Markus Selin

Herr talman! Jag ställde några frågor och fick ännu fler frågor tillbaka. Artig som jag är ska jag försöka bena ut detta.

Låt mig börja med att säga att vi, med all respekt för nuvarande granskningsrapport från Riksrevisionen, beställde en betydligt större rapport, nämligen Cybersäkerhetsutredningen, som lades på bordet sommaren 2021. Det mesta vet vi redan.

När det gäller strategin finns nuvarande strategi just nu publicerad på den nuvarande regeringens hemsida, as we speak - ursäkta att jag inte talar svenska. Den handlar bland annat om att vi ska ha en systematisk och samlad ansats. Vi ska se över säkerheten i hårdvara och mjukvara. Vi måste förebygga cyberangrepp och it-brottslighet. Vi ska öka kunskapen runt om i samhället. Och vi måste öka det internationella samarbetet.

Efter att ha svarat på dessa frågor återkommer jag till min fråga. Hur kan det komma sig att man som moderat, både i opposition och i regeringsställning, talar om vikten av en ny strategi? Man pratar och pratar, och man skriver debattartiklar i morgontidningarna. Men det har redan gått 15 månader av denna mandatperiod, och förmodligen kommer det att ta sisådär ett år till innan vi får den utlovade strategin på plats.

Och parallellt med detta har man börjat prata om en särskild, separat strategi för cyberpolitik med inriktning på utrikespolitiken - och den är inte heller på plats. Det är ingen som vet när den kommer. Utrikesministern stod här i talarstolen för ett år sedan och sa: Vi kommer att ta fram en cyberstrategi även med inriktning mot utrikespolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reger-ingens styrning av samhällets informa-tions- och cyber-säkerhet

Och nu står vi här. Där jag började avslutar jag: Den centrala bristen är avsaknad av strategiska avvägningar och prioriteringar.

Herr talman! Tack till ledamoten Camilla Brunsberg från Moderaterna för anförandet! Jag lyssnade men förstod inte.

Enligt 7 kap. 5 § i regeringsformen verkar det vara ministern för civilt försvar som bland annat ansvarar för förvaltningsärenden gällande cyber och digitalisering - i den mån sådana ärenden inte hör till ett annat departement. Så jag förstår fortfarande inte vem det är som har ansvaret. Är det justitieministern om det finns koppling till terror? Är det kristdemokraten Erik Slottner, som kallar sig Sveriges digitaliseringsminister? Är det Pål Jonson om det är cyberpolitik eller cyberattacker som vi kan använda oss av? Jag vet inte.

"Den centrala bristen är avsaknad av strategiska avvägningar och prioriteringar som inriktar informations- och cybersäkerhetsarbetet", står det i Riksrevisionens granskningsrapport. Det tar vi fasta på, men jag hör inga svar från Moderaterna.

Moderaterna har haft hög svansföring när det gäller cyber, både i opposition och när de kom till makten. Moderaterna har suttit vid regeringsmakten i 15 månader. De har utlovat en ny strategi. Senast jag frågade ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin från Moderaterna fick jag svaret att det kan ta sisådär ett år. Vi kommer alltså att vara i situationen att halva mandatperioden har gått, och vi har inte fått se Moderaternas utlovade strategi.

Ingen vet varför den nya cyberstrategin från Moderaterna ska fram över huvud taget. Var klämmer skon? Vad är det för hål strategin ska fylla?

Herr talman! Vi gjorde mycket, men vi blev inte klara. Det var därför vi etablerade det nationella cybersäkerhetscentret. Vi kan diskutera länge om det kom i tid eller otid. Men vi sjösatte det.

Vi sjösatte Myndigheten för digital förvaltning 2018 och Myndigheten för psykologiskt försvar 2022, och Myndigheten för totalförsvarsanalys invigdes den 1 januari 2023. Vi införde ett trettiotal samarbetsavtal med andra länder, och vi ökade försvarsanslagen med 85 procent.

Den stora Cybersäkerhetsutredningen överlämnade sitt slutbetänkande sommaren 2021. Med all respekt för granskningsrapporten från Riksrevisionen, men vi vet - och jag har sett många rapporter genom åren - att betänkandet är betydligt mer omfattande än den rapport vi debatterar i dag. Det var vi socialdemokrater när vi var i regeringsställning som beställde rapporten. Vi vill alltid ha mer.

Med tanke på allt duttande med persontillsättningar, men jag tror att den här regeringen tycker att det är lite hippt, modernt och coolt att strö ordet cyber runt om. Det ser jag tydligt.

Vi befinner oss nu i ett cyberangrepp. Jag har radat upp organisationer och företag som lider i detta nu. Jag som riksdagsledamot ska ju kunna kräva ut ansvar, men jag vet inte vem som är ansvarig för detta. Är det digitaliseringsministern Erik Slottner, kristdemokraten? Är det Persson, utbildningsministern? Är det Pål Jonson, försvarsministern, moderat? Är det Carl-Oskar Bohlin, som innehar den nya rollen minister för civilt försvar, moderat? Är det ett pågående terrorhot? Då är det justitieminister Gunnar Strömmer, moderat. Det är i allra högsta grad otydligt.

Herr talman! Jag bortser från tillskrivningar om historierevisionism och liknande, och jag har redan börjat svara ledamoten Söder från Sverigedemokraterna.

Jag är stolt men aldrig nöjd. Vi hann inte klart, men vi var på bättre väg än vad Tidöregeringen är.

Jag fick inte något svar på den fråga jag ställde i föregående replikskifte om ledamoten Björn Söder från Sverigedemokraterna är nöjd eller om han vet vem som är ansvarig här och nu när vi är under cyberangrepp.

Vi gjorde jättemycket för en stärkt cyberpolitik under våra åtta år vid regeringsmakten, men vi hann inte klart. Det skulle vara absolut fåfängt och dumt att tro att någonting blir klart. Det är inte därför vi är här.

För att gå tillbaka till den utlovade strategin kommer vi förmodligen att få en ny, uppdaterad strategi i mitten av mandatperioden. Tidöregeringen, där Sverigedemokraterna är största ingrediens, ska ta fram en ny strategi. När kommer den på plats? Vad är det för behov den ska tillgodose? Vad är det för analys som har gjorts eftersom man är ute i de stora morgontidningarna och skriver debattartiklar om att det kommer inte bara en utan två nya strategier? Det har ju även utlovats en cyberstrategi med inriktning på utrikespolitiken.

Jag vet inte vad det är för behov. Någonstans måste man väl sätta sig ned och börja fundera över varför vi behöver en ny strategi. Och då kan man fråga sig, ledamoten Söder från Sverigedemokraterna: Varför har man då fortfarande vår strategi på regeringens hemsida? Jag förstår det inte.

Herr talman! Vi debatterar just nu cybersäkerheten, och här ryms motionsyrkanden från ledamöter och partier samt Riksrevisionens granskningsrapport Regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet.

Låt mig börja med ett klassiskt citat: Om du inte vet vart du ska spelar det inte heller någon roll vilken väg du tar.

Det är kattens svar till Alice i boken Alice i Underlandet, skriven av Lewis Carroll 1865.

Alice i Underlandet hjälper oss att sätta fingret på det viktigaste budskapet i Riksrevisionens 80-sidiga granskningsrapport - eller med Riksrevisionens egna ord: "Den centrala bristen är avsaknad av strategiska avvägningar och prioriteringar som inriktar informations- och cybersäkerhetsarbetet."

Med hög svansföring har Tidöregeringsföreträdare i allmänhet och faktiskt moderater i synnerhet talat om behovet av en strategisk cyberpolitik.

Efter att de suttit 15 månader i regeringsställning väntar vi fortfarande på deras otydliga utlovade strategi. Vi har fått fler oklarheter och diffusa roller. Det senaste budet är att den utlovade strategin kommer om sisådär ett år, halvvägs in i mandatperioden.

Sverige drabbas löpande av cyberattacker, och vi är under en större cyberattack just nu. Cyberkrig är krig i en gråzon, och de kan ge lika allvarliga konsekvenser som konventionell krigföring. Cyberkrig är komplexa. Gränsen mellan yttre och inre säkerhet suddas ut, och våra fiender och antagonister utnyttjar precis de oklarheter och gränsdragningsproblem som finns mellan myndigheter och förvaltningar. Gensvar och motmedel försvåras liksom att hitta och förstå skurkar och förstå vidden av och yttersta avsikten med själva cyberattacken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reger-ingens styrning av samhällets informa-tions- och cyber-säkerhet

Ansvarsfördelningen i Sverige är dock allt annat än tydlig kring digitalisering och cybersäkerhet, och den är faktiskt på väg åt fel håll.

Exempelvis är det nu justitieminister Gunnar Strömmer, moderaten, och Justitiedepartementet som hanterar cyberfrågor om de kan kopplas till terrorism.

Försvarsdepartementet rymmer nu två ministrar som ska hantera cyberhot. Det är moderaten Pål Jonson och ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, moderat. Men det är högst oklart vem av ministrarna som gör vad och när och varför.

Kompetensfrågor på cyberområdet hamnar hos utbildningsminister Mats Persson, liberal, och Utbildningsdepartementet.

Generellt ansvarar dock nuvarande civilminister Erik Slottner, kristdemokrat, för regeringens allmänna digitaliseringspolitik, och han kallas för Sveriges digitaliseringsminister.

Otydligheten, herr talman, gäller inte bara ministrar. När vi i riksdagens EU-nämnd hanterar viktiga EU-papper och internationellt arbete kring artificiell intelligens hamnar dessa papper i Finansdepartementet.

Vår försvarsminister meddelade också nyligen att den svenska underrättelseverksamheten ska ses över, och ordet cyber nämns en handfull gånger. Den särskilda utredaren blev Carl Bildt, moderat. Resultatet väntas komma om sisådär ett år. Och Sverige är under ett större cyberangrepp här och nu.

Tidöpartierna utsåg nyligen även ett särskilt sändebud för internationella cyberfrågor, placerat på Utrikesdepartementet med titeln ambassadör. Tobias Billström är utrikesminister. Han är moderat och chef över Utrikesdepartementet. Regeringen har därtill utlovat ytterligare en särskild strategi för cyberfrågor för utrikes- och säkerhetspolitiken. Det är dock oklart när denna strategi ska tas fram, och vi är under ett större cyberangrepp här och nu, just nu.

Parallellt med allt detta styckas den generella och övergripande krishanteringen upp ännu mer i Sverige. Låt mig få ge några exempel, herr talman.

Statsrådsberedningen samordnar Regeringskansliets arbete med säkerhet. För samordning finns även ett nationellt säkerhetsråd som leds av den moderate statsministern Ulf Kristersson. En nationell säkerhetsrådgivare är nyligen också utsedd och ska ge råd kring dagens "komplexa hotbild och risker". Enligt regeringens hemsida är det dock statsministerns statssekreterare som leder det samlade krishanteringsarbetet.

I Regeringskansliet finns även en särskild chefstjänsteperson och ett kansli för krishantering. Chefstjänstepersonen för krishantering är även ställföreträdare för den nationella säkerhetsrådgivaren. Därutöver finns Krishanteringsrådet, som är ett forum för informationsutbyte mellan Regeringskansliet och myndigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reger-ingens styrning av samhällets informa-tions- och cyber-säkerhet

Herr talman! Vi ser nu att det är högst oklart hos Tidöregeringen när, hur, var, varför och av vem just cybersäkerheten ska hanteras.

I regeringsställning gjorde vi socialdemokrater mycket för ett starkare försvar och cyberpolitiken. Med en kraftig omställning av Sveriges totalförsvar, där en lång tids nedskärningar bröts, följde mängder av satsningar för ett folkligt förankrat totalförsvar. Vi ställde om till försvar av Sverige genom att öka anslagen med 85 procent, och betydande samarbetsavtal ingicks med andra länder. Med en digitaliseringsstrategi följde samtidigt en strategi för informations- och cybersäkerhet. Vi socialdemokrater öppnade Nationellt cybersäkerhetscenter, Myndigheten för digital förvaltning, Myndigheten för psykologiskt försvar samt Myndigheten för totalförsvarsanalys.

Men som socialdemokrat är man stolt men aldrig nöjd. Därför vill vi socialdemokrater ännu mer i det betänkande som vi nu debatterar, och vi har därför tre reservationer.

En reservation handlar om en förtydligad strategi och samordnat beslutsfattande. Vi vill även överväga en haverikommission.

En annan reservation handlar om att vi socialdemokrater vill se att cyberkompetensen i Sverige stärks.

En tredje reservation handlar om att vi vill säkra statens kontroll över känslig information som kan förvaras både i molnet och på servrar.

Vi socialdemokrater står såklart bakom alla våra tre reservationer, men för tids vinning yrkar vi bifall enbart till den sistnämnda, reservation 8, som handlar om att användningen av molntjänster är en förutsättning för den krigförande förmågan.

Ordet "cyber" får inte, som det nu verkar, strös runt bara för att det låter hippt, modernt och coolt. Cyberstrategin från den socialdemokratiska regeringen är förmodligen helt okej. Så verkar det, och Tidöregeringen visar det ju stolt på sin hemsida.

En uppdaterad eller ny cyberstrategi, som Tidöpartierna har utlovat, borde ha varit på plats innan duttandet med diverse personaltillsättningar började. I stället, och i så fall, saknar Sveriges 342 myndigheter och 1,2 miljoner företag just nu den utlovade strategin.

Jag vet inte om det är rättvist att kalla detta en schweizerost eller ett lapptäcke. Men om vi fortsätter på den inslagna vägen kommer det att bli likt kattens svar till Alice i Alice i underlandet: Om du inte vet vart du ska spelar det heller inte någon roll vilken väg du tar.

Herr talman! Som socialdemokrat är man stolt men aldrig nöjd. I åtta år i regeringsställning gjorde vi massor för ett stärkt totalförsvar, och vi ökade anslagen med 85 procent. Vi öppnade Myndigheten för digital förvaltning. Vi öppnade Nationellt cybersäkerhetscenter, precis som ledamoten lyfte fram. Vi öppnade även Myndigheten för psykologiskt försvar och Myndigheten för totalförsvarsanalys.

Men jag tror inte ens att ledamoten Söder vet vilken minister som har ansvaret här och nu. Är det moderaten Carl-Oskar Bohlin? Är det försvarsminister Pål Jonson, moderat? Eller är det Gunnar Strömmer, moderat? Han och Justitiedepartementet ska ju hantera cyber om det kan vara terrorhot. Vi har en stor kompetensbrist i samhället när det gäller cyber och cybersäkerhet, och det är utbildningsminister Mats Persson, liberalen, som ska hantera det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reger-ingens styrning av samhällets informa-tions- och cyber-säkerhet

Det är inte nog med detta. Under det pågående cyberangreppet är det faktiskt Erik Slottner, kristdemokraten, som är Sveriges digitaliseringsminister.

Jag tror inte, herr talman, att ledamoten Söder från Sverigedemokraterna har fog för att påstå att det skulle vara den nye ministern, moderaten Carl-Oskar Bohlin, som är ansvarig. För jag har ställt frågor. Det är ingen som vet.

Detta är som en het potatis som bollas runt i Myndighetssverige och ytterst i regeringen. Det är allvar här och nu. Vi är under ett cyberangrepp, och det kan ge lika stora konsekvenser som konventionell krigföring.

Herr talman och ledamoten Söder! Sverigedemokraterna sitter formellt och tekniskt sett inte i regeringen. Men jag har som så många andra lusläst Tidöavtalet, och där står bland annat att samtliga partier inklusive Sverigedemokraterna har "fullt och lika inflytande" över den förda politiken.

Herr talman! Vi är under ett cyberangrepp just nu. Cyberangrepp kan ge liknande konsekvenser som traditionell, konventionell krigföring. Just nu har företaget Rusta problem. Det gäller även Granngården, biografkedjan Filmstaden, sportkedjan Stadium, Statens servicecenter och 120 myndigheter. Systemet Primula ligger nere. Vi i riksdagen är också under angrepp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reger-ingens styrning av samhällets informa-tions- och cyber-säkerhet

Jag har några frågor till ledamoten Söder. Om vi här och nu ska titta på nuet och vägen fram - tycker då ledamoten att hanteringen just nu av den nuvarande regeringen är till fyllest? Vet vi vem som är ansvarig minister? Vet vi vem som leder arbetet här och nu?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag nämnde tidigare vanligt folk. Rädda Barnen, Röda Korset, Majblomman och Hyresgästföreningen har nyligen gjort en undersökning tillsammans. Den visar att en tredjedel av ensamstående mammor som har en inkomst på 35 000 kronor har svårt att sätta näringsriktig mat på bordet - en tredjedel.

Fru talman! Livsmedelsverket rapporterar nu att stegrande matpriser kommer att riskera folkhälsan genom att maten blir sämre och inte näringsriktig. Vi socialdemokrater vill såklart inte se sådant. Vi har föreslagit en rad åtgärder för att mildra inflationskrisen och lågkonjunkturen, som nu knackar på dörren på allvar. Det handlar om extra barnbidrag, det handlar om rättvisa skattesänkningar för fler låg- och medelinkomsttagare och det handlar om ökat underhållsstöd. Det gäller tankrabatt, och det gäller avskaffad funkisskatt. Det gäller folkhemsel, för att få kontroll över elmarknaden, och det gäller bankskatt, för att de banker som lever extra gott nu under krisen ska vara med och mildra denna.

Vi socialdemokrater vill se en priskommission, för att kontrollera, styra upp och följa utvecklingen av matpriserna.

Jag skulle jättegärna vilja se finansminister Elisabeth Svantesson och regeringen arbeta än hårdare, än mer och inte bara prata om inflationen utan hantera den.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag har finsk släkt och finskt påbrå, och som sverigefinländare tänkte jag kosta på mig några ord på finska: Nostaa kissa pöydälle - låt oss sätta katten på bordet. Det innebär att vi måste ta tag i en svår och obehaglig situation, trots läget.

Vi har den högsta inflationen på 30 år i Sverige. Jag ska inte märka ord, fru talman, men jag har räknat ut att ordet inflation nämns säkert 15 gånger i finansministerns skriftliga svar, muntliga redogörelse och inlägg. Bara i det skriftliga svaret nämns det sex gånger, medan matpriserna, som denna debatt handlar, nämns en gång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ja, vi socialdemokrater avskyr inflation. Vi vet vilken godtycklighet den innebär för oss svenskar. Det är precis vad vi ser nu, fru talman.

Låt mig återgå till Stadsmissionen, som gör ett fantastiskt fint arbete, och Matmissionen. Just i detta nu söker över 14 000 hjälp för att få mat. I min valkrets Stockholms län har Stadsmissionen, trots att de gör ett vackert och fint arbete, tvingats öppna nya butiker, från Södertälje i söder till Norrtälje i norr.

Fru talman! Jag vet att inflationen är ett spöke. Vi socialdemokrater vill inte se inflation. Men jag skulle vilja veta mer specifikt hur finansminister Elisabeth Svantesson vill hantera matpriserna, för vi lever i detta, här och nu.

Vi har till exempel fyra banker i Sverige som gör enorma vinster mitt under brinnande kris. Det här handlar inte ytterst om pengar eller bokföring, utan jag skulle hävda att det ytterst handlar om förtroende. Hur kan vi ha folk - 10 000, 14 000, 15 000 eller snart kanske mer än 20 000 - som söker hjälp för att få mat medan bankerna i år gör vinster på 160-180 miljarder kronor? Marginalerna för vanliga svenskar krymper.

Men inte nog med det, utan Frälsningsarmén, som också gör ett väldigt fint arbete där ute, rapporterar att nya grupper söker hjälp. Gråtande mammor ringer i skam och ber om hjälp med mat.

Fru talman! I dag är det lucka 1, och många små barn där ute pillrar upp den första luckan i kalendern. Men vi har tusentals som kämpar och ser fram emot en tråkig jul. Tack för nu!

Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret. Jag är glad över att få vara här och debattera denna fråga i dag.

Vi lever i en mörk tid. Jag är i grunden optimist, men det ser inte så bra ut. Vi lever i en tid med krig i vår värld, krig i Europa och spänningar runt om i världen. Planeten har feber, och Sverige står inför ett uselt ekonomiskt läge. I dag är det många små fingrar som öppnar lucka 1. Det lackar mot jul.

För ett år sedan varnade vi socialdemokrater för att vi står inför ett svårt ekonomiskt läge. Den sverigedemokratiskt styrda regeringen saknade en plan, menade vi socialdemokrater. Vi måste göra någonting, och det fort. Sveriges ekonomi förväntas krympa i år och även nästa år. EU-kommissionen ger Sverige den sämsta prognosen av alla EU-länder.

Fru talman! Var tredje familj har nu svårt att få ekonomin att gå ihop. Högre elpriser, stigande hyror, stigande boräntor och inte minst stigande matpriser drabbar hårt jobbande vanligt folk. Enligt Statistiska centralbyråns senaste statistik har våra matpriser stigit med 6,6 procent. Fisk och grönsaker har till exempel stigit med 12 procent. Om dessa 12 procent skulle motsvara en hel tallrik innebär det att var åttonde tallrik är borta. Mina favorittomater har stigit med 45 procent i pris.

Samtidigt har vi en tid då matjättarna skär guld med täljkniv. De gör fortsatta rekordvinster. Vi har en stark marknadsdominans av några få aktörer.

Fru talman! Samtidigt har vi också några få bankjättar som skär guld med täljkniv. Förmodligen kommer dessa fyra bankjättar att göra historiska rekordvinster i år. Prognosen visar att den samlade vinsten kommer att landa på ungefär 160, kanske 180, miljarder kronor. De beloppen motsvarar en och en halv gång vad vi i Sverige investerar i vårt gemensamma försvar.

Vi lever i en tid då Stadsmissionen i sin fattigdomsrapport rapporterar om ett fördubblat antal besökare som behöver hjälp. 72 procent av dessa behöver hjälp för att det fattas mat på bordet. Matmissionen såg en fördubbling av besökare i sina matmissionsbutiker från 2021 till 2022, och tillväxten av besökare är fortsatt stark.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle vilja höra mer från finansministern om hur regeringen och finansministern hanterar läget vi står i nu.

Herr talman! Vi socialdemokrater varnade för detta; nu är lågkonjunkturen här. Sveriges ekonomi väntas krympa både i år och nästa år. Svenska hushåll är hårt pressade. Många familjer har det nu svårt ekonomiskt, inte minst här i Stockholmsområdet.

Våra matpriser skenar. En svensk matkasse kostar faktiskt mer än i våra grannländer. Matprisstegringen är den största sedan 1950-talet. Livsmedelsverket varnar för risker för folkhälsan, med stegrande matpriser och mindre och sämre tillgång till näringsriktig mat. Det rapporteras nu om att nya grupper söker stöd.

Mina frågor går till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje. Vad gör regeringen och vad gör statsrådet för att minska matfattigdomen?

Fru talman! Det är tid att hasta nu, statsrådet Bohlin! Det sker cyberangrepp dygnet runt i Sverige. Detta börjar likna Alice i Underlandet. Om du inte vet vart du ska spelar det inte heller någon roll vilken väg du tar, oavsett hur många sändebud statsrådet Bohlin vill tillsätta eller om Carl Bildt gör comeback i politiken. Fram med planen - det är bråttom nu!

Många av oss brukar gå in på regeringens hemsida. I fredags kunde jag, till min förvåning, se att hemsidan hade uppdaterats, och där hade man lagt ut Socialdemokraternas gamla strategi. I våras sa man att vi behövde en ny strategi. Vi har ingen strategi, sa man. Man sa att vi ska ha en internationell strategi, och vi ska ha sändebud!

Detta spretar. Det är en schweizerost som vi inte vill se.

Jag utgår då från att statsrådet Bohlin tycker om Socialdemokraternas strategi. Det är ju den som gäller. Och den är bra. Vi socialdemokrater gjorde på ett fåtal år väldigt mycket för Sveriges gemensamma säkerhet och cyberpolitik. Tre myndigheter som direkt har med detta att göra sattes upp på några år, nämligen Myndigheten för digital förvaltning, Myndigheten för psykologiskt försvar och Myndigheten för totalförsvarsanalys. Förutom en civil privat digitaliseringsstrategi kom det även en cyberpolicy.

Vi har 342 myndigheter i Sverige i dag och 1,2 miljoner företag. Det finns inte mer tid för statsrådet Bohlin att ha grupparbeten.

Fru talman! Till del gillar jag vad jag hör från statsrådet Bohlin. Men jag håller inte med. Jag tycker till och med att statsrådet är helt ute och cyklar, fru talman.

Jag började med Alice i Underlandet, och alla vi som har läst Alice i Underlandet vet att det är strategin jag menar. Om jag vore statsråd med ansvar för cyberfrågor skulle jag till exempel ha börjat med strategin innan jag utsåg Carl Bildt som en särskild utredare av vår gemensamma säkerhetspolitik, något som vi kunde ta del av i förra veckan. Och före Carl Bildt har vi fått ta del av en ny säkerhetsrådgivare och ett internationellt sändebud för cyberfrågor.

Det här är spretigt, fru talman! Det är det jag är ute efter.

I den debattartikel i Dagens Nyheter som vi båda har nämnt är det slående med den höga svansföringen kring att vi behöver en ny strategi. Vi har ingen strategi! Ordet "effektivt" används i sammanhang som "effektivt arbete", "effektivare samordning" och "effektivt stöd".

Det jag menar, fru talman, är att man skulle ha börjat med strategin innan man börjar peta lite i schweizerosten!

Det som statsrådet Bohlin ska ha kredd för, som ungdomarna säger, är att de har fastslagit ett datum. Nästa höst ska strategin vara på plats. Det är bra! Men den skulle ha varit på plats redan förra hösten. Man börjar med strategin, annars blir det som Alice i Underlandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tillbaka till debattartikeln i Dagens Nyheter i våras, bara för att understryka allt det här: "Cybersäkerhetsområdet har inte varit tillräckligt strategiskt eller sammanhållet." Det kan inte bli mer klart och tydligt än så.

Nu har det gått sju månader sedan vi läste detta i Sveriges största morgontidning. Nu har det gått snart tretton månader sedan regeringen tillträdde, och nu ska vi vänta ungefär tolv tretton månader till på vår gemensamma cyberpolitik.

Det är därför jag är orolig. Det är därför, fru talman, som jag står här med er i dag. Cyberangrepp kan likställas med konventionell krigföring. Det är allvar nu.

Tillbaka till rollfördelningen, vilken också oroar mig en del. Den har faktiskt blivit otydligare med dagens regering. Låt oss ta debattartikeln i Dagens Nyheter som exempel: Systematiken i digitaliseringsvärlden i allmänhet, vem är det som har ansvar för den? Det är civilministern. Det fanns två undertecknare till, försvarsminister Pål Jonson och ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin, som står här med mig i dag. Jag är inte heller säker på när Bohlin ansvarar för cyberfrågorna och när Jonson gör det. När det gäller förebyggande cyberarbete och om det handlar om terroristorganisationer, vem är det då? Jo, då är det justitieminister Gunnar Strömmer. Jag har också mött många företag som pratar om kompetensbrist. Vem är det då som ansvarar för cyberpolitiken? Jo, då är det utbildningsminister Mats Persson, liberalen! Och vi är inte färdiga än, för vem är det som ansvarar för det internationella sändebudet för cyberpolitiken, som både jag och statsrådet Bohlin har lyft fram? Det är Utrikesdepartementet!

Nu har regeringen haft tretton månader på sig. För sju månader sedan hade man hög svansföring, och sedan säger man att om tolv månader kommer strategin.

Fru talman! Tack, statsrådet Bohlin, för ett bra svar! Jag är stolt men inte nöjd.

Fru talman! Om du inte vet vart du ska spelar det heller inte någon roll vilken väg du tar. Orden är hämtade från Alice i Underlandet. Boken skrevs av Lewis Carroll 1865. Detta är kattens svar till Alice när hon undrar vart hon ska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Med dessa ord från Alice i Underlandet riktar jag mina största farhågor och min kritik till statsrådet när det gäller vår gemensamma cyberpolitik i dag. Vi har ingen strategi.

I våras tog jag del av en debattartikel i Dagens Nyheter som var underskriven av statsrådet Bohlin, statsministern med flera. Det var slående hur man försökte lyfta fram en ny strategi för cyberpolitiken i Sverige. Och precis som statsrådet redogjorde för i sitt svar här börjar man även framhålla behovet av en internationell cyberpolitik. Då börjar jag bli lite orolig. Jag vill inte ha en gemensam cyberpolitik som kan liknas vid en schweizerost. Jag skulle hellre vilja att vår gemensamma cyberpolitik är en schweizisk ostfondue, en gemensam smälta.

Fru talman! Vad vill jag egentligen med detta? Låt mig ta några exempel.

Krishanteringen i vår gemensamma regering, med lite olika kulörer, har ofta behövt justeras. Men kopplat till cyberpolitiken blir jag ganska orolig. Jag läste mellan raderna i svaret att statsrådet Bohlin nämnde det nya sändebudet, med internationellt ansvar för våra cyberfrågor. Samtidigt har vi en ny säkerhetsrådgivare i regeringen. Sedan tidigare är det Statsrådsberedningen som samordnar det allmänna säkerhetsarbetet. Och statsministern leder säkerhetsrådet. Det är inte nog med detta. Statsministerns statssekreterare leder den samlade krishanteringen. Jag är inte färdig än. Härtill har vi en särskild chefstjänsteman som ansvarar för krishanteringen och därtill ett kansli för just säkerhets- och krisfrågor.

Jag nämnde en debattartikel i Dagens Nyheter i våras. Det är ganska tydligt att det är sex statsråd som signerar en och samma debattartikel, som ytterst handlar om vår gemensamma säkerhet.

Tyvärr har vi nu ett allvarligt säkerhetsläge. Det är cyberangrepp. Det handlar om vårt gemensamma cyberförsvar. Låt oss säga att det är konventionell krigföring. När det gäller Rysslands oförsvarliga och orättfärdiga krig i Ukraina har vi sett hur det började brutalt med cyberangrepp - 2014 och 2005. Elförsörjning, infrastruktur med mera var under ständiga angrepp.

Herr talman! Jag tackar försvarsministern för inlägget. Det han belyste stämmer. Sverige har en unik kompetens när det gäller att bygga ubåtar, signaler, system och stridsflyg. Jag instämmer också i att till exempel en flygmotor i dagens Jas 39 Gripen bygger på en utländsk plattform, men den är ju utvecklad från en motor som skulle sitta i par i ett flygplan. Jag vill tillägga att den är utvecklad av svenska kvinnor och män och har till stora delar blivit en bättre produkt.

Jag tänkte försöka belysa andemeningen i hela debatten med några ord av en berömd amerikansk president. Jag har översatt det hela, herr talman, eftersom vi talar svenska här i kammaren.

"Vi väljer att åka till månen. Vi väljer att åka till månen under det här decenniet och göra de här andra sakerna, inte för att de är lätta utan för att de är svåra, eftersom målet kommer att tjäna till att organisera och mäta det bästa av engagemang och färdigheter, eftersom den utmaningen är en som vi är villiga att acceptera, en vi inte är villiga att skjuta upp och en som vi tänker vinna."

Herr talman! Dessa ord kommer såklart från John F Kennedys tal på Rice University den 12 september 1962. Jag tycker att han i dessa rader fångar mitt budskap i synen på framtidens svenska stridsflyg. Vår kompetens får inte slumpas bort.

Herr talman! Tack, försvarsministern, för svaret!

Jag vill återkomma till historiebeskrivningen. Som vi känner historien ser vi in i framtiden. Jag skulle vilja hävda att det faktum att Sverige utvecklar sitt eget stridsflyg är normalläget. Det är en svensk linje. I 84 av 97 år har Sverige byggt och valt att utveckla sina egna stridsflygplan.

Precis som försvarsministern var inne på får vi det mest väl avvägda och anpassade flygsystemet för svenska förhållanden. Vi får säkerställd leverans även under kritiska lägen och spänningar i världen. Vi får, som försvarsministern sa, betydligt billigare drift och underhåll, speciellt i fält där det kanske bara krävs en tekniker och en grupp värnpliktiga för att få upp stridsflyget i luften efter underhåll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det jag brinner lite extra för är att detta ger åtskilliga jobb runt om i hela Sverige. I detta döljer sig även ytterligare en positiv uppsida, nämligen möjligheter till export. Vi talar om tiotusentals jobb i Sverige.

Låt mig uttrycka mig lite rakare och kommentera de alternativ till att utveckla och bygga egna stridsflygplan som försvarsministern var inne på. Två alternativ som finns är att göra direktköp av befintliga utländska system eller ingå i någon typ av licenstillverkning. Dessa båda alternativ späder ut svensk flygteknisk kompetens, mer eller mindre.

Om man vill ha sekretessproblem under utförandet av framtidens stridsflygplan ska man nog titta på direktköp och licenstillverkning.

Om man vill ha ett stridsflygplan i framtiden som inte är helt utvecklat efter svenska och nordiska förhållanden ska man titta på licenstillverkning eller direktköp av utländska flygplan.

Om man vill ha betydligt mindre mängd bevarad flygteknisk kompetens i Sverige i framtiden ska man titta på utländskt direktköp eller licenstillverkning.

Och om man vill ha samordningsutmaningar när man potentiellt utvecklar framtidens stridsflygplan med andra länder ska man titta på samarbetsprojekt och kanske licenstillverkning.

Med andra ord kommer vi att ha fler frihetsgrader och fler värden som är gynnsamma för oss själva om vi utvecklar vårt eget framtida stridsflygplan. Vi blir mer oberoende. Vi behåller vår rådighet. Vi kommer att ha utvecklad kompetens som kunskapsnation. Vi kommer att ha exportmöjligheter och tiotusentals arbetstillfällen runt om i hela landet.

Herr talman! Tack, försvarsministern, för ett framåtlutat och fylligt svar!

I 97 år har Sverige haft ett flygvapen. I 84 av dessa 97 år har Sverige utvecklat sitt eget stridsflyg. Det var faktiskt Per Albin Hansson som drev självförsörjningslinjen på 30-talet. I och med 1936 års försvarsbeslut valde Sverige att bygga egna stridsflygplan. Det är vår historia.

Lite om Sverige: Sverige är ett ingenjörsland. Jag säger inte att alla formellt är ingenjörer, men vi är ett land med folk som gillar frågesport. Vi gillar utmaningar och att bygga saker tillsammans. Vi är ett välfärdsland, och vi är ett exportland. Det är det jag menar med att vi är ett högkostnadsland som är högteknologiskt.

När Sverige valde att bygga Jas 39 Gripen var det också politiska diskussioner, men försiktigt uttryckt blev det till slut ont om tid. Jag tror att vi nu kommer att hamna i samma sak som då, när vi 1980 när det var dags att börja fatta beslut konstaterade kring framtidens stridsflyg att ett annat alternativ än att bygga egna stridsflygplan skulle utarma Sveriges flygtekniska kompetens.

Jas 39 Gripen-systemet blev skräddarsytt för Sverige. Det är lätt att underhålla, fältmässigt, stryktåligt och kostnadseffektivt. Utan att darra på manschetten kan jag säga att det är det bästa stridsflygplanet i världen, och väl anpassat till Sveriges och Nordens förhållanden.

Mönstret följer en ganska fundamental logik. Stormakternas flygplan är i regel större och tyngre, och stormakternas flygplan som är både större och tyngre blir dyrare. Sverige är ganska unikt och ingår i kanske en handfull länder som kan ta fram egna stridsflygplan. Vi valde att följa samma fundamentala mönster. Vi är ett litet land med mindre resurser, och det fick oss att bestämma oss för färre flygplan generellt sett, jämfört med stormakterna. Därmed måste varje flygplan kunna ikläda sig flera roller, och därav beteckningen Jas: jakt, attack, spaning.

Jas 39 Gripen-systemet följer Sveriges specifika krav, och vi har en tryggad leverans även i kritiska lägen. Vi har vår autonomi.

Med de inledande orden skulle jag gärna vilja höra hur försvarsministern kommer att verka för att Sverige även i framtiden ska utveckla och framställa egna stridsflygplan.

Herr talman! I början av pandemin och spridningen av covid-19 började svenska folket bunkra. En illustration av det var att toalettpapperet tog slut i många av våra varuhus. Det blev en typ av bankrusning fast efter toalettpapper.

I tider av oro och rädsla mår vi människor ofta inte bra i kris. Vi tappar perspektivet och tilliten och blir irrationella.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sverige är ett välutvecklat skogsindustriland och har en stor produktion av toalettpapper. Vi kommer förmodligen aldrig att få slut på toalettpapper.

Min fråga går till Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar med ansvar för bland annat beredskap, ransonering och psykologiskt försvar. Vilka lärdomar och slutsatser drar statsrådet av detta exempel?