Daniel Helldén

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation om nya stambanor på sträckan Lund-Hässleholm.

Frågan var om det kommer att byggas två nya spår på stambanan så att vi får fyra spår mellan Lund och Hässleholm. Tyvärr, som vi har hört tidigare här, får vi inget svar från statsrådet utan snarare en upprepning av det pressmeddelande som departementet skickade ut den 23 december. Det ges inga besked. Jag skulle säga att statsrådet lika väl kunde ha skickat ut pressmeddelandet igen i stället för att skriva ett interpellationssvar. Jag hade förväntat mig något mer substantiellt om vad som gäller för Södra stambanan och specifikt för nämnda sträcka och de kapacitetsbehov som vi har för godstrafiken, persontrafiken och regionaltrafiken.

Vi vet att behovet är stort och att det växer. Överflyttningen av transporter till tåg är nödvändig. Om vi ska klara klimatmålen, om vi ska klara att ha ett fungerande järnvägssystem som inte stannar vid minsta störning, om medborgarna säkert ska komma till jobbet eller till släkt och vänner och om godset ska komma fram behöver vi nya spår. Därom finns ingen tvekan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu vet vi dessvärre att beslutet från regeringen dagarna före julafton mycket väl kan innebära att det inte blir några ytterligare stambanor och spår, framför allt inte mellan Lund och Hässleholm. Risken är överhängande att vi blir sittande med två spår på stambanan under överskådlig framtid. Det innebär att hela den kapacitetsförstärkning som vi så väl behöver och som alla inser behövs kommer att försenas med decennier. Detta är djupt oroväckande.

Nya stambanor behövs inte bara för Lund-Hässleholm, utan vi behöver bygga ett robust nät i hela södra Sverige. Detta vet också statsrådet, även om han nu säger att han har ändrat sig. Jag måste citera statsrådet, fru talman, för jag tycker att det är lite roligt: "Det enskilt största problemet i transportsystemet är kapacitetsbristen inom vårt nuvarande järnvägssystem. Kapacitetsbristen begränsar kraftigt järnvägens möjlighet att tillgodose dagens och framtidens behov. Nya stambanor skulle avlasta de gamla, som kan fortsätta användas för persontrafik, men också i högre grad reserveras för godstrafik. Det förbättrar för pendling och stärker förutsättningarna för svensk industri med ökad punktlighet av leveranser."

Fru talman! Statsrådet inser att detta behövs - det är det ingen tvekan om. Statsrådet inser det också när det gäller de centrala delarna, som också har ryckts bort, alltså Hässleholm-Jönköping, Linköping-Jönköping och Borås-Jönköping. Statsrådet säger i en annan motion att det är helt nödvändigt för Jönköpings län att detta görs, för att man ska kunna få till bra transporter när det gäller det lokala näringslivet och de boende i området.

Statsrådet vet att stambanorna behövs men står nu i begrepp att skrota alla möjligheter till nya förstärkningar av stambanor. Återigen: Detta är otroligt problematiskt.

Det gör det än mer oroväckande att statsrådet har låtit plocka bort alla de sträckor som vi nu talar om i EU:s planering för nya stambanor, det så kallade TEN-T-nätet. Detta sätter käppar i hjulet, inte bara för denna mandatperiods regering utan även för framsynta kommande regeringar som vet att detta behövs.

Jag måste fråga statsrådet: Hur kan statsrådet försvara detta? Vi kan helt enkelt inte frånhända oss hjälpen från EU att bygga nya stambanor.

Fru talman! Vi säger för det första att vi ska klara klimatmålen. Det klarar inte den regering som sitter nu; det visar budgeten alldeles tydligt.

Sedan vet vi att många, hela befolkningen egentligen, drabbas av de höga energipriserna när det gäller transporter med bilar. Regeringen ägnar sig åt att subventionera bensin och diesel och behåller ett gammalt reseavdrag. Allt detta pekar på att det mesta av pengarna går till storstadsregionerna och en stor grupp stockholmare. Det är helt fel. I stället ska man se till att man har riktade bidrag som är träffsäkra. Det klarar inte den här regeringen.

I vår budget har vi ett skatteavdrag som man får göra när man bor i vissa typer av glesbygd, vilket är ett stöd som går till alla, i stället för att som regeringen lägga en stor mängd pengar på en massa stockholmare som inte behöver bidragen. Jag tycker att det är tråkigt att se denna utveckling.

Jag måste kommentera detta med Bromma kontra Arlanda och en fjärde landningsbana; det finns ju tre i dag. Alla utredningar visar att det inte behövs. Alla rapporter visar att flygandet är på en låg nivå, och utvecklingskurvorna och den strukturella förändring som har skett när det gäller flygande visar att det inte behövs.

Kommunikationer

Vad vi behöver göra på Arlanda är att justera terminalbyggnader och göra det som Arlandautredaren kallade en brommafiering av terminalerna så att det går fort, så att man som på Ikea kan smita igenom och slipper gå genom affärer och annat så att det blir mer effektivt för dem som reser. Det skulle vara jättebra för gotlänningarna. De kommer dit, går på ett snabbt tåg in till stan och är snabbare inne i Stockholms city än när de flyger till Bromma. Jag tror att det mer handlar om någon idé om att se det vackra Stockholm från luften innan man landar i Bromma. Det kan jag förstå, men det är inte så bra för vare sig Stockholm eller klimatet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 december.)

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Detta ligger möjligtvis lite utanför budgetdebatten. Den som lyssnade på de kommentarer som gjordes hörde att ett problem med Bromma är att man inte kommer ut i världen. Samlingen av flygtrafiken på Arlanda ger den möjligheten, även för gotlänningarna. Det finns en idé om att Bromma är bra. Det tar längre tid att ta sig från Bromma in till Stockholms city än det tar från Arlanda till Stockholms city när det är rusningstrafik, vilket är den vanligaste tiden att komma dit. Om det är någonstans man ska flytta flyget är det alltså till Arlanda. Det är bra för gotlänningarna och för resten av landet, och det är bra för det flyg som är kvar.

När det sedan gäller Gotlandsfärjorna och den problematik som finns där med det dyra bränslet kan vi notera att man har tagit bort LNG, fossilgas, och helt enkelt har petat in oljegas för att sänka kostnaderna, i stället för att dra ned lite grann på farten. Vår uppfattning är att denna hastighet inte behövs.

Det sägs att den behövs för de varutransporter som sker. Det finns ingen anledning att ha den hastigheten när man går från Gotland till Stockholm - eller Nynäshamn, som är den hamn som ligger närmast Stockholm. Jag kan inte uttala mig om hur det är med Oskarshamn, men det sägs att man för att kunna köra morötter från Gotland ned till Helsingborg behöver hålla hög hastighet så att man sedan hinner upp till Stockholm med dem. Varför kör man dem då inte direkt till Stockholm? Det är mycket märkligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Man behöver alltså inte denna hastighet. Man sparar otroligt mycket bränsle på att inte hålla så höga hastigheter. I en sådan här tid, när det är brist på bränsle, det är dyrt och vi måste klara klimatutsläppen, är det så man ska göra.

Fru talman! Vår bedömning är att antalet beredskapsflygplatser räcker.

Det vi sett på flygområdet när det gäller sjuktransporter är att vissa regioner har gått och satsat på jetflyg, som sannolikt kräver viss förändring när det gäller flygplatserna. Det var en felsatsning; så skulle man inte ha gjort. Man har problem med dessa flyg.

Vi har en flotta som klarat det här på ett bra sätt. Det har fungerat i hela landet. Det har inte varit ett problem för sjukvården med dessa flygplatser.

Det är vår bedömning att det här inte behövs. Det finns bättre saker att lägga pengarna på än att sätta igång nya flygplatser.

Fru talman! Ja, frågan om beredskapsflygplatser är intressant.

Vad vi kan se är att vi har flygplatser så att det sannolikt räcker. Det finns områden där det möjligtvis skulle behövas någonting, men det finns ett stort antal flygplatser.

Det märkliga är att den som tittar på kartorna över det här kan se att man på många ställen vill peta in fler där det finns närliggande flygplatser. Många gånger har man en idé om att det ska vara en beredskapsflygplats, men egentligen satsar man på någonting annat.

Vi gör bedömningen att de här extra satsningarna inte behövs. Det går att använda de flygplatser som redan finns, och vi räknar med att det ska kunna fungera på ett bra sätt.

Fru talman! Jag ska inleda med att säga att vi inte deltar i beslutet utan i stället har ett särskilt yttrande.

Vi behöver ett robust, hållbart och rättvist transportsystem. För att nå dit krävs mod, handlingskraft och kloka reformer. Tyvärr ser vi i regeringens och SD:s budget en avveckling och en nedmontering av det sunda förnuftet. Ingenstans går det att hitta reformer som leder framåt. I stället är det handbromsen i, en tvär gir och en återgång till förra seklets fossila samhälle. Återgången saknar motstycke. Vi ser hur regeringen slänger bort planeringen för nya stambanor, dränerar järnvägsunderhållet på pengar och tar bort medlen till det nationella biljettsystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

För att Sverige ska kunna ställa om till ett fossilfritt samhälle behövs ny järnväg, nya stambanor och smart kollektivtrafik. Persontrafiken växer men lider av återkommande förseningar. Svenskarna vill verkligen åka tåg. Men då säger regeringen stopp. Medan folket står på perrongen och fryser rycker man bort 750 miljoner från underhåll och lägger det på potthål.

Det handlar om ett järnvägsunderhåll som alla vet är akut. Det enda vi vet från alla rapporter om järnvägens status är att järnvägen lider av en underhållsskuld. Om det hade funnits någon ryggrad i regeringen hade de pekat med hela handen och sagt till Trafikverket: Underhåll! Gör vad ni är ålagda att göra! I stället skyller man på Trafikverket och tar bort pengarna. Det är denna regering i ett nötskal.

Miljöpartiet återställer pengarna till järnvägsunderhållet, satsar på smarta lösningar för kollektivtrafiken och bygger järnväg. Vi behöver nya stambanor söderut, i Borås och i Jönköping. Vi behöver snabba järnvägar till Oslo, fyrspår till Uppsala och dubbelspår på nya Ostkustbanan. Vi sätter igång Norrbotniabanan. Hela Sverige behöver hållbar järnväg.

Regeringen och SD deklarerar nu också i budgeten att Bromma flygplats ska vara kvar. De kramar hårt en förlegad flygplats likt en nallebjörn. Alla vet att det är en hämsko för det flyg som behövs. Det flyg som är kvar efter pandemin, efter ett ändrat arbets- och resebeteende när affärsflyget krymper ihop och efter boomen med smarta digitala lösningar, behöver samlas på Arlanda.

Konsolideringen av flyget är bäst för Sverige, men en nallebjörn är uppenbarligen vad regeringen vill satsa på. Bromma ska såklart läggas ned!

Transportsektorn ska klara sina mål om 70 procents reduktion av utsläppen fram till 2030. Det är ett mål som är fastlagt. Statsministern säger att det ligger fast. Klimat- och miljöministern betonar det. Men regeringens budget talar tydligt ett annat språk. Med förvånansvärd övertydlighet fastslår budgeten att klimatmålen för transportsektorn inte kommer att nås med denna politik. Man river upp det beslutade reseavdraget, sänker reduktionsplikten, sänker drivmedelsskatten, tar bort elbilsbonusen och pytsar ut mer pengar på vägar. Det är en lång lista som enligt regeringens egen budget gör att klimatmålen inte nås.

Jag får lov att gratulera SD till en exemplarisk politisk seger. Jag beklagar dock sorgen för mänskligheten.

Sorgligast är nog att reseavdraget skrotas. Det var en genial reform som alla partier för ett halvår sedan stod bakom - alla utom SD. Här ser vi en trend.

Övergången vi behöver till hållbara transporter där kollektivtrafikresande, samåkande och nya smarta mobilitetslösningar skulle få ett starkt ekonomiskt incitament skrotas samtidigt som det enorma slöseri med skattemedel som det gamla systemet innebar permanentas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Hela 3 miljarder kommer att gå till fusk för att SD - som pratar om lag och ordning - ska kunna blidka bilåkande, rika storstadsbor. Det är de som vinner mest på systemet och inte, som man påstår, de boende på landsbygden eller i glesbygden med små resurser. Nej, vad vi ser hos den här regeringen är en omvänd Robin Hood-politik.

I Miljöpartiets budget behåller vi det beslutade färdmedelsneutrala reseavdraget, och vi lägger medel på sänkt skatt i glesbygd för att kompensera för de ökade kostnaderna för drivmedel. Vi behåller bonus malus men sänker nivån för vad en bil får kosta för att man ska få statligt stöd. Vi premierar låginkomsttagare så att de kan leasa elbil, och vi lägger en skrotningspremie på 20 000 kronor på bilar äldre än 15 år. Det är pengar som man kan använda till smart resande.

Vi ska ställa om transportsektorn. Vi ska gå över till elfordon. Vi ska under en övergångsperiod, under den tid vi fasar ut 4,5 miljoner fossilbilar, blanda in biodrivmedel så att klimatutsläppen minskar. Det är vår skyldighet.

Men vi måste också satsa på alternativen, på kollektivtrafik, gång, cykling och smarta mobilitetslösningar. Vi ser i regeringens budget att stadsmiljöavtalen dräneras på pengar. De medel som skulle ha kunnat gå till kollektivtrafiksatsningar, till spårväg och till smarta cykellösningar rycks bort och sägs gå till laddinfrastruktur.

Det är viktigt att vi bygger ut laddinfrastrukturen inte minst längs det nationella vägnätet, våra riksvägar. Men det får inte ske på bekostnad av satsningar på alternativen till bilen. Det är förödande. De här satsningarna måste gå hand i hand, och för att omställningen ska fungera måste vi värna gång och cykling.

Trafikverket måste ta ansvar för cyklingen i landet. Vi kan inte låta dem fortsätta bygga bort möjligheten för oskyddade trafikanter att färdas på landsbygden. Två-plus-ett-vägar ska inte få byggas utan ersättningslösningar, och vi ska tillskapa servicenära cykling. Cykling är inte ett storstadsprivilegium utan ska vara en nationell möjlighet för alla och envar.

Pandemin slog hårt mot kollektivtrafiken. Vi är nu i en situation där kostnadsutvecklingen skenar samtidigt som just kollektivtrafiken är livlinan för alla som inte har råd att skaffa sig en subventionerad bil. Kollektivtrafiken är också navet i ett hållbart mobilt samhälle. Därför lägger Miljöpartiet 5 miljarder extra på kollektivtrafiken.

Miljöpartiet tar ansvar för en omställning av transportsektorn, satsar pengar på hållbar mobilitet, ser till att tågen går i tid och skickar pengarna till dem som behöver dem. Där skiljer sig vår politik från regeringens omvända Robin Hood-politik, en politik som är vattenstämplad SD.

Miljöpartiet satsar på klimatsmarta lösningar, kloka incitament och hållbar infrastrukturutbyggnad, allt för att bryta fossilspåret. Regeringen skrotar reform efter reform som leder i rätt riktning, och de vet inte hur de ska lösa ekvationen.

Fru talman! Jag önskar att jag kunde säga "förlåt dem; ty de veta icke vad de göra".

(Applåder)

Fru talman! Det som är lite märkligt är att Helena Gellerman inte svarar på frågan över huvud taget. Hur ska regeringen klara av att minska utsläppen från transportsektorn med 70 procent fram till 2030? Hur ska man klara av den ackumulering av koldioxidutsläppen som blir om man skjuter på någonting ända fram till slutet? Jag tror inte att det blir fram till slutet, för ni har ingen idé över huvud taget om hur ni ska sänka utsläppen.

Ja, vi vill ha elbilar, men att byta ut 4,5 miljoner fossilbilar fram till 2030 är inte möjligt såvida ni inte ska trolla. Hur ska det gå till? Jag förstår inte det, och jag får inget svar heller. Jag frågar och frågar, men det finns inget svar.

Liberalerna säger att målet för transportsektorn till 2030 ligger fast. Det är snart 2023. Det är alltså inte många år kvar. Vi ska klara av omställningen på de sju år som återstår, men regeringen har ingen idé. När denna mandatperiod är slut är vi framme vid 2026. Då är det fyra år kvar att lösa dessa problem. Jag är djupt oroad över att vi kommer att stå där och inte ha lyckats med någonting på detta område.

Min fråga är - återigen: Hur ska ni klara minskningen av utsläppen från transportsektorn, och framför allt personbilstrafiken, fram till 2030? Detta är den riktigt, riktigt stora delen av de utsläpp vi har.

Fru talman! I ledamoten Gellermans anförande pekas klimatet ut som en viktig fråga. Jag vet att Liberalerna värnar klimatet och vill att vi ska klara klimatmålen till 2030. Det är ett fokusområde inom partiet och i alla de dokument som finns där. Ni har också klimat- och miljöministern.

Men då undrar jag över transportområdet. I den budget som ni har och i alla de beslut som nu kommer vill ni tar bort reduktionsplikten, ta bort reseavdraget, sänka bensinpriset och göra allt för att fossila bränslen ska vara den huvudsakliga ingrediensen i de fordon som far runt på vägarna.

Nu säger ni att ni ska satsa på laddinfrastruktur överallt, och folk ska köra elbilar. Jag tror inte att någon tänker något annat än att vi ska gå över till elbilar. Men vi har i dag 4 ½ miljoner fossilbilar som rullar, och en stor del av dem kommer att rulla fram till 2030, som är det år då målet är att vi ska ha sänkt utsläppen med 70 procent.

Vi vet att vi inte kan elektrifiera fordonsparken fram till 2030 i den utsträckningen att vi klarar utsläppsmålet för transportsektorn. Då undrar jag helt enkelt hur ledamoten har tänkt sig att man ska klara klimatmålen fram till 2030 - de mål som Liberalerna har sagt att man står bakom och som man har sagt att man ska värna. Hur ska det gå till?

Fru talman! Ja, jag har ju förstått att ni lägger er för Trafikverket och att ni därför tar bort pengar från järnvägsunderhållet. Det är bara att beklaga.

Men problemet med det här slitaget på vägarna handlar ju om bärigheten. Vad som händer nu när man ska öka klassningen på vägarna så att de kan ta tyngre transporter är att man också bygger om. Man lägger ned massor med pengar på fullt fungerande och bra infrastruktur för att man vill ha dit tyngre saker, i stället för att se till att underhålla det vägnät vi har och hålla nere vikterna. Man ska inte gå upp till den här typen av vikter.

Dessutom har vi problemet med att de kör på ställen de inte ska köra. Det är rent förödande när man åker på en väg ute i landet när det är tunga transporter där. Det går så fort, och det är så enorma vikter som äter upp väg.

Frågan är väl egentligen: Ska vi ägna oss åt att bygga om fullt fungerande infrastruktur i stället för att lägga pengarna på de ställen där problemen finns?

Fru talman! Ledamoten Oscarsson pratar om vägunderhållet. Det vet vi ju alla att det är eftersatt och att det behöver göras saker. Det gäller hela landet och var man än är. Storstad, landsbygd, glesbygd - det behövs mycket!

Vad ni gör nu i budgeten - detta har det pratats om tidigare - är att ni rycker från järnvägsunderhållet. Jag har förstått att Kristdemokraterna värnar järnvägen och underhållet av den och menar att det behövs. Det är märkligt att man gör den här abrovinken att man rycker från ett ställe där det är så stora behov och pytsar ut det på ett annat område i stället för att prioritera så att det finns pengar till båda.

Ett problem med vägnätet i Sverige är att det slits kraftigt och att det körs otroligt tunga transporter där. Dessutom utökar vi tyngden på transporterna numera med BK4-transporterna på upp till 74 ton, som ju tuggar väg och skapar otroliga problem. Nu ska vi lägga massor med pengar på att stärka vägar och byta broar och ta bort tunnlar och så vidare.

Det riktigt stora problemet med det här, bortsett från att det är enormt mycket pengar som går till detta, är att dessa lastbilar också väljer att köra på vägar där de inte får köra. Och då undrar jag: Vore det inte smartare att se till att vi i stället för att ha dessa otroligt tunga fordon satsar pengarna på järnväg och ser till att de tunga transporterna kan köra där och att vi har lättare fordon, så att vi inte ständigt har det här problemet med att vägarna äts sönder av tyngden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det är min fråga till ledamoten.

Herr talman! Sträckan till Alingsås och fyrspåren till Uppsala är viktiga för de båda regionerna, för stambanorna och för framkomligheten för järnvägstransporterna. Men nu hävdar Stockhaus att Ostlänken, som ju planeras för max 250 kilometer i timmen, är ett höghastighetståg och att Göteborg-Borås och Lund-Hässleholm också är det. Men det är normala stambanor - tågen går självklart med hög hastighet, men det är inte höghastighetståg.

Det borde rimligen vara så att regeringen säger ja till dem, men uppenbarligen säger man nu nej till nya stambanor som kan ge bra trafik som gör att folk inte kommer för sent till sina arbeten. Det är beklagligt.

Jag måste också kommentera det som står i budgeten och som har sagts här om flyget. Det flyg som behövs och som behöver finnas kvar - en stor del av flyget som behövs faktiskt - ska självklart ställa om till fossilfria bränslen. Det är bra att BRA har flugit med fossilfritt bränsle någon gång, men märkligt att de inte gör det oftare, eftersom planen uppenbarligen klarar det redan i dag. De borde göra det mer. Det kan ju marknaden lösa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Moderaterna, regeringen, Sverigedemokraterna och hela den gruppen vill behålla Bromma flygplats trots att den enligt alla utredningar inte behövs. Om det nationella flyget ska fungera behöver det samlas på Arlanda och konsolideras. Därmed kan man få ett flyg som fungerar. Men i stället vill regeringen hålla kvar flyget på Bromma och därmed förneka Stockholmsregionen ett stort antal bostäder. Det är beklagligt.

Herr talman! När man lyssnar på den diskussion som förs här är det uppenbart att de delar av järnvägsprojekten som ligger långt fram i tiden inte kommer att bli av. Det gäller till exempel Ostlänken och planerna för Göteborg-Borås och Lund-Hässleholm. Alingsås är viktigt, men det är uppenbart att när ledamoten Stockhaus pratar om det här sägs ingenting om att de här ska byggas. Planerna på de nya stambanor som behövs i södra delen av landet har stoppats permanent.

För att klara redundansen i systemet behövs nya stambanor. Vi behöver de här transporterna, och vi behöver se till att svenskarna kommer fram även framgent - 2030, 2040 och 2050. Vi kan inte dra i nödbromsen nu och stå här och titta på, och sedan göra någonting någon gång långt fram. Då kommer det att ta evigheter innan vi får de stambanor vi behöver.

Detta är otroligt beklagligt. Reinfeldt var ändå en progressiv politiker med visioner, men den här regeringen stänger av, skrotar och tar bort - till och med järnvägsunderhållet. Det är så märkligt.

Jag måste kommentera det ledamoten sa om Miljöpartiet och bilar. Det är lite komiskt. Stockholms stad vann för några veckor sedan det prestigefyllda priset Laddguldet, som tilldelas den stad som ligger längst fram när det gäller att bygga ut laddinfrastrukturen för bilar. Det var ett projekt som jag drog i gång politiskt tillsammans med Moderaterna och som har fått staden att vara i framkant. Den biltrafik som behövs ska gå med el. Att påstå att miljöpartister inte vill ha bilar är att stå här och ljuga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Det är lite förvånande att ledamoten accepterar det som Trafikverket säger, när alla de som utför arbetena säger att pengarna behövs och går att använda. Det finns så mycket som behöver göras för att våra tåg ska kunna rulla och för att folk ska komma fram och ska slippa stå där ute och frysa och missa arbetet eller komma för sent till trafikutskottet eller vad det är.

Alla drabbas av detta, och ändå drar regeringen bort pengarna till underhållet och låter Trafikverket hållas med detta. Det är klart att man ska se till att de har pengarna, och så ska man peka med hela handen och säga: Ni ska använda dem till det som är sagt. De har vetat att pengarna finns. De som ska göra arbetet finns. Det är bara att dra det lasset och se till att vi får ett underhåll av järnvägen och får detta att fungera. Det är ett mantra: Vi ska ta bort höghastighetståg och andra saker för att vi ska underhålla järnvägen, men regeringen tar bort pengarna till just underhållet. Jag tycker att det är så märkligt.

Jag måste också kommentera detta med reduktionsplikten, som ju nu ska strypas - om ni lyckas med det och EU inte räddar oss från era klåfingriga händer. Jag uppfattar det helt klart som att Sverigedemokraterna inte står bakom de miljömål vi har för transportsektorn, för om vi ska nå dem behöver vi reduktionsplikten. Det framgår med all tydlighet av budgeten.

Den intressanta delen här är att om vi ska få igång produktion av biodrivmedel för transporterna i Sverige måste det finnas en efterfrågan som är tydlig, och det måste finnas en långsiktighet. Det enda ni gör är att rycka bort den långsiktighet som faktiskt fanns. Man låg i startgroparna för att dra igång ett antal anläggningar för att skapa svenskt biodrivmedel, och då tar ni bort den. Det tycker jag är oansvarigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Thomas Morell pratar mycket om att det inte finns pengar till järnvägsunderhåll; det är en återkommande sak. Vi vet alla att det behövs mycket pengar till järnvägsunderhållet. Det står i alla rapporter. Alla berörda säger att det behövs mer pengar. Ledamoten sitter fast på järnvägen för att underhållet är eftersatt.

Ändå drar den nya regeringen, tillsammans med Sverigedemokraterna, ned på underhållet - drar bort 750 miljoner kronor. Det sägs att detta görs därför att Trafikverket inte har möjlighet att göra av med pengarna. Vi vet att Sverigedemokraterna och ledamoten i debatter har framfört att Trafikverket är en organisation som inte fungerar och borde brytas upp och att de inte klarar av saker och ting.

Trafikverkets argument, att de inte kan göra av med pengarna, blir då något som man bara köper. Det förvånar mig, för om det är något den här regeringen borde göra är det väl att säga till Trafikverket: Gör det ni ska göra! Ni har vetat att de här pengarna finns. De har funnits där länge; det är bara att använda dem.

Om man pratar med branschen, de som utför underhållet - Trafikverket gör det ju inte själva, utan andra gör det - säger de att det inte är något problem att använda pengarna. Vi kan underhålla och göra dessa saker. Då rycker regeringen bort 750 miljoner kronor, vilket gör att svenskarna står där ute och väntar på sina tåg. De sitter i tågen och kommer inte fram.

Detta är obegripligt. Jag kan inte förstå det. Om regeringen och Sverigedemokraterna hade menat allvar hade man lagt mer pengar på underhållet och sett till att myndigheterna gör det de ska göra i stället för att skylla på att myndigheterna inte kan göra av med pengarna. Det är obegripligt.

Jag undrar helt enkelt hur Thomas Morell kan förklara detta.

Fru talman! Interpellanten Kadir Kasirga frågar om möjligheten att hjälpa till med att få bostäder på Bromma och därför lägga ned flygplatsen. Därför tycker jag att det är relevant att diskutera den frågan. Precis som interpellanten säger är det här en fråga om bostadsförsörjning och behovet av en flygplats.

Nu säger statsrådet att Bromma passar bra som pilotflygplats för biodrivmedel och möjligen elflyg eller något sådant. Biodrivmedel kan man stoppa in i vilket flyg som helst, det är mest en fråga om kostnad, och det kan man göra på Arlanda. Det behöver man inte ha Bromma för.

Alla utredningar pratar om det övriga flyget som finns där. Det går att flytta över, och det har de här utredningarna visat. I stället säger ministern att det finns ett remissvar från en instans som säger någonting och har en idé om det. Men det finns tre fyra fem utredningar som säger att flygplatsen kan läggas ned. Det är fullt möjligt, och det har inte med corona att göra. Men corona har hjälpt till i det sammanhanget därför att flygandet har gått ned så mycket, så vi kan i princip lägga ned Bromma nu. Det är fullt möjligt.

När det gäller det elflyg som ministern lyfter fram är det ett hybridflyg som vi inte ens vet om det finns. Det finns inte ens en prototyp i sammanhanget.

Det är också intressant när det gäller flygandet i Stockholm att genom Bromma splittrar man flygplatsverksamheten. Genom att flytta över allt till Arlanda får vi en konsolidering. Det är bättre för det svenska flyget, det flyg som vi faktiskt behöver. Det är också centralt, men de analyserna finns inte alls. Det är mer att den här regeringen vill behålla Bromma flygplats bara för att behålla Bromma flygplats, inte för att det finns något annat skäl.

Fru talman! Vi har nu hört infrastrukturministern förklara sin syn på Bromma flygplats. Ja, flygandet ökar. Coronapandemin har upphört, men flyget är starkt påverkat av det som har hänt. Strukturella förändringar gör att flygandet inte kommer att komma tillbaka till samma nivåer, och det gäller framför allt för det affärsflyg som är Brommas grund. Inte ens Transportstyrelsens analyser visar att vi kommer att komma tillbaka till nivåerna innan coronapandemin.

Varför håller ministern och regeringen fast vid Bromma som flygplats? Nedläggningen av Bromma flygplats står inte och faller med huruvida det finns en coronapandemi eller inte. Den står på egna ben. I strid med alla analyser över Brommas framtid, Swedavias behov och Arlandas utveckling deklarerar regeringen i sin budget att Bromma ska vara kvar som flygplats. Det gör man helt utan grund och analys och helt i strid med hur en seriös regering bör agera på området.

Regeringen agerar på samma sätt som på andra infrastrukturområden, det vill säga fattar beslut utan grund mest för att sänka bra politik, inte för att den är fel utan för att man kan göra det.

Regeringen skrotar nya stambanor, tar bort reduktionsplikten, tar bort bonusen till elbilar, river upp ett revolutionerande reseavdrag, som man själv var med och fattade beslut om precis före sommaren, och stryper utbyggnaden av vindkraft. Allt detta sker utan några som helst konsekvensanalyser eller idéer om hur man ska hantera effekterna för att klara klimat och miljömålen. Regeringen säger visserligen att man ska klara målen, men man vet inte hur.

Fru talman! Så är det även med Bromma flygplats. Utan grund säger man att flygplatsen ska vara kvar. Det är en förlegad flygplats som har gjort sitt. Det här gör man utan att blinka. Man blockerar därmed också en enorm mängd bostäder. Då är statsrådet ändå samtidigt bostadsminister. Han är en minister som vi rimligen skulle tro värnar bostadsbyggandet för bostadsbehövande. Men Andreas Carlson värnar uppenbarligen en förlegad flygplats mer än bostäder för bostadssökande.

Kommunerna har ett bostadsförsörjningsansvar, så även Stockholms stad. Enligt kommunens planering är Bromma ett stadsutvecklingsområde. Området ingår i planen för att klara stadens bostadsförsörjning. En enorm bostadsresurs ligger i dag i träda och väntar på att få bli en del av Stockholms bostadsmarknad. Det här vill bostadsministern uppenbarligen förvägra Stockholm, utan ett vettigt skäl eller analys, faktiskt i strid med alla analyser som har gjorts på området.

Fru talman! Hur kan bostadsministern stå för detta, det vill säga att blockera tiotusentals bostäder för uppåt 100 000 bostadssökande helt utan grund? Det borde vara rimligare att en bostadsminister står för bostäder, lägger ned en flygplats som har gjort sitt och tar sitt ansvar för landet.

Fru talman! Statsrådet hänvisar reduktionsplikten till EU och säger att de kanske gör någonting bra där som gör att det här kommer att lösa sig, det vill säga att ni inte kan sänka så mycket som ni vill sänka. Låt oss säga att EU inte gör det - de kommer sannolikt inte att höja nivåerna till den nivå vi har i dag. Då kommer vi inte att klara våra klimatmål. Att skicka iväg frågan och säga att EU är ambitiöst fungerar inte. Vi har ju våra egna mål på transportområdet, och dem ska vi hålla. Annars får ni ändra målen. Jag hoppas verkligen inte att ni gör det, för ni påstår ju att regeringen ska hålla fast vid målen.

Det är märkligt - någonstans hamnar frågan, men ni kan inte tala om var någonstans ni ska lösa problemet, utan det ska bli någonstans i någon framtid. Det kanske är i Egypten du ska lösa det, eller kanske FN gör någonting - jag vet inte. Någon annanstans ska det göras.

Du pratar om att det här är temporära åtgärder. Ni kunde inte sänka reduktionsplikten kommande år, utan det ska ni göra 2024. Just nu är det ett krig, och vi har höga priser på bensin och diesel. Då är det lite märkligt att köra med det här, för det kanske inte är så höga bensin- och dieselpriser 2024. Och ni har sänkt reduktionsplikten, så ni löser liksom ett problem som kanske inte finns då.

Dessutom är det så att både det här med reduktionsplikten och att ni sänker bensin- och dieselpriserna - nu blev det ju marginellt - blir fruktansvärt dyrt. Hela frågan om reseavdrag och så vidare hamnade i den här potten. Det handlar också om bonus malus.

Vad ni gör nu är att ni pumpar in en massa pengar till bland annat Stockholm, till Östermalm och alla som sitter där med sina bilar. Ni skulle ha letat efter några smarta åtgärder om det är de som har dåligt med pengar som behöver de här åtgärderna, men det gör ni inte, utan ni bara tar brett och hittar ingenting.

Fru talman! Jag börjar med att gratulera Romina Pourmokhtari till utnämningen till klimat- och miljöminister. Det är roligt för Stockholm. Det är tyvärr inte lika roligt för Liberalerna eller Sverige. Miljöministern och regeringen håller på och monterar ned hela klimat- och miljöpolitiken. Vi ser det. Alla som är inne på det här området och kommenterar noterar att regeringen plockar bort de åtgärder som finns, framför allt på transportområdet.

Det här är problematiskt när det gäller att klara våra klimat- och miljömål, i det här sammanhanget framför allt klimatmålen. I regeringens budgetproposition står det mycket tydligt att vi med de tidigare åtgärderna, som funnits fram till nu, klarar klimatmålen för transportsektorn fram till 2030. Med den nya regeringens budget kommer vi inte att klara dem. Det står svart på vitt att det är så. Ändå säger regeringen och statsrådet att klimatambitionerna ligger fast och ska gälla. Jag har svårt att tro på detta.

När ministern svarar på interpellationen börjar hon prata om att EU håller på och ändrar saker och ting. Men vi har våra klimatmål. Dem ska Sveriges riksdag se till att vi når. Alla partier står bakom de målen, utom ert samarbetsparti Sverigedemokraterna, som säger att de någon gång kanske skulle kunna stå bakom dem. Man kan inte gå och vänta på att några andra kanske ska göra några förändringar. EU är bra på klimatområdet, men vi kan inte lägga krutet där. Vi måste hela tiden ha budgetar som ser till att vi klarar klimatmålen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad ni borde ha gjort är att ha kvar de åtgärder som finns nu. Ni borde ha behållit reseavdraget. Ni borde inte ha sänkt bensin- och dieselpriset med 14 öre respektive 41 öre, vilket kostar 7 miljarder kronor. Ni borde ha behållit bonus malus-systemet, som gör att elbilar rullar ut. Sedan kan ni komma på andra åtgärder som ni inte har i något paket utan som ska komma i andra sammanhang senare.

Det här är att sätta hela klimatpolitiken på undantag. Det är inte ansvarsfullt. Jag är otroligt orolig för var det kommer att landa.

Bonus malus-systemet skrotade ni på ett dygn. Varje ny fossilbil på vägarna är en förlorad klimatbil. De bilar som rullar ut nu kommer att rulla i 17 år. Vi vet att bonusarna har en stor effekt.

Det är som att ni inte har kunnat tänka efter, eller så har helt enkelt Sverigedemokraterna helt och hållet fått styra hela politiken. Jag har före valet samarbetat med Liberalerna i Stockholms stadshus. Vi har fått fram mycket bra klimat- och miljöpolitik och har rullat ut det. Det har verkligen varit ett stöd. Nu går Liberalerna rakt in med Sverigedemokraterna och driver deras politik på klimat- och miljöområdet.

Jag är orolig. Var ska det sluta någonstans? Det hade varit ansvarsfullare att ni rakt upp i budgeten hade låtit allting ligga kvar. Sedan kan ni sitta på er kammare på departementen och fundera på nya åtgärder, och så får vi se var det landar någonstans.

Herr talman! Alla som har åkt tåg i Sverige i dag vet att det är tålamodsprövande. Man sitter fast i förseningar, och det är svårt att planera livet.

Svenskarna vill åka tåg, och de vill åka hållbart - men kan inte. Alla vet också att järnvägsproblemen beror på bristande underhåll. Spår, växlar och signaler är trasiga och behöver lagas. Detta konstaterar regeringen i regeringsförklaringen.

Det råder en underhållsskuld, och vi måste satsa mer på järnväg. Men det första regeringen gör är att plocka bort 750 miljoner kronor från just järnvägsunderhållet och skickar dem till bilvägar.

Herr talman! Vilka signaler tror infrastrukturministern skickas till alla Sveriges tågresenärer?