Niklas Wykman

Herr talman! Tack, Josef Fransson, för frågan!

Jag kan av lätt insedda skäl inte göra mig till uttolkare eller talesperson för andra politiska partier. Men det är klart: Givet att vi har problem med anslutning till elnätet, givet att vi har de problem som vi har med väldigt volatila elpriser som försvårar för hushåll och företag, givet att vi har de klimatutmaningar som vi har, givet att vi har de problem vi har i elsystemet, givet de erfarenheter vi också har från den europeiska kontinenten, givet det comfort letter vi har fått från EU och givet hur det ser ut med stödet från både Fackföreningssverige och Industrisverige är det konstigt att man nu inte konstruktivt bidrar med att få detta på plats.

Som tur är finns ändå en majoritet i den här kammaren, och det finns tid att tänka om framöver också för andra partier. Vi vet ju om vad som händer om vi inte har baskraft. Det blir volatila priser, problem att ansluta till elnätet och svårare att nå olika klimatmål.

Här tycker jag att alla behöver tänka till lite. Som det ser ut nu är det inte bra, men framtiden kan bli bättre. Med mer baskraft kommer Sverige tillbaka till en styrkeposition.

(Applåder)

Herr talman! Björn Wiechel får kanske börja med att adressera en regering som finns. Det är ett bra sätt att kunna få svar. Det blir faktiskt ganska tramsigt, särskilt då det gäller riktiga och allvarliga problem som penningtvätt.

Det är bra att Socialdemokraterna nu lyfter fram dessa frågor. Frågan är vad de gjorde åt dem när de hade makten. Den organiserade brottsligheten tilläts äta sig djupt in i det svenska samhället. En konsekvens av det är penningtvätt. Man dränerar gemensamma välfärdssystem på pengar, förpestar människors liv, begår bedrägerier mot äldre och använder tvivelaktiga metoder för telefonförsäljning och annat.

Detta tilläts gå väldigt långt. Här pågår ett intensivt arbete i Sverige och på EU-nivå. Delar av det har vi redan pratat om tidigare i dag – att det behövs bättre kontroll och mer övervakning. Vi är inte främmande för hårdare straff. Tvärtom, det borde vi ha haft tidigare.

(Applåder)

Herr talman! Jag hörde ett lätt skratt från mina regeringskollegor eftersom det är mycket att förklara på en minut. Men generellt finns i det svenska samhället ett nytänt hopp och en stor glädje över att hushåll och industri ska få tillbaka stabila elpriser. Det har kommit glada tillrop från både den industri som vill vara med och bygga ny kärnkraft och fackföreningsrörelsen, med LO, IF Metall och andra, för de ser att detta är en nyckel till inte bara stabil och miljövänlig energiproduktion utan också ökad konkurrenskraft och nya jobb i Sverige.

Idén bakom är enkel. Man ska förena statens möjlighet att låna billigt med företags möjlighet att kunna producera effektivt. Sedan ser man till att skapa el till ett så lågt pris som möjligt med så stabila villkor som möjligt så att man kan komma tillbaka till en unik konkurrensfördel för svensk industri, svenska jobb och svenska hushåll.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det här kallas på regleringsspråk för de-risking – finansiella institutioner skjuter på olika sätt bort risk. Så ska det givetvis inte vara. Man ska ha rätt kontroll, och privatpersoner, företag och föreningar ska ha rätt möjligheter att verka inom det finansiella systemet. För detta finns såväl EU-arbete som nationellt arbete.

Man kan dock helt enkelt inte bortse från de bakomliggande motiven och anledningarna till att vi behöver ordning och reda, till att vi behöver tillsyn och kontroll och till att vi inte kan gå tillbaka till hopp och lek i de finansiella systemen. Det beror på att det finns mycket mäktiga krafter som vill vårt samhälle illa. Dessa krafter kan också använda ideella föreningar för att samla in pengar till brottslighet, tvätta brottsvinster eller på annat sätt skada vårt samhälle.

Det handlar helt enkelt om en avvägning mellan olika intressen. Att det bara skulle finnas engagemang för det ena stämmer inte.

Herr talman! Tack, Bo Broman, för frågorna!

När det gäller kontanterna har vi i Tidösamarbetet ett viktigt projekt där en utredning har sett över behovet av kontanter. Detta arbetar vi vidare med för att säkerställa att systemet har den typ av robusthet och resiliens som behövs.

Kontanter kan såklart spela en viktig roll. En annan betydande del kan vara andra typer av offlinebetalningar. Det är viktigt att banker och den finansiella sektorn som helhet kommer framåt med lösningar på det här området.

Frågeställaren pekade också på de många sårbarheter som finns i våra digitala system. På det här området är det ju inte bara vi i Sverige som är hårt ansatta. Här finns det nya EU-regler – Doraförordningen – som har börjat gälla. Vi har också ett förslag som har utretts, som vi arbetar vidare med, om hur driftsstörningar ska hanteras. Det finns dessutom ett pågående arbete med hur man ska ha statlig identifikation.

Här vidtas massiva åtgärder mot massiva problem.

Herr ålderspresident! Först och främst vill jag framföra mitt djupaste deltagande i de smärtsamma berättelser som ledamoten redogjorde för. Det är fruktansvärt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tyvärr är detta inte helt ovanligt. Även om det inte går så långt är det många människor som far fruktansvärt illa, både för den som blir skuldsatt och för hela familjer som får sin tillvaro slagen i spillror. Oavsett vad man är beroende av är det fråga om en allvarlig sjukdom.

Spelberoende skiljer sig dessutom från andra beroenden. Många som jobbar med beroendevård beskriver att när det gäller andra beroenden kan man ändå få hjälp och sedan nystarta sitt liv när man har fått bättre kontroll över sitt beroende, men när man har varit spelberoende består den stora skadan ofta även efteråt. Skuldsättningen kan ibland vara livslång.

Därför är de åtgärder vi nu föreslår centrala för att minska överskuldsättningen. Tyvärr fick vi inget besked från Socialdemokraterna här, men de får väl återkomma.

Ledamoten ställde en fråga i förra inlägget som jag helt enkelt glömde att svara på. Det är klart att man ständigt behöver se över alla de här vägarna och pröva vilka regler som ska gälla när det gäller att locka in människor i spel eller att få dem att spela mer. Det är till exempel viktigt att tillsynsarbetet fungerar. Därför stärker vi det.

Jag vill ändå säga, utan att moralisera för mycket, att det också är viktigt att se över vilket ansvar man tar själv när det gäller att locka människor att spela. Är det rimligt med erbjudanden om att köpa lotter billigt eller att framställa det som gratis, trots att de egentligen blir uppbundna i långa prenumerationer? Är det rimligt att i olika tidningar locka med välkomsterbjudanden om att få produkter billigt och så vidare men då binda upp människor i ett långvarigt spelande? Det gäller alltså brett på marknaden att alla ska ta ett stort ansvar.

Jag hoppas att vi kan göra mycket som är bra tillsammans här.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr ålderspresident! Först och främst är jag glad över Azadeh Rojhans inställning i frågorna. Även om det är att hoppas på för mycket, kan jag ändå hoppas att Azadeh Rojhan är nöjd över att det är jag som är ansvarig för frågorna. Jag har en mer försiktig och konservativ syn på frågorna än vad tidigare regering hade. Man öppnade hela marknaden med spelavregleringen, förvisso med brett stöd men det var ändå under en socialdemokratisk regering. Man tog inte tillräckligt om hand om alla de negativa konsekvenser som finns med spelande.

Jag tycker att det är värt att nämna att spelande är ett stort nöje för många människor. Man samlas kring olika spelformer, och det är ett sätt att själv delta aktivt i en idrott eller med hästar och få lite extra spänning.

För de allra flesta är detta ett stort nöje, men för många människor, många familjer, är det rena helvetet. Ekonomier slås sönder. Ledamoten har själv nämnt de mest katastrofala konsekvenserna med självmord. Det är alldeles uppenbart att det här är en marknad där man gjorde en avreglering som inte åtföljdes av tillräckliga åtgärder.

Nu vidtar vi åtgärd för åtgärd. Vi har till exempel förbättrat den omsorgsplikt som spelbolagen har. Jag har ingen stängd dörr, och jag tar gärna emot en konkret idé om hur man skulle kunna gå vidare med obligatoriska möjligheter att ta kontakt. Hur skulle det exakt se ut? Jag välkomnar alla sådana förslag. Alla förslag om hur man kan göra för att på ett effektivt sätt minska risken att människor mår dåligt är välkomna. Vi arbetar vidare med dem.

Jag vill ändå uppehålla mig lite vid den utredning som vi nyss har tillsatt. Att blockera spelsidor eller förbjuda människor att besöka spelsidor skulle vara ett långtgående ingrepp i det som vi normalt sett tänker oss som en självklar frihet i Sverige, att få ta del av information av olika slag. Men om en spelsida inte har licens i Sverige torde det vara en slutsats för många att man inte ska kunna föra över pengar till den sidan. Det är min bedömning att det är mer framkomligt och troligtvis en mer effektiv väg att gå, där det finns bättre möjlighet för staten att se till att reglerna upprätthålls.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är för att titta på alla förslag till åtgärder. En viktig åtgärd som inte kan utelämnas från diskussionen rör skuldsättning. Att spela bort de pengar man har är illa i många fall. Att spela bort pengar som man har lånat är dessutom helt förkastligt och förstör livet långvarigt – man kanske aldrig blir fri från skulderna.

Här har regeringen nyligen presenterat långtgående förslag mot snabbkrediter. Bland annat kommer banktillstånd att krävas, och man ska helt enkelt städa upp marknaden. Ledamoten känner säkert till att många av dessa kreditinstitut ger ut reklam i samarbete med spelbolag, på idrottsevenemang eller för andra former av sport där det spelas. Nu vill vi slå igen dörren för den befintliga marknaden genom att ställa krav på banktillstånd och därmed omfattas av kärnan av tillsyn i det finansiella systemet. Detta bedömer vi som effektiva åtgärder inom området, både den utredning som har tillsatts för att titta på riktningskriteriet – att inte kunna föra över pengar – och att vi går hårt fram vid frågor om skuldsättning. Det förslag som jag nyss beskrev är en del i detta. Vi har sedan tidigare vidtagit andra åtgärder, till exempel i form av sänkt maxränta. Det vore positivt att få ett välkomnande besked från Socialdemokraterna i denna del.

Herr ålderspresident! Först och främst ska man akta sig för att luta hela sin bedömning mot ett privat företags estimat av kanaliseringsgraden. Att den utsagan från mig stämmer visas inte minst av att de så radikalt ändrade sin bedömning. Då kan man inte luta sig mot bara en sådan bedömning.

Det var också därför Spelinspektionen hade ett uppdrag från regeringen att brett se över kanaliseringsgraden. Det ledamoten säger om att man bara lutade sig mot denna bedömning stämmer inte. Hela idén var att göra en bredare analys och bedömning av kanaliseringsgraden. Detta bolags analys skulle absolut ingå, men man gjorde en bredare bedömning än så. Det vi ville komma ifrån var just att bara luta sig mot den bedömningen. Man skulle titta på detta utifrån ett bredare perspektiv, och det är viktigt att fortsätta göra det.

Vi som sedan tidigare haft en skeptisk inställning till en fri spelmarknad är förstås väldigt glada över och välkomnar att Socialdemokraterna efter den massiva avreglering man gjorde nu ändå vaknar upp till de problem som finns på området – de problem som interpellanten pekar på och ännu värre sådana.

Det finns människor som hanterar sin ångest genom att spela – detta är många gånger nära kopplat till ångestproblematik. Det kan vara kopplat till bipolär sjukdom. Det finns många olika tragiska situationer som leder till att människor spelar för mycket, inte minst spelberoende i sig självt. Detta är inte vilken marknad som helst.

Jag är glad att ledamoten nu har kommit till insikten att avregleringen inte omgärdade svenska konsumenter med tillräckligt mycket trygghet på det här området.

Vi arbetar brett med detta. Anslagen till Spelinspektionen ökade 2024 med 10,8 miljoner. De beräknas öka med 15,6 miljoner 2025 och 18,6 miljoner 2026. Sverige har äntligen undertecknat Macolinkonventionen mot matchfixning, vilket är en del av att bekämpa spelberoende. Finansinspektionen har fått ökade resurser med 4,5 miljoner kronor för att jobba mot spelmarknaden. Flera uppdrag har riktats till Spelinspektionen – ledamoten läste upp några av dem. Vi har tillfört tillståndskrav för spelprogramvara så att den bara får säljas till dem som har licens. Vi har infört mer effektiva sätt att blockera betalningar på. Spelinspektionen har fått möjlighet att utöva dold tillsyn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Väldigt viktigt, herr ålderspresident, är att vi nu tillsätter den här utredningen om spellagens tillämpningsområde, framför allt med inriktning på detta med riktningskriteriet. Man får ju inte vända sig till svenska konsumenter. Många påpekar att den lagstiftning som finns inte är tillräcklig. Här är frågan ifall man kan gå efter betalningarna i systemet. Det är ett huvuduppdrag här: att man helt enkelt inte ska kunna föra över pengar till de bolag som inte har licens att arrangera spel.

Ledamotens förslag att förbjuda svenskar att ta del av information på vissa webbsidor som arrangerar spel är väldigt långtgående. Att börja blockera och stänga av information, att man inte skulle få kolla vad som finns att tillgå i andra länder när det kommer till spel eller att svenska spelbolag inte skulle få besöka utländska spelsajter och kolla hur de ser ut är väldigt långtgående och ett mycket stort intrång i vad vi normalt tänker oss som en ganska grundläggande fri- och rättighet i det här landet.

Förhoppningsvis kan det dock, när ledamoten har tagit närmare del av förslaget, bli en bred uppslutning kring att se över riktningskriteriet för att förhindra dessa problem.

Herr ålderspresident! Azadeh Rojhan har frågat mig vilka andra åtgärder, förutom ip-blockering av olicensierade spelbolag, jag avser att vidta för att stänga ute olicensierat spel från den svenska spelmarknaden.

Att stänga ute olicensierade spelbolag från spelmarknaden är en prioriterad fråga för regeringen. Spel hos olicensierade aktörer medför risker för den enskilda konsumenten samtidigt som det undergräver spellagstiftningen och gör den mindre effektiv. Kriminella utnyttjar också sådant spel för penningtvätt och matchfixning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De enskilt viktigaste åtgärderna för en säkrare och sundare spelmarknad är att effektivisera arbetet mot olagligt spel och att hindra olicensierat spel i större utsträckning än vad som är möjligt i dag. En utredare har därför fått i uppdrag att se över spellagens tillämpningsområde, särskilt vad gäller det så kallade riktningskriteriet som avgör om ett onlinespel är licenspliktigt. Utredaren ska särskilt ta hänsyn till att förslaget ska bidra till att motverka betalningsflöden mellan svenska konsumenter och olicensierade spelbolag. Behov av en sådan utredning har påtalats av bland annat Spelinspektionen, Riksrevisionen och branschorganisationer.

Därutöver har regeringen vidtagit ett flertal åtgärder. Bland annat har det införts ett mer effektivt system för blockering av betalningar till och från olaglig spelverksamhet. Spelinspektionen har vidare fått ökade anslag och fler verktyg att använda vid tillsyn, såsom möjlighet att köpa speltjänster online under dold identitet. För att säkerställa att åtgärderna får effekt har regeringen bland annat gett Spelinspektionen i uppdrag att utveckla tillsynen av spelmarknaden samt arbetet mot olicensierad spelverksamhet och matchfixning.

Flera åtgärder för att motverka olicensierat spel har alltså genomförts på initiativ av regeringen. Regeringen följer utvecklingen på spelmarknaden noga och är beredd att vidta ytterligare åtgärder vid behov.

Herr ålderspresident! Det här är pågående förhandlingar i EU. I bästa fall kan detta inledas i april, givet vad som faller ut ur förhandlingarna. Sveriges position är klar. Här är min bedömning att interpellanten och jag står på precis samma sida. Jag kan såklart inte veta de exakta detaljerna i hur Anna-Belle Strömberg tänker, men jag tror att vi är överens om att vi ska ha trygghet i Sverige, att vi ska motverka bedrägerier och att vi ska arbeta med informationsdelning.

När det kommer till exakt vilka delar som sedan ska implementeras och som inte är direkt bindande i ett sådant fall får vi såklart återkomma när vi har förhandlingsresultatet. Det vore oklokt att föregripa det här i dag.

Jag tycker mig ana i interpellantens inlägg att det skulle gå att lösa detta bara genom att göra bankerna återbetalningsskyldiga. Om man nöjer sig med den ansatsen öppnar man en guldgruva för kriminella. Då är det fritt fram att luras! Dessutom kan de göra det samvetslöst, för det är bara banken som ska betala.

Min övertygelse är att detta inte skulle komma åt kriminaliteten utan snarare öppna fler dörrar för den. Det betyder inte att det inte ska finnas ett återbetalningsansvar, men man kan inte tro att det ensamt löser problemet. Om man bara går den vägen kunde man till och med rent av förvärra problemet.

Det är en del av att lösa problemet att se över och definiera bankernas ansvar. Men sedan behövs alla de andra åtgärderna, som förhindrar själva uppkomsten av bedrägeriet. Då handlar det om poliser, om informationsdelning och om transaktionsmonitorering i systemet så att man övervakar transaktioner och kan stoppa dem. Här finns mycket att göra.

Jag hoppas att vi i Sverige framöver inte kommer att se lottförsäljning med aggressiva metoder som påminner om bedrägerier.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr ålderspresident! Först och främst: Det EU-arbete som ska lägga grunden för ett tryggare finansiellt system pågår. Sveriges position är klar och tydlig. Det handlar om att bekämpa brottsligheten.

Då handlar det inte om en utan givetvis om flera åtgärder. Centralt är att kunna dela information mellan olika aktörer på marknaden men också med myndigheter. Generellt i samhället handlar det mycket om att dela information. Riksdagsledamoten vet troligtvis om att regeringen nu tar stora steg, som borde ha tagits för länge sedan, när det kommer till möjlighet att dela information så att man kan motverka brott och se till att människor kommer in på rätt kurs i tillvaron. Det är såklart bekymmersamt att detta inte har gjorts tidigare, men dessbättre ser vi nu de problem vi har och löser dem.

Herr ålderspresident! Om och om igen har jag varit tydlig mot våra banker. Bankerna är lönsamma, och det är de i stor utsträckning därför att de har digitaliserat sin verksamhet – inte bara därför, men i stor utsträckning. Därför har de också ett mycket stort ansvar för att säkra affären för dem som använder bankens tjänster. Då vill det till att bankerna investerar i olika typer av it-säkerhet och givetvis också i kundtjänstmedarbetare och annat så att de med en högre grad av kontroll och säkerhet kan upprätthålla en hög grad av service och användarvänlighet i systemen. Bankerna har ett tungt ansvar för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag redan har sagt har regeringen kallat banker och polismyndighet till sig för att de ska förklara hur de arbetar. Listor har upprättats, och de håller nu på att implementeras i systemet.

Herr ålderspresident! Jag hörde Anna-Belle Strömberg – om jag inte missförstod henne – beklaga sig över att detta omgärdas av sekretess. Låt mig säga att jag inte är direkt övertygad om att man borde göra allting sådant här offentligt. Om det skulle ligga ute till allmän beskådan exakt hur bankerna arbetar, exakt vilka system som finns och exakt hur man monitorerar det hela skulle det troligtvis hjälpa brottslingarna mycket mer än det skulle hjälpa pensionärer, företagare och andra som är utsatta för bedrägerier.

Det finns skäl att bedriva arbetet effektivt, men det ska inte vara känt exakt hur man gör i varje enskild detalj. Det gör inte nödvändigtvis samhället säkrare i dess helhet om man berättar om alla skyddsåtgärder för de kriminella.

Det är också något förvånande att man inte kan göra kopplingar till kriminaliteten i bred bemärkelse. Bedrägerier och det kriminella samhället hänger tätt samman. Bedrägerier och penningtvätt är ett mycket viktigt verktyg både för att finansiera annan kriminell verksamhet och för att tvätta brottsvinster.

Jag kan konstatera att det handlar om att bankerna ska ta sitt ansvar, men det handlar också om det regeringen nu gör med strängare straff, satsningar på Polismyndigheten, massiv upprustning av rättssamhället i bred bemärkelse och förebyggande åtgärder. Det handlar också om att polisen har fått ett särskilt uppdrag att ha ett underrättelsecentrum kring den finansiella verksamheten.

Herr ålderspresident! För mig är det helt oklart varför man inte gjorde någonting. Man lät det bara vara. Nu görs en massa saker. Bankerna, övervakningen, de EU-förhandlingar som pågår och regelverken – allt detta är såklart viktigt. Men man kan inte lämna det helt hängande i luften frikopplat från rättsväsendets generella befogenheter eller, för den delen, från hur andra aktörer uppträder, till exempel de som säljer lotter på telefon.

Fru talman! Detta var ett av de områden där jag när jag tillträdde i den här funktionen måste säga att ju mer man läste på och ju mer man närmade sig frågan, desto mer chockerades man över hur misskött den hade varit. Varför hade så lite gjorts under så lång tid? Jag förstår det dåliga samvetet. Det är lätt att förstå det.

Sedan har vi tagit tag i frågan. Precis som interpellanten påpekar finns nu planerna ute på bankerna. De rullas ut och implementeras steg för steg. Det görs för varje enskild bank i något olika takt men med en gemensam ambition.

Nu inrättas en underrättelsetjänst hos polisen för den finansiella brottsligheten. Hur kan det inte ha funnits innan? Kanske kan Anna-Belle Strömberg svara på den frågan. Varför satt man på händerna år ut och år in?

Vi har fört samman aktörerna, bankerna och polisen. Men det stannar inte där. Vi har till exempel också talat med telekomleverantörerna och de intermediärer som finns på marknaden för att till exempel skicka sms som används för bedrägerier, och det har handlat om uppdrag till Bolagsverket. Listan kan göras mycket lång över de åtgärder som nu äntligen har vidtagits och håller på att vidtas på detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det går inte annat att säga än att bedrägerierna äter sig in i människorna och samhället. De förstör och gör det såklart dyrare och svårare att göra affärer, och företagare drabbas. De stjäl också emellanåt den sista tillit som äldre människor har till samhället.

Låt mig säga hur ytterligt beklämd man då blir när det också används metoder som är snarlika dessa i andra sammanhang. Jag tänker till exempel på aggressiv lottförsäljning till äldre människor som sker från Spanien. Ska det vara så i Sverige? Ska det ligga så nära varandra, det vill säga bedrägerier och att bli uppringd med mycket aggressiva försäljningsmetoder för till exempel lotter? Är det en rimlig ordning att det är på det sättet? Ska de polerna ligga så nära varandra i det svenska samhället?

Jag har också tagit del av bland annat Konsumentverkets granskning av till exempel låneförmedlare och hur den försäljningen beskrivs i Konsumentverkets rapporter.

Fru talman! Det här handlar om det arbete som pågår på bankerna. Vi följer att man nu implementerar de åtgärder som man förbundit sig att göra. Det handlar om polisens resurser och förmåga.

Jag vet inte varför man inte hade inrättat ett underrättelsecentrum innan hos polisen för att skaffa sig bättre kunskap och förmåga när det kommer till det finansiella systemet. Det är oklart för mig varför man inte har kunnat göra det tidigare.

Det är väldigt oklart för mig varför man har tyckt att det är en bra idé att från Spanien sälja lotter till äldre med aggressiva metoder. Det är fortfarande väldigt oklart för mig var Socialdemokraterna står i frågan om till exempel snabblåneföretagen. Ska det få fortsätta?

För att komma åt de här bedrägerierna finns det inte en åtgärd. Det är så många saker i Sverige som behöver bli bättre. Men vi har äntligen börjat, fru talman.

Fru talman! Anna-Belle Strömberg har frågat mig om jag kommer att arbeta för att säkerställa att man utvidgar den nya betaltjänstförordningen så att även Sveriges småföretagare skyddas och om jag inom mitt ansvarsområde ser ett behov av att införa ett grundläggande företagsskydd i konsumentlagstiftningen.

Att motverka brottslighet är en av regeringens högst prioriterade frågor. Det gäller även brottslighet i det finansiella systemet.

Det stora flertalet bedrägerier förutsätter att kriminella missbrukar produkter och tjänster som tillhandahålls av banker. Som ett led i arbetet mot bedrägerier höll regeringen flera möten med företrädare för bankerna och Polismyndigheten under 2024. Syftet var bland annat att diskutera hur bankerna kan ta ett större ansvar och hur samarbetet mellan bankerna och Polismyndigheten kan stärkas. Bankerna presenterade då ett åtgärdspaket med flera förslag för att stärka kundskyddet. Regeringen följer löpande upp att bankernas åtgärder genomförs och får effekt. Det är positivt att brottsvinsterna från telefonbedrägerier, så kallad vishing, minskar.

Parallellt med detta fortsätter regeringen sitt kontinuerliga arbete med att analysera eventuella behov av skärpta lagar och regler i syfte att stärka bankkundernas trygghet.

EU:s betaltjänstregelverk är just nu föremål för förhandlingar i EU. Regeringen är positiv till att regelverket ses över och välkomnar Europeiska kommissionens ansats att bekämpa bedrägerier. Sverige är engagerat i de rådsarbetsgruppsmöten som nu pågår. Det är viktigt att även företag skyddas mot bedrägerier. När förhandlingarna är klara ska de regler som inte är direkt tillämpliga genomföras i svensk rätt. Det arbetet påbörjas först efter att EU-förhandlingarna har slutförts. Jag vill inte föregripa det arbetet.

Fru talman! Frågan om ett skuldregister har varit diskuterad under en längre period. När man sedan tar sig an materian och tittar med mer precision på vad man kan göra och vilka åtgärder som skulle ha störst effekt kan man konstatera att väldigt mycket utlåning i dag inte kontrolleras. Det finns ju trots allt en infrastruktur med kreditupplysningar där det finns mycket information, men väldigt mycket utlåning sker på ett oseriöst sätt utan ordentlig kreditprövning. Man kollar inte ens mot tillgänglig information.

Det är därför vi har pratat om de här förslagen som handlar om att man ska behöva banktillstånd för att exempelvis få bedriva utlåning till enskilda personer. Väldigt mycket sker i dag helt utan kreditprövning. Vi har velat ta tag i detta först snarare än att införa fler register när problemet är att man inte ens kollar mot de fakta som redan finns.

Med det sagt är detta självklart en fråga som man kan titta vidare på. Den dörren är, som jag också sagt, absolut inte stängd.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en viktig och bred fråga.

Jag vill först säga det uppenbara: Jag ska inte kommentera enskilda fall. Det är en fråga för myndigheter och den rättsvårdande samhällsapparaten att ta tag i detta och titta på enskilda fall; det är inte min roll.

I det bredare perspektivet kan vi konstatera att jag och ledamoten delar verklighetsuppfattning och verklighetsbeskrivning på det här området. Spel är ju ett stort nöje för många människor, men det är också rena avgrunden för många. Precis som ledamoten beskriver slår det hårt mot enskilda som skuldsätts och mot hela familjer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför är åtgärdspaletten från regeringens sida bred. Det handlar om alltifrån ökade resurser till de berörda myndigheterna och fler verktyg för bland annat Spelinspektionen till skärpta regleringar när det gäller vad olika bolag får göra. Det är en bred frågeställning - därav detta breda svar.

Fru talman! Jag tackar Rasmus Ling för redogörelsen för sin bedömning av frågan. Den tar jag givetvis till mig, liksom andra bedömningar jag hör. Jag förstår att när man lyssnar på diskussionen kan det framstå som lite tråkigt, passivt eller väl försiktigt att säga så. Men det ingår i rollen när man ska styra i väldigt svåra och komplicerade frågor. Det här är ju genuint svårt. Det finns övertygande argument emot en euroanslutning, och det finns övertygande argument för en euroanslutning.

Sverige har på sistone tagit stora kliv in i den västliga gemenskapen genom att bli integrerat i Nato fullt ut. I någon mån är det såklart där Sverige hör hemma. Vi ska inte vara åskådare och sitta vid sidan av när det gäller vår gemensamma internationella säkerhet. Vi ska vara med. Jag är glad över att Sverige är där.

Jag är också glad över stora positionsförflyttningar framåt som har gjorts i EU-samarbetet på till exempel miljöområdet. Allt är inte perfekt eller färdigt, men det faktum att vi kan samla EU:s länder kring gemensamma EU-regler på miljöområdet ger oss givetvis mycket större muskler när vi möter globala utmaningar i fråga om natur, djur och klimat. I den andan ska Sverige alltid vara en konstruktiv och drivande kraft i EU-samarbetet.

När det gäller euron har jag inga nya besked att ge här i dag, men jag välkomnar att det finns en bred och djup diskussion om eurosamarbetet bland både experter och människor i allmänhet. Såtillvida delar jag interpellantens resonemang om att det här är en fråga som bör diskuteras. Men jag har inga besked att ge i dag avseende medlemskap eller utredningar. Att vi har en diskussion om en viktig fråga är dock mycket välkommet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Frågan om deltagande i bankunionen är tätt förknippad med euromedlemskapet. Jag säger inte att det tekniskt är en helt nödvändig förutsättning, men det hänger ändå naturligt samman på många sätt. Det ena eller det andra är troligtvis inte lika aktuellt som både och i det här fallet.

Vad gäller Rasmus Lings andra frågor kan jag egentligen bara upprepa mitt svar att ett initiativ till omprövning av vårt ställningstagande bör vila på en stark folklig förankring. Frågan är inte aktuell för närvarande. Även om världen har förändrats verkar inte den svenska opinionen ha ändrats särskilt mycket. Det är nog ändå en rimlig förutsättning för ett sådant projekt att det finns någon förskjutning i opinionen åt det ena eller andra hållet. Att gräva ned mig djupare i någon skyttegrav än så avser jag inte att göra i den här frågan.

Fru talman! Jag är medveten om att det är interpellanten som ställer frågor och jag som ger svar, men min nyfikenhet har ändå triggats. Vad tycker interpellanten själv om frågorna kring euroanslutning och bankunionsmedlemskap? Det skulle möjligtvis ha påverkan på opinionen om det finns politiker och partier som traditionellt har haft en mycket avvaktande eller negativ inställning till detta helt plötsligt skulle visa sig vara för.

Fru talman! Frågan är inte aktuell, och jag har inget sådant besked att lämna i dag.

Däremot sätter jag stort värde på Rasmus Lings sätt att resonera kring frågan. Det är bra om svåra frågor kan föregås av en transparent diskussion där många parter ges möjlighet att delta och där landets medborgare har möjlighet att reflektera över de vägval som man står inför.

Jag kan heller inte annat än hålla med Rasmus Ling om att världen i dag på många sätt är väldigt annorlunda mot hur den var då, vilket såklart kan addera till argument både för och emot en euroanslutning.

Som en liberal person gläds jag åt den generella utvecklingen i Sverige, där vi söker oss till mer av internationella samarbeten och gemenskaper. Natoanslutningen är ett sådant exempel. Nu står Sverige äntligen fullt och fast med den övriga västvärlden för våra värderingar och principer kring demokrati, fred, säkerhet och mänskliga rättigheter.

Andra områden där det har skett en liknande om än inte lika binär utveckling är till exempel miljöområdet, där jag vet att både Rasmus Ling och jag har ett varmt engagemang. Där har vi haft en glädjande och, troligtvis, för mig och Rasmus Ling gemensam seger i att väldigt många frågor på miljöområdet har blivit viktiga europeiska frågor.

Var och en för sig kan givetvis göra insatser som både förbättrar och försämrar för miljö, natur och klimat, men det är alldeles uppenbart så att de stora förändringarna kan komma till stånd om vi är många som gör dem tillsammans. En någorlunda bra reglering för väldigt många människor kan ju ha mycket större effekt än en helt perfekt reglering för ett fåtal personer, och på område efter område har det skett en förflyttning mot mer av gemenskap på områden som till sin natur är gränsöverskridande.

Jag kan också bara skriva under på allt som Rasmus Ling säger om världsutvecklingen. Storbritannien har lämnat EU-samarbetet, och Rasmus Ling nämner - lite underförstått, tror jag - att det är klart att det finns en skillnad i att Sverige då var ett land som tillsammans med Storbritannien och andra var med i EU men inte i eurosamarbetet. Nu har Sverige inte den gemenskapen med Storbritannien längre, utan nu står vi med andra länder utanför eurosamarbetet men med i EU-samarbetet.

Så där kan man fortsätta ganska länge med att stapla för- och nackdelar på varandra. Man kan givetvis rikta en hel del kritik mot hur kriser har uppkommit och hur länder sköter sina ekonomier och så vidare.

Man kan konstatera att euron ändå har bestått och klarat sig genom kriser. Andra skulle kunna tillägga att många europeiska länder har väsentliga problem med sina offentliga finanser, som vi inte har i Sverige. I Sverige har vi välskötta offentliga finanser. De är motståndskraftiga. Vi har låg skuldsättning. Vi har mycket hög grad av hållbarhet i våra offentliga finanser om man jämför med andra.

Jag delar Rasmus Lings ansats att det här lämpar sig för en stor och bred diskussion. Möjligtvis kan man lägga till att en utredning inte nödvändigtvis är enda sättet att ha en diskussion. Det finns givetvis många andra som också har möjlighet att resonera vidare kring eurofrågan. Att man resonerar vidare kring och fördjupar sig i något måste ju inte ske i form av en statlig utredning. Jag utesluter inte att det här är en fråga som skulle kunna lämpa sig för ett sådant format, men något sådant besked har jag inte att ge i dag.

Fru talman! har frågat statsrådet Elisabeth Svantesson om hon kommer att ta initiativ till en offentlig utredning som ser över såväl för- som nackdelar med svensk anslutning till euron, hur hon ställer sig till en ny folkomröstning om euron, om hon och regeringen kommer att förhandla om ett svenskt undantag från införandet av euron och hur hon ställer sig till att Sverige ska gå med i EU:s bankunion.

Interpellationen har överlämnats till mig.

Sedan 1999 är euron den officiella valutan i euroområdet, och 20 av EU:s 27 medlemsstater har euron som valuta. Sverige deltar inte i EU:s valutaunion. Det får ses mot bakgrund av utgången av den rådgivande folkomröstning som skedde 2003 och som de dåvarande riksdagspartierna valde att respektera. Ett initiativ till en omprövning av det ställningstagandet bör vila på en stark folklig förankring. Frågan är inte aktuell för närvarande.

Sedan 2014 finns ett gemensamt system för tillsyn över banker och hantering av banker i kris i euroområdet, EU:s bankunion. Sverige deltar inte i EU:s bankunion. I betänkandet Sverige och bankunionen (SOU 2019:52) redovisas för- och nackdelar med ett svenskt deltagande i EU:s bankunion. Frågan är komplex och är tydligt förknippad med frågan om ett svenskt deltagande i EU:s valutaunion.