva efter. Jag tror att Rickard Nordin och undertecknad har precis samma syn på jordbruk och skogsbruk. Jag tror inte att det skiljer någonting i vår syn på detta, utan vi ser hur oerhört avgörande det är för Sverige, för svenska invånare, för svenska skogsägare och lantbrukare att det finns gröna näringar som fungerar och är konkurrenskraftiga värdiga namnet. Vi kan se till att de kan fortsätta. Problemet är att med de höga bränslepriserna straffar vi ut dem, och det hjälper ingen.

Fru talman! "Granskningen visar dock att reduktionspliktens nuvarande utformning inte är genomförbar."

"Regeringens beräkningar var otransparenta och gav en ofullständig bild av hur reduktionsplikten kunde påverka drivmedelspriserna."

I oktober för ett år sedan kostade en liter diesel 28 kronor och 52 öre.

De två citaten är hämtade från Riksrevisionens rapport Reduktionsplikten - risker för genomförande och effektivitet som kom under försommaren, och dessa tre inledande argument är sannerligen goda nog för att göra en förändring av reduktionsplikten. Tanken med en reduktionsplikt är god i sig, men att lägga för många ägg i samma korg när det visar sig att botten i korgen inte håller är ingen bra tanke. Även om tanken är god hjälper det inte; det måste också bli rätt.

Låt mig citera ur Dagens industri: "Men det finns gränser för hur mycket vår gröna PR får kosta. Ett grönt samvete lär exempelvis spela mindre roll för den sydsvenska åkerientreprenör som riskerar konkurs på grund av att danska konkurrenter tankar betydligt billigare."

Jag har nu under min första minut och tjugotre sekunder av anförandet nämnt flera delar som absolut inte blev rätt, i alla fall inte ur en kristdemokratisk synvinkel. Därför bestämde vi oss för att göra om och göra rätt. Beslut hade tagits på felaktiga och oklara grunder. Riksrevisionen lyfter nämligen i sin rapport att det var bristfälliga konsekvensanalyser som låg till grund för den dåvarande regeringens proposition.

Även Riksrevisionen håller med i min analys om äggen i korgen, även om de lägger orden något annorlunda. De skriver att det finns "stora risker med att i så hög grad förlita sig på reduktionsplikten för att uppnå Sveriges klimatpolitiska mål".

Vidare kan vi läsa i granskningen att "för att reduktionsplikten ska vara effektiv bör den bidra till att uppnå klimatmålen till rimliga kostnader och med rimliga konsekvenser för samhället".

Kopplat till detta kan vi i propositionen läsa följande: "I kontrollstationen för 2019, som ligger till grund för kraven i nuvarande lagstiftning, utformades dock inte reduktionsnivåerna med tillräcklig hänsyn tagen till den snabba ökningen av elbilar i nybilsförsäljningen och effekterna av andra tänkbara styrmedel, eller till de samhällsekonomiska konsekvenserna av att de föreslagna reduktionsnivåerna väntades ge avsevärt högre priser på drivmedel i Sverige jämfört med andra länder och därigenom påverka tillgängligheten och näringslivets konkurrenskraft. Förslaget utformades inte på ett sätt som bidrog till folklig acceptans för klimatpolitiken."

Fru talman! Jag tror att alla i denna kammare vet att om man vill ha med sig folket är det helt avgörande att man inte straffar ut dem om de följer den väg som riksdag och regering pekar ut. Vi brukar ofta tala om att omställningen måste vara hållbar ur tre aspekter: ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Så är inte fallet med reduktionsplikten som den var utformad, men för flera partier verkar det inte spela någon roll.

I det scenario över utsläppen i inrikes transporter som reduktionsnivåerna beräknades utifrån antogs det inte att det skulle införas några ytterligare styrmedel för ökad elektrifiering, mer energieffektiva fordon eller ökad transporteffektivitet som skulle kunna vara mer kostnadseffektiva åtgärder. Det antogs att elektrifieringen av fordonsflottan skulle utvecklas väldigt långsamt. Till exempel var andelen elbilar i nybilsförsäljningen tio gånger högre 2021 än vad som antogs i scenariot som låg till grund för reduktionsnivåerna.

För att möta motargumenten med en gång gällande att regeringen tog bort klimatbonusen och enligt vissa därmed låg bakom att nybilsförsäljningen sjönk börjar kostnaden för att äga och köra en laddbar bil bli mer jämförbar med kostnaden för att äga och köra en bensin- eller dieselbil. Ett statligt marknadsintroduktionsstöd är därför inte längre motiverat. Detta sa regeringen vid borttagandet av klimatbonusen. Även Riksrevisionen var kritisk i sin rapport om klimatbonusen.

Nu säljs det generellt färre nyregistrerade bilar, men där spelar sannerligen konjunkturläget en betydande roll. Av de nya bilar som ändå säljs, trots sämre tider med inflation och högre räntor, står de laddbara bilarna för drygt 50 procent av dem som såldes under våren. Av dessa var 35 procent rena elbilar.

Fru talman! Många av mina grannar på den värmländska landsbygden har inte varit nådiga kring reduktionsplikten och bränslepriserna. Det svenska jordbruket är och kommer på medellång sikt att vara beroende av dieselpriset för sin konkurrenskraft, och flera andra mål för hållbar utveckling är beroende av ett näringsliv med goda konkurrensförutsättningar.

Enligt regeringen måste hela Sverige ges förutsättningar att fungera, att resa till jobbet, resa med familjen och så vidare. Det är helt grundläggande. Regeringen anser att reduktionsnivåerna ska sänkas för att underlätta för hushållen och för att bibehålla svenska företags konkurrenskraft. Tyvärr har företag redan lagts ned när dieselpriserna blev för höga. En av dem som jag har talat med och som inte bor så långt från mig var förstås ytterligt bedrövad över att behöva lägga ned sin åkerirörelse. Än mer ledsen blev han när han såg att hans transporter övertogs av lastbilar från Östeuropa.

Vi måste ge våra svenska företag möjlighet att konkurrera på lika villkor som andra i Europa. Världen blir inte bättre av att vi skjuter oss själva i foten av vår egen godhet.

Förslaget om reduktionsnivåer på 6 procent för bensin och diesel 2024-2026 skulle innebära att nivåerna sänks med 1,8 procentenheter för bensin och med 24 ½ procentenhet för diesel jämfört med de reduktionsnivåer som gäller i år.

Vad har sänkningen för konsekvenser på priset? Sänkningen och den nya lägre nivån ska gälla under mandatperioden, och det innebär att det kan bli ungefär 5,50 billigare per liter diesel, inklusive moms, att tanka redan 2024 jämfört med om reduktionsplikten hade behållits på nuvarande beslutad nivå. För 2025 och 2026 kan dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre jämfört med om vi inte hade gjort något. Dock är de siffrorna osäkra, men det är de siffrorna som finns att tillgå.

Fru talman! Regeringen anser att de tidigare beslutade reduktionsnivåerna för 2027-2030 bör slopas i avvaktan på en förnyad analys i vilken även andra samhällsekonomiskt effektiva styrmedel övervägs. Som jag sa i min inledning läggs med nuvarande lagstiftning oproportionerligt stor vikt vid att reduktionsplikten ska bidra till att nå etappmålet för inrikes transporter utan att ta tillräcklig hänsyn till konsekvenserna för andra samhällsmål. De höga nivåerna skulle därmed leda till orimligt höga kostnader för hushåll och näringsliv med risk för allvarlig påverkan på svenska företags konkurrenskraft och slå stenhårt mot landsbygden och de gröna näringarna. De som alltså till stor del skulle stå för råvarorna för de höga reduktionspliktsnivåerna hade straffats ut innan de kunde börja leverera i någon större omfattning eftersom de areella näringarna straffas redan här och nu. Det är, fru talman, inte hållbart ur någon synvinkel.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Jacobsson (KD).

Fru talman! Vad gäller försäkringsfrågan är vi helt eniga. Där ser jag inte någon skiljelinje, och det tror jag inte heller finns i den här kammaren över huvud taget. Självfallet är det så att om man har en fastighet måste man kunna försäkra fastigheten.

Som jag nämnde i mitt inlägg finns det tyvärr redan i andra delar problem med detta för att fastigheter ligger ute på landsbygden. Det är alltså inte bara kring klimatanpassningar som vi har utmaningar i detta utan i flera delar. Det hoppas jag att vi kan finna lösningar på.

Vad gäller den andra frågan som Per Bolund tog upp är det faktiskt så att vi nu ger ett riktat statsbidrag till kommuner och regioner för att de inte ska stå ensamma inför en stor ekonomisk utmaning. Det är ju faktiskt så att det finns flera utmaningar. Det är inte bara en jättestor klimatutmaning utan också jättemånga andra utmaningar som vi som samhälle står inför.

Vi som regering måste klara att hantera alla dessa utmaningar samlat, men vi har inte ett träd där det växer pengar utan måste hantera dem med de pengar vi har och laga efter bästa läge.

Fru talman! Jag vill tacka Per Bolund för frågan. Det gläder mig att han har så pass höga tankar om mig att han tror att jag kan allt om regeringens politik. Just bostadspolitik, infrastruktur och försäkringar ligger inte i första hand inom miljö- och jordbruksutskottets område. Jag ska erkänna att det är många saker här i världen som jag inte kan. Detta är några av dem. Men jag kan absolut ställa frågan vidare till ansvarig minister, som jag känner mycket väl, för återkoppling.

Dock har vi redan även ett annat problem, oavsett klimatförändringar. Vissa försäkringsbolag vill inte försäkra på landsbygden i dag. Men det har med värdet på fastigheten att göra. När ett hus är färdigbyggt är det alltså inte värt så mycket som man har betalat för att bygga det. Det tog vi upp flera gånger med Per Bolunds tidigare kollega, Peter Eriksson, för att försöka hitta en lösning, vilket vi inte gjorde. Men jag hoppas att vi kan finna lösningar i det här fallet liksom i fallen Per Bolund nämner. Det måste vi göra, oavsett vad det handlar om.