Fru talman! har frågat mig vilka framtida utmaningar för försvaret av Stockholm och Stockholmsregionen som jag ser och vilka åtgärder jag avser att vidta på området.

Huvudstaden och Stockholmsregionen är av central strategisk betydelse men också del av en större militärgeografisk helhet. Mellersta militärregionen är ett av flera militärstrategiskt viktiga områden i Sverige.

Försvarsmakten bedriver kontinuerligt försvarsplanering tillsammans med de viktigaste aktörerna inom det civila försvaret. Den omfattar olika scenarier, ytterst för att kunna möta ett väpnat angrepp.

Upprustningen av det svenska försvaret innebär att Försvarsmaktens möjligheter att verka över Sveriges yta ökar. Redan nuvarande försvarsbeslut innebär en förstärkning av förbanden i mellersta Sverige vilket medför utökade möjligheter för Försvarsmakten att verka i huvudstadsområdet.

Flertalet förband i Försvarsmaktens krigsorganisation har operativ rörlighet och kan vid behov koncentreras till ett eller flera områden. I Stockholmsområdet finns ett antal militära förband ur Försvarsmaktens grundorganisation, från samtliga försvarsgrenar och från hemvärnet. Ur dessa grundorganisationsenheter organiseras krigsförband vars uppgift är att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hösten 2024 planerar regeringen att överlämna en proposition till riksdagen om totalförsvarets fortsatta utveckling. Diskussionen om försvarets utveckling behöver föras utifrån behovet att kunna försvara Sverige mot ett väpnat angrepp och vårt medlemskap i Nato. Försvaret av Sverige kommer framgent att ske inom ramen för de allierades kollektiva försvar, vilket ökar Sveriges säkerhet. Sveriges krigsorganisation och totalförsvar utgör vårt viktigaste bidrag till Nato och samtidigt till försvaret av Sverige.

Det väpnade angreppet är dimensionerande för all totalförsvarsplanering som bedrivs, vilket inkluderar såväl beredskapsmyndigheter som regioners och kommuners beredskapsplanering. Alla regioner och kommuner har ett ansvar för att se till att den egna verksamheten fungerar även vid kris och krig. Det är mycket viktigt att beredskapsplaneringen fortsätter hos alla aktörer inom totalförsvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, Markus Selin, för interpellationen!

Gårdagens besked att vi nu är fullt ut allierade med Nato har en starkt avskräckande effekt gentemot varje typ av frestelse till aggression. Man vet att om man angriper Sverige angriper man också de andra 31 allierade. Det kommer att skapa bättre förutsättningar för oss att leva i fred och slippa sådana provokationer som Markus Selin berättade om kopplade till det ryska militära agerande som vi har sett över tid. Det har varit aggressivt i vårt eget närområde.

Låt mig säga några ord kopplade till Stockholmsområdet. Jag tycker att Markus Selin resonerar klokt kring den strategiska betydelsen. Här finns naturligtvis den centrala statsledningen, riksdagen, departementen, många myndigheter och företag som bedriver samhällsviktig verksamhet. Det är en stor befolkningskoncentration i hela Mälardalen.

Om man benar ut de här frågorna handlar de nog om befolkningsskydd, det civila försvaret och förmågan att transportera ett stort antal människor vid eventuell höjd beredskap och krig. Det är komplext.

Vi vidtar också ett antal åtgärder för att stärka det civila försvaret inte minst när det kommer till befolkningsskydd men också att öva uttag kopplat till transporter och kommunikation, något som är mycket angeläget för ett stärkt civilt försvar.

Vi har också till del återaktiverat civilplikten, som jag uppfattar att det finns en bred samsyn om. Den är i huvudsak fokuserad på räddningstjänst. Det är viktigt. En av erfarenheterna från kriget i Ukraina är att räddningstjänsten sätts på väldigt stora prov vid ett väpnat angrepp.

En annan erfarenhet kopplat till kriget i Ukraina är hur viktigt olika typer av luftvärnssystem är. Vi ser att Ryssland har utvecklat sin förmåga att bedriva fjärrstrid. Det ser vi att man gör både från luften och från havsbaserade plattformar. Det finns ett antal olika typer av robotar och missiler som man använder.

Det pekar på hur viktigt luftförsvarsdimensionen är. Markus Selin vet också om att vi arbetar på att vidareutveckla luftvärnssystemet Patriot som anskaffades under den förra regeringens tid. Vi har också IRIS-T. Skyddet av befolkningscentrum i huvudstaden är ett sådant ställe där det kan behöva avdelas mer luftvärn.

Samtidigt får man ställa sig samma fråga som ukrainarna gör. Ska man använda det för befolkningsskydd, ska man använda det för att skydda den militära förmågan, eller kan man använda det för att skydda den civila infrastrukturen? Det är svåra avvägningar som ukrainarna måste göra.

Jag var i Ukraina i förra veckan och förde samtal. Det är helt avgörande att de fortsatt får tillgång till fler luftvärnssystem. Det är för att hindra att Ryssland är framgångsrikt med sina långräckviddiga robotar och missiler men också för att se till att Ryssland inte får luftherravälde.

Luftförsvar är en sådan komponent som är väldigt viktig för olika typer av befolkningscentrum och inte minst för Stockholmsområdet.

Fru talman! Jag tolkar det som att jag och Markus Selin är eniga beträffande vikten av luftvärn för befolkningscentrum. Det är bra att flera åtgärder har gjorts när det gäller Patriot och IRIS-T.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan också säga att riksdagen under den förra mandatperioden tillkännagav till regeringen vikten av att skynda på arbetet med att utveckla en långräckviddig förmåga. Det är också ett sätt att kunna avskräcka från att själv bli måltavla för de långräckviddiga fjärrbekämpningarna, och det är därigenom krigsavhållande.

Jag kan konstatera att andra länder i vårt eget närområde har satsat hårt på långräckviddig förmåga, som Markus Selin vet. Finland har ett system som heter JASSM. I Tyskland har man ett system som heter Taurus, och även i Polen har man långräckviddig förmåga.

Det är en del av den moderna krigföringen. Sverige behöver också utveckla den förmågan och den doktrinutveckling som kommer med en sådan förmåga. Jag kan tänka mig att det också finns en förväntan bland de övriga allierade inom Nato att vi också kan bidra till den förmågan. Även Norge har det.

Låt mig säga något kopplat till nya organisationsenheter. Det handlar om en organisationsenhet som ligger utanför Stockholmsområdet och är lite utanför frågan i interpellationen.

Jag har tillsatt en försvarsberedning. Jag vill hitta en bred överenskommelse om försvaret, grundorganisationen och försvarsekonomin. Jag kommer inte att föregripa den genom att peka ut enskilda militära förmågor eller organisationsenheter eftersom det riskerar att skapa en låsning.

Jag kommer inte att vare sig avskriva eller tillskriva det som Markus Selin föreslår. Markus Selin vet att Försvarsmakten är väldigt tydlig i sitt underlag i ÖB:s militära råd: inga fler nya organisationsenheter.

Man anser att Sverige ytterst inte försvaras av regementen utan av krigsförband. Det finns en oro när man etablerar nya grundorganisationer för att man då binder upp väldigt många stabsofficerare till de regementena.

Återigen: Jag ska inte föregripa den försvarsberedning som jag själv har tillsatt. Den måste få arbeta i lugn och ro. Vi kommer från regeringens sida som alltid att eftersträva en bred överenskommelse om säkerhets- och försvarspolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, Markus Selin, för interpellationsdebatten! Att Sverige hela tiden hänger med i den snabba militärtekniska utvecklingen är viktigt. Vi har lanserat det som ett försvars- och innovationsinitiativ som till stora delar handlar om att kunna tillgodogöra oss den snabba civila teknologin men också snabbt kunna omforma den till militär förmåga. Det gör vi specifika satsningar på. Men Sverige kommer sannolikt inte att vara kvantitativt överlägset en motståndare. Därför är det extra viktigt att vi har hög kvalitet och hög teknisk förmåga, vilket vi inte minst har tack vare den starka svenska försvarsindustrin, som jag tror att vi kommer att fortsätta diskutera inom kort.

Låt mig bara säga när det gäller skyddet av storförsvarsområdet, och som egentligen är förändringen sedan i går, är att vi också omfattas av artikel 5. Det innebär att vi inte kommer att försvara Sverige själva utan göra det tillsammans med andra länder. Det innebär att delar av vårt territorium också kommer att innefattas i Natos gemensamma försvarsplanering. Fördelen med det är att man kan ha designerade förband och förmågor, som tillsammans med andra kan arbeta för att skydda Stockholm men också övriga Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.