Fru talman! Ola Möller har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att komma till rätta med frågan om A1-intyg och dess konsekvenser för svensk arbetsmarknad.

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har granskat hanteringen av A1-intyg. Detta utgör ett viktigt kunskapsunderlag för regeringen bland annat i arbetet mot arbetslivskriminalitet. Den ofta gränsöverskridande arbetslivskriminaliteten utgör ett hot mot svenska företag, anställda, utsatta arbetstagare och samhället i stort.

Fru talman! Precis som interpellanten nämner i sin fråga har regeringen sedan tidigare gett Försäkringskassan i uppdrag att utveckla arbetet med att utföra kontroller av huruvida arbetstagare har korrekta A1-intyg eller om arbetstagare felaktigt får ersättning från socialförsäkringen.

Enligt regeringens förslag i budgetpropositionen för år 2025 har Försäkringskassan tillförts 820 miljoner kronor under 2025 och ungefär lika mycket för både 2026 och 2027. Medlen ska gå till kärnverksamheten och bland annat till förstärkt service genom exempelvis förkortade handläggningstider.

Vidare är det angeläget att myndigheterna har möjlighet att dela uppgifter mellan sig. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att riva sekretesshindren mellan myndigheterna. Senast i maj lade vi fram ett lagförslag som ger samtliga myndigheter ett tydligt lagstöd för att dela informationen med varandra.

Regeringen analyserar ISF:s slutsatser och rekommendationer. Försäkringskassan ska till regeringen senast åtta veckor efter att ISF har lämnat en rapport som särskilt berör myndigheten kommentera rapportens slutsatser och redovisa de eventuella åtgärder som myndigheten avser att vidta med anledning av rapporten.

Fru talman! Jag delar ledamotens beskrivning av hur problematisk arbetslivskriminaliteten är. Den är ett allvarligt samhällsproblem som sträcker sig över många olika områden, från arbetsmiljö och socialförsäkring till organiserad brottslighet och människohandel. Den är komplex och ofta gränsöverskridande, och den utgör ett direkt hot mot välfärd och människors trygghet, precis som ledamoten beskrev i sitt inlägg.

Regeringens arbete på området är just därför omfattande. Bland annat har Delegationen mot arbetslivskriminalitet under fyra år samlat omfattande kunskap om detta fenomen. Regeringen har nu remitterat delegationens slutbetänkande till 123 instanser, och svarstiden löper till den 22 september i år. Detta visar att vi tar frågan på största allvar och att vi också vill ha ett brett underlag för ett fortsatt reformarbete.

Vi tar även ett brett grepp om den operativa myndighetssamverkan som är själva kärnan i detta arbete. Från akrimcenter i sju regioner samordnades insatser av Arbetsmiljöverket, med aktivt deltagande från samverkande myndigheter, däribland Försäkringskassan. Regeringen har förlängt detta uppdrag till den 31 december 2026.

Årsrapporten för myndighetssamverkan för 2024 visar att arbetet ger resultat. Under det året genomfördes 3 766 gemensamma kontroller, vilket var en ökning med över 20 procent jämfört med 2023. Arbetsmiljöverket har ålagt fler sanktionsavgifter och mer än dubblerat det totala beloppet jämfört med föregående år.

För att ytterligare stärka arbetet har regeringen i höstbudgeten för 2025 anslagit 100 miljoner kronor till de nio myndigheter som arbetar med den operativa samordningen.

Fru talman! En annan viktig reform är den nya sekretesslagstiftningen, lagen som ofta kallas luffalagen. Den innebär att vissa myndigheter är skyldiga att utbyta uppgifter som behövs för gemensamma kontroller mot arbetslivskriminalitet. Återrapporteringen visar att lagen redan har förbättrat förutsättningarna för samverkan, även om praktiska och digitala lösningar även fortsättningsvis behöver utvecklas. Regeringen har också lagt fram propositionen Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse som syftar till att riva ytterligare sekretesshinder mellan myndigheter.

Vi vet att vissa grupper är särskilt utsatta. Människor som utnyttjas arbetar under osäkra anställningar och i farliga arbetsmiljöer. Arbetslivskriminaliteten är inte bara ett arbetsmarknadsproblem, utan den är en del av en skuggekonomi som både hotar välfärden och finansierar annan kriminalitet. Därför menar jag och regeringen att det är helt avgörande att vi fortsätter arbeta samordnat och att lagstiftarna ger myndigheterna rätt verktyg. Regeringen står fast vid detta, och detta arbete är prioriterat av mig, finansministern och många fler ministrar. Det handlar om att få ett tryggt arbetsliv och ett starkt samhälle.

Fru talman! Man kan väl ändå konstatera att jag i mitt tidigare anförande med ganska bred och tydlig förmåga, i alla fall enligt mig själv, redogjorde för inom vilka områden vi är aktiva och hur många ministrar som faktiskt är aktiva när det gäller just de här frågorna, liksom hur högt prioriterade frågorna är i regeringen.

Det är ju så att både kriminella arbetsgivare och egenföretagare har incitament att missbruka A1-intygen och därmed skaffa sig otillbörliga konkurrensfördelar i förhållande till andra, skötsamma, aktörer. Detta är ett gissel inte minst utifrån ett konkurrensperspektiv, och därför är det så viktigt med just utfärdandet och även att kontrollerna sköts.

Det som går att läsa i ISF:s granskning är allvarligt. Det gäller bland annat det som påvisades om att Försäkringskassan fram till nyligen inte utredde impulser om fel eller missbruk av A1-intyg som andra medlemsländer har utfärdat. Det är något som Försäkringskassan nu faktiskt har börjat med.

Ledamoten skriver i sin interpellation att Socialdemokraterna har drivit frågan om förbättrad hantering av A1-intygen länge. Man kan dock konstatera att tillsättandet av utredningen i juni 2022, alltså efter åtta år av obrutet regeringsinnehav, visar att det inte direkt var någon brådska i Regeringskansliet under det socialdemokratiska regeringsinnehavet.

Man kan även konstatera att ledamoten, om han genuint bryr sig om A1-intygen och deras konsekvenser för svensk arbetsmarknad, borde vara väldigt glad över att åtta år av socialdemokratisk passivitet nu har förbytts i moderat agerande. Vi agerar tillsammans med våra samarbetspartier, och det har hänt väldigt mycket på hälften av den tid som ledamotens eget parti satt och hade regeringsmakten.

Fru talman! Jag vill givetvis tacka ledamoten för frågan och för den här debatten. Bekämpandet av arbetslivskriminaliteten förtjänar stor uppmärksamhet, och det gör också debatten. Den vill jag definitivt tacka för.

Framför allt är det viktigt med en handlingskraftig regering, och jag kan återigen bara konstatera att det under de åtta år som den socialdemokratiska regeringen hade på sig – mer än dubbelt så lång tid som vi har haft på oss – inte hände ens hälften så mycket som vi har åstadkommit under vår tid i regering. Intresse eller ointresse? Det verkar som att vi har samsyn kring den här frågan, så det kan vara så att ledamoten inte hade samma framgång med att lyfta den till sin tidigare regering som han hade haft med den här regeringen.

Detta är definitivt viktiga frågor. Det är en del av samhället, och det hotar samhället på många olika sätt. Jag delar definitivt ledamotens beskrivning att ingen ska behöva känna sig osäker på sin arbetsplats, svensk eller utländsk. Här behöver vi definitivt göra mer, och det gör vi också. Jag är stolt över många av de åtgärder som nu har genomförts eller är på gång. Det handlar om ett utvecklat arbete med kontroller hos Försäkringskassan, mer resurser till handläggning, större utbyte mellan myndigheter, fler åtgärder mot kriminella aktörer med mera. Man följer också upp de rekommendationer som finns att läsa i ISF:s granskning.

Arbetet tar aldrig slut. Jag kan bara konstatera att vi steg för steg ändå skapar bättre förutsättningar för samarbete, för delning av information och för fler kontroller och dessutom för att se till att arbetslivskriminaliteten motverkas på alla plan, både i Sverige och i EU. Jag ser mycket fram emot detta fortsatta arbete.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.