Herr ålderspresident! Först och främst: Det EU-arbete som ska lägga grunden för ett tryggare finansiellt system pågår. Sveriges position är klar och tydlig. Det handlar om att bekämpa brottsligheten.
Då handlar det inte om en utan givetvis om flera åtgärder. Centralt är att kunna dela information mellan olika aktörer på marknaden men också med myndigheter. Generellt i samhället handlar det mycket om att dela information. Riksdagsledamoten vet troligtvis om att regeringen nu tar stora steg, som borde ha tagits för länge sedan, när det kommer till möjlighet att dela information så att man kan motverka brott och se till att människor kommer in på rätt kurs i tillvaron. Det är såklart bekymmersamt att detta inte har gjorts tidigare, men dessbättre ser vi nu de problem vi har och löser dem.
Herr ålderspresident! Om och om igen har jag varit tydlig mot våra banker. Bankerna är lönsamma, och det är de i stor utsträckning därför att de har digitaliserat sin verksamhet – inte bara därför, men i stor utsträckning. Därför har de också ett mycket stort ansvar för att säkra affären för dem som använder bankens tjänster. Då vill det till att bankerna investerar i olika typer av it-säkerhet och givetvis också i kundtjänstmedarbetare och annat så att de med en högre grad av kontroll och säkerhet kan upprätthålla en hög grad av service och användarvänlighet i systemen. Bankerna har ett tungt ansvar för detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Som jag redan har sagt har regeringen kallat banker och polismyndighet till sig för att de ska förklara hur de arbetar. Listor har upprättats, och de håller nu på att implementeras i systemet.
Herr ålderspresident! Jag hörde Anna-Belle Strömberg – om jag inte missförstod henne – beklaga sig över att detta omgärdas av sekretess. Låt mig säga att jag inte är direkt övertygad om att man borde göra allting sådant här offentligt. Om det skulle ligga ute till allmän beskådan exakt hur bankerna arbetar, exakt vilka system som finns och exakt hur man monitorerar det hela skulle det troligtvis hjälpa brottslingarna mycket mer än det skulle hjälpa pensionärer, företagare och andra som är utsatta för bedrägerier.
Det finns skäl att bedriva arbetet effektivt, men det ska inte vara känt exakt hur man gör i varje enskild detalj. Det gör inte nödvändigtvis samhället säkrare i dess helhet om man berättar om alla skyddsåtgärder för de kriminella.
Det är också något förvånande att man inte kan göra kopplingar till kriminaliteten i bred bemärkelse. Bedrägerier och det kriminella samhället hänger tätt samman. Bedrägerier och penningtvätt är ett mycket viktigt verktyg både för att finansiera annan kriminell verksamhet och för att tvätta brottsvinster.
Jag kan konstatera att det handlar om att bankerna ska ta sitt ansvar, men det handlar också om det regeringen nu gör med strängare straff, satsningar på Polismyndigheten, massiv upprustning av rättssamhället i bred bemärkelse och förebyggande åtgärder. Det handlar också om att polisen har fått ett särskilt uppdrag att ha ett underrättelsecentrum kring den finansiella verksamheten.
Herr ålderspresident! För mig är det helt oklart varför man inte gjorde någonting. Man lät det bara vara. Nu görs en massa saker. Bankerna, övervakningen, de EU-förhandlingar som pågår och regelverken – allt detta är såklart viktigt. Men man kan inte lämna det helt hängande i luften frikopplat från rättsväsendets generella befogenheter eller, för den delen, från hur andra aktörer uppträder, till exempel de som säljer lotter på telefon.