Anna Tenje

Fru talman! Fattigdom och barnfattigdom tar man sig ur genom arbetslinjen och ökad tillväxt. Det skapar förutsättningar för ökad tillväxt och för att bygga Sverige rikare och starkare igen. Inflationen har gröpt stora hål i mångas fickor. Det gäller barnfamiljer, vanliga hushåll, pensionärer och företag - för att inte tala om statens olika myndigheter och organisationer. Inflationen har inte lämnat någon oberörd, och just därför är det otroligt viktigt att få igång Sverige igen och att skapa tillväxt och fler jobb så att fler har ett arbete att gå till. Det är så vi tar oss ur fattigdom. Det är också så vi knäcker barnfattigdomen.

Jag vill ändå passa på att tacka interpellanten och ledamöterna som deltog i den här debatten. Jag tycker att det är en väldigt viktig och angelägen fråga. Det går en skiljelinje i den här kammaren mellan om man tycker att det är viktigt med höga skatter och höga bidrag eller sänkta skatter och ökad tillväxt. Jag och regeringen är fast övertygade om att fattigdom bäst bekämpas genom ökad tillväxt.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Interpellanten verkar inte särskilt road av att diskutera arbetslinjen i stället för bidragslinjen. Låt mig därför prata om ekonomisk utsatthet och fattigdom i ett lite bredare perspektiv. Genom historien finns nämligen bara ett svar på hur man på riktigt minskar fattigdomen, och det är genom tillväxt.

Jag förstår att tillväxt inte är ett favoritämne för interpellanten. Men vi lägger fokus på tillväxt. Miljöpartiet är inte direkt kända för att vara särskilt stora anhängare av tillväxt. Det är inte sällan man hör deras medlemmar tala om nedväxt i stället, och deras språkrör vill sätta "gränser" för den ekonomiska utvecklingen.

När vi pratar om fattigdomsbekämpning måste vi också prata om tillväxt. Det som har fått Sverige att gå från ett av de fattigaste länderna till ett av de rikaste är just tillväxt. Barnfattigdom är ett begränsat fenomen snarare än det vanliga tillstånd det en gång var. Det som löst den problematiken är just tillväxten.

Utan tillväxt blir alla fattigare. Det har vi varit med om. Efter åtta år med rödgrönt styre hade Sveriges tillväxt helt och hållet stannat av. Jag och hela regeringen arbetar nu för att få igång den igen så att landet kan bli allt rikare. Det handlar om att få bättre produktivitet och få igång grön och stabil el. Det ska löna sig att arbeta och utbilda sig och framför allt att gå från bidrag till arbete. Men Miljöpartiet motsätter sig hela tiden förslag som skulle kunna öka tillväxten.

Miljöpartiets svar tycks hela tiden vara detsamma: att höja skatterna och höja bidragen. Jag tror inte på den linjen, och jag tycker att det är ganska uppenbart här i dag att det går en tydlig skiljelinje oss emellan. Jag och regeringen tror på ett samhälle där det ska löna sig att ta risker, starta företag och utbilda sig på universitet. Just därför är det viktigt att sänka skatten för både låginkomsttagare och dem med högre inkomster.

Flit och strävsamhet måste löna sig mycket bättre i Sverige. Det är bra för tillväxten, och det är framför allt bra för den som vill investera i sig själv och för den som kanske själv har vuxit upp i barnfattigdom men som lyckats ta sig från utanförskapet och göra en klassresa. Det är den sortens flit och slit som är bra för individen, och det är den sortens flit och slit som är bra för samhället. Det tycker jag att vi ska belöna.

Regeringens linje är tydlig: högre tillväxt och arbetslinje i stället för bidragslinje. Bara så kan vi bekämpa ekonomisk utsatthet och sammantaget göra hela Sverige rikare.

(Applåder)

Fru talman! Jag tror att vi i den här kammaren kan vara helt överens om att ingen vill se barn växa upp i fattigdom. Ingen vill att barn ska behöva gå hungriga eller inte kunna köpa kläder vid behov. Därför har vi i Sverige olika bidragssystem. Vi har socialförsäkringsförmåner och ytterst också försörjningsstödet, som höjs i takt med kostnadsutvecklingen.

Men det finns också en skiljelinje här som blir ganska tydlig. Bidrag handlar egentligen bara om att bekämpa symtomen på fattigdom, inte orsaken till den. Om vi långsiktigt vill bekämpa barnfattigdomen finns det bara en lösning. Den ifrågasätts av interpellanten, men att fler föräldrar får ett jobb att gå till, har en egen försörjning och kan försörja sin familj och sina barn är vägen ur barnfattigdom. Det är bara med ett arbete som det långsiktiga bidragsberoendet kan brytas så att man kan känna hoppfullhet och glädje i att kunna förbättra både sitt liv och samhället i stort.

Därför är arbetslinjen så viktig, och därför har jag och regeringen haft ett laserfokus de här två åren på att just återupprätta den. Fler barn behöver börja dagen med att se sina föräldrar gå till jobbet, inte bara för att motverka fattigdomen här och nu utan för att långsiktigt bryta utanförskapet och, precis som ledamoten Högström sa, kunna göra en klassresa på riktigt.

Att bryta utanförskapet kommer att vara viktigt för att bekämpa barnfattigdomen. Den barnfattigdom som finns här i dag är till stor del också ett resultat av den misslyckade politik som den föregående regeringen förde. Vi ser och har de senaste åren sett ett integrationshaveri, vilket blir väldigt tydligt. Tre fjärdedelar av de barn som bor i familjer med ekonomiskt bistånd har utländsk bakgrund.

Det arbete som regeringen nu genomför är en total omläggning av integrationspolitiken och migrationspolitiken. Vi stramar nu upp och minskar migrationen samtidigt som vi kämpar för att förbättra integrationen. Vi kommer att ställa högre krav - det är ett måste för att se till att fler går från bidrag till arbete och att fler också integreras i det svenska samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är ett långsiktigt arbete med att bryta en utveckling som har uppstått av åtta års vanskötsel av den tidigare regeringen. Jag är absolut inte intresserad av att lappa och laga eller plåstra om symtomen, utan jag vill skapa ett system som faktiskt fungerar. Jag vill ha långsiktiga lösningar som på riktigt minskar ekonomisk utsatthet både bland vuxna och barn. För mig blir det då väldigt tydligt att det är arbetslinjen, snarare än bidragslinjen, som är svaret på den frågan.

(Applåder)

Fru talman! Märta Stenevi har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen planerar att vidta för att bryta den utbredda barnfattigdomen i Sverige.

Fru talman! Den höga inflationen har påverkat svenska hushåll hårt, inte minst barnhushåll. Det tillfälliga tilläggsbidraget i bostadsbidraget har varit en viktig åtgärd för att stödja hushållen i en tid av ökade levnadsomkostnader.

För att stärka den ekonomiska situationen för dem som har haft det allra svårast har regeringen vid fyra tillfällen förlängt det tillfälliga tillläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget. Vi har dessutom höjt tilläggsbidraget när behoven har bedömts som störst.

När det svåra ekonomiska läget nu har mildrats och framtidsutsikterna för hushållen ser ljusare ut föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2025 att tilläggsbidraget förlängs och trappas ned från 40 till 25 procent av det preliminära bostadsbidraget. Detta är en väl avvägd åtgärd för att fortsätta stödja ekonomiskt utsatta hushåll.

Den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer. Välfärdsstaten är viktig för familjer som har det svårt, men det bästa verktyget för att bryta ekonomisk utsatthet och motverka låg ekonomisk standard är egen inkomst av arbete. Därför arbetar regeringen aktivt för att fler ska komma i arbete.

Det tidigare nämnda bostadsbidraget är en förmån som är inkomstprövad och har därmed marginaleffekter. För grupper som har en svag förankring på arbetsmarknaden kan inkomstprövade bidrag i ett längre perspektiv minska drivkrafterna till egen försörjning varför justeringar av bidraget alltid behöver göras med detta i beaktande.

Regeringen har vidtagit flertalet åtgärder för att lösa utmaningarna med arbetslöshet och ekonomisk utsatthet. Regeringen arbetar för att öka både incitamenten och drivkrafterna för att gå från bidrag till arbete. Det sker bland annat genom ett förstärkt jobbskatteavdrag som främst riktas till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster som gör det mer lönsamt att arbeta samt ett helt batteri av åtgärder för att främja återgång i arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att bekämpa arbetslösheten föreslår regeringen även satsningar såsom förstärkt stöd till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och att medel avsätts för Jobbsprångets arbete för att erbjuda individuellt anpassad praktik.

En av de viktigaste insatserna för att långsiktigt etablera sig på arbetsmarknaden är utbildning. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen för 2025 ett tillskott på 900 miljoner kronor, inklusive studiemedel, för cirka 11 000 nya utbildningsplatser inom regional yrkesinriktad vuxenutbildning i komvux. Dessutom dubbleras bidraget till handledare i lärlingsvux.

Fru talman! Kampen mot inflationen är nu vunnen. Priserna stiger inte längre i samma takt. Men vi befinner oss även fortsättningsvis i en lågkonjunktur med hög arbetslöshet.

För att stävja låg ekonomisk standard hos barnfamiljer är det avgörande att fler föräldrar kommer i arbete och klarar sin försörjning genom eget arbete. Fler barn måste få se sina föräldrar gå till jobbet. Det bästa sättet att skydda dem från låg ekonomisk standard är just arbete.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka de båda interpellanterna för angelägna och viktiga frågor. Anledningen till att denna interpellationsdebatt inte har handlat om några förslag om sjukförsäkringen i enlighet med den utredning som gjordes är just för att det inte föreligger några sådana. Jag tänkte därför ta tillfället i akt att i stället redogöra för de förslag och reformer som regeringen går fram med.

Redan i inledningsanförandet konstaterade jag - vilket man hört om man hade lyssnat noga - att regeringen inte gör bedömningen att utredningens förslag möter de utmaningar som finns inom sjukförsäkringen i nuläget. Bland annat lyfte remissinstanserna fram att flera av reformerna har varit verksamma under en relativt kort period och att det krävs ytterligare tid för att fullt ut se effekterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vår ingång är nu i stället att genomföra ett omfattande program för att minska sjukskrivningarna och hjälpa människor tillbaka till arbete så fort som möjligt. Det är ett program som jag i stora delar har redogjort för här i talarstolen i dag. Detta sker givetvis mot bakgrund av ett mycket bekymmersamt läge och en icke positiv utveckling där individer i sjukförsäkringen kommer allt längre från arbete.

Jag ser fram emot att få fortsätta det viktiga arbete jag har redogjort för och har aviserat i budgetpropositionen, och jag kommer att fortsätta att noga följa sjukfrånvarons utveckling framöver.

Jag tackar för debatten och för att ni tog er tid att fira födelsedag med mig.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Om det uppfattades att jag sa att det fanns en skyldighet att bli frisk, så menade jag en skyldighet att medverka i processen tillsammans med arbetsgivare, hälso- och sjukvården och berörda myndigheter - ingenting annat. Om det hade funnits en skyldighet att bli frisk hade det varit enkelt, och det förstår jag att det inte alls är - om någon missuppfattade.

Som jag nämnde i mitt förra anförande är de åtgärder vi gemensamt kan sätta in oerhört viktiga. Den som är sjuk ska få vård och bli frisk och återställd så snabbt som bara är möjligt. Rehabiliteringsinsatserna, anpassningar av arbetsuppgifter med mera möjliggör en snabb och effektiv återgång till arbete, även för den som kanske inte helt kan bli återställd.

Låt oss uppehålla oss lite vid budgetpropositionen för 2025. Där presenterar regeringen ett helt batteri av åtgärder för just återgång i arbete. Utöver att se över arbetsprövningen, som jag var inne på tidigare, med bibehållen sjukpenning rör det sig bland annat om ett uppdrag till Försäkringskassan att stärka myndigheternas arbete med att följa upp arbetsgivarens planer för återgång i arbete samt samordna rehabiliteringen.

Ett uppdrag till Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket är att utveckla sin samverkan och tillsyn av arbetsgivarens arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar, och ytterligare ett uppdrag till Försäkringskassan är att utveckla arbetet med att löpande utreda förutsättningarna för arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser för personer med aktivitetsersättning och initiera sådana insatser när förutsättningarna finns. Dessutom ska Försäkringskassan tillsammans med Arbetsförmedlingen vidareutveckla arbetssätt för långtidssjukskrivna att pröva för att ta till vara arbetsförmåga i förvärvsarbete på arbetsmarknaden. För att underlätta för arbetsgivarna att ta sitt rehabiliteringsansvar och tillvarata folkhälsovårdens expertresurser behöver bidraget för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd utvecklas.

Vi ser också över partiellt vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier eftersom vi har sett att det ibland finns en stark önskan att inte studera på heltid, eller ens på halvtid, men på deltid utan att riskera sin ersättning.

Det sker även en riktad satsning på 500 miljoner kronor i primärvårdens och första linjens arbete med psykisk hälsa, givet att vi ser att det är just de diagnoserna som ökar i sjukskrivningarna.

Förra veckan beslutade regeringen om att stärka hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivningar och rehabilitering genom ett uppdrag till Socialstyrelsen. Samtidigt fick också ISF och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att utvärdera lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter.

Jag och regeringen kommer outtröttligt att fortsätta att göra vårt arbete för att stödja människor att komma tillbaka till arbete och se till att det sker så effektivt som bara är möjligt, framför allt för den enskilde individens skull och för att detta håller ihop samhället och finansierar allt det som vi är överens om är viktigt i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En annan viktig aspekt av att få samhällskontraktet att fungera är att verkligen prioritera och se till att de grupper som har störst behov - personer med sjuk- och rehabiliteringsinsatser i särskilda fall, en ekonomiskt utsatt grupp - ska få höjda ersättningsnivåer. Det har inte skett sedan 2012.

Alla de möjligheterna hade den socialdemokratiska regeringen, men de tog inte den. Det gör vi nu.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Givetvis måste jag då tacka för gratulationerna. Det är en fantastiskt fin förmån att få tjäna demokratin även på sin födelsedag. Det blev väldigt trevligt att så många kunde ställa upp och debattera sex interpellationer denna fina kväll.

Jag tror att vi alla kan vara helt överens om att det system som gemensamt fångar upp dem som inte kan arbeta som vanligt på grund av sjukdom utgör en väldigt viktig komponent i vårt socialförsäkringssystem. Vi ska aldrig gömma och glömma och pensionera bort personer som har arbetsförmåga och har möjlighet att komma tillbaka till arbete. Att det finns ett grundstöd när olyckan är framme eller sjukdomen inträffar skapar både en trygghet för individen och ett sammanhållet och mer välfungerande samhälle. Kort och gott utgör det en omistlig del av det svenska samhällskontraktet att vi har ett socialförsäkringssystem och en sjukförsäkring som fungerar.

I andra änden av samma kontrakt finns också en skyldighet hos varje människa som kan arbeta att också göra det. Att människor arbetar och betalar skatt är hela förutsättningen för att vi ska kunna fortsätta att erbjuda en god och välfungerande sjukförsäkring för dem som inte har samma möjligheter och inte kan arbeta. Ingen offentlig trygghet kan ersätta den trygghet och den egenmakt som följer av egen försörjning genom arbete. Ett arbete är ju så mycket mer. Vi har flera gånger i den här kammaren diskuterat vikten av att återupprätta arbetslinjen och vikten av att stödja återgången till arbete. Det handlar om gemenskap, kollegor, fikapauser och en känsla av att kunna tillföra mening i ett större sammanhang.

Den absoluta merparten av alla sjukskrivningar som sker är väldigt enkla. Man blir sjuk. Man får influensa, magsjuka eller feber och blir sjukskriven. Efter några dagar tillfrisknar man, och så är man tillbaka på arbetet igen. Så ser det ut i de allra flesta fallen.

För dem som drabbas av mer långdragna sjukdomstillstånd ser resan väldigt annorlunda ut. Där måste arbetsgivare, hälso- och sjukvård och berörda myndigheter fokusera på träffsäkra och effektiva rehabiliteringsinsatser som motverkar onödigt många och också särskilt långa sjukskrivningar. Där har givetvis också den enskilde en väldigt viktig del och en skyldighet att medverka.

Om den som orkar kan ha kvar kontakten, åka till sitt arbete och fika och prata med kollegorna är ofta möjligheterna mycket större till snabbare tillfrisknande. Därför är frågan om bibehållen arbetsförmåga och möjlighet till återgång till arbete oerhört viktig. Många läkare vittnar om att det i många fall är mer skadligt för en person att helt bryta med sin arbetsplats för att återhämta sig än att vara kvar. Kanske kan man vara kvar på deltid eller med anpassningar, möjligen utan en enda arbetsuppgift.

Regeringen presenterade nyligen budgetpropositionen för 2025. Det är en budget för ett rikare och starkare Sverige, där den som kan försörjer sig själv men där vi också har ett starkt trygghetssystem för dem som för tillfället inte kan det. Bland förslagen finns sådana som ska underlätta återgång till arbete, till exempel att man ska kunna arbetspröva; man ska kunna komma tillbaka och pröva på att arbeta utan krav för att slipa ned trösklarna så mycket som möjligt.

Fru talman! Åsa Eriksson har frågat mig om jag inte kommer att gå vidare med de förslag till förändringar av sjukförsäkringen som föreslogs i utredningen En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022 (SOU 2024:26). Därtill har Märta Stenevi frågat mig om utredningens förslag är under beredning och om det är min mening att regeringen ska lägga fram dem som proposition för riksdagen.

Fru talman! Sverige har och ska ha en sjukförsäkring som ger människor ekonomisk ersättning vid inkomstbortfall på grund av sjukdom och nedsatt arbetsförmåga.

Under de senaste åren har sjukfallen blivit fler och längre. Det är givetvis en bekymmersam utveckling inte minst för de individer som kommer allt längre från arbete. En välfungerande sjukförsäkring måste baseras på forskning och bästa möjliga tillgängliga kunskap om vad som är lämpligast för att människor ska kunna vara sjukskrivna med ersättning som ger en ekonomisk trygghet. Det är samtidigt viktigt att säkerställa träffsäkra och effektiva rehabiliteringsinsatser som motverkar onödigt många, och särskilt långa, sjukskrivningar. Här utgör utredningens analyser ett av flera kunskapsunderlag.

Regeringen bedömer att utredningens förslag inte möter de utmaningar som finns inom sjukförsäkringen i nuläget.

Vår ingång är i stället att nu genomföra ett omfattande program för att minska sjukskrivningar och hjälpa människor tillbaka till arbete så fort som möjligt. Därför aviserar regeringen i budgetpropositionen för 2025 en rad olika åtgärder för att stärka återgången till arbete genom ökad samordning av rehabiliteringsinsatser, arbetslivsinriktat rehabiliteringsstöd och en översyn av ökade möjligheter till studier för den som har sjuk- och aktivitetsersättning.

Fru talman! Det är ändå en aning magstarkt att en miljöpartist kritiserar mig och min regering för att sänka skatten för lite för låg- och medelinkomsttagare när Miljöpartiet i sin egen budgetmotion föreslår att höja skatterna med över 80 miljarder. Det tycker jag är en aning magstarkt.

Men visst, jobbskatteavdragen kan bli fler. De kan också bli större. Jag är den första att säga att det är viktigt att det ska löna sig att arbeta även för dem som har låga inkomster, att det är viktigt att det ska löna sig att gå från bidrag till arbete och att marginaleffekterna måste raderas ut helt och hållet.

Svar på interpellationer

Den enskilt viktigaste åtgärden för att ta folk från en pressad situation och från fattigdom och en ekonomiskt utsatt situation är nämligen arbete. 60 procent av dem som i dag går på försörjningsstöd lever i utanförskap mycket på grund av att de inte har ett arbete att gå till. Jag är alltså den första att tillskynda och säga att jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare är en utmärkt idé. Men då är det kanske på tiden att också Miljöpartiet tar sig an den idén och har med det i sin budget.

Jag vill ändå tacka för debatten. Den är väldigt viktig och väldigt bra. Det handlar om att vi behöver bygga fler starka barn så att vi inte behöver laga så många söndriga vuxna.

Att föräldraskapet måste stärkas och att det måste finnas möjlighet för föräldrar att finnas där och hjälpa sina barn när de har hamnat på glid är en viktig parameter. Vi har många olika förslag på bordet, och vi kommer att få ännu fler förslag på insatser som ska vidtas för att de här barnen ska hamna rätt igen och givetvis för att föräldrarna ska kunna vara en aktiv del i det arbetet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag får ont i magen av flera anledningar. Jag blir faktiskt lite bekymrad när ledamoten tycks insinuera att jag inte skulle bry mig om de familjer vars barn riskerar att hamna i kriminalitet, de föräldrar som kämpar hårt för att få tid och möjlighet att räcka till och finnas där för sina barn eller för den delen de barn som av olika anledningar inte har föräldrar som kan ställa upp och finnas vid deras sida.

Jag tycker att det framgår med all önskvärd tydlighet att den här regeringen, inklusive mig, i stort sett inte har något annat för ögonen än att jobba mot och bekämpa den organiserade brottsligheten och gängen. På område efter område har vi sett till att lägga om, förstärka och ändra på både lagstiftning och förutsättningar på ett sätt som den tidigare regeringen inte mäktade med att göra under åtta år.

Jag skulle nog vilja säga att jag får mest ont i magen av att ledamoten inte verkar ha möjlighet att förstå att detta är en oerhört viktig fråga för den här regeringen.

Att ha ett närvarande och aktivt föräldraskap är A och O i många delar. I de fall detta inte finns ska samhället finnas där och ändå garantera barnets rättigheter. Just att kunna finnas där vid olika insatser från socialtjänstens sida är oerhört viktigt. Vi tittar på dessa frågor, både i samband med det förra betänkande som lades fram och i de nya tilläggsuppdragen, för att kunna göra ytterligare insatser. Här är dessa frågor i högsta grad en stor och viktig del.

Omställningen till en långsiktigt hållbar och mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst är nu påbörjad. 30 år har gått, och nu har vi äntligen fått en socialtjänstlagstiftning på plats som vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet - i alla fall beslutade vi den 4 juli 2024 om lagrådsremissen, så den kommer. Man börjar se ljuset i tunneln.

Sedan kan man såklart inte tillskriva en lagstiftning allting. Det krävs väldigt mycket mer. Men bara för 2025 har vi nu tillfört 1,2 miljarder för att göra denna omställning möjlig, så att vi verkligen kan jobba kunskapsbaserat med socialtjänsten och göra de insatser som krävs för att inga fler barn ska hamna i ett utanförskap eller i kriminalitet.

De här delarna ligger i allra högsta grad på regeringens bord. Men det är också klokt, när man gör stora, omfattande förändringar och dessutom får en helt ny socialtjänstlagstiftning, att man ser det i ett sammanhang och har ett helhetsperspektiv. Jag ser fram emot den utredning som kommer att läggas på bordet den 5 november. Jag kommer att lägga den vid sidan om den beredning som redan nu pågår av de tidigare förslagen i den utredning som lades fram för något år sedan.

Jag tror att vi kan få en riktigt bra helhetsbild av det hela så att föräldraskapet och föräldraansvaret kan stärkas och man kan - och ska - vara närvarande som förälder. Det handlar om att få tid, kraft och möjlighet att vara ledig från sitt arbete och givetvis också få ersättning för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tycker att det är väldigt bra att frågan om tillfällig föräldrapenning vid olika typer av insatser där föräldrar behöver närvara nu utreds.

Närvarande föräldrar är oerhört viktigt för en trygg och bra uppväxt. Det går aldrig att ersätta med offentliga åtgärder. I de fall där man inte har ett aktivt föräldraskap eller där föräldraskapet brister måste givetvis det offentliga ställa upp för att säkerställa att barns rättigheter tillgodoses. Det är inte tu tal om den saken. Men föräldraansvaret är otroligt viktigt, och närvarande föräldrar är otroligt viktiga för att man ska kunna lyckas hela vägen.

Det är därför av stor vikt att vi nu ser över vad som behöver göras för att uppmuntra och säkerställa så mycket föräldranärvaro som bara är möjligt i de åtgärder som nu sker, bland annat med hjälp och stöd enligt socialtjänstlagen.

Den tillfälliga föräldrapenningen är en central del av föräldrars möjlighet att kombinera familjeliv och arbetsliv. Jag tycker att ledamoten beskriver det väldigt väl. Det är inte ens alltid så att man får några dagars framförhållning för ett möte som anordnas av skolan. Saker och ting dyker upp akut, och då måste man släppa allt för att kunna närvara och finnas där för sina barn.

Rätt till ersättning för inkomstbortfall och rätt till ledighet från arbete är båda viktiga frågor för föräldrar som ibland, precis som ledamoten beskriver, med kort varsel eller akut behöver avstå från arbete eller, för den delen, arbetslöshetsersättning. Rätt till tillfällig föräldrapenning gäller för ett stort antal situationer när barnet är sjukt, när det har en funktionsnedsättning och när det handlar om vård. Det är en helt annan fråga. Men det finns många situationer då en förälder behöver ta ledigt från arbete eller från arbetssökande för att komma till socialtjänsten för olika möten eller för att delta i en utredning om behov av hjälp och stöd som barnet kan tänkas ha.

Socialtjänsten gör mycket; det måste ändå sägas. Skolan och socialtjänsten gör mycket i dag för att anpassa tider och möten så att vårdnadshavaren verkligen har möjlighet att komma. Man ska kunna arbeta klart eller sköta sina studier först och sedan ta mötet efteråt. Men ibland kan det givetvis vara nödvändigt att avsätta tid under arbetet, och då är det bra att vi nu tittar på de här frågorna. Vi kommer även att utöka insatserna för att rädda så många barn som bara är möjligt.

Den utredning som nu tittar på att införa möjligheter för socialtjänsten att besluta om öppna insatser utan samtycke från vårdnadshavaren ska också ta ställning till om tillfällig föräldrapenning ska kunna lämnas till en vårdnadshavare som avstår från förvärvsarbete eller deltagande i insatser som socialnämnden beslutar. Utredningen ska också analysera om ersättning vid behov ska kunna beviljas också för kostnader som uppstår till följd av sådana insatser.

Utredningsarbetet ska som sagt redovisas om två veckor. Innan man kommer med några garantier över huvud taget för vad som kan komma att hamna på riksdagens bord tycker jag att det är lämpligt att man tittar på utredningen och inte föregriper den. Vi måste noga analysera möjligheterna för att så många föräldrar som möjligt ska kunna delta och vara närvarande när samhället kraftsamlar kring att rädda barnen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Märta Stenevi har frågat socialtjänstministern hur statsrådet kommer att agera för att säkerställa att föräldrar till barn som blir föremål för insatser från socialtjänsten ges förutsättningar att kunna delta och stötta sitt barn utan risk för inkomstbortfall.

Fru talman! Interpellationen har överlämnats till mig som socialförsäkringsminister, då detta faller inom mitt område.

Barn och unga som befinner sig i riskzon för att dras in i, fortsätta med eller återfalla i kriminalitet behöver få hjälp och stöd, och det behöver även deras familjer. Tidiga och träffsäkra insatser är viktiga, och socialtjänsten har en central roll i det arbetet. Regeringen har gjort flera förstärkningar och satsningar på det förebyggande arbetet, som i budgeten för 2025 föreslås förstärkas ytterligare.

Regeringen avser att i den nya socialtjänstlagen tydliggöra socialtjänstens ansvar att arbeta för att förebygga och motverka brottslighet. Regeringen ser även ett behov av att utöka socialtjänstens verktygslåda och avser att gå vidare med flera utredningsförslag i denna riktning. Vidare avser regeringen att stärka föräldraskapsstödet, förstärka satsningen på skolsociala team samt genomföra en flerårig förstärkning av den statliga barn- och ungdomsvården.

Samarbetet mellan olika aktörer såsom skola, polis och socialtjänst är av stor vikt för att nå framgång såväl i det förebyggande arbetet som under pågående insatser. Det inkluderar samarbete och engagemang från barnets sida, men givetvis också från barnets föräldrar, vid exempelvis möten med socialtjänsten och vid deltagande i insatser.

Regeringskansliet har gett en utredare i uppdrag att bistå Socialdepartementet med att se över möjligheterna för socialnämnden att besluta om öppna insatser utan samtycke från vårdnadshavare och om fler och tidiga insatser till barn och unga (S2022:D). I översynen ingår även att analysera och ta ställning till om tillfällig föräldrapenning ska kunna lämnas till vårdnadshavare som avstår från förvärvsarbete för deltagande i insatser som beslutas av socialnämnden. Uppdraget ska redovisas senast den 5 november 2024, alltså två veckor bort.

Förslag om att ge föräldrar rätt till tillfällig föräldrapenning när de deltar i en utredning om barnets behov av hjälp och stöd enligt socialtjänstlagen eller när föräldrar deltar i en förhandsbedömning om huruvida en utredning ska inledas finns i betänkandet Rätt och lätt - ett förbättrat regelverk för VAB (SOU 2022:31). Betänkandet har remitterats, och förslagen bereds just nu i Regeringskansliet.

Fru talman! Då var vi där igen, med en något snäv och felaktig historiebeskrivning. Ledamoten talar återigen om neddragningar på Försäkringskassan. Låt mig upprepa att det rör sig om 6 procent i anslagskredit, 900 miljoner för innevarande år och 820 miljoner för nästa år. Det är dessutom en långsiktig satsning. Detta är satsningar som på öret stämmer överens med Socialdemokraternas egen budgetmotion i den här kammaren.

Socialdemokraterna landar alltså i exakt samma analys, samma anslag och samma tillskott till Försäkringskassan, men ändå hör jag denna kritik. Om det hade funnits rim och reson i det hela och det hade handlat om ett mycket större anslag, både tidigare och i den nuvarande budgetmotionen, hade det ändå kunnat finnas något slags fog för kritiken. Men Socialdemokraterna landar ju i exakt samma slutsats, och då är det svårt att säga att man kunde ha gjort annorlunda. Det hade varit exakt samma sak.

Det är i alla fall glädjande att Socialdemokraterna på öret håller med om regeringens analys. Jag vill tacka för denna interpellation. Jag tycker att det är oerhört viktigt att - mycket, ofta och länge - diskutera socialförsäkringssystemet som sådant och Försäkringskassans viktiga roll. När olyckan är framme och människor behöver hjälp och stöd har vi i Sverige ett socialförsäkringssystem som finns där. Det ska fungera.

De tillskott som nu kommer Försäkringskassan till del ska tjäna till tre saker. För det första handlar det om kärnuppdraget och om att se till att handläggningstiderna förkortas. För det andra ska tillgängligheten öka. För det tredje ska arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott stärkas, så att systemets legitimitet kan bibehållas och bli ännu starkare.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag får passa på att tacka ledamoten för det mycket trevliga besöket på Försäkringskassans kontor i Halmstad. Det ligger lite tillbaka i tiden men är fortfarande väldigt närvarande. Då var vi där. Nu står vi båda två i den här kammaren.

Som ledamoten säkert vet sker den statliga styrningen av myndigheter framför allt genom budget och regleringsbrev. Regeringen lägger fram förslag till riksdagen gällande medel till myndigheten, och exakt hur myndigheten sedan arbetar med att uppnå målen utifrån de anslagna medlen är upp till myndighetsledningen. Det är generaldirektören, chefer och medarbetare på Försäkringskassan som tillsammans utgör verksamheten, och det är även där besluten om genomförandet ligger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På Försäkringskassans hemsida redovisas de långa handläggningstiderna och de olika förmånerna tydligt. Situationen varierar och ser olika ut för de olika förmånerna. Prioriteringarna ser även olika ut beroende på vilka förmåner det handlar om - vilka som är flest och i störst behov.

Jag konstaterar att ledamoten och hans eget parti fortfarande landar i samma analys, samma ekonomiska anslag och samma slutsats som regeringen när det gäller de anslagna medlen till Försäkringskassan. Det tycker jag är glädjande. Det tyder på att det kan bli en långsiktighet och att man kan ha goda ekonomiska förutsättningar. När den här kammaren sedan klubbar reformer skickas det även med pengar som kan finansiera dessa reformer under längre tid. Då upparbetas inte ett stort underskott på sikt, som skulle göra att myndigheten skulle hamna i en svår ekonomisk situation. Det måste undvikas om man ska ha långsiktighet, kunna se till att handläggningstiderna hålls nere och kunna fokusera på kärnverksamheten.

Det finns också ett upparbetat behov gällande flera andra saker som den dåvarande regeringen under åtta års tid inte lyckades leverera på. En del av de nya uppdrag som Försäkringskassan arbetar med, och som från regeringens sida verkligen är prioriterade, är att beivra bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. I den frågan har vi fått göra ett mycket stort häv. Så sent som i dag fattade vi på regeringens sammanträde beslut om att ge Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten möjlighet att frysa tillgångar för företag och kriminella människor som tillskansat sig stora ekonomiska vinster på skattebetalarnas bekostnad.

Pengarna ska inte kunna gömmas undan och skickas ut ur landet, utan nu kan vi lägga en hämsko över dem, frysa pengarna och kräva tillbaka dem till skattebetalarna och vårt välfärdssystem. De som verkligen har rätt till ersättning, förmåner och bidrag ska faktiskt få dem. De ska hamna i deras fickor, inte i de kriminellas.

Här har det funnits ett stort upparbetat behov. Det har varit alldeles för lite, för sent, från den tidigare regeringen. Vi har nu vidtagit många olika åtgärder, och i budgeten för 2025 tillför vi alltså 130 miljoner kronor till Försäkringskassan för att ytterligare stärka myndigheten. Till det kommer nu också lagstiftning som gäller både sekretess och samverkan mellan myndigheter för att minska bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. Men de 820 miljonerna ska framför allt gå till kärnuppdraget: att se till att handläggningstiderna kortas, att de som har rätt till ersättningar och förmåner får det och att de får det i tid. Det är angeläget och viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ledamotens historiebeskrivning och utsagor om neddragningar på Försäkringskassan stämmer inte.

Som jag redogjorde för i mitt inledningsanförande har regeringen vidtagit flera åtgärder för att just stärka upp situationen. Vi har höjt anslagskrediten med 6 procent, och vi har tillfört 900 miljoner kronor för innevarande år. Vi har nu också lagt fram förslag i budgeten om 820 miljoner för 2025, med en fortsättning 2026 och 2027. Det är alltså tillskott till Försäkringskassan på en nivå som vi inte har sett sedan Fredrik Reinfeldt var statsminister i Sverige.

Däremot har Försäkringskassan haft underskott, vilket har berott på kostnadsökningar - inte minst i samband med inflationen - och även på ett ökat inflöde av ärenden inom vissa förmåner. Jag tror att alla i den här kammaren, uppe på läktaren och utanför den här salen är helt överens om att vi behöver ha en välfungerande försäkringskassa. Det är många människor som är beroende av utbetalningarna och att de sker i tid; det är inte tu tal om den saken. Den som har rätt till socialförsäkringsförmånerna ska också få dem, och långa handläggningstider är i många fall förödande.

Även om historiebeskrivningen från ledamotens sida kring tillförda medel och så vidare som sagt inte var helt rätt håller jag med om att handläggningstiderna har varit alldeles för långa. Det säger jag i dag, och det har jag även sagt flera gånger tidigare i den här kammaren. Men nu har alltså historiska tillskott gjorts till Försäkringskassan, och det skapar goda förutsättningar såväl här och nu som framöver, vilket är väldigt viktigt. Vi måste nämligen ha kostnadseffektiva myndigheter för att ha en hållbarhet i systemet även framöver. Det är inte bara här och nu som Försäkringskassan ska klara sitt kärnuppdrag, utan det gäller även de kommande åren.

De tillskott vi nu gör tål att nämnas igen. Det är 900 miljoner för innevarande år, 820 för nästa och därefter 800 för 2026 och 700 för 2027. Detta är historiska tillskott. Jag måste också säga att jag är extra glad att ledamoten och hans eget parti verkligen tycks stämma in i den analys som regeringen har gjort och den budget som vi har lagt fram tillsammans med Sverigedemokraterna. Socialdemokraterna har nämligen i sina satsningar landat i exakt på öret samma summor som de regeringen nu lägger fram i sin budget.

Det måste ändå tyda på att vi är helt överens om vilken situation Försäkringskassan befinner sig i och vilka tillskott som krävs för att de ska klara av sitt kärnuppdrag, korta handläggningstiderna och fokusera på de viktiga frågorna. Det gäller både kärnuppdraget och givetvis att se till att vi arbetar mycket mer framåtlutat med felaktiga utbetalningar och bidragsbrott.

Fru talman! Arber Gashi har frågat mig hur jag ser på kopplingen mellan regeringens förvaltningsanslag, personalneddragningarna på Försäkringskassan och de ökade handläggningstider som nu drabbar många sjukskrivna och om jag avser att vidta några åtgärder utifrån min bedömning.

Arber Gashi har också frågat mig om jag har tagit initiativ till en analys av hur långa handläggningstiderna för sjukpenningärenden är till följd av regeringens politik och om jag i så fall kan redogöra för resultatet.

För att socialförsäkringssystemet ska vara och uppfattas som trovärdigt krävs att ersättningar som betalas ut kommer till rätt person eller rätt företag i rätt tid. Handläggningstiderna är långa, och ärendebalanserna är höga för flera förmåner. Försäkringskassan behöver prioritera kärnverksamheten så att väntetiderna för enskilda förkortas i såväl handläggning som telefoni utan att rättssäkerheten för den sakens skull riskeras.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att komma till rätta med problematiken med långa handläggningstider. Bland annat höjdes anslagskrediten till 6 procent, och nu gör vi ytterligare satsningar för innevarande år. Vi tillför 445 miljoner kronor i höständringsbudgeten. Det innebär sammantaget att tillskjutna medel ligger på 900 miljoner för innevarande år 2024.

I 2025 års budget föreslås ytterligare 820 miljoner kronor till Försäkringskassan, som inte har fått så stora tillskott sedan 2010-talets början. Regeringens linje i detta fall är mycket tydlig. Handläggningstiderna ska minska, tillgängligheten ska öka och arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott ska stärkas.

Det är också viktigt att skapa en långsiktighet där Försäkringskassan får stabilitet över tid. Därför föreslår vi att myndigheten ska tillföras inte bara 820 miljoner kronor för nästa år utan också drygt 800 miljoner kronor för 2026 och 726 miljoner kronor för 2027. Detta gör vi för att stärka kärnverksamheten och införandet av vissa reformer. Medlen ska såklart gå till att kraftsamla i kärnverksamheten och leda till kortare handläggningstider och bättre tillgänglighet i telefon.

De omfattande tillskott som regeringen nu gör kommer att ge Försäkringskassan goda förutsättningar att med kraft arbeta för att just minska handläggningstiderna, stärka servicen och minska de felaktiga utbetalningarna och bidragsbrotten. Jag förväntar mig, fru talman, att Försäkringskassans ledning nu vidtar de åtgärder som krävs för att vända den utveckling som vi tyvärr har sett.

Fru talman! För att börja där interpellanten slutade för vi nu dialog med Försäkringskassan. För innevarande år är redan 6 miljoner avsatta för att förbereda för förändringar i form av månatliga avstämningar så att träffsäkerheten ökar och de felaktiga utbetalningarna minskar och framför allt så att vi kan förhindra att återkraven ökar och barnfamiljer skuldsätts - helt i onödan, skulle jag vilja påstå.

Jag uppskattar denna typ av debatter. Det är väldigt tydligt för åhörarna vilka skiljelinjer som finns inom svensk politik. Det är en viktig konsumentupplysning till svenska folket att vi har olika uppfattningar i olika frågor, inte minst när det gäller arbetslinjen respektive bidragslinjen. Jag vill göra mitt yttersta för att alla som under den här krisen var beroende av ett extra tillägg till bostadsbidraget för att klara den ekonomiska situationen när vi står inför nästa kris i Sverige - för den kommer - ska stå på egna ben, ha egen försörjning och klara sin ekonomi betydligt bättre, genom att fler kommer i arbete och fler också går från deltid till heltid.

Jag ser alltså fram emot fler av denna typ av upplysande interpellationsdebatter, och jag är helt säker på att de kommer.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag skulle först vilja uppehålla mig lite vid regeringens förslag om skattesänkningar. Jag anser ändå att interpellanten underskattar deras effekter. Trots allt är arbete och egen försörjning det som tar människor ut ur utanförskap och fattigdom. Det är den enskilt viktigaste åtgärden för att förbättra sin ekonomi. Här har vi en tydlig skiljelinje mellan regeringens arbetslinje å ena sidan och oppositionens bidragslinje å andra sidan.

Med regeringens skattesänkningar får hushållen längs hela inkomstskalan mer pengar i plånboken. I genomsnitt sänks skatten med 2 600 kronor per person och år, och totalt rör det sig om 11 miljarder varje år som människor som arbetar och gör rätt för sig får behålla för sitt eget arbete. Det är både bra och rättvist. Det är det som bygger Sverige tryggt och säkert.

Detta är särskilt viktigt när det gäller låg-och medelinkomsttagare. Jobbskatteavdraget är nämligen utformat precis på det viset att de största skattelättnaderna och skattesänkningarna riktar in sig på dem. Det är också bland låginkomsttagarna som de flesta hushåll som erhåller bostadsbidrag återfinns.

Det leder också till att fler människor runt om i Sverige får fler kollegor på arbetsplatsen och att det blir fler i fikarummet då skattesänkningen förväntas öka antalet sysselsatta med 4 000 och antalet arbetade timmar med 9 000 helårsarbetskrafter. Oavsett om det handlar om fler händer i vården, fler vuxna i skolan eller fler medarbetare på fabriksgolvet bidrar alltså detta till att göra Sverige rikare och tryggare.

Men, fru talman, precis som jag var inne på tidigare finns här en tydlig ideologisk skiljelinje mellan regeringen och, i det här fallet, Vänsterpartiet. När Vänstern vill permanenta och betala ut eviga bidrag på 125, 140 eller varför inte 200 procent av dagens bostadsbidrag vill regeringen i stället satsa på arbetslinjen, på ökade incitament för att komma i arbete och på att så många som möjligt av de hushåll som i dag får det tillfälliga tilläggsbidraget till bostadsbidraget i nästa kris ska vara väl rustade för att klara sin bostadssituation och ekonomi. Det är så man lyfter människor, och det är så klassresor sker. Det är så man skapar egenmakt och frihet, och det är också så man bygger Sverige rikare och tryggare.

Fru talman! Som jag var inne på tidigare har det tillfälliga tilläggsbidraget varit en tillfällig åtgärd under en extraordinär situation. Denna situation har pågått längre än vad som varit möjligt att förutse, givet att den pågick under hela pandemin och därefter under en följande period med hög inflation.

Det tillfälliga tilläggsbidraget har fyllt, och fyller, en funktion genom sitt syfte att tillfälligt stärka ekonomiskt utsatta hushåll. I takt med att ekonomin nu ljusnar och vi rör oss ur lågkonjunkturen är det dock hög tid att börja växla över från krishantering till satsning på att göra Sverige rikare och tryggare för alla.

Fru talman! Om två dagar lägger regeringen fram sin budgetproposition i riksdagen. Det är en tillväxtbudget som tryggar jobben och välfärden. I budgeten stärker vi Sveriges ekonomi, skola, vård och rättssystem här och nu, men vi gör också det som krävs för att stärka konkurrenskraften, jobben och välfärden i framtiden.

Reformutrymmet i budgeten för 2025 är 60 miljarder, vilket är en kraftig ökning från förra året. Vi använder resurserna just för att få fler i arbete och till åtgärder för högre tillväxt och högre produktivitet. Vi ska investera i infrastruktur, forskning och utbildning, och vi ska belöna strävsamhet.

Med det sagt är det också befogat att i orostider jobba med att stötta och hjälpa, exempelvis genom att höja det tillfälliga bostadsbidraget. Men över tid, och inför nästa kris, är det varken tillfälliga eller permanenta bidrag som bygger Sverige rikare, tryggare och friare. Det är arbete och egen försörjning.

Bland de hushåll som har bostadsbidrag är det 53 procent som har löneinkomster som huvudsaklig försörjning. Sänkt skatt, som vi nu går fram med, gör att fler av dem som i dag har det tillfälliga bostadsbidraget får behålla mer av lönen för det hårda arbete de utför varje dag. Varje person och hushåll som genom sänkt skatt får ökade incitament att exempelvis gå från deltid till heltid eller från bidrag till egen försörjning innebär en enorm vinst, framför allt för den enskilde men också för samhället i stort.

För att återkoppla till den andra frågan, om inkomstuppgifter på månadsbasis i bostadsbidraget, är det angeläget - jag delar interpellantens inställning till detta - att öka träffsäkerheten och minska risken för felaktiga utbetalningar. Det gäller även återkrav och skuldsättning, frågor som varit aktuella tidigare.

Arbete pågår, som sagt. Försäkringskassan tilldelades 6 miljoner kronor i budgeten för 2024, och vi för nu en dialog med Försäkringskassan kring nödvändiga förberedelser för att kunna få denna reform på plats.

Fru talman! har frågat mig om jag avser att ta något initiativ för att stärka bostadsbidraget permanent och när jag kommer att införa månadsavstämningar i bostadsbidraget i enlighet med BUMS-utredningens förslag.

Tilläggsbidraget som lämnas till barnfamiljer inom bostadsbidraget är ett stöd av extraordinär karaktär som lämnas under en begränsad tidsperiod. Den extraordinära situationen har dock pågått under en längre tid än vad som varit möjligt att förutse. När pandemin, som var den tid då man införde det tillfälliga bostadsbidraget, var avslutad tog inflationen vid. Det var omöjligt att förutse hur lång denna period skulle vara.

Vi ser nu att det svåra ekonomiska läget har mildrats, och framtidsutsikterna för hushållen ser betydligt ljusare ut. En konjunkturåterhämtning bedöms inledas mot slutet av 2024, och hushållens köpkraft förväntas stärkas. Det innebär även att behovet av ett extraordinärt stöd, som tilläggsbidraget är, minskar.

Bostadsbidraget är en förmån som är inkomstprövad, och det har därmed marginaleffekter. För grupper som har en svag förankring på arbetsmarknaden kan inkomstprövade bidrag i ett längre perspektiv minska drivkrafterna till egen försörjning. Det är betydelsefullt att fler personer kommer i arbete och klarar sin försörjning genom eget arbete. Personer som har ett arbete har också en betydligt lägre risk för låg ekonomisk standard. Regeringen vill sänka skatten på arbete för att öka drivkrafterna till arbete och stärka hushållens köpkraft.

Mot denna bakgrund får en förlängning av tilläggsbidraget för att fortsätta stödja ekonomiskt utsatta hushåll, samtidigt som det nu trappas ned från 40 till 25 procent av det preliminära bostadsbidraget, anses vara en väl avvägd åtgärd.

Det är angeläget att öka träffsäkerheten i bostadsbidraget liksom att minska risken för felaktiga utbetalningar, återkrav och skuldsättning. Utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd - minskad skuldsättning och ökad träffsäkerhet (BUMS) har i sitt betänkande Träffsäkert - Införande av månadsuppgifter i bostadsbidraget och underhållsstödet (SOU 2021:101) lämnat förslag på ett nytt inkomstunderlag i bland annat bostadsbidraget som baseras på inkomstuppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationerna, som lämnas varje månad, hos Skatteverket. Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.8) aviserat att avsikten är att återkomma med ett sådant förslag. Försäkringskassan har tilldelats medel för att påbörja förberedelserna inför ett införande av individuppgifter från arbetsgivardeklarationen som inkomstunderlag, och regeringen för nu en dialog med myndigheten kring förberedelserna.