Isak From

Herr talman och statsrådet! Jag tänkte börja med att bemöta statsrådets sista inlägg i den föregående debatten, alltså det vi inte hade möjlighet att replikera på.

Ja, vi är helt emot fusk. Fusk, dränering och dåligt använda skattepengar ska inte tillåtas. Det var därför den socialdemokratiska regeringen tillsatte utredningen Styrning och uppföljning av folkbildningen, som leds av Liberalerna - i varje fall en tidigare liberal, nämligen Christer Nylander. Frågeställningen är: Varför orkade inte regeringen vänta på den rapporten? Vad gjorde att det var så bråttom att genomföra dessa drastiska neddragningar?

Jag har vid både frågestunder och andra tillfällen hört Mats Persson lyfta fram Botkyrka, och det är klart att det inte är något bra exempel. Men där handlar det om kommunala pengar. Det var kommunen och studieförbundet i samverkan, så det var kommunala pengar. Det är illa nog; kommunerna har inte hur mycket resurser som helst. Men jag har väldigt tydliga exempel på annat: Jag satt i Folkbildning Västerbottens styrelse och var med när Studiefrämjandet nästan fick lägga ned sin verksamhet helt därför att man var inne och anmälde fel antal studietimmar för att nyttja statliga pengar. Det var statliga medel som skulle gå till folkbildningen och som inte gjorde det.

Det fanns alltså skäl att tillsätta utredningen. Men varför orkade man inte vänta på Christer Nylanders utredning? Svara på det, Mats Persson!

(Applåder)

Herr talman och statsrådet! Bildning är farligt för Sverigedemokraterna. Det är förmodligen därför de kontinuerligt har haft med neddragningar i sina budgetmotioner. Det är tragiskt att se att detta nu finns även i regeringens förslag till budget.

Sverige är så mycket mer, säger Mats Persson. Ja, det är det. Det är därför det som regeringen nu gör blir så absurt, så motsägelsefullt och så obegripligt.

Mats Persson hävdar att detta är en satsning. När vi är ute och träffar folkhögskolorna hör vi att de inte ser det som en satsning. De ser det som en neddragning med 400 miljoner och många tusen studietimmar. De ser också regeringens delning av folkbildningen som skadlig. Ute i landet finns nämligen en upparbetad, långtgående samverkan mellan folkhögskolor och studieförbund, särskilt i glesbygd och på landsbygden.

När vi träffade företrädare för Strömbäcks folkhögskola i Västerbotten menade de att de med denna budget kan administrera en nedläggning av folkhögskolan. Då har man kanske lyckats; då har man kapat bort ytterligare ett ben.

Herr talman! Jag fick inget svar. Hur har regeringen tänkt och prioriterat när det gäller studieförbundens betydelse i gles- och landsbygdskommuner?

(Applåder)

Herr talman! Som statsrådet kanske märker engagerar frågan. Tack, Linus Sköld, för en väldigt viktig interpellation!

Herr talman! Man kan säga mycket om landsbygdspolitiken. Det är inte alltid här i Sveriges riksdag som vi har lyckats fullt ut. Men en tydlig motkraft har varit folkbildningen och studieförbunden och studieförbundens närvaro i alla 290 kommuner. Det är en tydlig motkraft som är helt avgörande för bildning och kultur i många av landets kommuner.

Jag ska läsa innantill: "För landets 158 landsbygdskommuner är de helt avgörande - andelen deltagare i åldern 20-64 är nära dubbelt så stor som i storstäderna och i ren glesbygd handlar det om en nära fyra gånger så stor andel som ägnar sig åt studier i cirklar. I Vilhelmina och Åsele deltar mer än en tredjedel av de vuxna i yrkesför ålder, medan siffran för välbärgade kommuner i Stockholms norra förorter inte överstiger 4 procent. Mest deltagande i folkbildningen har regionerna Västerbotten, Gotland, Jämtland, Gävleborg och Jönköping."

Det är inte jag som har skrivit detta, utan det är faktiskt Staffan Larsson, Andreas Fejes och Henrik Nordvall som alla tre är professorer i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet. Är det en slump att de lyfter fram det här?

Jag vill med anledning av interpellationen om politisk styrning fråga vad det var som gjorde att regeringen tog det drastiska klivet att faktiskt kapa stöden till studieförbunden, som är så viktiga för landets alla landsbygdskommuner. Vad var det som gjorde att en samlad regering gick med på det här? Vad var det man fick för att gå Sverigedemokraterna till mötes? Vad var det som gjorde att Liberalerna och Kristdemokraterna faktiskt gick med på den här slakten av studieförbunden?

(Applåder)

Herr ålderspresident! Det är inte bara polisregion Nord som har kritiserat detta. Jag läste nu på morgonen att även Värmland och Kronobergsområdet ser detta. De har skickat iväg poliser, och när de kommer tillbaka till sitt område är övertidskontot redan sprängt. Det är klart att det inte är långsiktigt hållbart att vi utarmar de lokala resurserna på det sättet. Det riskerar också att vara ett hinder om det skulle hända någonting ytterligare, då man skulle behöva göra nya omfördelningar utifrån ett nytt läge.

Här behöver Polismyndigheten och särskilt regeringen och justitieminister Gunnar Strömmer ha en beredskap. Vad gör man om detta händer, om man har tagit den resursen och utarmat den? Om man behöver sätta in nya resurser någon annanstans behöver man ha en beredskap för det.

Jag håller med om att det i grund och botten handlar om att fler ska vilja bli poliser och vilja utbilda sig till poliser. Här är det ett gemensamt uppdrag att lyfta fram yrket och möjligheterna inom det. Men här och nu bör justitieministern tala om för kammaren, för dem som lyssnar på detta och för polisen hur länge en sådan här nationell insats får pågå utan att regeringen reagerar och tydligt säger: Nej, nu behöver detta bromsas. Nu behöver vi faktiskt ta en paus och se om vi gör rätt saker. Här är regeringen ansvarig.

Herr ålderspresident! Det var ju den socialdemokratiska regeringen som aviserade 10 000 fler poliser. Det är klart att även vi socialdemokrater såg att vi behöver göra stora insatser här. Jag själv och även moderater från norra Sverige kritiserade också det faktum att polisregion Nord inte kunde ställa mer än en bil till förfogande under helgen i hela södra Lappland, som är ett område som är större än hela Västra Götaland. Det är klart att det också finns en lokalpolitisk aspekt hos medborgarna. Polisen måste synas och vara närvarande. Här är vi helt överens.

Det som nu framkommer är att polisomflyttningarna kan vara helt nödvändiga. Det kan och måste vara så att man vid behov ska kunna flytta poliser till ett annat ställe eller en annan region. Men att långsiktigt göra det riskerar att dränera möjligheterna till lokal närvaro.

Just nu ser jag inte att regeringen har tagit några initiativ för att bromsa detta. Det behövs naturligtvis stora insatser i Stockholmsområdet för att fortsätta kväsa gängkriminaliteten. Det är inte tal om annat. Men vi kan inte låta det ske på bekostnad av att andra regioner blir underbemannade. Inte minst handlar det om det som jag nämnt i min interpellation.

De stora industriella klimatinvesteringar som nu sker - de är jätteviktiga för hela Sverige och för hela världens omställning, för Sverige går i täten här - lockar också till sig kriminella element som utnyttjar människor. Narkotikaförsäljningen och prostitutionen ökar, och vi ser också genom de insatser som har skett i det myndighetsgemensamma arbetet att det handlar om människor som inte har vare sig arbetstillstånd eller anställningar. Helt plötsligt hittas de och lever under fruktansvärda omständigheter. Detta riskerar att skapa helt andra kriminella element.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Bara i Skellefteåregionen har andelen som åkt fast för grovt rattfylleri och extremt grovt rattfylleri - det handlar om den kategori som är arbetskraftsinvandrare för att arbeta i eller i närheten av den gröna industriella omställningen - tagit resurser i anspråk. Det måste få ta resurser i anspråk, för gör man inte de insatserna hotas legitimiteten för hela den gröna industriella omställningen, och det vill ju ingen av oss.

Därför ligger denna fråga även på justitieminister Gunnar Strömmers bord, och den ska tas på yttersta allvar. Jag ser fortfarande inte att Gunnar Strömmer har redovisat hur lång tid detta ska pågå. Hur lång tid ska en omflyttning få pågå? Vad ser man egentligen? Hur tänker justitieministern hantera Riksrevisionens kritik? Att det finns målsättningar och utfall när det gäller omflyttningarna kan man inte utläsa av polisens redovisningar. Hur tänker justitieministern hantera det?

Herr ålderspresident! Tack, statsrådet Gunnar Strömmer, för svaret! Det tycks ha blivit en ny praxis från regeringen att skjuta på interpellationssvaren. Den här interpellationen skulle ha varit besvarad redan den 4 maj. Låt mig ändå säga att jag är glad att vi kunde ha interpellationsdebatten före midsommar.

Jag ställde interpellationen mot bakgrund av att jag har upplevt en allt större frustration från enskilda poliser men också från polisfack och ledning för poliserna i regionerna. Många av poliserna från de fyra nordligaste länen har skickats till Stockholm för att utreda dödsskjutningar.

Att få bukt med dödsskjutningarna och sprängningarna här i Stockholm är naturligtvis väldigt viktigt och högt prioriterat, men en sådan här långsiktig omflyttning riskerar att leda till att polisen ute i landet inte hinner med utredningar av våldsbrott. Just dessa utredningar är något som polisen under de senaste månaderna med stor frustration har kunnat redovisa läggs på hög.

Jag kunde ha interpellerat Gunnar Strömmer någon månad tidigare. Men jag tänkte att jag skulle avvakta, för så här kan det ju inte fortsätta. Regeringen har haft väldigt hög svansföring när det gäller att åtgärda dödsskjutningar och sprängningar. Jag tänkte att omflyttningarna kanske är tillfälliga, och så har nog Polismyndigheten också tänkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu är jag inte ensam om att ifrågasätta detta. Det gör Polismyndigheten, polisfacket, enskilda poliser och också Riksrevisionen, som har lämnat en rapport som nu ligger på Gunnar Strömmers bord för beredning. Man säger att de långsiktiga omflyttningarna är kostsamma och att det är tveksamt om de faktiskt leder till det man har aviserat att man vill uppnå.

Utgångspunkten för min interpellation är situationen i polisregion Nord och den ökade belastning som kommer med den gröna industriella omställningen. När det sker sådana ofantligt stora investeringar söker sig också kriminella element till den omgivningen.

Det pågår ju ett myndighetsövergripande arbete som tillsattes av den socialdemokratiskt ledda regeringen, och jag uppfattar att det har varit väldigt framgångsrikt. Det vore väldigt tråkigt om den uppkomna situationen innebär att polisen inte kan svara upp mot det som efterfrågas av Arbetsmiljöverket, Skattemyndigheten och Migrationsverket. Dessa myndigheters arbete kräver ju också en polisnärvaro, och här tycker jag att regeringen faktiskt blir svaret skyldig. Jag tycker inte heller att det svar som Gunnar Strömmer ger mig visar att regeringen faktiskt är medveten om frågans allvar.

Herr ålderspresident! Jessica Stegrud har inte hunnit hit till kammaren, så vi fortsätter. Det kanske kommer mer i en kommande debatt.

Om jag hade interpellerat hade jag skrivit att jag nu välkomnar regeringens nya inriktning. Men jag skulle också ha ifrågasatt varför man har svängt om pengarna som har gått till SGU. SGU hade ju också i uppdrag att kartlägga havsbottnarna för att utreda var vi kan bygga mer havsbaserad vindkraft säkert och uthålligt.

Det är klart att även den havsbaserade vindkraften ska byggas på rätt ställen och under rätt förutsättningar. Framgent behöver vi, från vår utgångspunkt sett, bygga på både öst- och västkust. Det är ingen som har kunnat bevisa att det finns ställen där det inte alls blåser i Sveriges avlånga land. Jag, som har varit på västkusten under ett antal år under uppväxttiden, kan med ganska god noggrannhet säga att det går att räkna de dagar då det inte blåser ute på öarna på västkusten på den ena handens fingrar. Men det blåser naturligtvis också på östkusten.

Därför är det fortsatta arbetet framöver otroligt viktigt. Energi- och näringsminister Ebba Busch kan väl i sitt avslutande inlägg svara på hur man tänker sig det hela när det gäller SGU. Ska de fortsätta arbetet längre fram? Har man skjutit på det lite grann? Eller vad är anledningen till att man ändrade budgetförutsättningarna för SGU?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, näringsministern!

Jag tänker att Jessica Stegrud kanske är försenad och hinner hit om jag begär ordet. Den här frågan förtjänar lite mer debatt. Jag välkomnar näringsminister Ebba Busch historiska omsvängning när det gäller vindkraften.

Jag välkomnar också det svar som näringsministern gav till Marielle Lahti om vindkraftens betydelse. Jag skulle vilja gå så långt som att säga att den vindkraft som kan byggas till havs inom elområde 3 och 4 också är en satsning på norra Sverige som är otroligt viktig.

Där vill jag ge näringsministern rätt. Det som vi har haft under lång tid i Sverige är en kraftig underproduktion av el inom elområde 3 och 4. En kraftfull utbyggnad av särskilt den havsbaserade vindkraften inom dessa områden skulle också göra att det blev ett robustare elnät.

Det är under förutsättning att vi klarar att bygga ut elnäten. Det vet också näringsministern. Näringsministern är också fullt medveten om den komplexitet som finns och som ibland landar i långa miljöprövningar.

Det har också att göra med att en del kommunalråd, särskilt moderater och sverigedemokrater i Skåne, säger nej. Man säger nej till vindkraft och nej till kraftöverföring, vilket blir otroligt kontraproduktivt.

Om vi nu behöver ett mer robust elsystem så behöver också några säga ja. Därför välkomnar jag att regeringen nu har sagt ja. Det är otroligt viktigt för synen på Sverige som industriland att Sverige orkar med att växla upp energiproduktionen i södra Sverige. Det blir förmodligen ingen batterifabrik i Mariestad eller Göteborg om man inte ser att energiproduktionen kommer att byggas ut.

Vi kommer naturligtvis att fortsätta att följa den här frågan från Socialdemokraterna. Jag hade sett fram mot debatten mellan Jessica Stegrud och Ebba Busch. Jag ser att det finns ett litet skav i regeringsunderlaget i den här frågan. Men det kanske framkommer i en senare debatt.

Fru talman! Det är uppenbart att flera företrädare för regeringen har landat i att man säger en sak före valet och sedan en annan efter valet.

Vi har i veckan kunnat höra flera företrädare för regeringen, både miljöministern, statsministern och nu här i kammaren även finansministern, säga att vindkraft är viktigt, särskilt havsbaserad vindkraft. Ändå skär regeringen och finansministern, både i höstens budget och nu i vårändringsbudgeten, ned på anslagen till länsstyrelsen och SGU. Man omprioriterar; man säger en sak före och gör något annat efter.

SGU hade uppdraget att kartlägga havsbottnar inför möjliga etableringar av havsbaserad vindkraft. Nu drar regeringen ned på anslagen och omprioriterar anslaget till SGU. Man säger en sak före valet, nämligen att detta är viktigt, och samtidigt drar man bort förutsättningarna för myndigheterna att klara tillståndsprocesserna.

Var finansministern och Finansdepartementet medvetna om detta?

Fru talman! Jag kan garantera äldre- och socialförsäkringsministern att vi socialdemokrater kommer att stå på deras sida - Tommy, Birgitta och andra - som nyttjar försäkringspengen och behöver vara sjukskrivna. Deras rätt ska möjliggöras, och de ska inte onödigtvis bli misstrodda. Det är ändå grunden för socialförsäkringssystemet att de som behöver ersättning ur systemet också ska få det.

Det kommer med all sannolikhet att vara så att regeringens hantering av de olika elstöden kommer att granskas, både av KU och Riksrevisionen och förmodligen också av EU-kommissionen, särskilt när det gäller att man har blandat ihop de delar som kanske främst har med jordbruksföretagen att göra med det stöd som går till konsumenter. Jordbruksföretagen ligger under ett särskilt regelverk.

Jordbruksföretag i södra Sverige har nu kunnat ta del av elstöd medan jordbruksföretag i norra Sverige inte kommer att kunna ta del av det. Grunden i den gemensamma jordbrukspolitiken är att de delar som ska finnas med ska vara gemensamt godkända. Jag förutsätter att flera olika aktörer kommer att hantera detta.

Det är samma sak med det som gäller företagsstöden. Här är det tydligt aviserat att vissa delar av landet kommer att få elstöd medan andra inte kommer att få det. Det kommer också med all sannolikhet att granskas.

Men vi är helt överens om att vi behöver jobba gemensamt för att tydliggöra att socialförsäkringssystemet ska vara robust och rättssäkert och att det inte ska vara för några gängkriminella. Och då behövs det en robust myndighet som inte själv gör den mängd fel som man tidigare har gjort.

Fru talman! Det här har ju varit en fråga som har debatterats ganska flitigt i medierna och på sociala medier. Jag blev kontaktad av en medborgare i Västsverige som ville betala tillbaka sitt elstöd. Han fick beskedet att det inte gick. Han har dock blivit lugnad med att han ska få bli beskattad för pengarna.

En annan medborgare, i Mellansverige, kontaktade oss för att beskriva sin frustration. När hen hade fått utbetalt för mycket föräldrapenning blev hen polisanmäld för att hen som enskild inte hade upptäckt att det var för mycket.

Samtidigt har det i olika omgångar nu beskrivits som att det inte blir samma åtgärder i de här delarna. Det är klart att det blir en viss frustration för enskilda som drabbas av en sådan hantering.

Statsrådet nämner den utbetalningsmyndighet som förhoppningsvis kommer att starta den 1 januari 2024. Det arbetet startade genom en utredning av den socialdemokratiskt ledda regeringen eftersom vi såg det omfattande fusket. Inte minst handlar det om att gängkriminella startar företag, har svarta pengar som förs in i bolaget och sedan låter enskilda ta ut och skapa föräldrapenning och annat. Det är av största vikt att denna myndighet kommer på plats.

Noterbart är att högerregeringen med beslutet att lokalisera myndigheten till Hammarby sjöstad frångick den lokaliseringsprincip som framlades för riksdagen i propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder, där huvudinriktningen i fortsättningen skulle vara att nya myndigheter skulle placeras utanför Stockholm. Det hade väl varit en fin trofé för ministern att plocka hem till Småland att lokalisera myndigheten där?

Ett tydligt medskick blir alltså att kommande myndigheter och myndigheters placering kan göra väldigt stor nytta ute i landet. Det finns fler lokaliseringsplatser än Hammarby sjöstad.

Jag vill särskilt betona vikten av den fortsatta hanteringen av de fyra elstöd som fortfarande inte är fullt ut utredda eftersom en del av de utbetalningar som gått ut i första omgången har visat sig vara felaktiga. Nu kommer det en ny utbetalningsomgång, och då är det av största angelägenhet att statsrådet och Försäkringskassan har vidtagit relevanta åtgärder, så att nya fel undviks.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Låt mig börja med att gratulera Anna Tenje och Växjö till SM-guldet i går. Jag hoppas att hon hinner fira ordentligt. Det var innovativt att bygga en finsk mur in i Växjös mål. Bygdens söner från Skellefteå klarade inte riktigt ut det. Nästa gång kanske det är möjligt - vi får se.

Fru talman! Utgångspunkten för min interpellation är regeringens hantering av elstöden. Man har på olika sätt haft fyra olika former för elstöd hoppandes omkring. Det var väldigt tydliga löften i valrörelsen om att ett elstöd skulle vara på plats och betalas ut den 1 november.

Det är ett mischmasch av brutna vallöften som har kompletterats med nya osäkerheter. Det är fortfarande så att regeringen har delat landet. Den har varit tydlig med att norra Sveriges företag inte ska få något elstöd. De företag i södra Sverige som nu har fått elstöd på ett sätt som de inte skulle ha kunnat få men ändå har fått - via de pengar som var avsedda för privatpersoner och som har hanterats av statsrådets myndighet Försäkringskassan - råder det också lite osäkerhet kring.

Man har från regeringshåll kommenterat att stödet inte ska behöva återbetalas. Däremot har Skatteverket gått ut och betonat att stöden ska beskattas, vilket är välkommet. Lägg därtill att det är tydliggjort i granskningen att många av de företag som har fått elstöd som borde ha gått till privatpersoner kan vara jordbruksföretag. Dessa ligger som bekant under EU:s jordbrukspolitik och berörs särskilt av de statsstödsregler som gäller jordbruk.

Samtidigt uppger Försäkringskassan att man har varit väl medveten om att stödet som har gått och som skulle gå till privatpersoner också kan ha betalats ut till näringsverksamhet på grund av att man har samma elmätare.

Vi vet att det hela var ett hastverk. Trots de tydliga löften som högerregeringen har gett råder fortfarande betydande osäkerhet, främst från företagen.

Precis som Anna Tenje redogjorde för i sitt svar genomför Försäkringskassan väldigt många utbetalningar. Av dem som genomfördes 2021 bedömde Försäkringskassan själv att 130 000 var felaktiga och att myndigheten betalade ut 1,6 miljarder kronor för mycket. Försäkringskassan har också redovisat att 20 procent av dessa felaktiga utbetalningar beror på att myndigheten själv har gjort fel och att man är medveten om det.

Trots det polisanmäler myndigheten enskilda som har fått felaktigt utbetald försäkringspenning eller sjukpenning. Jag säger ingenting om det. Däremot skickar det lite olika signaler om att det råder olika regelverk och om vad som ska räknas som en brottslig handling och vad som inte ska räknas som det. Jag tycker att statsrådet här kan förtydliga vad som ska vara en brottslig handling.

Herr ålderspresident! Tack, statsrådet Erik Slottner!

Vi förväntar oss att det kommer lite mer. Just nu är signalvärdet från regeringen kanske åt andra hållet när en ny stor myndighet placeras i Stockholm. Det är läge att avisera att man till exempel ska placera statliga servicekontor i ett antal mindre kommuner som i dag saknar statliga servicekontor. De kan kanske placeras i Bjurholm, i Norsjö, i Malå eller någon annanstans.

Det finns i varje fall väldigt goda förutsättningar att hitta kommuner någonstans i spannet 112-290. Stockholm är en av de 290. Det är klart att det kommer att vara många statliga jobb i Sveriges huvudstad Stockholm. Det är inte tu tal om det. Men staten behöver också vara synlig och representerad i resten av landet.

Det är en bidragande faktor för regional utveckling. Det ger mervärde åt andra delar. Vi socialdemokrater som satt vid regeringsmakten under åtta år vet att man behöver styra myndigheterna. Generaldirektörer tenderar att vilja förlägga sina verksamheter till storstadsområdena eller Stockholm.

Man var tvungen att lägga in skrivningar om att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan skulle finnas i alla kommuner för att de skulle göra det. Det krävs att en regering styr sina myndigheter för att det ska möjliggöras.

Sedan ser vi fram emot den skrivelse som ska komma till riksdagen med förslag på åtgärder och vad regeringen tänker sig att göra för att uppfylla det av riksdagen fattade beslutet om sammanhållningspolitiken för Sveriges landsbygd, så att den blir genomförd.

Herr ålderspresident! Det finns fler skäl än bara regionalpolitiska hänsyn. I Riksrevisionens granskning framkommer att lokaliseringar ute i landet har varit väldigt lyckade. Erik Slottner tar själv upp att delar av en myndighet kan förläggas på annan ort.

Ute i landet kan man få billigare lokalkostnader, men framför allt är det långsiktigt bättre då personalomsättningen oftast är lägre där. Man får större kontinuitet i verksamheten om den är placerad i Lycksele, Gällivare, Karlstad eller någon annanstans ute i landet. Man får oftast bättre resultat, bättre arbetsmiljö och lägre personalomsättning, och dessutom får staten ut mer ur varje satsad krona samtidigt som man får mer statlig service till medborgarna.

Det handlar därför om långt mycket mer än bara regionalpolitiska hänsyn. Det finns också en kostnad för staten som man bör beakta. Det här handlar om ekonomi men också om staten som arbetsgivare.

Vi som bor i mindre kommuner ser en viktig faktor i att statliga arbetstillfällen kan möjliggöra privat etablering. Matchningsproblematiken i norra Sverige är just nu jättestor. Industrin söker med ljus och lykta efter folk att anställa. Om en familj ska flytta till Västerbotten för att ta ett nytt jobb kanske det bara är en i familjen som kan ta jobb inom industrin medan den andra har sin erfarenhet och kompetens från en statlig förvaltning. Där kan en insats som denna möjliggöra industrin och den gröna omställningen.

Detta är perspektiv som regeringen måste ha med sig i arbetet för att staten ska finnas närvarande i hela landet.

Herr ålderspresident! Jag tackar statsrådet Erik Slottner.

Jag läste att regeringens nya utbetalningsmyndighet kommer att placeras i Stockholm, och det är därför utgångspunkten för min interpellation. Det här är en ganska stor ny myndighet, och det fick mig att fundera över om den nya regeringen har ändrat inställning till den lokaliseringsprincip som riksdagen angav i och med att propositionen om en sammanhållen politik för Sveriges landsbygder behandlades. Utgångspunkten i den var att staten ska finnas och växa i hela landet, att nya myndigheter i huvudsak ska placeras utanför Stockholm och att fler statliga arbetstillfällen ska möjliggöras i hela landet.

I mitt eget hemlän Västerbotten finns ganska hög statlig närvaro, särskilt i Umeå som är universitetsstad men även i Skellefteå och kanske Lycksele. I övriga tolv kommuner är den statliga närvaron betydligt glesare. Några kommuner har dock fått möjlighet att prova att ha ett statligt servicekontor, och de har relativt god erfarenhet av det. Som Erik Slottner säger i sitt svar har hittills dock bara 112 av 290 kommuner statliga servicekontor.

För oss socialdemokrater är det intressant att få höra hur den nya regeringen tänker i dessa frågor. Som jag ser det finns det egentligen inga hinder i Tidöavtalet, som regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna har förbundit sig till, för detta. Inget säger att man måste motverka den av riksdagen fastlagda strategin att fler myndigheter ska förläggas i resten av landet och att statliga arbetstillfällen ska skapas i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Grunden för ett sammanhållet och fungerande samhälle är att staten, regionen, kommunerna och näringslivet kan verka tillsammans på en ort. Det gör det möjligt också för till exempel arbetslösa, sjukskrivna och nyanlända - alla de som särskilt behöver staten och statens insatser - att antingen komma tillbaka till arbetslivet, komma tillbaka från sjukskrivning eller komma ut i arbetslivet när man är nyanländ i Sverige.

Det kan även gälla en sådan enkel sak som att kunna hämta ut passet lätt. Polisen är en statlig myndighet som är väletablerad och som skulle kunna ta en större del. Men många människor, särskilt i mindre kommuner som exempelvis Sorsele, måste åka väldigt långa sträckor för att hämta ut sitt pass.

Jag tycker att den nya regeringen behöver svara på vad den egentligen vill göra för att staten ska finnas i hela landet.

Herr ålderspresident! Jag ser positivt på det som statsrådet sa om att man kan tänka sig att se över stödet till jobbresor. Detta tror vi är väldigt viktigt. Vi kanske till och med får besked om det i vårbudgeten; det skulle ju vara vällovligt.

Jag tror att det är sådana insatser som vi behöver. Vi behöver komma bort från det kulturkrig som Moderaterna och Sverigedemokraterna har bedrivit mot norra Sverige. Moderaterna från Stockholmsregionen ifrågasätter hela den gröna industriella omställningen, samtidigt som Sverigedemokraterna motsätter sig alla former av vindkraft över huvud taget.

Vi vill egentligen inte att detta ska behöva diskuteras. Vi socialdemokrater kan gärna diskutera en hållbar arbetskraftsinvandring, men då ska det bygga på att det är arbetsmarknadens parter som kommer överens genom en arbetsmarknadsprövning - vilka människor behövs, och vilken särskild kompetens behöver komma till Sverige? Dessa människor ska ha rimliga villkor, kollektivavtal, rätt till heltid och så vidare.

Låt oss diskutera detta - då är det fullt möjligt.

Samtidigt har vi alla de drygt 300 000 arbetslösa i andra delar av landet som gärna vill komma ut i arbete. Den som följde Ekots rapportering under påskhelgen kunde höra att Trä- och Möbelföretagen och småhustillverkarna meddelade att de förmodligen måste varsla uppemot 2 000 arbetstagare i Småland och Mellansverige. De vill förmodligen också ha en möjlighet till omställning och ett nytt arbete. De vill också komma ut i arbete och få sin förtjänst. Detta kan regeringen och Arbetsförmedlingen faktiskt hjälpa till med.

Herr ålderspresident! Jag tackar statsrådet och särskilt interpellanten Serkan Köse.

Att vara från Västerbotten kan vara helt fantastiskt. Men det är lite mer än fantastiskt, för just nu är det blodbrist - befolkningsbrist och samlad kompetensbrist - i alla kommuner i Västerbotten.

Skellefteå, där den gröna industriomställningen startade, driver nu klimatomställningen och industriomställningen i hela Sverige. Det är början på det som sedan kommer i Norrbotten, där kanske uppemot 1 000 miljarder kronor investeras. Den kartläggning som Region Västerbotten har gjort visar att det fattas 40 000 människor till industrin och offentlig sektor, och det fattas minst lika många till i Norrbotten. Då krävs det ju lite mer.

Det krävs kanske också en samordning i Regeringskansliet. Dagen här i kammaren började med en interpellationsdebatt mellan Ebba Busch och vår partikamrat Daniel Vencu Velasquez Castro om den gröna industriomställningen, där Ebba Busch faktiskt svarade att regeringen kommer att ta fram en särskild strategi för norra Sverige. Det är ju bra. Jag tänker att det kanske berör även Johan Pehrson och Arbetsmarknadsdepartementet.

Precis som interpellanten Serkan Köse har lyft fram handlar det nämligen om att vi har en stor arbetslöshet i delar av landet och en stor brist på människor i andra delar. Då är det matchning som krävs.

Den tidigare och den nuvarande regeringen har faktiskt samma samordnare. Jag har här en rapport som har lämnats in till Regeringskansliet, Rapport från samordnaren för samhällsomställning vid större företagsetableringar och företagsexpansioner i Norrbotten och Västerbotten. Den har Peter Larsson lagt fram för regeringen. I rapporten finns det två stora kapitel om kompetensförsörjning, matchning och befolkningsförsörjning. Jag tänker att det är någonting som också Johan Pehrson kan läsa. Det finns väldigt många delar i rapporten som handlar om en förstärkt yrkesutbildning och om arbetsmarknadsutbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns också en del som Arbetsförmedlingen i Skellefteå lyfte fram när jag träffade dem och som de ser som ett jättebekymmer: När de hittar personal i andra delar av landet som kan tänka sig att ta jobb där uppe finns det inte resurser för dem att åka upp till norra Sverige, göra en övernattning och åka tillbaka. De resurserna är nämligen för små. De har inte räknats upp på länge. Just nu har vi dessutom en kraftig kostnadshöjning på både resor och boende, vilket regeringen säkert är väl medveten om.

Det finns alltså människor som kan tänka sig att söka ett jobb - att få en matchning till ett arbete - i norra Sverige, men då finns inte resurserna. Och det är Johan Pehrsons myndighet Arbetsförmedlingen som kan säkerställa att de finns.

Herr talman! Det verkar ju mer långsiktigt.

Jag ska berömma regeringen för det beslut man tog om att förstärka sfi:n för nyanlända ukrainare. Det är en viktig insats. Men samtidigt har man i den budget som röstades igenom här skurit i arbetsmarknadsutbildningarna. Vi har arbetslöshet i många delar av landet. Många skulle med rätt utbildning kunna ta ett av de jobb som nu växer fram i norra Sverige. Här har Liberalerna faktiskt någonting att leverera.

Men jag förstår också problematiken med regeringssamarbetet. Det kan inte vara helt lätt.

Herr talman! Jag tackar Louise Eklund för anförandet. Jag tänkte passa på att begära replik eftersom Liberalerna är det parti i Tidösamarbetet som sitter på Arbetsmarknadsdepartementet.

Just nu pågår i norra Sverige den största industriella revolution vi haft i Sverige på över hundra år. En stor del handlar om kompetensförsörjningen. Just nu håller regeringen på att begränsa möjligheterna att kompetensförsörja den gröna industrin, där grunden är mineralutvinning. Vi ska börja producera koldioxidfritt stål. Vi ska bygga upp flera nya anläggningar. Alla de anläggningarna behöver inte bara el och tillståndsprocesser utan även arbetskraft.

Hur tänker sig Liberalerna att i regeringssamarbetet säkerställa att industrin hittar sin kompetens?

Herr talman! Jag hörde ingenting om någon tidsplan. Näringslivet har ifrågasatt varför man inte tar de delar i Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsutredningen som redan är klara och som näringslivet har efterfrågat och gör verkstad av dem här och nu.

Utredningen om försörjningen av strategiska innovationskritiska mineral skulle kunna skickas ut på remiss så att vi får remissinstansernas synpunkter om hur man ska minska markkonflikterna ute i landet och hur man ska få acceptans för gruvöppningar i södra Sverige, där jordbruket, vattnet och andra intressen konkurrerar med behovet av att bryta strategiska mineral.

Hur ska detta gå till? Man kan börja med att leverera det som är klart.