Fru talman! Åsa Eriksson har frågat mig när jag och regeringen avser att ta initiativ för att genomföra förslagen i utredningen Rätt förutsättningar för sjukskrivning (SOU 2023:48) och därmed ge läkare rätt förutsättningar för korrekta sjukintyg.

Vid en interpellationsdebatt den 11 februari 2025 svarade jag bland annat på ledamotens fråga vad regeringen avser att göra för att förslagen i betänkandet Rätt förutsättningar för sjukskriving ska bli verklighet. Jag är glad över att på nytt få svara på frågan vilka åtgärder regeringen vidtagit eller ämnar vidta.

Jag vill särskilt lyfta fram det förstärkta och förlängda uppdraget som regeringen i maj 2025 gav Socialstyrelsen att stärka hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering. Regeringens förstärkning innebär en femdubbling av medlen till uppdraget så att Socialstyrelsen i än större omfattning ska kunna tillgodose det konstaterade behovet av praktiskt stöd för regionernas arbete med sjukskrivning och rehabilitering.

Syftet, fru talman, är att säkra de grundläggande förutsättningarna för arbete med sjukskrivning och rehabilitering. Socialstyrelsen ska bland annat stödja regionernas ledningsarbete med sjukskrivning och rehabilitering. Socialstyrelsen ska också ge stöd i implementeringen av rutiner i arbetet med sjukskrivning och rehabilitering på ett verksamhetsnära sätt.

Regeringen har därutöver omhändertagit flera av förslagen i betänkandet.

I juni gav regeringen E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen i uppdrag att fortsätta arbetet med att utveckla och tillhandahålla en sammanhållen intygshantering för intyg från hälso- och sjukvården, socialtjänsten och tandvården. Regeringen gav samtidigt Försäkringskassan i uppdrag att standardisera och göra myndighetens läkarintyg enhetliga, i syfte att göra det lättare att införa en nationellt sammanhållen hantering av intyg.

I maj remitterade Socialdepartementet ett förslag om arbetsprövning med bibehållen sjukpenning i syfte att sänka trösklarna för återgång i arbete.

Regeringen har vidare gett Karolinska institutet i uppdrag att förbereda inordnandet av uppgiften att följa och främja företagshälsovården avseende kompetensförsörjningen.

I oktober förra året gav regeringen Inspektionen för socialförsäkringen och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att följa upp lagen (2019:1297) om koordineringsinsatser för sjukskrivna personer. Syftet med uppföljningen är att stödet för sjukskrivna patienter ska utformas efter deras behov samt underlätta och påskynda rehabiliteringsprocessen.

Sammanfattningsvis råder det ingen tvekan om att förutsättningarna för hälso- och sjukvårdens och läkares arbete med sjukskrivning och rehabilitering prioriteras av regeringen.

Men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att det finns läkare som uppsåtligen utfärdar läkarintyg på falska grunder för att dessa intyg ska användas som dörröppnare till välfärden. Detta är något som är mycket allvarligt och något som den här regeringen inte accepterar. Som en del i regeringens systematiska arbete med att försvara välfärden från kriminella aktörer gav regeringen i april 2025 en särskild utredare i uppdrag att utreda vilka insatser som behövs för att stärka patientsäkerheten och motverka välfärdsbrottslighet inom hälso- och sjukvården (dir. 2025:41). I uppdraget ingår bland annat att stärka arbetet mot falska läkarintyg.

Fru talman! Tack, ledamoten, för inlägget och för citatet ur artikeln, som är en mycket bra artikel. Jag tar med mig den frågan. Jag tycker att det är en viktig poäng som belyses. Den är också viktig att ha med sig.

I raden av andra åtgärder som vi nu har vidtagit – kanske inte på grund av en interpellationsdebatt, fru talman, utan kanske för att vi har ett gediget stort intresse för de här frågorna och tycker att de är viktiga – pågår, precis som jag sa i svaret, en lång rad åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för hälso- och sjukvården och för läkarnas arbete med sjukskrivning och rehabilitering. Dessa åtgärder bidrar sammantaget till bättre läkarintyg och minskar också riskerna för omedvetna fel.

Detta är en viktig fråga, definitivt, och ledamoten lyfter också fram det. Inte minst är den viktig för de läkare som varje dag står inför komplexa bedömningar i just sjukskrivningsärenden.

Regeringen har under våren och sommaren vidtagit flera konkreta åtgärder för att stärka hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering, och det förstärkta uppdraget till Socialstyrelsen innebär en femdubbling av resurserna. Det är tydliga exempel på att vi inte bara lyssnar till professionernas behov utan att vi också agerar.

Socialstyrelsens arbete med att stödja regionernas ledning och implementering av rutiner sker nu på ett mer verksamhetsnära sätt, vilket är avgörande för att insatserna också ska få verklig effekt. Det handlar om att ge läkare rätt verktyg, rätt stöd och rätt förutsättningar för att utfärda korrekta och rättssäkra sjukintyg.

Regeringen har också tagit initiativ till en sammanhållen intygshantering, vilket kommer att minska den administrativa bördan och öka kvaliteten i intygsprocessen. Det är ett viktigt steg mot en mer effektiv och rättssäker välfärd.

Samtidigt, fru talman, är det viktigt att i de här sammanhangen tydligt markera mot falska läkarintyg. Det är ett mycket stort problem. Att vissa aktörer utnyttjar läkarintyg som en väg in i välfärdssystemet är helt oacceptabelt. Därför tillsatte vi i april, precis som jag sa i mitt tidigare inlägg, en särskild utredning med uppdraget att stärka patientsäkerheten och motverka välfärdsbrott inom hälso- och sjukvården. Detta arbete är givetvis en del i regeringens bredare strategi för att försvara välfärden mot kriminella aktörer.

Vi vill verkligen ha läkarintyg som är ett verktyg och ett stöd – inte en genväg till felaktiga ersättningar. Jag är mycket väl medveten om att det stora flertalet läkare gör ett fantastiskt och gediget arbete varje dag.

Genom våra uppdrag till Socialstyrelsen, Ehälsomyndigheten, Försäkringskassan och Karolinska institutet visar vi i regeringen att vi tar ansvar både för kvalitet och integritet i sjukskrivningsprocessen.

Fru talman! Jag har tidigare redogjort för flera viktiga steg och avgörande reformer för att förbättra förutsättningarna för sjukskrivning och rehabilitering.

Ledamoten sa i sitt anförande att jag misstänkliggör läkare, bara för att vi nu sätter hårt mot hårt när det gäller att skydda den gemensamma välfärden från kriminalitet. Så är det definitivt inte, men jag blundar heller inte för det faktum att falska läkarintyg används som verktyg för att begå bidragsbrott. Varje år betalas 15–20 miljarder ut felaktigt från de statliga välfärdssystemen. Det är skattemedel som hade kunnat gå till betydligt bättre saker. Detta är skattemedel som vi måste vårda och värna och i stället rikta till dem som verkligen är i behov av hjälp och stöd.

Bilden är ju både omfattande och komplex när det gäller de falska läkarintygen, och de delar vi talar om nu är en viktig pusselbit. Det är djupt allvarligt att läkare – personer som åtnjuter ett särskilt förtroende i samhället – på falska grunder hjälper till att öppna dörren till vårt välfärdssystem.

Bidragsbrotten är ju ett stort problem. Förra året anmäldes över 22 000 bidragsbrott i Sverige, vilket innebär en ökning med över 100 procent jämfört med 2015, enligt statistik från Brå. Ledamoten satte själv fingret på problemet genom att väldigt tydligt visa den socialdemokratiska hållningen när det gäller bidragsbrott. Ledamoten skrev i sin interpellation att alla typer av fusk och korruption givetvis ska beivras. Detta följdes dock av ett ”men”.

Jag kan konstatera att Socialdemokraterna satt vid makten under åtta år. Om man nu tycker att det är så viktigt att beivra alla typer av fusk och korruption kunde man ju ha förväntats flytta fram positionerna och faktiskt göra någonting, men det gjorde man inte. Man tog inte tag i de här frågorna. Man tillsatte inte någon utredning, vilket den här regeringen nu har gjort. Man satte inte heller hårt mot hårt gällande att beivra välfärdskriminaliteten. Man gjorde det inte under den tid då man var i regeringsställning, och man tycker inte heller i dag att det är lika viktigt.

På tre år har fler åtgärder vidtagits för att stötta återgång till arbete och stävja bidragsbrott än under nästan ett decennium av socialdemokratiskt maktinnehav. Det är ju ändå Socialdemokraterna som är facit på detta område.

Fru talman! Man kan kalla det bjäbb eller vad man vill. Det är kritik som riktas mot Socialdemokraterna och det man gjorde under den tid man hade regeringsmakten.

Det har inte saknats varningssignaler eller vetskap. Det har däremot funnits stor kunskap om att miljarder av våra gemensamma skattemedel har gått till bidragsbrott och organiserad brottslighet.

Det saknades faktiskt inte heller tid för Socialdemokraterna att åtgärda de stora brister som fanns. Man valde dock att inte göra det. Man valde att inte sätta hårt mot hårt. Man valde att inte prioritera arbetet mot arbetslivskriminalitet eller arbetet mot organiserad brottslighet. Det vi ser i dag är ett resultat av den handlingsförlamning som den socialdemokratiska regeringen uppvisade på dessa områden.

Så kan vi inte ha det, fru talman. Vi måste värna våra gemensamma skattemedel och sätta stopp för bidragsbrottsligheten. Det är precis vad den regering som jag företräder nu gör. Arbetet sker på många fronter. Jag har redogjort för det här i dag. Det gäller att se till att fler kan komma tillbaka till arbete och att ge rätt förutsättningar för att göra korrekta bedömningar. Det handlar också om att sätta hårt mot hårt gentemot dem som utnyttjar vårt välfärdssystem. Det är jag stolt över.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.