Anna Tenje

Herr talman! Jag får börja med att tacka för debatten. Jag ser på ledamoten Lindh att hon gärna skulle ha velat gå upp och hålla ett inlägg till. Det är kul att den här frågan engagerar så mycket. Jag tycker att det är trevligt, givet att vi har ett gemensamt intresse och ganska likartade ståndpunkter. Mer borde ha gjorts tidigare, och mer borde göras nu. Jag tror att vi kan sammanfatta det så i det avseendet.

Jag tycker att det är viktigt att tidiga insatser kommer tidigare. Jag anser att samordnade insatser ger resultat och att man borde fokusera på dem i än större utsträckning. I vissa fall kanske det är kommunerna som är drivande och gör mer själva. I andra fall är det regionerna som ligger i framkant. Ibland är det också de statliga myndigheterna som ligger på. Bäst blir det när alla är på.

Jag tackar åter för debatten. Vi får nog all anledning att återkomma, inte minst i december, när båda de två uppdrag som jag i dag har talat om kommer att redovisas för mig. Jag förväntar mig att vi får skarpa förslag, så att vi också kan ha en lagstiftning som hänger med i tiden. Det är 20 år sedan vi sist gjorde en översyn av detta. Under den tiden har också utanförskapet förändrats. Behoven har också förändrats.

Det finns definitivt mer att göra i de här frågorna. Då behöver vi ha en lag som hänger med. Vi behöver definitivt kunna utvärdera och följa upp, så att vi vet att vi gör rätt saker för skattebetalarnas pengar. Alla de här sakerna är nu igångsatta, och jag hoppas verkligen på resultat, så att vi också kan få fler i arbete.

Herr talman! Ledamoten Eriksson nämnde att det alltid är roligt med goda exempel. Här är det kanske inte ett jättegott exempel, men det är ändå en ny sak som har kommit upp. Nu är det ofta män i 30-35-årsåldern som kommer till Finsam - en grupp som vi över huvud taget inte ens sett tidigare och som vi inte riktigt har haft koll på. De har varit hemmaboende hos sina föräldrar. Nu blir föräldrarna gamla och orkar inte längre vara de som försörjer. Det är det som det handlar om. De finns i stort sett inte i våra register annars och har inte varit på arbetsmarknaden. Nu söker de hjälp och stöd för sina söner som är i 30-35-årsåldern.

Vi har ett system som gör att vi gömmer och glömmer människor i statistik eller för den delen i hemmen. Så kan vi inte ha det i Sverige. Vi måste bygga ett Sverige som håller ihop och där fler hittar fler vägar till arbete.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag tycker att det är viktigt och bra att vi får möjlighet att tala om denna viktiga fråga och inte minst om ESF-medel och finansiering av Finsamverksamheten.

Denna fråga har legat på vårt bord ganska länge, och NNS, SKR, Arbetsförmedlingen, Inspektionen för socialförsäkringen, Försäkringskassan med flera har haft den uppe. Frågan har inte uppkommit ur något slags vakuum sedan regeringen tillträdde, utan den har sitt ursprung i att lagen har varit i stort sett oförändrad i två decennier sedan ikraftträdandet.

Den socialdemokratiska regeringen, där båda ledamöterna har sitt ursprung, har haft åtta år på sig att genomföra konkreta åtgärder och uppdatera lagstiftningen men valde att helt och hållet att lägga frågan åt sidan. Regeringen behandlade inte de frågor som kom från flera samordningsförbund, NNS, ISF och, inte minst, Försäkringskassan, som varit uppe i diskussionen.

Jag har nu gett Försäkringskassan i uppdrag att analysera behovet av förändringar i Finsamlagen i enlighet med de synpunkter som de olika institutionerna har inkommit med och att vid behov lämna konkreta författningsförslag, om ändringar bedöms vara motiverade för att kunna uppnå en ändamålsenlig resursanvändning och ett effektivt stöd till personer som är i stort behov av samordnade rehabiliteringsinsatser för att komma i arbete. Också jag önskar att detta arbete hade påbörjats för länge sedan - för flera år sedan, när synpunkterna började inkomma från framför allt samordningsförbunden.

Det är såklart viktigt att vi reder ut oklarheter som uppstår gällande de rättsliga förutsättningarna för samordningsförbunden att ansöka om medel från ESF, bland annat. Att Försäkringskassan och det nationella rådet, där Försäkringskassan ingår och innehar ordförandeskapet, inte längre rekommenderar samordningsförbunden att ansöka om ESF-medel baseras på deras egen bedömning. Det är nu viktigt att vi genom uppdraget till Försäkringskassan reder ut de oklarheter som finns gällande finansieringen genom ESF-medel.

Herr talman! Jag tror att jag har sagt det förr i denna talarstol att jag tycker att det är synd, onödigt och inte ett effektivt resursutnyttjande när vi låter pengar bli liggande och inte använder dem när de skulle kunna användas för att hjälpa fler tillbaka till arbete.

Med detta sagt går det att ansöka om ESF-medel som det är nu. Det är inte så att de ligger där och att svenska kommuner och regioner inte kan använda dem. Det kan de göra, och det gör också de flesta samordningsförbunden. Jag tycker ändå det är viktigt att vi har en lag som följer det vi tycker och att det reds ut ordentligt hur man kan göra enligt lagen när det gäller just samordnade insatser i samordningsförbunden. Det är just därför jag har gett ett uppdrag.

Det är viktigt att vi har tidigare insatser. Det är många käppar i hjulet, och det är inte bara Finsamlagen som är problematisk i detta avseende. Precis som ledamoten Eriksson säger går det i många fall alldeles för lång tid innan insatser görs. Inte minst i skolan har vi kanske åldersgränser nedåt där betydligt bättre och större insatser hade behövt göras tidigare för att motverka antalet hemmasittare, så att fler får en chans att inte bara att komma tillbaka till arbete utan komma i arbete helt och hållet från början.

Jag hinner inte nu, men i mitt avslutningsanförande sedan kan jag berätta en anekdot om Kalmar län. Det gäller en ny grupp som har dykt upp, som jag tycker är väldigt intressant och som vi definitivt borde diskutera mer.

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: En cliffhanger i kammaren hör inte till vanligheterna.)

Herr talman! Jag tackar interpellanten och ledamoten Lindh för ytterligare inlägg i debatten.

Vi har ganska stor samsyn i dessa frågor, inte minst när det gäller vikten av att kunna göra uppföljningar och utvärderingar av de insatser som görs så att man vet att skattebetalarnas pengar verkligen används på effektivaste sätt. Men kanske framför allt när det gäller att arbeta fram metoder som kan hjälpa fler runt om i hela landet att kunna gå från ett utanförskap till att hitta vägen tillbaka till arbete igen. Det delar jag definitivt.

Som jag meddelade tidigare i interpellationsdebatten med ledamoten Eriksson är det också så att arbetet med att se över de rättsliga delarna i uppföljningen och i utvärderingen på individnivå pågår just nu. Dessutom har vi gett ESF ytterligare ett uppdrag att fortsätta den uppföljning som de redan har påbörjat.

Det är viktigt att kunna följa upp på individnivå, för vi skiljer oss definitivt åt som individer. Det är viktigt för att se vilka metoder som ger bästa effekt och kan hjälpa fler. På aggregerad nivå går det att följa, och där är det inte lika känsligt, eftersom vi inte är inne på integritetskränkande delar. Det finns mycket känslig information i de här systemen. Det är viktigt att kunna följa upp och utvärdera, men det är också viktigt att vi värnar den personliga integriteten och att vi har ett rättssäkert system. Jag tror att båda ledamöterna delar synen att det är viktigt att det blir rätt och riktigt. Det arbetet pågår.

Jag vill också vara tydlig med och poängtera det vi har varit inne på lite, nämligen frågan om hur landet ligger. Landet ligger väldigt olika när det gäller samordningsförbunden. I dag är nästan samtliga kommuner och regioner i Sverige del av ett av de 72 olika samordningsförbund som finns runt om i landet. Någon enstaka kommun är inte med. Jag hoppas att fler blir med, för jag tror att det är bra om man samordnar insatserna men framför allt om man samarbetar, särskilt om man är en mindre kommun.

Det ser alltså väldigt olika ut. Jag har besökt flera av samordningsförbunden, herr talman, och det ser olika ut i varje samordningsförbund som jag besöker. I går besökte jag Kalmar läns samordningsförbund. Det är ett samarbete som trots den ganska stora geografiska spridningen fungerar alldeles utomordentligt bra - tolv kommuner, region, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Där har man också nåtts av nyheten att man kanske inte kan ansöka om ESF-pengarna från samordningsförbundets sida, men det har inte stoppat dem. Där har i stället knutpunkten, kommunen, ansökt om pengarna.

Det är inte så att pengarna från ESF-fonder brinner inne nu i bemärkelsen att man inte kan ta del av pengarna, för det går. Däremot har Försäkringskassan sagt att samordningsförbunden inte kan ansöka om de här pengarna. Var och en som huvudman kan däremot göra det.

Det är denna fråga vi behöver belysa i samband med att vi nu gör en översyn av Finsamlagen. Finsamlagen har som sagt varit i stort sett oförändrad. Man har inte gjort något översyn över huvud taget på 20 år, trots att det har kommit ganska många propåer genom åren, särskilt de senaste åren, om att man ska göra det.

Den översynen görs nu. Det lämnas besked till mig senare i höst. Man har också fått i uppdrag att lämna författningsförslag så att detta inte behöver dras i långbänk om det skulle visa sig att det går att göra saker och ting för att komma loss och lösa problemen snabbare.

Herr talman! Åsa Eriksson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att de finansiella samordningsförbunden även fortsättningsvis ska ha finansiering för och kunna utöka sin verksamhet.

Den så kallade Finsamlagen gör det möjligt för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, regioner och kommuner att genom samordningsförbund finansiera samordnade rehabiliteringsinsatser.

Finsamlagen har i huvudsak varit oförändrad sedan ikraftträdandet 2004. Under senare år har flera instanser framfört synpunkter om att Finsamlagen behöver ses över. Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har specifikt pekat på behovet av att se över finansieringen av samordningsförbundens verksamhet i form av de samverkande parternas medelstilldelning och annan finansiering såsom medel från Europeiska socialfonden, ESF.

Regeringen har därför, herr talman, den 27 mars 2024 gett Försäkringskassan ett uppdrag att analysera behovet av ändringar i Finsamlagen och lämna författningsförslag om ändringar bedöms motiverade för att uppnå en ändamålsenlig resursanvändning och ett effektivt stöd för personer som har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser för att komma tillbaka i arbete.

Uppdraget ska genomföras i samråd med Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Regioner samt i dialog med samordningsförbunden och Nationella nätverket för samordningsförbund, NNS.

I tillägg till detta uppdrag har ISF getts i uppdrag att utvärdera samordningsförbundsfinansierade insatsers effekter på individers försörjningssituation.

Båda uppdragen ska redovisas senast den 2 december 2024.

Jag ser väldigt mycket fram emot att ta del av redovisningarna av dessa två uppdrag i december.

Herr talman! Stort tack för debatten och för den interpellation som ledamoten har ställt! Jag tycker som sagt att detta är väldigt viktiga frågor.

Jag tror också, herr talman, att ledamoten och jag är helt överens om att frågan om SGI är väldigt komplex och bred. Det är kanske anledningen till att ingenting har gjorts i frågan tidigare. Den har långtgående effekt för många människor och förtjänar att hanteras i god ordning, med en noggrann analys av både önskade och oönskade effekter - inte minst när det gäller de här förslagen.

Detta arbete pågår nu som sagt i Regeringskansliet, där utredningens förslag bereds. Vi kommer att återkomma inom kort när vi har landat i hur vi ställer oss till de olika förslagen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Som jag sa tidigare är förslagen från utredningen både omfattande och komplicerade. Med det sagt var jag också tydlig med att regeringen instämmer i att regelverket för sjukpenninggrundande inkomst behöver ses över, inte minst för att öka förutsägbarheten för enskilda men framför allt för att minska risken för felaktiga utbetalningar. Det råder ingen tvekan om att vi är helt överens om detta.

Sedan är förslagen som sagt både komplicerade och väldigt omfattande. Det är därför väldigt viktigt att ta del av de synpunkter som nu framkommer från remissinstanserna.

Ett av de främsta syftena med översynen var att regelverket för sjukpenninggrundande inkomst skulle öka förutsägbarheten och minska de felaktiga utbetalningarna, som vi var inne på. Utredaren argumenterar för sina ändringar, men det finns som sagt väldigt stor oro hos vissa remissinstanser som uttrycker farhågor inför flera av förslagen.

Som ledamoten själv var inne på har vi tack och lov duktiga handläggare på Försäkringskassan som kan avgöra dessa svåra och komplicerade saker. Det är dock just Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen som i sina remissyttranden avstyrker utredningens förslag. Bland annat anser Försäkringskassan att det är osäkert hur mycket handläggningen kan automatiseras, att regelverket är komplext och kan skapa problem för handläggningen samt att regelverket leder till minskad förutsägbarhet för de försäkrade, vilket skulle vara tvärtemot det som var ett av de främsta syftena när utredningen tillsattes.

Därför anser jag att det finns goda skäl, precis som jag varit inne på flera gånger tidigare, att analysera remissvaren vidare i god ordning för att inte hasta in i någonting som riskerar att få motsatt effekt mot det som alla, tror jag, i denna kammare skulle skriva under på var syftet med utredningen när den tillsattes och även mycket av det som ledamoten själv beskriver. Därför kommer jag att avvakta resultatet av detta arbete innan jag tar vidare ställning. Den fortsatta hanteringen sker nu i Regeringskansliet, och jag kommer att återkomma när vi har landat i hur vi tänker och tycker.

Herr talman! Till att börja med vill jag bara understryka att jag tycker att det är väldigt bra att ledamoten har intresse för frågan om SGI.

Detta är en väldigt viktig fråga. Sjukpenninggrundande inkomst är det belopp som räknas fram, precis som ledamoten var inne på tidigare, av Försäkringskassan och som ligger till grund för ersättning om man skulle bli sjuk eller om man har den stora lyckan att bli förälder och ska vara föräldraledig. Således påverkar SGI i stort sett alla, skulle jag vilja påstå, och det är en viktig fråga.

De förslag som ledamoten tar upp i sin interpellation och i sitt anförande är en del av en utredning. Utredningen remissbehandlades fram till den 22 december förra året. Man kan konstatera att frågan är mycket komplex och att förslagen är omfattande och även väldigt komplicerade.

Analysen av förslagen och remissvaren, som nu har börjat komma in, pågår inom Regeringskansliet. Eftersom frågan berör de allra flesta människor under stora delar av livet, som jag var inne på, är det viktigt att eventuella förändringar av SGI som vi kan komma att göra förenklar och förtydligar och gör det enkelt att göra rätt. Det ska bli lätt att göra rätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En central del i uppdraget gällde att utnyttja historiska inkomster vid fastställandet av SGI. Även om ett sådant förslag har presenterats finns det en återkommande kritik från de flesta remissinstanser som jag hittills har kunnat ta del av. Kritiken handlar om att det är ett mycket omfattande, och framför allt komplicerat, system som föreslås i utredningen.

Exempelvis föreslås att inkomsten under ramtiden, det vill säga den period vars inkomster ligger till grund för beräkningen, i vissa situationer där inkomsten har minskat ska beräknas som om en sådan minskning inte har skett. För att avgöra om inkomsten har minskat en viss månad föreslås att de inkomster som den enskilde hade den månaden ska jämföras med de inkomster som han eller hon hade samma månad ett år tidigare eller med den inkomst per månad som har eller kunde ha legat till grund för SGI som aktuell inkomst den månaden.

Ni hör själva! Detta är väldigt omfattande, och det berör många människor. Framför allt är det ganska komplicerat. Detta är bara ett av flera förslag som skulle få långtgående konsekvenser och påverka alla som uppbär eller vill uppbära SGI i dag. Den frågan bör man givetvis inte ta lätt på.

Nu ser jag fram emot att ta del av fler remissvar och att bereda frågan noga. När man gör så här stora förändringar som berör väldigt många människor och ligger till grund för många olika förmåner som kan beröra en människa under hela livet är det väldigt viktigt att det blir rätt.

Nu tittar vi noga på förslagen, och sedan lovar jag att återkomma så fort vi har tagit ställning i de olika delarna.

Herr talman! Åsa Eriksson har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra med SGI-utredningens förslag.

Den dåvarande regeringen beslutade den 20 oktober 2021 att en särskild utredare skulle se över regelverket för SGI, det vill säga inkomstunderlaget för bland annat sjukpenning och föräldrapenning (dir. 2021:90). I uppdraget ingick att utreda hur regelverket för sjukpenninggrundande inkomst ska ge ökad trygghet och förutsägbarhet för den försäkrade samt leda till stärkt kvalitet och effektivitet i handläggningen och minska de felaktiga utbetalningarna.

Regeringen instämmer i uppfattningen att regelverket för sjukpenninggrundande inkomst behöver ses över, inte minst för att öka förutsägbarheten för enskilda och minska risken för felaktiga utbetalningar.

Utredningens slutbetänkande Ett trygghetssystem för alla - nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) överlämnades den 20 juni 2023 och remissbehandlades till och med den 22 december 2023. Frågan är komplex, och förslagen är omfattande och komplicerade. Analysen av förslagen och remissvaren pågår nu inom Regeringskansliet hos mig på Socialdepartementet.

Jag vill avvakta resultatet av det arbetet innan jag tar ställning till den fortsatta hanteringen av utredningens förslag.

Fru talman! Även jag vill tacka interpellanten för en bra och viktig interpellation och en bra debatt. Hur vi bäst bekämpar inflationen och prissäkrar ersättningarna till dem som är sjuka är viktiga frågor som förtjänar att diskuteras och debatteras. Vi har gjort det förr, och vi kommer säkert att göra det fler gånger.

Jag kan bara konstatera att jag både för Sveriges del och för dem som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning är väldigt glad över att vi har en moderatledd regering som har lotsat Sverige genom svåra år med rekordhög inflation. Det är svårt att ens tänka sig alternativet - en ansvarslös regering som hade spätt på, lånat pengar och dragit på ytterligare. Då hade vi fått en betydligt högre inflation som dessutom hade varat ännu längre, och det om något hade varit förödande för särskilt utsatta hushåll med låga inkomster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det hade också varit förödande om vi hade förändrat den här ersättningen sedan tidigare och ändrat indexuppräkningen. Personer som har sjuk- och aktivitetsersättning har inte någon hög ersättning - det kan jag definitivt skriva under på - och de hade då fått en uppräkning med 3 procent samtidigt som inflationen ökade och matpriserna höjdes med betydligt mer.

De här särskilt tuffa och svåra åren har man nu fått en uppräkning på 8,7 respektive 9,14 procent. Nu ser vi att inflationen viker nedåt, och vi går mot betydligt ljusare tider. Det är bra, och det är tack vare ett hårt arbete med att bekämpa inflationen som den här regeringen har prioriterat.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Som ledamoten säger har vi haft den här debatten och diskussionen tidigare, och egentligen har inte så mycket förändrats sedan dess.

Jag konstaterar att den höga inflationen med all önskvärd tydlighet visar på vikten av att sjuk- och aktivitetsersättningen är knuten till prisbasbeloppet och varför den också bör vara det fortsättningsvis, givet att den följer prisnivån enligt konsumentprisindex.

Hade det de senaste åren varit så som ledamoten Jessica Rodén och Socialdemokraterna tycks förespråka och ersättningen hade följt ett annat index i stället hade ju den som får sjuk- och aktivitetsersättning inte alls fått den uppräkning som vi har sett de senaste åren, givet den höga inflationen.

För 2023 höjdes sjuk- och aktivitetsersättningen med 8,7 procent och för 2024 med 9,14 procent. Vi kan konstatera att om vi hade haft det på det vis som Jessica Rodén tycks förespråka hade man fått en uppräkning med omkring 3 procent vartdera året, och då hade inflationen verkligen påverkat och gröpt ur dessa hushålls ekonomi rejält. Det är tydligt att det är väldigt bra att ersättningen följer rätt index, just för att en hög inflation slår allra hårdast mot de hushåll som har det allra tuffast. Just därför har det varit regeringens främsta prioritet att bekämpa inflationen så att hushållen slipper se sina plånböcker gröpas ur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Av den anledningen blir det väldigt svårt att få ihop ledamotens oro för höga matpriser under påverkan av inflation med det faktum att hon vill se en indexering som hade gjort att de som i dag erhåller sjuk- och aktivitetsersättning de facto hade fått väldigt mycket mindre pengar.

Nu får de tre gånger mer än de som har fått en löneökning. Ser man till inkomstpensionen handlar det om en uppräkning om 3 procent ena året och 1 procent det andra året. Det här har alltså stor betydelse, och om man verkligen vill värna de här grupperna skulle man, med facit i hand, de här åren snarare förespråka prisbasindex.

Fru talman! Som jag inledde med att säga räknas sjuk- och aktivitetsersättningen årligen upp med prisbasbeloppet. På det sättet kompenseras den som får sjuk- och aktivitetsersättning just för prisökningen. Jag nämnde även att regeringen vidtar åtgärder för att stötta de hushåll som drabbas särskilt hårt av prisökningarna.

Det tillfälliga tilläggsbidraget inom bostadsbidraget föreslås ju förlängas ytterligare fram till årsskiftet, efter att ha förlängts fram till juni. Det är ett förslag som nyligen har remissbehandlats.

Inflationen slår hårt mot hela samhället och framför allt mot de hushåll som har det allra tuffast. Genom att ha bedrivit en återhållsam finanspolitik har regeringen tillsammans med parterna tagit ett stort ansvar för att trycka tillbaka inflationen.

Vi ser nu positiva effekter av den politik som vi har bedrivit. Inflationen har nu gått ned och har inte gett alltför stora negativa effekter på ekonomin. Det är bra, och det är sannolikt det enskilt viktigaste för just hushåll som har en särskilt tuff ekonomi och en tuff situation.

Om ledamotens vänner här i riksdagen, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, och Socialdemokraterna i stället hade fått bilda regering skulle en expansiv budget och ett expansivt lånande snarare ha drivit på inflationen. Det hade sannolikt lett fram till en inflation som hade legat på en betydligt högre nivå och under en betydligt längre tid. Det hade successivt gröpt ur hushållens ekonomi, framför allt för dem som har det allra tuffast och inte minst dem som går på sjuk- och aktivitetsersättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tack och lov ser vi att vi tack vare en ansvarsfull regering med Elisabeth Svantesson i spetsen, som har fört en återhållsam finanspolitik men satsat resurser där de allra mest behövs, nu pressar tillbaka inflationen. Det kommer att ha störst effekt för de hushåll som är särskilt utsatta.

Fru talman! Jessica Rodén har frågat mig om jag kommer att ta initiativ till att förändra indexeringen av sjuk- och aktivitetsersättningen för att säkerställa att ersättningarna behåller sitt värde över tid. Jessica Rodén har också frågat mig vilka andra åtgärder som jag avser att vidta inom mitt ansvarsområde för att personer som har sjuk- och aktivitetsersättning inte ska få sänkt levnadsstandard.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sjukersättning och aktivitetsersättning räknas årligen upp med prisbasbeloppet, som följer prisnivån enligt konsumentprisindex. Det är en lämplig ordning att sjukersättningen och aktivitetsersättningen räknas upp i enlighet med gällande rätt. Det innebär att de värdesäkras med prisbasbeloppet för att kompensera för ökade kostnader.

Jessica Rodén uppmärksammar hur ett nytt prisbasbelopps reala värde hinner förändras under den tid som går innan den höjda ersättningen börjar gälla. För regeringen är utgångspunkten följande: Just eftersom den köpkraft som ett visst belopp ger minskar fortare under perioder med hög inflation är prisstabilitet centralt. Det gäller inte minst för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. Regeringen tar ansvar genom att bedriva en återhållsam finanspolitik i detta något tuffa läge. En alltför expansiv finanspolitik riskerar att skapa ett sämre ekonomiskt läge för Sverige, med högre inflation under längre tid och ytterligare försämring av hushållens köpkraft.

Samtidigt vidtar regeringen åtgärder för att stötta hushåll som drabbas särskilt hårt av prisökningarna. En sådan åtgärd är förlängningen av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget till och med juni 2024. Ett förslag i vårändringsbudgeten om ytterligare förlängning av tilläggsbidraget fram till årsskiftet har nyligen remissbehandlats.

Fru talman! Jag tackar återigen för en väldigt intressant debatt om en mycket viktig fråga som interpellanten väcker.

En väl fungerande sjukskrivningsprocess med fokus på ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och rehabilitering samt tydliga och rätt insatser ger trygghet, som har sagts i dagens debatt, och är mycket angeläget.

Remissbehandlingen av Marina Tuutmas betänkande blev, som sagt, nyligen klart. Remissvaren analyseras för närvarande i Regeringskansliet. Jag ämnar återkomma så fort jag kan i den här frågan. Jag ser ingen anledning att dröja eller vila på hanen om vi landar i att göra några förändringar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Vi har en ganska väl fungerande ordning i Sverige. Vi har en särskild utredare som får ett uppdrag med vissa kriterier. Ibland ska utredaren lämna författningsförslag, och ibland ska utredaren inte göra det. I vissa fall står det utredaren fritt att göra det ena eller det andra. I detta fall har utredaren valt att inte lämna några författningsförslag. Därmed är det inte sagt att utredaren inte lämnar andra förslag.

När vi har tagit emot förslagen är det i Sverige brukligt att vi skickar ut dem på en remissrunda och att olika remissinstanser - det är experter, och det brukar vanligtvis också vara kommuner - får möjlighet att tycka till om förslagen. Detta görs för att man ska hamna rätt. Det är det som är det fina med en beredning, som vi gör i Sverige. Det är viktigt att det har beretts på ett gediget sätt när vi stiftar lag eller gör större förändringar som berör väldigt många människor, vilket detta skulle göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta kan man ha synpunkter på. Jag har ofta synpunkter på att statens kvarnar mal ganska långsamt. Men nu valde vi att skicka ut förslagen på remiss. Vi tyckte att de verkligen förtjänade det. Vi ville ta del av remisssynpunkter och andra bedömningar som kan tänkas komma fram. Remisstiden tog slut i februari, och sammanställningen av de olika förslagen pågår just nu.

Jag ser verkligen fram emot att ta del av synpunkterna. Precis som ledamoten är inne på tror jag, utifrån det jag har sett, inte att det är politik eller känsliga frågor i detta. Det här syftar helt enkelt till att förbättra situationen för dem som i dag är sjuka. Det handlar om att de ska kunna bli friska, men det handlar också om att man ska kunna göra rättssäkra och bra bedömningar utifrån både läkarens perspektiv och Försäkringskassans perspektiv. Det kan då gynna både den enskilde och samhället i stort.

Men innan jag har sett remissammanställningen och tittat närmare på dessa frågor tänker jag inte lämna några besked kring vilken fråga som är viktigast eller vilken fråga jag tänker gå fram med först. Man får helt enkelt avvakta den sedvanliga beredningen.

Fru talman! För mig är det viktigast att sjukförsäkringen ska ge ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och rehabilitering. Människor ska känna sig trygga med att det finns en sjukförsäkring som ger ekonomisk ersättning när de blir sjuka och inte kan arbeta. Det råder det inget tvivel om, och där tror jag att vi är väldigt överens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utredningen om läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden tillsattes av den förra regeringen. Den regering som är nu delar definitivt uppfattningen att läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden behövde analyseras.

I de allra flesta fall är det ganska enkelt. Den som har blivit sjuk och är förhindrad att utföra sitt arbete blir sjukskriven med sjukpenning. Men i lagen finns det en rad olika villkor som ska vara uppfyllda för att en person ska ha rätt till sjukpenning. Ett grundläggande villkor är att arbetsförmågan ska vara nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom. Det räcker alltså inte att en person är sjuk för att den personen ska ha rätt till sjukpenning. Arbetsförmågan måste vara nedsatt på grund av sjukdomen. Det är alltså den nedsatta arbetsförmågan som är central i bedömningen. Så har det varit ända sedan sjukpenningen infördes i Sverige.

I den prövningen spelar sjukintyget en central roll. I sjukvården finns det experter och specialister i läkarkåren som utifrån bästa möjliga empiri och forskningsläge ska ställa diagnos och genom vård behandla patienter med målet att de ska bli friska.

Utredningen om läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden leddes av den särskilda utredaren Marina Tuutma, som är specialist i allmänmedicin, ordförande i Svenska Distriktsläkarföreningen och andre vice ordförande i Sveriges läkarförbund. Hon har bedömt att det inte är aktuellt att vidta åtgärder för att ge läkarens bedömning av arbetsförmågans nedsättning ännu mer tyngd i sjukpenningärenden. Men hon har lagt fram en rad andra förslag. Det är precis de förslagen som har varit ute på remissrunda, som avslutades i februari. Sammanställningen av den pågår nu i Regeringskansliet.

Fru talman! Åsa Eriksson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta med anledning av förslagen i utredningen om läkarintygens betydelse i sjukpenningärenden.

Ett syfte med Utredningen om läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden (S 2022:06) var att utreda om sjukskrivande läkares bedömning av arbetsförmågans nedsättning behöver ges större tyngd i sjukpenningärenden.

Läkarintyget och läkarens bedömning har stor betydelse för Försäkringskassans utredning och bedömning av sjukpenningärenden. Omotiverade sjukskrivningar innebär stora samhällskostnader och har negativa konsekvenser för den enskilde. Samtidigt ska människor som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom få sjukpenning och ges stöd att återgå i arbete. Därför är det mycket viktigt både för den enskilde och för samhället i stort att hälso-och sjukvårdens och Försäkringskassans arbete med sjukskrivning utförs med hög kvalitet, och i det arbetet är läkarintyget en central del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utredningens betänkande Rätt förutsättningar för sjukskrivning (SOU 2023:48) har nyligen remissbehandlats. Utredaren valde att inte lämna några skarpa författningsförslag i sitt betänkande. Därför finns det inte heller några sådana att ta ställning till. Remissutfallet analyseras för närvarande inom Regeringskansliet och hos mig på Socialdepartementet. Jag ser verkligen fram emot att se sammanställningen av de synpunkter som har kommit in.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, Åsa Eriksson, för den här interpellationsdebatten! Jag förstår att det är många som är nyfikna och följer vad som händer med utredningen om sjukförsäkringen i förändring. Jag välkomnar detta stora intresse eftersom frågan om sjukskrivningar och det utanförskap som breder ut sig är så viktig.

Vi vet att långa perioder i sjukskrivning och ofta också i ett utanförskap med stor ohälsa riskerar att bidra till att vägen tillbaka till arbete blir lång. Just därför är det särskilt viktigt med tidiga insatser.

Man har ett stort ansvar från arbetsgivarens sida, och man har ett stort ansvar från det offentligas sida när det gäller hälso- och sjukvården och statliga myndigheter som försäkringskassa och arbetsförmedling, som ju ofta är involverade i detta. Man har också ett stort ansvar från individens sida. Här gäller det verkligen att man så tidigt som möjligt, och helst redan innan en sjukskrivning kan bli aktuell, kan jobba förebyggande.

Precis som jag varit inne på förut är detta viktiga frågor. Vi har nu fått ta del av ett stort och gediget kunskapsmaterial. Vi kommer att skicka ut frågorna på remiss. Jag ser verkligen fram emot utlåtanden från experter och från de många kommuner som kommer att få möjlighet att yttra sig över förslagen. Sammantaget ska vi sedan hitta lösningar för att fler människor som i dag är sjuka ska bli friska och att fler ska kunna återfå sin arbetsförmåga.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Syftet med sjukförsäkringen är som sagt att ge ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och rehabilitering. Människor ska känna sig trygga med att det finns en sjukförsäkring som ger ekonomisk ersättning när de blir sjuka och inte kan arbeta.

Samtidigt är det viktigt för regeringen att regelverket inte bidrar till olika inlåsningseffekter. Det blir därför också viktigt att hitta incitament och rätt stöd för individerna och andra berörda aktörer att snabbt komma tillbaka till arbetet igen.

Under de senaste åren har alltså sjukfallen blivit fler och längre. Vi behöver veta vad utvecklingens konsekvenser är och vilka eventuella förslag som kan förbättra situationen för dem som i dag är sjuka och inte har den arbetsförmåga de tidigare har haft.

Utredaren har nu redovisat sina analyser och slutsatser. Jag tog emot utredningen för några dagar sedan. Där analyseras alltså de förändringar som har skett i sjukförsäkringen under de senaste åren. Utredaren har också lämnat ett antal förslag som bygger på analysresultaten. Det är ett gediget underlag som har presenterats och som både förtjänar och kommer att få tid att analyseras vidare.

Förslagen kommer nu att gå ut på remiss, och det är då även angeläget att få in kloka synpunkter och inspel från de olika expertorganisationer som nu kommer att få möjlighet att svara på de förslag som har lagts fram i utredningen. Frågan om vilka förändringar som eventuellt kan bli aktuella framöver är alldeles för tidigt väckt. Vi har en god ordning i Sverige att väl genomarbetade utredningar följs upp av remissrundor för att vi ska få ett så gediget och bra underlag för beslut som möjligt. Jag tänker inte föregripa detta viktiga arbete med att i dag tala om lösryckta delar av utredningens förslag. Det är också viktigt att påpeka att det just är utredningens förslag, inte regeringens förslag.

Herr talman! Ingen människa vill ju vara sjuk, och just därför är det så viktigt att skapa trygghet för dem som är sjuka men också ge stöd som hjälper och möjliggör en återgång till arbete. Om man är för sjuk för att arbeta ska man vara sjukskriven.

Den fråga jag ofta ställer mig är hur vi på bästa möjliga sätt kan tillvarata människors förmåga så att de inte göms eller glöms i statistiken. Vi kan blicka tillbaka till hur det var tidigare. Vi minns tydligt hur den socialdemokratiska regeringen före Reinfeldtregeringen sjukpensionerade människor på löpande band så att de hamnade i ett livslångt utanförskap. Så vill vi definitivt inte att sjukförsäkringen ska fungera. Vi ska inte gömma och glömma människor i statistik, utan vi ska se till att sjuka blir friska och återfår sin arbetsförmåga.

Människor som har sjukskrivits behöver mötas av ansträngningar från hela samhället för att bli friska igen och återfå sin arbetsförmåga. Många har ett ansvar i detta; jag har varit inne på det flera gånger i denna talarstol. Det handlar om arbetsgivaren, hälso- och sjukvården och de statliga myndigheterna, och det handlar också om individen. Det är för mig detta som är kärnan i sjukförsäkringen.

För att åstadkomma detta är det viktigt att sjukförsäkringen baseras på forskning och bästa tillgängliga kunskap om vad som är lämpligt för att människor som är sjukskrivna ska få en trygg ersättning, samtidigt som detta inte leder till ett långvarigt utanförskap.

Det har gjorts många stora förändringar i sjukförsäkringen de senaste åren. Att utvärdera dessa reformer är helt nödvändigt för att öka förståelsen för hur det fungerar och se om reformerna uppnått sina syften. Inte ens ledamoten kan ju, herr talman, vara nöjd med att vi nu ser att sjukskrivningarna biter sig fast och blir fler och dessutom längre. Då behöver vi vidta åtgärder så att de sjuka blir friska och fler återfår sin arbetsförmåga.

Nu ska utredningen ut på remiss. Jag tog emot de här förslagen förra veckan, och jag ser verkligen fram emot att se vad remissinstanserna lämnar för svar och synpunkter. Därefter får vi helt enkelt se om det är lämpligt att gå vidare med några delar i utredningens förslag. Men det rör sig om just utredningens, inte regeringens, förslag, och vi får se om vi väljer att gå vidare och i så fall med vad.

Herr talman! Åsa Eriksson har frågat mig om jag och regeringen avser att göra några förändringar i regelverket för angiven yrkesgrupp.

Sjukförsäkringen ska ge ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och rehabilitering. Människor ska känna sig trygga med att det finns en sjukförsäkring som ger ekonomisk ersättning om de blir sjuka och inte kan arbeta. Samtidigt är det viktigt att regelverket inte bidrar till inlåsningseffekter. Utformningen ska motverka onödigt många och långa sjukskrivningar. Det behöver finnas drivkrafter för både individen och andra berörda aktörer för snabb återgång i arbete. Fokus ska vara på rehabilitering med tydligt definierade avstämningstillfällen.

De lagändringar som genomfördes i sjukförsäkringen under förra mandatperioden har hittills inneburit fler längre sjukfall och ökade kostnader för sjukförsäkringen.

Av Försäkringskassans analys av den nya bestämmelsen om undantaget övervägande skäl vid dag 180 i rehabiliteringskedjan framgår det att 32 procent av de försäkrade som beviljats sjukpenning med stöd av detta undantag kvarstår i sjukpenning även efter dag 365. Av dessa försäkrade kvarstår de flesta med stöd av den nya bestämmelsen om prövning av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete i en angiven yrkesgrupp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att de långa sjukfallen återigen ökar är oroande. Regeringen har därför beslutat om tilläggsdirektiv till Utredningen om sjukförsäkringen i förändring - en utvärdering (S 2022:07) att lämna författningsförslag om resultatet av utvärderingen visar att sjukfall blir omotiverat långa eller att det uppstår andra negativa konsekvenser för samhället eller individen (dir. 2023:20).

Utredningen har nyligen slutredovisat sitt uppdrag. Betänkandet kommer att beredas vidare i sedvanlig ordning.