Fru talman! Åsa Eriksson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta med anledning av förslagen i utredningen om läkarintygens betydelse i sjukpenningärenden.

Ett syfte med Utredningen om läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden (S 2022:06) var att utreda om sjukskrivande läkares bedömning av arbetsförmågans nedsättning behöver ges större tyngd i sjukpenningärenden.

Läkarintyget och läkarens bedömning har stor betydelse för Försäkringskassans utredning och bedömning av sjukpenningärenden. Omotiverade sjukskrivningar innebär stora samhällskostnader och har negativa konsekvenser för den enskilde. Samtidigt ska människor som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom få sjukpenning och ges stöd att återgå i arbete. Därför är det mycket viktigt både för den enskilde och för samhället i stort att hälso-och sjukvårdens och Försäkringskassans arbete med sjukskrivning utförs med hög kvalitet, och i det arbetet är läkarintyget en central del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utredningens betänkande Rätt förutsättningar för sjukskrivning (SOU 2023:48) har nyligen remissbehandlats. Utredaren valde att inte lämna några skarpa författningsförslag i sitt betänkande. Därför finns det inte heller några sådana att ta ställning till. Remissutfallet analyseras för närvarande inom Regeringskansliet och hos mig på Socialdepartementet. Jag ser verkligen fram emot att se sammanställningen av de synpunkter som har kommit in.

Fru talman! För mig är det viktigast att sjukförsäkringen ska ge ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och rehabilitering. Människor ska känna sig trygga med att det finns en sjukförsäkring som ger ekonomisk ersättning när de blir sjuka och inte kan arbeta. Det råder det inget tvivel om, och där tror jag att vi är väldigt överens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utredningen om läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden tillsattes av den förra regeringen. Den regering som är nu delar definitivt uppfattningen att läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden behövde analyseras.

I de allra flesta fall är det ganska enkelt. Den som har blivit sjuk och är förhindrad att utföra sitt arbete blir sjukskriven med sjukpenning. Men i lagen finns det en rad olika villkor som ska vara uppfyllda för att en person ska ha rätt till sjukpenning. Ett grundläggande villkor är att arbetsförmågan ska vara nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom. Det räcker alltså inte att en person är sjuk för att den personen ska ha rätt till sjukpenning. Arbetsförmågan måste vara nedsatt på grund av sjukdomen. Det är alltså den nedsatta arbetsförmågan som är central i bedömningen. Så har det varit ända sedan sjukpenningen infördes i Sverige.

I den prövningen spelar sjukintyget en central roll. I sjukvården finns det experter och specialister i läkarkåren som utifrån bästa möjliga empiri och forskningsläge ska ställa diagnos och genom vård behandla patienter med målet att de ska bli friska.

Utredningen om läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden leddes av den särskilda utredaren Marina Tuutma, som är specialist i allmänmedicin, ordförande i Svenska Distriktsläkarföreningen och andre vice ordförande i Sveriges läkarförbund. Hon har bedömt att det inte är aktuellt att vidta åtgärder för att ge läkarens bedömning av arbetsförmågans nedsättning ännu mer tyngd i sjukpenningärenden. Men hon har lagt fram en rad andra förslag. Det är precis de förslagen som har varit ute på remissrunda, som avslutades i februari. Sammanställningen av den pågår nu i Regeringskansliet.

Fru talman! Vi har en ganska väl fungerande ordning i Sverige. Vi har en särskild utredare som får ett uppdrag med vissa kriterier. Ibland ska utredaren lämna författningsförslag, och ibland ska utredaren inte göra det. I vissa fall står det utredaren fritt att göra det ena eller det andra. I detta fall har utredaren valt att inte lämna några författningsförslag. Därmed är det inte sagt att utredaren inte lämnar andra förslag.

När vi har tagit emot förslagen är det i Sverige brukligt att vi skickar ut dem på en remissrunda och att olika remissinstanser - det är experter, och det brukar vanligtvis också vara kommuner - får möjlighet att tycka till om förslagen. Detta görs för att man ska hamna rätt. Det är det som är det fina med en beredning, som vi gör i Sverige. Det är viktigt att det har beretts på ett gediget sätt när vi stiftar lag eller gör större förändringar som berör väldigt många människor, vilket detta skulle göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta kan man ha synpunkter på. Jag har ofta synpunkter på att statens kvarnar mal ganska långsamt. Men nu valde vi att skicka ut förslagen på remiss. Vi tyckte att de verkligen förtjänade det. Vi ville ta del av remisssynpunkter och andra bedömningar som kan tänkas komma fram. Remisstiden tog slut i februari, och sammanställningen av de olika förslagen pågår just nu.

Jag ser verkligen fram emot att ta del av synpunkterna. Precis som ledamoten är inne på tror jag, utifrån det jag har sett, inte att det är politik eller känsliga frågor i detta. Det här syftar helt enkelt till att förbättra situationen för dem som i dag är sjuka. Det handlar om att de ska kunna bli friska, men det handlar också om att man ska kunna göra rättssäkra och bra bedömningar utifrån både läkarens perspektiv och Försäkringskassans perspektiv. Det kan då gynna både den enskilde och samhället i stort.

Men innan jag har sett remissammanställningen och tittat närmare på dessa frågor tänker jag inte lämna några besked kring vilken fråga som är viktigast eller vilken fråga jag tänker gå fram med först. Man får helt enkelt avvakta den sedvanliga beredningen.