Niklas Wykman

Fru talman! Mikael Damberg lämnar många i stor förvirring eftersom han försöker måla upp en konflikt som i grunden inte finns. Genomsnittsräntor redovisas nämligen redan mycket transparent. Man kan jämföra för varje bank och för varje löptid på lånet. Det är information som redan finns. Det är inte information som någon försöker hålla tillbaka, utan den finns och redovisas mycket tydligt. Med några klick på mobilen eller datorn har man den snabbt framför sig. Det gäller alla banker och alla löptider.

Det blir också förvirrat eftersom diskussionen ofta gällt att räntan på inlåningskonton inte hängde med, vilket är en helt annan diskussion. När det gäller detta skulle mer konkurrens säkert vara behjälpligt.

Vi har också frågan om SBAB. Där får man väga in den finansiella stabiliteten. Staten har tidigare använt SBAB, och det har inte nödvändigtvis slutat särskilt väl. Staten fick senare lägga tillbaka en lång rad regleringar kring hur mycket man får låna, amortering och annat för att återskapa den stabilitet som fanns en gång i tiden, innan politiken tog sig friheter på den finansiella stabilitetens bekostnad.

I grund och botten är detta dock en interpellationsdebatt, och vi har demokrati. Man ska utkräva ansvar av varandra, och idéer ska stötas och blötas. Jag tycker att det är bra att Mikael Damberg och Socialdemokraterna väcker den här diskussionen.

Regeringen har gett dessa uppdrag till Finansinspektionen. Vi hör vad de säger om listräntor och delar fullt ut uppfattningen att genomsnittsräntan för de flesta ger bättre information. Det är bra att den är tillgänglig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller listränta har jag inget särskilt förslag. Det kan snarare handla om att man vet att man ligger en bit från genomsnittet och undrar vad man kan förvänta sig att få. Den genomsnittliga räntan ger ju viktig information, men att förbjuda annan information är inte nödvändigtvis rätt väg. Alla människor är ju inte genomsnittliga, och lite individuell variation tror jag att även Mikael Damberg kan tänka sig.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Först och främst är jag glad för den positiva feedbacken från Mikael Damberg. Den bekräftar mycket av det vi nu gör som rätt. Amorteringsunderlaget är en sådan del. Ränteskillnadsersättningen är en annan sådan del. Resultatet av uppdraget som vi gav till Finansinspektionen är ytterligare en del i detta. På totalen är det ett ganska tungt paket för att stärka konsumenternas ställning.

Det står lite i kontrast till att Mikael Damberg beskriver att vi intar en passiv hållning, men det står var och en givetvis fritt att beskriva detta hur man vill. Men det är bra att vi är överens om att vi behöver stärka de svenska konsumenterna, att konsumentskyddet ska vara bra och att vi ska ha tillgång till bra information.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker ändå att man får sortera lite grann. Jag håller ingen dörr stängd till det Mikael Damberg säger, men att tycka att informationen om listränta inte är det bästa verktyget, inte ger en komplett bild, är inte samma sak som att man nödvändigtvis vill landa i Mikael Dambergs position att vilja förbjuda informationen. Trots allt tillför listräntan en typ av information till konsumenten. Ligger man över listräntan har man ändå något slags signal om man att ligger högt.

Genomsnittsräntan säger mer för många, men den säger inte allt för alla. Många konsumenter är också medvetna om att de befinner sig i en situation med högre risk där de inte kan erbjudas de genomsnittliga villkoren. De förstår att de behöver betala lite mer för att få låna. Detta har människor en förståelse för. Att då landa i slutsatsen att man stärker ställningen för alla konsumenter genom att förbjuda en viss typ av information är jag inte säker på. Det får man pröva noga.

I den andra vågskålen är det viktigt att påminna om att den information som Mikael Damberg efterfrågar, genomsnittsräntan, råder det en bred samsyn om. Mikael Damberg citerar Finansinspektionen om att de flesta människor ligger relativt nära ett genomsnitt. Då är genomsnittsräntan en mer värdefull information. Därför finns den informationen tillgänglig på exempelvis konsumenternas.se. Den sidan listar alla banker och alla genomsnittsräntor med alla löptider som erbjuds. Jag tittade senast i dag. Det är inte fråga om information som inte finns, utan den finns där på för konsumenten utvalda sajter.

Finansinspektionen beskriver en del av sitt arbete. Det är möjligt att Finansinspektionen skulle kunna göra ännu mer än till exempel en enskild bank kan göra. De kan till exempel väga genomsnittsränta för olika delar av landet, hela landet, olika åldersgrupper och så vidare.

I grunden delar jag bilden av att det finns mer att göra, och det pågår sådant arbete, för att konsumenten ska ha så bra information som möjligt. Sedan är det givetvis viktigt att man inte dränker konsumenten i information utan att konsumenten i stället får den mest värdefulla informationen för att kunna förhandla med sin bank. Det är vad uppdraget till Finansinspektionen har handlat om, och det är vad Finansinspektionens arbete nu går ut på. Den information som Mikael Damberg efterfrågar om genomsnittsräntor finns tydligt redovisad per bank och per löptid, högst offentligt för alla som vill ta del.

Att gå härifrån till att landa in att man ska förbjuda en typ av information är ett stort steg. Listräntor kan trots alla sina brister tillföra information för vissa konsumenter men kanske inte nödvändigtvis alla. Jag delar snarare perspektivet att listränta kanske är ett dåligt ord för att beskriva vad det egentligen handlar om.

Vi har en bra diskussionen här, och jag tror inte att vi kommer att stå långt från varandra när det här tar fast form.

Fru talman! Tack för frågan, Mikael Damberg!

Det är såklart en angelägen diskussion. Hushållen har varit väldigt pressade av inflation och därtill följande ränteökningar. Det är fortfarande så att man har en högre prisnivå än vad man tidigare haft.

En del har blivit kompenserade för det. Till exempel har regeringen aktivt fattat beslut för att stötta de ekonomiskt mest utsatta barnfamiljerna. Andra har fått kompensation genom automatiska indexeringar av olika typer av bidrags- och transfereringssystem. Men många arbetstagare och många pensionärer har fått uppleva inkomst eller pension urholkad.

En hel del av inflationen som regeringen fick ärva beror på omständigheter som om man ska vara ärlig ligger utanför den svenska politikens kontroll, med oro och elände i omvärlden, eller är konsekvenser av en ekonomisk politik som har drivits i stora delar av världen.

Andra problem är mer hemmaskapade i Sverige. Det gäller till exempel den stora destruktiva förstörelsen av vår energimarknad som har pågått under en längre period och gjort oss väldigt känsliga för störningar. En del är importerat, en del problem har vi skapat själva. Vi hanterar dem steg för steg.

Vi har kommit tillbaka till prisstabilitet i ekonomin. Jag delar Mikael Dambergs uppfattning om att prisstabilitet är centralt för att man ska klara en bra ekonomi och sunda villkor. Det är bra att det finns en samsyn om det. Sedan kan man ha lite olika åsikter om exakt vägval man ska göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När vi tittar på banktjänsterna får man konstatera att det under lång tid har gjorts alldeles för lite. Nu har det äntligen kommit på plats åtgärder som gör kunden starkare gentemot sin bank. Det gäller inte minst beskedet om amorteringsunderlagen.

Det var tidigare en situation där man kunde uppleva att banken satt och tryckte på den informationen, vilket gjorde det svårare att byta bank när man var missnöjd. Det har jag varit väldig tydlig med från min sida att vi vill se att detta ska hända. Jag är glad att det nu har hänt och att man på så sätt har fått en väsentligt starkare position som bankkund så att man kan byta.

Vi får nu fått på plats reglerna om ränteskillnadsersättning. Det gör det mer ekonomiskt fördelaktigt för den som behöver bryta sitt bundna bolån relativt situationen så som den är i dag. Det är ett välkommet steg för att stärka kunden.

Här görs en hel del i rätt riktning. Det återstår såklart fortsatta utmaningar på en ganska speciell marknad, som man ändå får säga att bankmarknaden är.

Det är välkommet med de positionsförflyttningar som nu finns i debatten. Det gäller till exempel, som jag lyfte fram i mitt svar, att bankerna ska ge klar och tydlig förhandsinformation: Nu håller din ränterabatt på att löpa ut. Det stärker också konsumenten.

Jag har inga stängda dörrar på området. Vi ska alltid värna finansiell stabilitet, ordning och reda och ett starkt konsumentskydd i Sverige. Jag är intuitivt inte lika övertygad som Mikael Damberg verkar vara om att förbud mot en typ av information, nämligen listränta, är rätt väg att gå.

Jag har ingen helt stängd dörr för det. Men listräntan ger en typ av information också till kunden. Det är mycket viktigt att genomsnitträntor redovisas. Det finns väldigt tydliga regelverk för hur man ska redovisa räntor generellt. Det finns väldigt tydlig information på nätet om genomsnittsräntor i olika banker. Man kan kolla detta på konsumenternas.se.

Listräntor ger också något slags information om. Ligger man över dem, då ligger man väldigt högt. Någon typ av informationsvärde har de. Sedan kan man möjligtvis diskutera ifall namnet är särskilt bra.

Fru talman! har frågat mig om jag kommer att ställa mig bakom Socialdemokraternas förslag om att förbjuda listräntor.

Ett starkt konsumentskydd och att konsumenter kan göra aktiva val på bankmarknaden och att de har möjlighet att söka bättre villkor är angeläget, inte minst i ett läge där hushållens ekonomi är pressad. Det är inte givet att ett förbud mot listräntor ger konsumenterna ett starkare förhandlingsläge gentemot banken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen arbetar aktivt för att stärka konsumenternas ställning på bankmarknaden.

I december 2022 gav regeringen Finansinspektionen i uppdrag att analysera åtgärder för att stärka konsumenternas ställning på bankmarknaden. Fokus var på räntor och avgifter för bolån och sparkonton. Uppdraget slutredovisades i maj 2024.

I sin redovisning av uppdraget identifierade Finansinspektionen åtgärder som kan stärka konsumenternas ställning och ge dem bättre förutsättningar att jämföra villkor och förhandla med sin bank. Det handlar om att banker framöver i god tid ska påminna sina kunder om att en ränterabatt, som i regel förhåller sig till en listränta, löper ut. I dag kan tidsbegränsade ränterabatter på bolån löpa ut utan att banken informerar om detta, vilket kan leda till att stora grupper av kunder får en högre ränta än om de hade förhandlat med sin bank. Finansinspektionen arbetar vidare med den frågan.

Därutöver kommer Finansinspektionen att ta fram enkel och tydlig information och vägledning på sin hemsida för att underlätta för konsumenter att jämföra sina villkor och påverka sin ränta.

Inom ramen för samma uppdrag meddelade Finansinspektionen under hösten 2023 föreskrifter som innebär att amorteringsunderlag ska vara digitala och att de ska lämnas utan dröjsmål. Jag välkomnar detta. Detta gäller från och med den 1 september 2024 och innebär att det blivit lättare att flytta sitt bolån.

Regeringen beslutade nyligen om en lagrådsremiss med förslag om en ny regel om ränteskillnadsersättning vid förtidsbetalning av ett bundet bostadslån. Förslaget syftar till att stärka konsumentskyddet, öka konkurrensen på bolånemarknaden och minska hindren för konsumenter med behov av att binda sin ränta. Förslaget medför att det i de flesta fall blir mindre kostsamt för konsumenter som bundit sin ränta att till exempel byta bank.

Herr talman! Som jag svarade på en tidigare fråga ska jag inte kommentera enskilda investeringsbeslut. Det tänker jag inte göra i det här fallet heller.

Däremot kan jag ta fasta på sista delen i frågeställningen, som handlar om möjligheten att investera i onoterade tillgångar. Det är en möjlighet som AP-fonderna fick i större utsträckning för några år sedan. Det är andra typer av risker, utmaningar och svårigheter med det, jämfört med att investera i noterade tillgångar.

En slutsats för regeringens del har varit att detta också ställer andra kompetenskrav på styrelser och andra krav på utvärdering av verksamheten. Det föranledde den utredning som har föreslagit att det ska ställas mer eller andra kompetenskrav för att sitta i styrelsen för AP-fonder, men också att man ska kunna styra AP-fonder bättre, till exempel genom att ha färre AP-fonder. Allt annat lika ger det bättre förutsättningar att kontrollera och granska verksamheten. Därmed tycker utredningen att man svarar upp mot en förändring som har skett.

Mer onoterat kräver andra typer av åtgärder. Vi är beredda att vidta sådana.

(Applåder)

Frågestunden var därmed avslutad.

Herr talman! Det är glädjande att många frågar sig hur vi ska få ordning på vårt energisystem. I Sverige ska vi klara koldioxidfrihet i energiproduktionen. Vi har höga ambitioner när det gäller omställningen. Vi ska klara att ha bra jobb, bra löner och bra industri i Sverige.

Tyvärr har bland annat kärnkraftsnedläggningar och den mycket försämrade säkerhetssituationen i omvärlden slagit hårt mot Sverige och andra länder som fattat snarlika dumdristiga beslut om att lägga ned sin kärnkraft - Tyskland, till exempel. Det har såklart skapat en instabilitet i Sverige och andra länder. Nu åtgärdas det.

Vi har nyligen tagit emot remissynpunkter på utredningen och kommer att kunna återkomma med förslag som gör det möjligt att bygga ny kärnkraft i Sverige så billigt som möjligt för svenska hushåll och svensk industri, till stor gagn för all annan energiproduktion. Det gäller till exempel vindkraften, som kommer att få goda möjligheter att verka i Sverige framöver.

Herr talman! En del ser inget slut på eländet det skulle innebära med mer koldioxidfri elproduktion i Sverige. När man hör allt detta behöver man ta ett steg tillbaka och fundera på vem som tjänar på ett volatilt, instabilt och koldioxidberoende elsystem. Vem är vinnaren på detta, och varför framkommer vissa argument i debatten?

Den modell som utredningen har föreslagit syftar till att både möjliggöra ny kärnkraft och göra priset lägre på totalen än om man hade överlåtit finansieringen helt till marknaden.

När jag hör Ingela Nylund Watz alla argument mot ny kärnkraft och den föreslagna finansieringsmodellen ställer jag mig frågan: Är hon nöjd som det är i dag? Tycker hon att det har blivit bra för hushållen efter kärnkraftsnedläggningarna i Sverige? Är vi nöjda med situationen som den är i dag, eller borde den förändras? Jag tycker att den borde förändras.

(Applåder)

Herr talman! Stort tack för frågan, ledamoten!

Någon skulle givetvis kunna säga att det vore något motsägelsefullt att först införa en massa krav för att få ta lån, liksom en massa krav på amorteringar, för att sedan i nästa led införa en form av särreglering som ska göra det enklare att låna trots de här kraven.

Det betyder inte att det är uteslutet att göra det, men vi har precis mottagit en utredning som har tittat på de krav som ställs upp när man lånar och hur mycket kontantinsats som behövs. En sak som har varit väldigt omdiskuterad är att just unga hushåll som ska etablera sig på bostadsmarknaden kan möta ett krav på att amortera 3 procent av lånet initialt, vilket kan bli en väldigt tung börda.

Nu tittar vi alltså på utredningsförslagen. Det finns inga stängda dörrar för andra typer av åtgärder, men man kan primärt tänka sig att det är en lägre hängande frukt att titta på de befintliga regleringarna innan man hittar genvägar kring dem.

Herr talman! Det stämmer att det är dyrt att bygga ny kärnkraft, men det är inte samma sak som att det är billigt att låta bli. Om vi skulle fortsätta att ha ett volatilt energisystem med brister i vår baskraft skulle vi nämligen kunna se sådant som strömavbrott och väldigt varierande priser, och det är mycket svårt för både hushåll och företag att hantera en sådan situation. Framför allt är det skadligt för klimatomställningen.

Det förekommer många olika siffror i debatten, och många av dem är tyvärr inte korrekta. Den modell som föreslås innebär att staten ska hjälpa till med upplåning, vilket kommer att göra det billigare. Kostnaden för hushållen blir med normala elpriser några tior eller upp till en hundralapp i månaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan, som är central för Sverige och central även för Europa och världen.

Menar vi allvar med klimatomställningen och att vi ska göra oss kvitt koldioxidkällor i vår energiproduktion behöver vi bygga ut energisystemet. Om vi vill ha mer volatil kraftproduktion behöver vi också mer baskraft för att skapa stabilitet. Vi ser hur illa det har gått när man i förtid har lagt ned välfungerande kärnkraftsreaktorer i Sverige och i andra länder. Det är tråkigt att det blev så.

Nu ser vi ändå ett ljus i tunneln. Det är en påfrestande situation för svenska företag och för svenska hushåll, men nu finns ett ljus i tunneln på så sätt att de här planerna fortskrider väl. Vi kommer att återkomma till riksdagen, och det kommer att vara möjligt med mer koldioxidfri energiproduktion i Sverige framöver.

Fru talman! Vi fick ta över Sverige i ett läge med mycket hög inflation. Det har varit prioriterat att få ned inflationen. Därför har vi sagt nej till dem som har pratat om mer, snabbare och dyrare - annars hade vi inte klarat av att knäcka inflationen. Vi tog den fajten och vann den. Nu har vi fått tillbaka prisstabilitet i ekonomin. Det är mest värt för de människor som har minst marginaler i sin ekonomi.

Trots att vi behövde vara återhållsamma för att mota tillbaka krisen gjorde vi de tydligaste prioriteringarna kring de människor som behövde det mest. Barnfamiljerna, som har de minsta ekonomiska marginalerna, fick stora och tydliga tillskott i sin ekonomi för att vi gemensamt skulle ta oss igenom krisen.

När vi nu ska bygga Sverige för framtiden avvisar regeringen de bidragshöjningar på bidragshöjningar som Socialdemokraterna föreslår. Det stämmer, fru talman, att regeringens uppfattning är att vi inte bygger Sverige bättre genom bidrag. Det gör vi i stället genom arbete och ansträngning.

Jag skäms inte en dag för att vi sänker skatten på att arbeta. Många löntagare har fått stå tillbaka. LO och andra arbetstagarorganisationer har tagit ett stort ansvar genom krisen, vilket har bidragit till att vi har fått ned inflationen. Denna grupp förtjänar att få behålla mer av sin lön.

Det gläder mig att interpellanten berömmer de åtgärder vi nu vidtar mot överskuldsättningen. De är historiska. Några av dem har rötter i det som Socialdemokraterna påbörjade. Andra kraftfulla åtgärder har den här regeringen tagit initiativ till från början. Det är mycket bra att vi tar åtgärder för de människor som har den allra tuffaste situationen på allvar.

Det är dock beklämmande, fru talman, att vi har en diskussion om överskuldsättning och att tidningsrubrik på tidningsrubrik berättar om hur Socialdemokraterna har skickat människor till kronofogden genom sitt lotteri. Interpellanten kan inte be om ursäkt eller säga ett tröstande ord till de människor som har drabbats.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag noterade en glidning från själva ämnet till mer av flygbladsliknande utsagor kring politiken i allmänhet. Låt mig därför vara tydlig med hur regeringen prioriterade när den kris som vi fick ta över var som värst.

Det handlade om att bekämpa inflationen och få bort de prisökningar vi hade i ekonomin och som åt upp pensioner, åt upp löner och gjorde det svårare att investera i Sverige. Vi var återhållsamma, men därmed knäcktes också inflationen. Vi befinner oss i en mycket bättre position nu än vad vi gjorde då. Utmaningarna är dock betydande för många som har mött prisökningarna, och därför tillför vi nu hushållen resurser. Vi sänker skatten på pensioner och på arbetsinkomster så att köpkraften hos de svenska hushållen kan återställas.

Fru talman! Det finns en åsiktsskillnad, som är djup, mellan regeringen och Socialdemokraterna. Den illustrerades väldigt tydligt av interpellanten, som nämnde ett antal olika bidrag som interpellanten vill ska höjas. Min och regeringens generella utgångspunkt är att det ska löna sig att arbeta. Det är genom att göra sin plikt och kräva sin rätt som landet fungerar, inte genom ett stort bidragsmaskineri där människor betalas för att inte arbeta.

Däremot ska stödsystemen vara robusta, starka och finnas där när man behöver dem. Under krisen har vi därför stöttat dem mest som har behövt staten som mest. Det har handlat om de barnfamiljer som har de tuffaste ekonomiska villkoren. Men att vi långsiktigt och varaktigt kan bygga ett starkt samhälle på högre bidrag får stå för Socialdemokraterna. Det är inte en politik jag står bakom. Det ska löna sig att arbeta.

När det kommer till sakfrågan verkar Ida Ekeroth Clausson, trots många interpellationer, inte ha följt sakfrågan kring skuldfrågan särskilt väl. Det vi nu gör, det vill säga vidtar historiska åtgärder mot överskuldsättning och inför krav på banktillstånd, kom inte från en socialdemokratiskt tillsatt utredning. Det vi nu gör, det vill säga tar ned drivkraften att ta de här lånen genom att ta bort ränteavdragen där det inte finns någon säkerhet, kommer inte från en socialdemokratiskt tillsatt utredning.

Socialdemokraterna bevarade system som hawala, till exempel, men den här regeringen gör det här. Det är ett paradigmskifte mot överskuldsättning och rovdrift på människor som befinner sig i en utsatt situation.

Interpellanten har potentiellt, eller åtminstone genom sitt parti, varit med och skapat en del av problemen. Jag läser: "S säljer lotter på kredit till skuldsatta och driver tusentals till Kronofogden" och "S-lotteriet drev 80-åriga Gun till Kronofogden". SVT skrev 2017: "Socialdemokraterna säljer lotter på kredit till redan skuldsatta." Och så fortsätter det; DN summerar det till att 8 000 personer har skickats till kronofogden av Socialdemokraterna - för spelskulder. Fanns det några utsatta barnfamiljer här?

Är Ida Ekeroth Clausson i dag beredd att sträcka ut en hand till dessa hushåll och säga att man vill betala tillbaka eller åtminstone be om ursäkt? Nu har Socialdemokraterna chansen, på område efter område, att göra sig till en del av lösningen på Sveriges problem i stället för att vara en del av problemet.

Fru talman! En betydande del av detta problem handlar om människor som fastnar i överskuldsättning och blir skuldsatta. Det påpekar också interpellanten. Då bör man bestämma sig för att göra något åt detta.

Jag kan bara instämma med Ida Ekeroth Clausson i att man kan vara förvånad över att det under så lång tid gjordes så lite. Många beskriver det som ett svek. Det vilar givetvis ett tungt ansvar för detta på många personer som under lång tid befann sig i maktställning men som gjorde alldeles för lite.

Nu rullar vi ut de största åtgärder mot överskuldsättning som jag tror att vi har sett i svensk historia. De beskrivs som väldigt drastiska av en del, men det är för att problemet är allvarligt.

Fru talman! Jag kan bara beklaga att mer inte har gjorts tidigare, men nu sätter vi stopp för mycket av den rovdrift som finns på kreditmarknaden.

Vi föreslår att det ska behövas ett riktigt banktillstånd för att bedriva den typen av kreditgivning som gör att många fastnar i överskuldsfällor. Det har potential att göra mycket stor skillnad.

Vi tar ned attraktiviteten i att ge och ta den typ av lån där det inte finns någon säkerhet genom att ta bort skattesubventionen för att låna utan säkerhet. Lånen kommer inte längre att kunna marknadsföras med att man får något slags skatterabatt genom att skuldsätta sig på ett sådant sätt att man inte har möjlighet att betala tillbaka.

Därutöver går vi mycket hårt åt den osunda kreditgivningen. Med vårt förslag sänks den tillåtna maximala räntan från 40 procent plus referensränta till 20 procent plus referensränta. Det gör det inte bara billigare att ta den här typen av krediter då man inte längre kan bli pådyvlad samma höga ränta, utan framför allt är det ett hårt slag mot dem som har som affärsidé att låna ut pengar till människor som kanske egentligen inte kan betala tillbaka. Det är nämligen bara om det ligger en väldigt stor risk i själva utlåningen som det behövs så otroligt höga räntor.

Nu tar vi ett historiskt krafttag i tre delar, där varje del sedan består av olika förslag.

En del är att det kommer att krävas ett banktillstånd för att få ägna sig åt den här typen av kreditgivning. Det städar upp i den här marknaden, där man tidigare har låtit det springa runt råttor i maskineriet som bara förstör.

Vi tar också bort avdragsrätten för att inte uppmuntra någon att vare sig ge eller ta sådana här lån.

Vi går dessutom mycket hårt åt de mycket dåliga villkor som finns på den här marknaden, till exempel genom att halvera den maxränta som får tas ut men också genom att förlängning av lån som gör det dyrare för konsumenten inte får göras mer än en gång. Det blir olika typer av tak som gör att man inte kan påföra människor i en utsatt ställning olika typer av avgifter.

Fru talman! Jag hoppas att Ida Ekeroth Clausson och Socialdemokraterna stämmer in i de här åtgärderna. Sedan är vi helt överens om att det borde ha gjorts tidigare - långt mycket tidigare - men jag tycker att Ida Ekeroth Clausson här bör se och erkänna att det nu görs ett historiskt omtag, fru talman. På en marknad där det har rått rovdrift på människor och där alldeles för lite har gjorts från politiken under lång tid kliver vi nu in med krafttag som tidigare inte har setts i svensk politik.

Tidigare har man värnat och skyddat system som hawala och annat, men nu blir det ordning och reda. Nu backar vi äntligen upp de mest utsatta och svaga konsumenterna och hushållen, så att den situation som Ida Ekeroth Clausson beskriver - och delvis har orsakat - inte ska fortsätta råda.

Fru talman! Ida Ekeroth Clausson har frågat finansministern vad hon och regeringen gör för att privatpersoners skulder inte ska öka ytterligare hos Kronofogdemyndigheten och om ministern avser att vidta några andra åtgärder inom sitt ansvarsområde för att minska antalet vräkningar som berör barn.

Interpellationen har överlämnats till mig. Som finansmarknadsminister ansvarar jag för konsumentskyddet på finansmarknaden och kreditmarknadens funktionssätt.

Hushållens skulder har under lång tid ökat. Oansvarig kreditgivning kan försämra enskildas ekonomiska situation, med överskuldsättning som följd. Problemen med överskuldsättning har delvis sin grund i att krediter ges med en bristande grad av omsorg om kredittagarna hos vissa finansiella företag. Ett förslag om att konsumentkreditinstitut inte längre ska få bedriva verksamhet bereds just nu i Regeringskansliet mot bakgrund av detta.

Därutöver har ett flertal åtgärder vidtagits på området. Regeringen har nyligen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag som syftar till att motverka riskfylld kreditgivning och överskuldsättning. I propositionen föreslås bland annat skärpta regler om ränte- och kostnadstak och möjligheten att förlänga löptiden för en kredit.

En av förklaringarna till att överskuldsättningen växer är att konsumtionslån som tas utan säkerhet ökar. Exempelvis har blancolånen nästan fördubblats i storlek de senaste tio åren. Ränteutgifter har dessutom kunnat dras av, vilket har gjort det billigare att ta sådana lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera riskfyllda krediter. Regeringen har därför aviserat i budgetpropositionen för 2025 att rätten till avdrag för ränteutgifter på lån utan säkerhet bör avskaffas.

Kronofogdemyndigheten har även fått i uppdrag att vidta förebyggande åtgärder för att minska risken för överskuldsättning samt öka möjligheterna för personer som fått avslag på sin ansökan om skuldsanering att komma till rätta med sin ekonomiska situation.

Vidare har Statskontoret fått i uppdrag att analysera och utvärdera den kommunala budget- och skuldrådgivningen, och Konsumentverket har haft i uppdrag att stärka och utveckla stödet till den kommunala konsumentvägledningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Avslutningsvis har regeringen för avsikt att framöver utreda ytterligare åtgärder för att motverka överskuldsättning.

Herr talman! Först och främst är riksdagens talarstol kanske inte det bästa forumet för att hantera personalärenden, oavsett vad det gäller, men precis som Björn Wiechel sa har jag förtroende för Finansinspektionens generaldirektör. Det har regeringen för alla sina generaldirektörer till dess att annat meddelas.

Finansmarknader generellt bygger på att det finns ett stort förtroende, information och transparens och på att frågor besvaras, att regelverk följs och att man står till förfogande för olika typer av frågor och granskningar. Jag konstaterar att det rapporteras i medierna om den granskning som Finansinspektionen gör avseende ett antal investeringar, och det återstår att se, både för mig och för riksdagsledamoten, vad den granskningen till slut mynnar ut i.

Jag säger det dock igen: Regeringen har förtroende för sina generaldirektörer till dess att något annat meddelats.

Herr talman! Först och främst är det skakande uppgifter som har framkommit. Jag tror tyvärr att många av oss är närstående till eller bekanta med någon äldre som har drabbats av någon typ av bedrägeri eller brottslighet i Sverige under de senaste åren. Gäng utnyttjar hänsynslöst åldringars utsatthet för att tillskansa sig pengar.

När det kommer till frågan om spel är det givetvis en annan sak, men låt mig understryka hur centralt det är att politiska krafter och staten är på samma sida mot gängen och agerar med kraft för att äldre människor ska vara trygga i Sverige.

När det kommer till processen för ny lagstiftning på området har regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna en ordnad process för detta, och förslag i frågan kan väntas kring årsskiftet.

Herr talman! Först och främst måste jag säga att jag reagerade med bestörtning på de uppgifter som har förekommit i medierna om försäljningen av lotter.

I ett lite bredare perspektiv är det fullt naturligt att vissa saker förekommer i en ekonomi. Det gör dock inte att alla varianter av dem är välkomna. Det är till exempel bra att man kan låna och låna ut pengar. Men det är inte bra att låna pengar man inte kan betala tillbaka, och framför allt är det katastrofalt att låna ut pengar till människor som inte kan betala tillbaka dem. Att kunna låna är centralt i en ekonomi, men att kunna låna för att sedan direkt spela bort pengarna är något som med kraft behöver motverkas. Därför arbetar regeringen med konkreta förslag för att komma vidare med att man inte ska kunna spela på kredit i Sverige eftersom det försätter människor i fruktansvärda situationer och kan förstöra hela familjers liv. Som moralisk inriktning ska man inte kunna spela på lånade pengar eller på kredit.

Herr talman! För att svara rakt på frågan: nej. Då hade vi gjort det i stället för att tillsätta en utredning.

Dessa regler har tillkommit för att vi har en hög skuldsättning i Sverige och svenska hushåll på så sätt är väldigt exponerade. Detta pekas ofta av olika internationella bedömare ut som en risk i den svenska ekonomin; det är därför vi har den här typen av åtgärder. Sådana åtgärder har införts i en lång rad länder.

Men sedan dessa åtgärder började införas under och efter finanskrisen har mycket kunskap och forskning tillkommit, och det är därför vi har tillsatt utredningen, som nu snart ska leverera sina slutsatser. Vi ska givetvis arbeta vidare med dem. Precis som Larry Söder påpekar har det från tungt håll framförts mycket kritik mot hur dessa regler är utformade i Sverige, det vill säga att de inte är effektiva och ändamålsenliga på det sätt man kunde önska.

Mycket kunskap har tillkommit, och därför blir det en utredning. Sedan får vi analysera utredningens förslag, och så kommer vi att återkomma.