Anna Tenje

Fru talman! Stort tack, Malte Tängmark Roos, för din fråga! Jag skulle vilja vända på den: Hur länge är det rimligt att ett barn ska växa upp i en familj med långvarigt bidragsberoende, utan att se sina föräldrar gå till jobbet och kanske utan att själv gå till förskolan?

Den enskilt viktigaste vägen ut ur fattigdom och för att man själv ska lyckas i livet är att båda föräldrarna eller föräldern har ett arbete att gå till och att man själv lyckas i skolan. Den bidragsreform som vi nu lägger fram syftar till att bryta utanförskapet och till att fler ska gå från bidrag till arbete och därmed få möjlighet att behålla mer pengar själva, stå på egna ben och försörja sig själva. Därmed kan man också ta sig ur fattigdom och utanförskap.

Fru talman! Något datum kan jag inte ge besked om i dag, men jag är helt övertygad om att vi kommer att kunna enas om frågan och gå vidare, givet hur många andra frågor som vi kan enas om och som är viktiga för både äldre, yngre och personer mitt i livet.

Precis som ledamoten säger är det här en viktig del i en större helhet, för när man erbjuds vaccinationer får man också en kontakt. Då kan man få hjälp och stöd med andra saker som dyker upp, vilket i sin tur minskar den psykiska ohälsan och framför allt ger ett större fysiskt välmående som gör att fler håller sig på benen längre.

Fru talman! Tack så jättemycket, Christofer Bergenblock, för en viktig fråga!

Moderaterna har nyligen presenterat de förslag som vi ämnar gå till partistämman med och få beslut om. Där finns just ett allmänt vaccinationsprogram för äldre som en av de viktiga frågor vi kommer att besluta om.

Att se till att äldre får vaccinationer, ungefär som barn, är oerhört viktigt. Vi vet att många låter bli att ta olika vaccinationer på grund av att de är väldigt dyra. Jag är av den uppfattningen att plånboken inte ska styra här. Vi vet också att många undviker umgänge därför att de är rädda att bli smittade, och därmed sprider sig den ofrivilliga ensamheten.

Jag är därför väldigt glad över att mitt parti nu står bakom detta, och jag vet att flera andra partier också gör det. Den här frågan får regeringen diskutera framöver och se hur vi kan gå vidare med den.

Fru talman! Jag delar inte alls ledamotens uppfattning att det sker lite på det här området. I den budget som vi precis har presenterat görs en omfattande satsning på den svenska skolan, både när det gäller att minska den psykiska ohälsan och se till att elevhälsan stärks och när det gäller själva innehållet i den svenska skolan. Den ska gå från en mer flumstyrd skola till en kunskapsstyrd skola där vi får fler elever som lyckas gå igenom skolan med godkända betyg och som därmed blir rustade för framtiden och för jobb.

Fru talman! Stort tack, Isabell Mixter, för en väldigt viktig fråga!

Vi har nolltolerans mot dåliga skolor, oavsett driftsform. Vi har också gått fram med ett gediget kvalitetsprogram när det gäller våra skolor, både i den här budgeten och under hela mandatperioden, för att få bukt med de brister som finns i det friskolesystem vi har men givetvis också i våra kommunala skolor.

Frågan, som var väldigt direkt ställd, har jag inte riktigt något konkret svar på, men jag tar med mig den och alla andra frågor som rör det vi gör för att upprätthålla kvaliteten och framför allt se till att vi går ifrån den flumskola som funnits under väldigt många år till den kunskapsstyrda skola som vi förordar.

Fru talman! Det vi har sett den senaste tiden är fruktansvärt och givetvis inget vi kan acceptera. Vi väljer nu att gå fram med ett tydligt lagstöd när det gäller bakgrundskontroller. Vi går också vidare med att det ska bli obligatoriskt med utdrag ur belastningsregister och misstankeregister vid anställning och kanske också under anställning.

Men det är inte det enda vi gör. Vi går också vidare med ett språkkrav så att äldre kan förstå och göra sig förstådda, och vi satsar på ett ökat äldreomsorgslyft för att höja kvaliteten. Vi går även vidare med andra åtgärder.

Fru talman! Jag tackar Ann-Christine Frohm för att hon tar upp denna viktiga fråga.

Äldre ska kunna känna sig trygga och säkra, särskilt när de är beroende av andra i sitt eget hem. De händelser vi har läst om i medierna är fruktansvärda, och vi kan helt enkelt inte acceptera sådant i vårt samhälle.

Vi jobbar intensivt med att det ska finnas ett tydligt lagstöd för att kunna göra bakgrundskontroller och utdrag ur belastningsregister innan en anställning. Men kommunerna måste också göra sin hemläxa. De måste ta referenser, göra ordentliga intervjuer och ha koll på vem de anställer. Framför allt måste de vid minsta lilla indikation på att något är fel utreda och polisanmäla.

Fru talman! Jag tackar båda ledamöterna för debatten. Den ger ändå mycket energi. Men jag blir något förvånad när interpellanten, som är nationalekonom, säger att hon önskat att vi kunde diskutera familjeekonomisk politik men inte skatter. Det gör mig lite förvirrad. Har inte skatter på det egna arbetet någon påverkan på familjepolitiken i Socialdemokraternas värld?

Av lönen är förutom hyran den skatt man betalar den största delen pengar som man inte själv får behålla. Om inte skatten är intressant att diskutera för Socialdemokraterna när man talar om familjeekonomisk politik – att kunna leva på sin lön, kunna försörja sig själv och dessutom kunna köpa glass till sina barn eller åka på semester – förstår jag att vi ibland pratar förbi varandra.

Den bästa vägen ut ur fattigdom är att ha ett arbete att gå till. Därför måste vi se till att fler går från bidrag till arbete, att fler går från deltid till heltid och att fler personer i vårt land får behålla mer pengar i plånboken av den hårt och surt förvärvade lön som de själva har tjänat in. Att fler kan stå på egna ben och försörja sin familj är också det bästa sättet att vaccinera barnen mot ett fortsatt utanförskap så att de inte ärver sina föräldrars utanförskap. De ska kunna stå på egna ben, skaffa sig en utbildning, ett arbete att gå till och en karriär och kunna utvecklas till sitt bästa jag. De ska kunna leva på sin egen lön.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Ledamoten lyfter själv i sin interpellation och även i sina anföranden fram problemet med exempelvis undersköterskor som trots heltidsarbete har svårt att klara sin ekonomi och åka på semester. Ledamoten menar att regeringens fokus på arbetslinjen inte räcker för att skapa ekonomisk trygghet.

Fru talman! Ledamoten har faktiskt delvis rätt. Hon har rätt i att alltför många heltidsarbetande, särskilt mammor, har alltför svårt att få sin ekonomi att gå ihop. Det är väldigt tydligt att alla de hårt arbetande kvinnor och män som trots heltidsarbete har svårt att få ekonomin att gå ihop inte får behålla frukterna av sitt eget hårda arbete.

Genomsnittslönen, fru talman, för en undersköterska är mellan 27 000 och 33 000, lite beroende på var i landet man bor och hur länge man har jobbat. För en undersköterska som tjänar ungefär 30 000 kronor i månaden och arbetar i min hemkommun Växjö betalar arbetsgivaren sammantaget 39 500 kronor i månaden i lön och arbetsgivaravgifter. Av dem går nästan 16 000 kronor till skatt. Kvar i plånboken finns cirka 23 500 kronor för undersköterskan.

Med regeringens politik får undersköterskan behålla mer av sina egna pengar. Bara i detta exempel utgör jobbskatteavdraget 3 000 kronor extra i månaden, något som annars hade gått till skatt. Vad än andra ledamöter säger är jobbskatteavdraget något som Socialdemokraterna konsekvent har röstat emot varje gång här i kammaren.

Det är väldigt lätt, fru talman, att tala om självklarheter, som att varje svenskt barn borde få äta glass en varm sommardag. Men det är uppenbarligen helt omöjligt för Socialdemokraterna att låta mamman till barnet få behålla tillräckligt mycket av sin egen lön för att köpa glass. Ska det bli någon glass i Socialdemokraternas Sverige måste den betalas kollektivt genom höjda bidrag. Det här rimmar väldigt väl med den socialdemokratiska devisen att alla ska få höjda bidrag, men ingen ska kunna leva på sin lön.

Får man behålla 3 000 kronor extra via jobbskatteavdraget om man är undersköterska i Växjö har man dock inte lika stor tur om man är undersköterska och bor exempelvis i Stockholm. Socialdemokraterna har inte bara sagt nej till jobbskatteavdraget här i kammaren, utan när de sitter vid makten i Stockholm har de dessutom höjt skatten kommunalt och regionalt, höjt avgiften på SL-kortet och dessutom försämrat bussförbindelserna så att det blir svårt att ta sig till och från jobbet. Då är det riktigt tufft. Men det är klart att höjer vi bara bidragen tillräckligt mycket kanske mamman ändå har råd med glass till sina barn.

Så arbetar dock inte vår regering. Vi har stöttat hushållen genom flera riktade skattesänkningar med fokus på låg- och medelinkomsttagare, där behovet är som allra störst. Och vi kommer att fortsätta göra det så länge det behövs, för regeringen, fru talman, står på hushållens sida.

Fru talman! Flera av inflationens problem, som jag redogjorde för tidigare, ligger givetvis fortfarande kvar. Det är också tydligt att svensk ekonomi fortfarande påverkas negativt av effekter från omvärldshändelser. Dessa faktorer har tyngt många hushåll, och regeringen har därför agerat med full kraft för att både pressa tillbaka inflationen, som har grävt djupa hål i allas plånböcker, och samtidigt ge stöd till hushållen under denna svåra tid.

Man raljerar över sänkt skatt och att vi satsar på vägunderhåll eller för den delen skapar förutsättningar för rotavdraget. Det är för att man från Socialdemokraternas sida, fru talman, inte riktigt förstår hur samhället och ekonomin fungerar och hur tillväxten skapas. Allting hänger ihop. Sänkt skatt på arbete, sänkt skatt på pension, sänkt skatt på sparande, sänkt skatt på företagande och sänkt skatt på transporter liksom ökade anslag till vägunderhåll och byggnation ger fler jobb så att fler kan gå från bidrag till arbete eller kanske från deltid till heltid, vilket definitivt påverkar väldigt mycket.

För att lindra effekterna har regeringen också genomfört en skattesänkning för 2025 som innebär att en genomsnittlig familj, vilket en polis och en sjuksköterska ofta är, får 9 000 kronor mindre i skatt. Tjänar man mindre blir summan också något mindre, men det är i alla fall ett tillskott via den sänkta skatten som sammantaget gör att familjens ekonomi förbättras. Denna lättnad har vi kombinerat med riktade insatser för de hushåll som drabbats allra hårdast av den höga inflationen: de svagaste hushållen i samhället.

Detta arbete har haft tydlig effekt. Det är framför allt tiondelen av befolkningen med lägst ekonomisk standard som har fått den procentuellt sett största förbättringen, samtidigt som de två översta inkomstgrupperna procentuellt sett fått minst förbättring. Detta visar att regeringens politik på området är träffsäker.

Att stötta hushållen är inte en tillfällig insats utan ett långsiktigt åtagande. Regeringen kommer att fortsätta detta arbete så länge som det behövs. Vi återkommer vid behov i budgetpropositionen för 2026. Regeringen står på hushållens sida och kommer att fortsätta ta ansvar i en tid som fortsatt präglas av osäkerhet.

Fru talman! Sanne Lennström har frågat mig om jag har för avsikt att agera för att semesterfattigdomen ska minska och i så fall vilka konkreta åtgärder jag tänker vidta för att fler barnfamiljer ska få råd med ett drägligt sommarlov.

Regeringen har agerat för att stötta hushållen under en svår tid. Tittar man på effekterna på hushållens ekonomiska standard till följd av regeringens förslag och aviseringar under mandatperioden ser man väldigt tydligt att den ekonomiska standarden procentuellt sett ökar mest i den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard och allra minst i de båda översta inkomstgrupperna.

Att föräldrar arbetar är den bästa försäkringen mot fattigdom. Det återspeglas i att det är ovanligt med låg ekonomisk standard i hushåll där föräldrarna förvärvsarbetar. Under 2023 hade enbart cirka 2 procent av sammanboendehushåll med två förvärvsarbetande föräldrar en låg ekonomisk standard.

För att stärka hushållens köpkraft har regeringen lättat på skattebördan för svenska folket genom sänkt skatt på bland annat arbete, pension, sparande, företagande och transporter. Regeringens förstärkningar av jobbskatteavdraget riktas framför allt till personer med låga och medelhöga löneinkomster och gör det mer lönsamt att arbeta. En familj med en polis och en sjuksköterska har omkring 9 000 kronor mer i plånboken i år tack vare vår budget och 23 000 kronor mer i plånboken jämfört med 2023.

För att stötta ekonomins återhämtning satsar regeringen i samband med vårändringsbudgeten på direkta konjunkturstimulanser på 5,8 miljarder kronor. Detta inkluderar bland annat riktade arbetsmarknads- och utbildningsinsatser för fler i jobb, ett tillfälligt förstärkt rotavdrag och satsningar på vägunderhåll och bostäder.

Under de senaste åren har roten till Sveriges akuta ekonomiska problem varit den höga inflationen. Flera av inflationens problem ligger fortfarande kvar, men vi ser också att andra effekter från omvärldshändelser tynger svensk ekonomi. Det är viktigt att stötta familjer i ett svårt ekonomiskt läge, så som vi har gjort. Vi återkommer vid behov i budgetpropositionen för 2026. Regeringen står helt och klart på hushållens sida.

Fru talman! Man kan kalla det bjäbb eller vad man vill. Det är kritik som riktas mot Socialdemokraterna och det man gjorde under den tid man hade regeringsmakten.

Det har inte saknats varningssignaler eller vetskap. Det har däremot funnits stor kunskap om att miljarder av våra gemensamma skattemedel har gått till bidragsbrott och organiserad brottslighet.

Det saknades faktiskt inte heller tid för Socialdemokraterna att åtgärda de stora brister som fanns. Man valde dock att inte göra det. Man valde att inte sätta hårt mot hårt. Man valde att inte prioritera arbetet mot arbetslivskriminalitet eller arbetet mot organiserad brottslighet. Det vi ser i dag är ett resultat av den handlingsförlamning som den socialdemokratiska regeringen uppvisade på dessa områden.

Så kan vi inte ha det, fru talman. Vi måste värna våra gemensamma skattemedel och sätta stopp för bidragsbrottsligheten. Det är precis vad den regering som jag företräder nu gör. Arbetet sker på många fronter. Jag har redogjort för det här i dag. Det gäller att se till att fler kan komma tillbaka till arbete och att ge rätt förutsättningar för att göra korrekta bedömningar. Det handlar också om att sätta hårt mot hårt gentemot dem som utnyttjar vårt välfärdssystem. Det är jag stolt över.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag har tidigare redogjort för flera viktiga steg och avgörande reformer för att förbättra förutsättningarna för sjukskrivning och rehabilitering.

Ledamoten sa i sitt anförande att jag misstänkliggör läkare, bara för att vi nu sätter hårt mot hårt när det gäller att skydda den gemensamma välfärden från kriminalitet. Så är det definitivt inte, men jag blundar heller inte för det faktum att falska läkarintyg används som verktyg för att begå bidragsbrott. Varje år betalas 15–20 miljarder ut felaktigt från de statliga välfärdssystemen. Det är skattemedel som hade kunnat gå till betydligt bättre saker. Detta är skattemedel som vi måste vårda och värna och i stället rikta till dem som verkligen är i behov av hjälp och stöd.

Bilden är ju både omfattande och komplex när det gäller de falska läkarintygen, och de delar vi talar om nu är en viktig pusselbit. Det är djupt allvarligt att läkare – personer som åtnjuter ett särskilt förtroende i samhället – på falska grunder hjälper till att öppna dörren till vårt välfärdssystem.

Bidragsbrotten är ju ett stort problem. Förra året anmäldes över 22 000 bidragsbrott i Sverige, vilket innebär en ökning med över 100 procent jämfört med 2015, enligt statistik från Brå. Ledamoten satte själv fingret på problemet genom att väldigt tydligt visa den socialdemokratiska hållningen när det gäller bidragsbrott. Ledamoten skrev i sin interpellation att alla typer av fusk och korruption givetvis ska beivras. Detta följdes dock av ett ”men”.

Jag kan konstatera att Socialdemokraterna satt vid makten under åtta år. Om man nu tycker att det är så viktigt att beivra alla typer av fusk och korruption kunde man ju ha förväntats flytta fram positionerna och faktiskt göra någonting, men det gjorde man inte. Man tog inte tag i de här frågorna. Man tillsatte inte någon utredning, vilket den här regeringen nu har gjort. Man satte inte heller hårt mot hårt gällande att beivra välfärdskriminaliteten. Man gjorde det inte under den tid då man var i regeringsställning, och man tycker inte heller i dag att det är lika viktigt.

På tre år har fler åtgärder vidtagits för att stötta återgång till arbete och stävja bidragsbrott än under nästan ett decennium av socialdemokratiskt maktinnehav. Det är ju ändå Socialdemokraterna som är facit på detta område.

Fru talman! Tack, ledamoten, för inlägget och för citatet ur artikeln, som är en mycket bra artikel. Jag tar med mig den frågan. Jag tycker att det är en viktig poäng som belyses. Den är också viktig att ha med sig.

I raden av andra åtgärder som vi nu har vidtagit – kanske inte på grund av en interpellationsdebatt, fru talman, utan kanske för att vi har ett gediget stort intresse för de här frågorna och tycker att de är viktiga – pågår, precis som jag sa i svaret, en lång rad åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för hälso- och sjukvården och för läkarnas arbete med sjukskrivning och rehabilitering. Dessa åtgärder bidrar sammantaget till bättre läkarintyg och minskar också riskerna för omedvetna fel.

Detta är en viktig fråga, definitivt, och ledamoten lyfter också fram det. Inte minst är den viktig för de läkare som varje dag står inför komplexa bedömningar i just sjukskrivningsärenden.

Regeringen har under våren och sommaren vidtagit flera konkreta åtgärder för att stärka hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering, och det förstärkta uppdraget till Socialstyrelsen innebär en femdubbling av resurserna. Det är tydliga exempel på att vi inte bara lyssnar till professionernas behov utan att vi också agerar.

Socialstyrelsens arbete med att stödja regionernas ledning och implementering av rutiner sker nu på ett mer verksamhetsnära sätt, vilket är avgörande för att insatserna också ska få verklig effekt. Det handlar om att ge läkare rätt verktyg, rätt stöd och rätt förutsättningar för att utfärda korrekta och rättssäkra sjukintyg.

Regeringen har också tagit initiativ till en sammanhållen intygshantering, vilket kommer att minska den administrativa bördan och öka kvaliteten i intygsprocessen. Det är ett viktigt steg mot en mer effektiv och rättssäker välfärd.

Samtidigt, fru talman, är det viktigt att i de här sammanhangen tydligt markera mot falska läkarintyg. Det är ett mycket stort problem. Att vissa aktörer utnyttjar läkarintyg som en väg in i välfärdssystemet är helt oacceptabelt. Därför tillsatte vi i april, precis som jag sa i mitt tidigare inlägg, en särskild utredning med uppdraget att stärka patientsäkerheten och motverka välfärdsbrott inom hälso- och sjukvården. Detta arbete är givetvis en del i regeringens bredare strategi för att försvara välfärden mot kriminella aktörer.

Vi vill verkligen ha läkarintyg som är ett verktyg och ett stöd – inte en genväg till felaktiga ersättningar. Jag är mycket väl medveten om att det stora flertalet läkare gör ett fantastiskt och gediget arbete varje dag.

Genom våra uppdrag till Socialstyrelsen, Ehälsomyndigheten, Försäkringskassan och Karolinska institutet visar vi i regeringen att vi tar ansvar både för kvalitet och integritet i sjukskrivningsprocessen.

Fru talman! Åsa Eriksson har frågat mig när jag och regeringen avser att ta initiativ för att genomföra förslagen i utredningen Rätt förutsättningar för sjukskrivning (SOU 2023:48) och därmed ge läkare rätt förutsättningar för korrekta sjukintyg.

Vid en interpellationsdebatt den 11 februari 2025 svarade jag bland annat på ledamotens fråga vad regeringen avser att göra för att förslagen i betänkandet Rätt förutsättningar för sjukskriving ska bli verklighet. Jag är glad över att på nytt få svara på frågan vilka åtgärder regeringen vidtagit eller ämnar vidta.

Jag vill särskilt lyfta fram det förstärkta och förlängda uppdraget som regeringen i maj 2025 gav Socialstyrelsen att stärka hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering. Regeringens förstärkning innebär en femdubbling av medlen till uppdraget så att Socialstyrelsen i än större omfattning ska kunna tillgodose det konstaterade behovet av praktiskt stöd för regionernas arbete med sjukskrivning och rehabilitering.

Syftet, fru talman, är att säkra de grundläggande förutsättningarna för arbete med sjukskrivning och rehabilitering. Socialstyrelsen ska bland annat stödja regionernas ledningsarbete med sjukskrivning och rehabilitering. Socialstyrelsen ska också ge stöd i implementeringen av rutiner i arbetet med sjukskrivning och rehabilitering på ett verksamhetsnära sätt.

Regeringen har därutöver omhändertagit flera av förslagen i betänkandet.

I juni gav regeringen E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen i uppdrag att fortsätta arbetet med att utveckla och tillhandahålla en sammanhållen intygshantering för intyg från hälso- och sjukvården, socialtjänsten och tandvården. Regeringen gav samtidigt Försäkringskassan i uppdrag att standardisera och göra myndighetens läkarintyg enhetliga, i syfte att göra det lättare att införa en nationellt sammanhållen hantering av intyg.

I maj remitterade Socialdepartementet ett förslag om arbetsprövning med bibehållen sjukpenning i syfte att sänka trösklarna för återgång i arbete.

Regeringen har vidare gett Karolinska institutet i uppdrag att förbereda inordnandet av uppgiften att följa och främja företagshälsovården avseende kompetensförsörjningen.

I oktober förra året gav regeringen Inspektionen för socialförsäkringen och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att följa upp lagen (2019:1297) om koordineringsinsatser för sjukskrivna personer. Syftet med uppföljningen är att stödet för sjukskrivna patienter ska utformas efter deras behov samt underlätta och påskynda rehabiliteringsprocessen.

Sammanfattningsvis råder det ingen tvekan om att förutsättningarna för hälso- och sjukvårdens och läkares arbete med sjukskrivning och rehabilitering prioriteras av regeringen.

Men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att det finns läkare som uppsåtligen utfärdar läkarintyg på falska grunder för att dessa intyg ska användas som dörröppnare till välfärden. Detta är något som är mycket allvarligt och något som den här regeringen inte accepterar. Som en del i regeringens systematiska arbete med att försvara välfärden från kriminella aktörer gav regeringen i april 2025 en särskild utredare i uppdrag att utreda vilka insatser som behövs för att stärka patientsäkerheten och motverka välfärdsbrottslighet inom hälso- och sjukvården (dir. 2025:41). I uppdraget ingår bland annat att stärka arbetet mot falska läkarintyg.

Fru talman! Jag vill givetvis tacka ledamoten för frågan och för den här debatten. Bekämpandet av arbetslivskriminaliteten förtjänar stor uppmärksamhet, och det gör också debatten. Den vill jag definitivt tacka för.

Framför allt är det viktigt med en handlingskraftig regering, och jag kan återigen bara konstatera att det under de åtta år som den socialdemokratiska regeringen hade på sig – mer än dubbelt så lång tid som vi har haft på oss – inte hände ens hälften så mycket som vi har åstadkommit under vår tid i regering. Intresse eller ointresse? Det verkar som att vi har samsyn kring den här frågan, så det kan vara så att ledamoten inte hade samma framgång med att lyfta den till sin tidigare regering som han hade haft med den här regeringen.

Detta är definitivt viktiga frågor. Det är en del av samhället, och det hotar samhället på många olika sätt. Jag delar definitivt ledamotens beskrivning att ingen ska behöva känna sig osäker på sin arbetsplats, svensk eller utländsk. Här behöver vi definitivt göra mer, och det gör vi också. Jag är stolt över många av de åtgärder som nu har genomförts eller är på gång. Det handlar om ett utvecklat arbete med kontroller hos Försäkringskassan, mer resurser till handläggning, större utbyte mellan myndigheter, fler åtgärder mot kriminella aktörer med mera. Man följer också upp de rekommendationer som finns att läsa i ISF:s granskning.

Arbetet tar aldrig slut. Jag kan bara konstatera att vi steg för steg ändå skapar bättre förutsättningar för samarbete, för delning av information och för fler kontroller och dessutom för att se till att arbetslivskriminaliteten motverkas på alla plan, både i Sverige och i EU. Jag ser mycket fram emot detta fortsatta arbete.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Man kan väl ändå konstatera att jag i mitt tidigare anförande med ganska bred och tydlig förmåga, i alla fall enligt mig själv, redogjorde för inom vilka områden vi är aktiva och hur många ministrar som faktiskt är aktiva när det gäller just de här frågorna, liksom hur högt prioriterade frågorna är i regeringen.

Det är ju så att både kriminella arbetsgivare och egenföretagare har incitament att missbruka A1-intygen och därmed skaffa sig otillbörliga konkurrensfördelar i förhållande till andra, skötsamma, aktörer. Detta är ett gissel inte minst utifrån ett konkurrensperspektiv, och därför är det så viktigt med just utfärdandet och även att kontrollerna sköts.

Det som går att läsa i ISF:s granskning är allvarligt. Det gäller bland annat det som påvisades om att Försäkringskassan fram till nyligen inte utredde impulser om fel eller missbruk av A1-intyg som andra medlemsländer har utfärdat. Det är något som Försäkringskassan nu faktiskt har börjat med.

Ledamoten skriver i sin interpellation att Socialdemokraterna har drivit frågan om förbättrad hantering av A1-intygen länge. Man kan dock konstatera att tillsättandet av utredningen i juni 2022, alltså efter åtta år av obrutet regeringsinnehav, visar att det inte direkt var någon brådska i Regeringskansliet under det socialdemokratiska regeringsinnehavet.

Man kan även konstatera att ledamoten, om han genuint bryr sig om A1-intygen och deras konsekvenser för svensk arbetsmarknad, borde vara väldigt glad över att åtta år av socialdemokratisk passivitet nu har förbytts i moderat agerande. Vi agerar tillsammans med våra samarbetspartier, och det har hänt väldigt mycket på hälften av den tid som ledamotens eget parti satt och hade regeringsmakten.

Fru talman! Jag delar ledamotens beskrivning av hur problematisk arbetslivskriminaliteten är. Den är ett allvarligt samhällsproblem som sträcker sig över många olika områden, från arbetsmiljö och socialförsäkring till organiserad brottslighet och människohandel. Den är komplex och ofta gränsöverskridande, och den utgör ett direkt hot mot välfärd och människors trygghet, precis som ledamoten beskrev i sitt inlägg.

Regeringens arbete på området är just därför omfattande. Bland annat har Delegationen mot arbetslivskriminalitet under fyra år samlat omfattande kunskap om detta fenomen. Regeringen har nu remitterat delegationens slutbetänkande till 123 instanser, och svarstiden löper till den 22 september i år. Detta visar att vi tar frågan på största allvar och att vi också vill ha ett brett underlag för ett fortsatt reformarbete.

Vi tar även ett brett grepp om den operativa myndighetssamverkan som är själva kärnan i detta arbete. Från akrimcenter i sju regioner samordnades insatser av Arbetsmiljöverket, med aktivt deltagande från samverkande myndigheter, däribland Försäkringskassan. Regeringen har förlängt detta uppdrag till den 31 december 2026.

Årsrapporten för myndighetssamverkan för 2024 visar att arbetet ger resultat. Under det året genomfördes 3 766 gemensamma kontroller, vilket var en ökning med över 20 procent jämfört med 2023. Arbetsmiljöverket har ålagt fler sanktionsavgifter och mer än dubblerat det totala beloppet jämfört med föregående år.

För att ytterligare stärka arbetet har regeringen i höstbudgeten för 2025 anslagit 100 miljoner kronor till de nio myndigheter som arbetar med den operativa samordningen.

Fru talman! En annan viktig reform är den nya sekretesslagstiftningen, lagen som ofta kallas luffalagen. Den innebär att vissa myndigheter är skyldiga att utbyta uppgifter som behövs för gemensamma kontroller mot arbetslivskriminalitet. Återrapporteringen visar att lagen redan har förbättrat förutsättningarna för samverkan, även om praktiska och digitala lösningar även fortsättningsvis behöver utvecklas. Regeringen har också lagt fram propositionen Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse som syftar till att riva ytterligare sekretesshinder mellan myndigheter.

Vi vet att vissa grupper är särskilt utsatta. Människor som utnyttjas arbetar under osäkra anställningar och i farliga arbetsmiljöer. Arbetslivskriminaliteten är inte bara ett arbetsmarknadsproblem, utan den är en del av en skuggekonomi som både hotar välfärden och finansierar annan kriminalitet. Därför menar jag och regeringen att det är helt avgörande att vi fortsätter arbeta samordnat och att lagstiftarna ger myndigheterna rätt verktyg. Regeringen står fast vid detta, och detta arbete är prioriterat av mig, finansministern och många fler ministrar. Det handlar om att få ett tryggt arbetsliv och ett starkt samhälle.

Fru talman! Ola Möller har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att komma till rätta med frågan om A1-intyg och dess konsekvenser för svensk arbetsmarknad.

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har granskat hanteringen av A1-intyg. Detta utgör ett viktigt kunskapsunderlag för regeringen bland annat i arbetet mot arbetslivskriminalitet. Den ofta gränsöverskridande arbetslivskriminaliteten utgör ett hot mot svenska företag, anställda, utsatta arbetstagare och samhället i stort.

Fru talman! Precis som interpellanten nämner i sin fråga har regeringen sedan tidigare gett Försäkringskassan i uppdrag att utveckla arbetet med att utföra kontroller av huruvida arbetstagare har korrekta A1-intyg eller om arbetstagare felaktigt får ersättning från socialförsäkringen.

Enligt regeringens förslag i budgetpropositionen för år 2025 har Försäkringskassan tillförts 820 miljoner kronor under 2025 och ungefär lika mycket för både 2026 och 2027. Medlen ska gå till kärnverksamheten och bland annat till förstärkt service genom exempelvis förkortade handläggningstider.

Vidare är det angeläget att myndigheterna har möjlighet att dela uppgifter mellan sig. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att riva sekretesshindren mellan myndigheterna. Senast i maj lade vi fram ett lagförslag som ger samtliga myndigheter ett tydligt lagstöd för att dela informationen med varandra.

Regeringen analyserar ISF:s slutsatser och rekommendationer. Försäkringskassan ska till regeringen senast åtta veckor efter att ISF har lämnat en rapport som särskilt berör myndigheten kommentera rapportens slutsatser och redovisa de eventuella åtgärder som myndigheten avser att vidta med anledning av rapporten.