Anna Tenje

Fru talman! Tack så mycket för det förtydligandet! Jag vill bara påpeka att den här regeringen lyckades bevilja tillstånd för fler vindkraftsparker under sina första åtta månader än vad den socialdemokratiska regeringen, med stöd av Vänstern och Miljöpartiet, lyckades med under sina åtta år. Då har jag fått det sagt.

Att människor i behov av vård får vård av hög kvalitet i tid måste vara den första och mest självklara prioriteringen. Precis som jag har varit inne på flera gånger tidigare, fru talman, tillför nu denna regering 6 miljarder extra utöver att vi lade 10 miljarder plus 6 miljarder i riktade statsbidrag tidigare i höstas. Detta gör vi just för att klara den tuffa ekonomiska situation som vi befinner oss i, som till stor del beror på inflationen.

När det gäller Försäkringskassans fortsatta arbete har vi jobbat hårt med handläggningstider och beslut för att människor inte ska behöva vänta längre än nödvändigt på sina besked från myndigheten. Det är ett arbete som jag själv följer mycket noga.

Vi i regeringen har följt det ekonomiska läget i regionerna och varit beredda att handla. Det har vi också gjort. Vi kommer givetvis även fortsättningsvis att följa denna fråga.

Stort tack för debatten och stort tack för möjligheten att tala!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag blir en smula förvirrad. Handlar denna interpellationsdebatt om den interpellation som är skriven av ledamoten Ola Möller? Eller handlar den egentligen om en annan interpellation, som kanske ännu ej är skriven, som gäller den utredning som jag mottog tidigare i veckan som handlar om en sjukförsäkring i förändring?

Jag väljer, fru talman, att bemöta och diskutera den interpellation som jag faktiskt är här i dag för att besvara.

Jag har precis redogjort för att regeringen både i höstbudgeten och nu när det gäller vårändringsbudgeten har aviserat ett ökat tillskott till regionerna just för att de inte ska behöva skära ned på sjukvårdspersonal och för att de ska kunna fokusera på sin kärnuppgift. Man behöver också med hjälp av olika incitament, som stipuleras i vårändringsbudgeten, jobba med produktivitetsökning, effektivitetsökning och andra åtgärder för att man på sikt ska kunna korta köerna. Det är angeläget att korta sjukvårdsköerna för att minska mänskligt lidande. Framför allt ska man inte göra rehabiliteringen onödigt lång.

Det handlar om att de som är i behov av vård ska få vård och att de snabbt ska komma i rehabilitering så att de kan återgå i arbete. Det är det fokus vi har från regeringens sida, och det är det som ligger till grund för de satsningar som vi har gjort.

Jag vet att min kollega sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson gör ett storartat jobb och är engagerad i såväl hälso- och sjukvårdsfrågorna som de viktiga kompetensförsörjningsfrågorna - de är inte heller oväsentliga i detta avseende.

Regionerna har i dag ekonomiska utmaningar som i huvudsak beror på inflationen och de stora pensionskostnaderna. De nuvarande förhållandena är inte jämförbara med den extraordinära omständighet som rådde under pandemin och som ledde fram till de förändringar i sjukförsäkringssystemet som vi då fattade beslut om.

I sammanhanget vill jag påminna om att den som har nedsatt arbetsförmåga i ett normalt förekommande arbete har rätt till sjukpenning under dessa omständigheter. Det är viktigt att vi har en väl fungerande sjukförsäkring som ger trygghet vid sjukdom och rehabilitering. Men det är också viktigt att vård och andra insatser för snabb återgång till arbete fungerar.

Jag återkommer till de 6 miljarder som vi nu har valt att lägga till i vårändringsbudgeten. Regeringen vidtar dessutom ett flertal åtgärder för att just bistå och hjälpa regionerna med bland annat effektivisering, att korta vårdköer och att stödja vårdpersonalen. Detta är viktiga åtgärder för att få ordning och reda i ekonomin men också långsiktigt för att kunna korta vårdköerna.

Vi ser nu att vår politik faktiskt har haft effekt. Inflationen har fallit tillbaka under hela 2023, även om det blev ett litet hack uppåt i inflationskurvan i januari. Vi i regeringen har varit tydliga med att vi inte lämnar välfärden i sticket. Som vi nu ser i vårändringsbudgeten levererar vi också när det gäller detta.

Fru talman! Jag kan börja med att konstatera att ledamoten Möller far med osanning. Regeringen har inte alls presenterat några förslag gällande sjukförsäkringen. Jag har däremot tagit emot en utredning av en utredare som har presenterat en rad olika förslag, som nu ska remitteras. En ledamot av Sveriges riksdag torde och borde veta att detta är två helt skilda saker.

För att återigen gå in på sakfrågan är det uppenbart att sjukförsäkringen ska ge en ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och rehabilitering. Människor ska känna sig trygga med att det finns en sjukförsäkring som ger ekonomisk ersättning om de blir sjuka och inte kan arbeta.

Samtidigt har vi ett problem med långa vårdköer. Jag är den första att skriva under på att långa vårdköer är ett otyg som inte bara gör att människor får vänta, med stort lidande som följd, såklart, utan också och framför allt att rehabiliteringen blir längre för den som stått längre tid i kö. Just därför är det en prioriterad fråga för denna regering att korta vårdköer och hitta incitament för att så ska ske.

Regeringen har nu i vårändringsbudgeten aviserat 6 miljarder extra till regionerna. Dessa resurser kommer helt att riktas till regionernas hälso och sjukvård. Bakgrunden är att inflationen givetvis har drivit på kostnadsökningarna för den dagliga driften och verksamheten men också att regionernas pensionskostnader har ökat.

Denna förstärkning sker mot bakgrund av att regeringen redan tidigare, i höstbudgeten, aviserade att man skulle lägga 40 procent av budgetutrymmet på just välfärden, varav 10 miljarder i permanent ökning av de generella statsbidragen och nästan 6 miljarder mer jämfört med vad som tidigare beräknats i riktade statsbidrag. Här ingick ett sektorsbidrag på 3 miljarder specifikt till regionernas sjukvård, just med tanke på deras tuffa situation.

Från svenska folkets och även regeringens sida finns en stor förväntan på att dessa kraftiga tillskott ska leda till att man undviker onödiga uppsägningar men framför allt på att medlen ska gå till kärnverksamheten, som i mångt och mycket handlar om att bedriva sjukvård och operationer.

Regeringen har i samband med det extra tillägget i vårändringsbudgeten också presenterat ett strukturellt åtgärdspaket, som bland annat innefattar en effektivitetsdelegation för hälso- och sjukvård, vars syfte är att genom statliga medel stödja regionerna i genomförandet av strukturåtgärder som kan effektivisera dessa verksamheter. De regioner som behöver stöd för att utveckla sin verksamhet kommer att kunna söka medel från effektivitetsdelegationen.

Granskningen och utvärderingen av regionerna förstärks genom att man inrättar en särskild funktion som ges i uppdrag att granska regionernas ekonomiska situation med fokus på ändamålsenlighet, resursutnyttjande, kostnadseffektivitet och effektiviseringspotential.

Detta kan tyckas vara administrativt, systeminriktat och så vidare, men det handlar kort och gott om att fokusera skattebetalarnas pengar till välfärdens kärna och se till att köer kortas och välfärd bedrivs.

Min förhoppning är givetvis att dessa åtgärder, tillsammans med tillskottet på 6 miljarder, kommer att genomföras klokt och ansvarsfullt så att man inte drar ned på sjukvårdpersonal - så att människor som är i behov av vård också ska få den i tid. Det är dock viktigt att komma ihåg att det i slutändan är regionernas ansvar att se till att pengarna kommer till användning för just detta.

Fru talman! har frågat mig hur jag kommer att agera för att situationen i sjukvården inte ska slå mot människor som riskerar att falla ur sjukförsäkringen på grund av att vård inte har kunnat ges i tid.

Under covid-19-pandemin fanns en tillfällig bestämmelse i sjukpenningregelverket som innebar att prövning av arbetsförmågan efter dag 180 i rehabiliteringskedjan kunde skjutas upp på grund av effekter av pandemin. Bestämmelsen infördes i april 2020, då behovet av kraftfulla prioriteringar inom hälso- och sjukvården innebar att icke akuta vårdinsatser fick skjutas upp, och gällde till och med den 31 december 2023.

Kopplingen mellan vårdköer och covid-19-pandemin minskar alltmer. Omständigheterna som gjorde att undantagsbestämmelsen vid uppskjuten vård infördes kvarstår inte längre på samma sätt. Det är också i sammanhanget värt att notera att undantaget, enligt Försäkringskassan, tillämpades i relativt begränsad utsträckning.

Regeringen är medveten om det ansträngda läget inom regionerna. Det beror i huvudsak på inflationen och innebär högre utgifter för regionernas verksamhet. Mot bakgrund av detta avser regeringen att skjuta till ytterligare 6 miljarder kronor till regionerna i vårändringsbudgeten för 2024.

Fru talman! Stort tack, Daniel Persson, för en viktig och angelägen fråga som redan har varit uppe här i kammaren i dag!

Jag kan konstatera att grunden till de ökade telefontiderna i Försäkringskassan handlar om den ansträngda ekonomin. Försäkringskassan själv lyfter fram att myndigheten har ett strukturellt underskott i sin ekonomi och att vissa reformer som beslutades av den socialdemokratiska regeringen varit underfinansierade. Det handlar bland annat om omvårdnadsbidraget och den stärkta assistansen. Givetvis har även pandemin och inflationen påverkat väldigt mycket.

Som jag varit inne på har man nu fokuserat på att beta av ärendebalanserna. Detta är prioriterat eftersom det också kan minska belastningen på telefonin. Men precis som jag redan sagt säger jag nu att de ökade tiderna i telefonköerna är mycket oroväckande.

Nu har Försäkringskassan en ambition att 75 procent av alla samtal ska besvaras inom 30 minuter. Jag följer frågan mycket noga, och jag utgår från att Försäkringskassan gör allt man kan för att uppnå den målsättningen.

Fru talman! Stort tack till Anna Vikström för en viktig fråga!

Min uppfattning är inte alls att äldreomsorgen på något sätt skyms. Ute på mina otaliga studiebesök över hela landet tycker jag snarare att äldreomsorgen och dess problem och möjligheter lyfts ur många olika aspekter. Framför allt tycker jag att kommunpolitikerna är väldigt hungriga när det gäller att förbättra och stärka arbetet.

Sedan jag tillträdde som minister och ansvarig för äldreomsorgen har vi tillsatt flera olika utredningar, inte minst för att stärka de delar som ledamoten lyfter fram i sin fråga. Det handlar till exempel om att stärka den medicinska säkerheten och skapa möjligheter för att fler ska intressera sig för och attraheras av yrken som rör geriatriken och åldrandet. Framför allt gäller det att se till att kompetensförsörjningen stärks, och därför satsar vi genom Äldreomsorgslyftet just på kompetensutveckling så att den lägsta nivån höjs rejält. Det är viktiga åtgärder som jag har jobbat med.

Fru talman! Tack så jättemycket för en angelägen fråga, Malin Höglund!

Välfärdstekniken är oerhört spännande, och det går ganska fort framåt. Det är inte minst ett sätt att komplettera medarbetarnas viktiga arbete och att frigöra resurser, som man då kan använda för att hjälpa och stödja äldre när välfärdstekniken inte kan finnas där eller användas. Men det är framför allt ett sätt att öka tryggheten, säkerheten och självständigheten för äldre.

Jag är positiv till välfärdsteknik. Vi har därför gett SKR ytterligare 20 miljoner för att stötta införandet av välfärdsteknik i kommunerna. Vi har också tagit fram en lag som ska underlätta införandet och användandet, så att det inte ska råda förvirring i kommunerna.

På regeringssammanträdet i dag fattade vi faktiskt också beslut om att ge Socialstyrelsen i uppdrag att analysera effektiviteten med välfärdsteknik men också lyfta fram goda exempel på användande av den. På det sättet ska kommunerna kunna få bättre stöd och stöttning av staten i dessa viktiga frågor.

Fru talman! Tack så jättemycket för en viktig fråga, Christofer Bergenblock!

Jag njöt också av den debatten. Det var särskilt roligt att se resultatet, att nio av tio förväntar sig att få välja äldreomsorg när de blir äldre. Det är inte konstigt; vi väljer genom hela livet. Vi väljer förskola och skola till våra barn, och vi väljer vårdcentral.

Självklart tycker jag att äldre ska ha rätt att välja äldreomsorg, vem som kommer innanför dörren när det gäller hemtjänsten men också vilket boende man ska bo på, om man behöver det.

Givet det och den diskussionen har vi i dag lagen om offentlig upphandling och LOV, som kommunerna har att tillgå. Tyvärr är det inte många kommuner som tar vara på det. Det var särskilt sorgligt att konstatera att det tidigare var 24 kommuner som hade valfrihet men att det nya styret i Uppsala kommun, med Socialdemokraterna i spetsen, nyligen har fattat beslut om att dra tillbaka det.

Jag respekterar dock det kommunala självstyret och kommunernas rätt att själva välja om de ska ha valfrihet eller inte.

Fru talman! Stort tack, Clara Aranda, för en mycket angelägen fråga! Jag instämmer i många av de punkter du tog upp i din fråga.

Jag kan konstatera att regeringen nu har gjort flera olika satsningar som handlar om att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid för att skapa bättre förutsättningar för en god vård och omsorg för personer som har psykisk ohälsa.

Omkring 1,6 miljarder kronor har vi valt att satsa 2024 för att stärka arbetet inom området psykisk ohälsa och suicidprevention. Detta gör vi genom en överenskommelse med SKR. I detta arbete ingår medel för att stärka det förebyggande och främjande arbetet, inbegripet att motverka sjukskrivningar.

Det behövs definitivt mer forskning givet att allt fler som sjukskrivs nu också har psykisk ohälsa som grund, precis som ledamoten lyfte fram. Därför tycker jag att det är särskilt glädjande att Forte tillsammans med Försäkringskassan år 2023 utlyste forskningsmedel för att bidra till ökad kunskap om psykisk ohälsa med fokus på rehabilitering, samverkan och ett hållbart arbetsliv.

Fru talman! Jag riktar ett stort tack till Jessica Rodén för den viktiga frågan.

Försäkringskassans verksamhet ska vara rättssäker och effektiv och präglas av god service och hög tillgänglighet. Myndighetens ledning har nu inlett ett sparprogram för att få en ekonomi i balans. Som ett led i myndighetens sparprogram har man begränsat telefontiderna, som ledamoten mycket riktigt lyfte upp. Detta görs för att prioritera arbetet med ärendebalanserna inom de olika förmånsanslagen. Det är alltid en avvägning om man ska prioritera ärendebalanserna och jobba med att minska dem, för det kan ju i sin tur också minska belastningen för telefonin.

Regeringen lägger stor vikt vid att våra myndigheter har ordning och reda i ekonomin och att det är ett effektivt arbete som bedrivs, men den utveckling som vi nu ser med låg tillgänglighet till Försäkringskassan är mycket bekymmersam.

Fru talman! Jag tror att vi kan göra ganska mycket på temat attitydförändring och jobba tillsammans med att lyfta upp frågan om ålderism och åldersdiskriminering.

Redan nu har vi fattat beslut om sänkt skatt för personer som har uppnått pensionsålder. Fortsätter man att jobba efter uppnådd riktålder får man extra sänkt skatt, det vill säga mer pengar i plånboken.

Det senaste beskedet från Pensionsgruppen, som jag har förmånen att leda, är att vi ska jobba vidare med möjligheten att pausa tjänstepensionen. Om man har gått i pension och tjänstepensionen har tickat i gång kan man nu pausa den om man vill återgå i arbete. Det kommer också att ge ekonomiska incitament att fortsätta jobba.

Fru talman! Stort tack för frågan, Ulrika Heindorff!

Jag hade den stora förmånen att tala på Pluskommissionens lansering i går, och jag kan inte annat än hålla med. Det är bland det största resursslöseri vi håller på med i Sverige när vi slentrianmässigt pensionerar bort en stor del av den kunskap och erfarenhet som våra seniora medarbetare har.

Jag tror att vi behöver tänka om. Givet den stora kompetensbrist som råder inom i stort sett alla branscher är vi måna om att kunna attrahera ny arbetskraft, kanske stjäla av nån konkurrent, eller komma på nya sätt att arbeta. Men vi är lite dåliga på att ta hand om den personal vi har. Vi behöver ha mer flexibilitet och större mångfald på arbetsmarknaden, och vi måste ställa frågan till våra seniora medarbetare om de kan tänka sig att jobba kvar några år till. Framför allt måste vi lyfta fram seniora medarbetares stora kapacitet och kunskap och deras stora värde på arbetsmarknaden.

Fru talman! Jag tackar Mats Berglund för frågan.

Det är en angelägen fråga som Mats Berglund lyfter fram. Det innebär problem när man inte har någon upparbetad sjukpenninggrundande inkomst om man blir sjuk och behöver hjälp och stöd. Vi ska ha ersättningar och förmåner i Sverige som finns där för den som behöver det när man blir sjuk.

Som ledamoten berättar finns det en utredning som nu har varit ute på remiss, och beredningen av de remissvar som har kommit in pågår just nu.

Men det finns inte bara en utredning, utan det finns faktiskt två. Den tidigare regeringen tillsatte nämligen en ny utredning innan den tidigare ens var klar. Det finns alltså många förslag att ta ställning till. Det är dessutom så att dessa båda utredningar har kommit fram till olika saker som går i stick i stäv med varandra.

Detta arbete är digert och inte helt okomplicerat. Men det kommer att pågå i Regeringskansliet en tid framöver.

Fru talman! Regeringen gör flera insatser, inte minst för att stärka hushållens köpkraft men också för att få igång tillväxten i Sverige igen. Att återupprätta arbetslinjen och se till att fler får arbete och att fler kan jobba mer är kanske den enskilt viktigaste åtgärden för att stärka ekonomin och bekämpa inflationen men också för att se till att fler barnfamiljer har mer medel att röra sig med.

Sedan finns det särskilt utsatta barnfamiljer, inte minst ensamstående kvinnor med barn. Där har vi haft det tillfälliga tilläggsbidraget, som har stärkt dessa barnfamiljers ekonomi ytterligare. Vi kommer att återkomma med mer i vårändringsbudgeten längre fram.

Fru talman! Ett stort tack till ledamoten för frågan! Det är onekligen en väldigt viktig fråga när det gäller hur inflationen har slagit otroligt hårt mot alla hushåll, mot företag och även mot staten. Men den slår extra hårt mot särskilt utsatta och inte minst ensamstående kvinnor med barn.

Regeringen har vid flera tillfällen lagt fram förslag och fattat beslut om ett tillfälligt tilläggsbidrag för just barnfamiljer. Det är ett bidrag som riktas speciellt till särskilt utsatta barnfamiljer med dålig ekonomi. Detta har varit väldigt träffsäkert. Detta är givetvis en fråga som vi följer väldigt noga. Vi kommer även att presentera vårändringsbudgeten så småningom.

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att säga tack för debatten och diskussionen. Jag tycker att den har varit väldigt trevlig, både denna och den förra. När man diskuterar företagarnas förutsättningar inom socialförsäkringsområdet är det viktigt att också ge en bredare bild, och det tycker jag att vi har lyckats göra på ett ganska bra sätt i dag.

Men jag vill landa i den fråga där vi började, nämligen den om utredningen. Jag kan återigen konstatera att vi har en utredning sedan tidigare, utredning 1. Den har remissbehandlats. Utredning 2, som tillsattes under tiden, har kommit med sitt slutbetänkande. Den har också varit ute på remiss; jag fick den strax före nyår. Vi håller nu på att bereda den.

Förslagen i de olika utredningarna talar delvis mot varandra. Ska man göra en samlad bedömning för att komma fram till exakt hur man ska gå vidare tror jag att det är väldigt klokt att titta på både den första och den andra utredningen, vilket jag definitivt lovar att göra. Därefter kan man göra en samlad bedömning för att se vad som är klokast att göra och vad man bör ta fasta på för att förbättra förutsättningarna för att få ökad förutsägbarhet och bättre möjligheter för företagare att driva företag, expandera och även skapa tillväxt och fler jobb så att vi sedan kan sänka skatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag gillar verkligen vart den här debatten tar vägen. Vi talar om konkurrenskraft, vad som är stort i en bredare bild, vad som påverkar landets företagare, vad som hindrar dem från att växa, expandera och ge mer tillväxt men också vad som skapar jobb.

Uträkningar gjorda av LO har visat på att jobbskatteavdrag eller sänkt skatt på jobb, när det lönar sig mer att arbeta än att inte arbeta, också ger jobb - 75 000 nya jobb eller arbetstillfällen bara genom jobbskatteavdragen. Det är klart att sänker man skatten på arbete, ja, då ökar också antalet jobb.

Jag har noterat att i Socialdemokraternas budget finns inte den typen av nyheter. Man väljer inte heller att sänka skatten. För en vanlig barnfamilj är det dyrare att vara svensk med Socialdemokraternas budget trots höjda bidrag.

När man lyssnar på företagarna hör man att det är ökad trygghet som står högst upp på agendan och på önskelistan - trygghet från brottslighet men också från ekonomisk kris.

Det är klart att det har varit prioriterat för den här regeringen att jobba med båda de frågorna. Att stötta hushållen i en ekonomiskt svår tid har också varit helt avgörande när det gäller inflationsbekämpningen för näringslivet och företagen, inte minst eftersom hushållen är deras kunder. Omfattande offensiva satsningar på rättsväsendet bidrar till att vi över tid kan trycka tillbaka våldet och kriminaliteten, som ändå har fått fotfäste och lyckats sprida sig i Sverige under lång tid. Nu pågår ett mödosamt men mycket viktigt arbete för att vända den utvecklingen och trycka tillbaka den organiserade brottsligheten.

Herr talman! Jag tycker inte att Socialdemokraterna företräder ett trovärdigt alternativ, inte minst med tanke på hur splittrad oppositionen är i flera centrala frågor. Tittar man på inflationshanteringen, som vi har jobbat med de senaste åren, blir det uppenbart att Socialdemokraterna tillsammans med Vänstern och Miljöpartiet - ska man räkna in Centern går det helt stick i stäv - vill låna pengar som riskerar att elda på inflationen och bidra till hög inflation. Det kommer definitivt inte att stärka svensk konkurrenskraft. Att låna flera hundra miljoner kronor skulle bara spä på inflationen och leda till högre priser, högre räntor och en svårare situation för hushållen och därmed en betydligt svårare situation för företagen. Det skulle såklart drabba alla, alla hushåll, och gröpa djupare hål i plånböckerna. Det skulle också slå väldigt hårt mot de företagare som Tegnér ändå tycks värna.

För att anknyta lite till det kvinnliga företagandet, som vi lite snabbt kom in på tidigare, skulle jag vilja säga att här visar man verkligen på dåligt omdöme när det gäller att man vill avskaffa LOV och beskära valfriheten inte minst för äldre. Det ser vi nu senast i Uppsala, där man drar tillbaka den möjligheten. Vi vet att det finns flest kvinnliga företagare just inom välfärdssektorn. Där vill man på punkt efter punkt beskära valfriheten och därmed också kvinnors möjlighet att driva företag.

Herr talman! Jag kan återigen konstatera att jag är glad över ledamotens stora engagemang i att förenkla för företagare att bedriva sin verksamhet. För den som blir sjuk ska det finnas ett gott socialförsäkringssystem som garanterar försörjningen, och det gäller arbetstagare, arbetsgivare och därmed företagare. Där är vi helt överens.

Frågan huruvida man skulle ha tagit den ena utredningen först och den andra sedan får ledamoten ta upp med sina egna partikamrater. Jag kan bara konstatera att man tillsatte en utredning, fick den klar, remitterade den, stoppade den i byrålådan och tillsatte en annan utredning redan innan den andra var klar, och den utredningen går till viss del stick i stäv med de förslag som ledamoten gav i sin utredning.

Om man vill åstadkomma förändring och förbättring för landets företagare och entreprenörer, och skapa goda drivkrafter för att vilja starta och driva företag och givetvis skapa tillväxt och växa, behöver man helt klart se på frågan utifrån ett bredare perspektiv. Precis som jag var inne på i min tidigare interpellationsdebatt med ledamoten handlar det om att ta sig från stuprören och se den breda bilden. Det gjorde även ledamoten själv i sitt tidigare anförande.

Jag tar också tillfället i akt att visa på andra saker som är viktiga för att skapa rätt förutsättningar. Där är det uppenbart att sänkt skatt leder till både bättre förutsättningar för företagen och att fler kommer i arbete. LO:s egen försiktiga bedömning av de två första jobbskatteavdragen var att 75 000 årsarbetskrafter skapades. LO skrev då att jobbskatteavdraget förstärkte incitamenten att delta i arbetskraften.

Andra instanser som utvärderade reformerna såsom Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet kom fram till ännu högre siffor än LO gjorde, så vi vet att sänkt skatt gynnar arbetskraftsdeltagandet och gör att fler kommer i arbete men också gynnar företagarna.

Vad gäller andra drivkrafter var jag inne på det i den förra interpellationsdebatten. Vi flyttar nu fram positionerna genom att se över 3:12-reglerna. Vi har också förlängt tiden då experter från utlandet kan få sänkt skatt för att jobba här.

Vi har i dag det lägsta skattetrycket i Sverige på nästan 50 år. Som jag var inne på tidigare gynnar det inte bara arbetstagare. Det gynnar arbetsgivare, företag och framför allt konkurrenskraften, som ledamoten var inne på i sitt tidigare anförande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att återknyta till ledamotens fråga och interpellation: Den utredning som den förra regeringen tillsatte - den andra, inte ledamotens - blev klar 2023 och är under fortsatt beredning. Men som jag var inne på tidigare ändrar de förslag som framkom där förutsättningarna för den utredning som ledamoten själv skrev. Jag kommer därför inte att föregripa det arbetet, men jag konstaterar återigen att det finns ett behov av ökad förutsägbarhet gällande vilken ersättning egenföretagare kan förvänta sig när det gäller exempelvis sjukpenningen.

Herr talman! Mathias Tegnér har frågat mig vad jag avser att göra för att underlätta för företagare och göra företagande tryggare i Sverige.

Mathias Tegnér pekar på de förslag om sjukpenninggrundande inkomst, SGI, av näringsverksamhet, som han tog fram i egenskap av särskild utredare i utredningen Tydligt, enkelt och förutsägbart - Företagares trygghetssystem (N 2020:04). Utredningens slutbetänkande Ett förbättrat trygghetssystem för företagare - enklare och mer förutsägbart (SOU 2021:98) överlämnades den 14 december 2021. Betänkandet har remissbehandlats.

Den dåvarande regeringen beslutade den 20 oktober 2021 att ytterligare en särskild utredare skulle se över regelverket för SGI, det vill säga inkomstunderlaget för bland annat sjukpenning och föräldrapenning (dir. 2021:90). Utredaren skulle enligt direktiven utgå från de kommande förslagen från utredningen Tydligt, enkelt och förutsägbart - Företagares trygghetssystem (N 2020:04). I uppdraget ingick bland annat att utreda hur regelverket för sjukpenninggrundande inkomst ska ge ökad trygghet och förutsebarhet för den försäkrade samt leda till stärkt kvalitet och effektivitet i handläggningen och minska de felaktiga utbetalningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utredningens slutbetänkande Ett trygghetssystem för alla - nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) överlämnades den 20 juni 2023 och remissbehandlades till och med den 22 december 2023. Förslaget om SGI av inkomst av näringsverksamhet i det betänkandet skiljer sig från det förslag som lämnades i SOU 2021:98, bland annat gällande vilka årsinkomster av näringsverksamhet som kan ligga till grund för SGI.

Beredningen av förslagen som lämnades 2023 pågår fortfarande. Jag kan inte föregripa det arbetet utan konstaterar att det finns ett behov av ökad förutsebarhet gällande vilken ersättning egenföretagare kan förvänta sig i form av exempelvis sjukpenning.