Fru talman! Som jag var inne på tidigare har det tillfälliga tilläggsbidraget varit en tillfällig åtgärd under en extraordinär situation. Denna situation har pågått längre än vad som varit möjligt att förutse, givet att den pågick under hela pandemin och därefter under en följande period med hög inflation.

Det tillfälliga tilläggsbidraget har fyllt, och fyller, en funktion genom sitt syfte att tillfälligt stärka ekonomiskt utsatta hushåll. I takt med att ekonomin nu ljusnar och vi rör oss ur lågkonjunkturen är det dock hög tid att börja växla över från krishantering till satsning på att göra Sverige rikare och tryggare för alla.

Fru talman! Om två dagar lägger regeringen fram sin budgetproposition i riksdagen. Det är en tillväxtbudget som tryggar jobben och välfärden. I budgeten stärker vi Sveriges ekonomi, skola, vård och rättssystem här och nu, men vi gör också det som krävs för att stärka konkurrenskraften, jobben och välfärden i framtiden.

Reformutrymmet i budgeten för 2025 är 60 miljarder, vilket är en kraftig ökning från förra året. Vi använder resurserna just för att få fler i arbete och till åtgärder för högre tillväxt och högre produktivitet. Vi ska investera i infrastruktur, forskning och utbildning, och vi ska belöna strävsamhet.

Med det sagt är det också befogat att i orostider jobba med att stötta och hjälpa, exempelvis genom att höja det tillfälliga bostadsbidraget. Men över tid, och inför nästa kris, är det varken tillfälliga eller permanenta bidrag som bygger Sverige rikare, tryggare och friare. Det är arbete och egen försörjning.

Bland de hushåll som har bostadsbidrag är det 53 procent som har löneinkomster som huvudsaklig försörjning. Sänkt skatt, som vi nu går fram med, gör att fler av dem som i dag har det tillfälliga bostadsbidraget får behålla mer av lönen för det hårda arbete de utför varje dag. Varje person och hushåll som genom sänkt skatt får ökade incitament att exempelvis gå från deltid till heltid eller från bidrag till egen försörjning innebär en enorm vinst, framför allt för den enskilde men också för samhället i stort.

För att återkoppla till den andra frågan, om inkomstuppgifter på månadsbasis i bostadsbidraget, är det angeläget - jag delar interpellantens inställning till detta - att öka träffsäkerheten och minska risken för felaktiga utbetalningar. Det gäller även återkrav och skuldsättning, frågor som varit aktuella tidigare.

Arbete pågår, som sagt. Försäkringskassan tilldelades 6 miljoner kronor i budgeten för 2024, och vi för nu en dialog med Försäkringskassan kring nödvändiga förberedelser för att kunna få denna reform på plats.

Fru talman! Jag skulle först vilja uppehålla mig lite vid regeringens förslag om skattesänkningar. Jag anser ändå att interpellanten underskattar deras effekter. Trots allt är arbete och egen försörjning det som tar människor ut ur utanförskap och fattigdom. Det är den enskilt viktigaste åtgärden för att förbättra sin ekonomi. Här har vi en tydlig skiljelinje mellan regeringens arbetslinje å ena sidan och oppositionens bidragslinje å andra sidan.

Med regeringens skattesänkningar får hushållen längs hela inkomstskalan mer pengar i plånboken. I genomsnitt sänks skatten med 2 600 kronor per person och år, och totalt rör det sig om 11 miljarder varje år som människor som arbetar och gör rätt för sig får behålla för sitt eget arbete. Det är både bra och rättvist. Det är det som bygger Sverige tryggt och säkert.

Detta är särskilt viktigt när det gäller låg-och medelinkomsttagare. Jobbskatteavdraget är nämligen utformat precis på det viset att de största skattelättnaderna och skattesänkningarna riktar in sig på dem. Det är också bland låginkomsttagarna som de flesta hushåll som erhåller bostadsbidrag återfinns.

Det leder också till att fler människor runt om i Sverige får fler kollegor på arbetsplatsen och att det blir fler i fikarummet då skattesänkningen förväntas öka antalet sysselsatta med 4 000 och antalet arbetade timmar med 9 000 helårsarbetskrafter. Oavsett om det handlar om fler händer i vården, fler vuxna i skolan eller fler medarbetare på fabriksgolvet bidrar alltså detta till att göra Sverige rikare och tryggare.

Men, fru talman, precis som jag var inne på tidigare finns här en tydlig ideologisk skiljelinje mellan regeringen och, i det här fallet, Vänsterpartiet. När Vänstern vill permanenta och betala ut eviga bidrag på 125, 140 eller varför inte 200 procent av dagens bostadsbidrag vill regeringen i stället satsa på arbetslinjen, på ökade incitament för att komma i arbete och på att så många som möjligt av de hushåll som i dag får det tillfälliga tilläggsbidraget till bostadsbidraget i nästa kris ska vara väl rustade för att klara sin bostadssituation och ekonomi. Det är så man lyfter människor, och det är så klassresor sker. Det är så man skapar egenmakt och frihet, och det är också så man bygger Sverige rikare och tryggare.

Fru talman! För att börja där interpellanten slutade för vi nu dialog med Försäkringskassan. För innevarande år är redan 6 miljoner avsatta för att förbereda för förändringar i form av månatliga avstämningar så att träffsäkerheten ökar och de felaktiga utbetalningarna minskar och framför allt så att vi kan förhindra att återkraven ökar och barnfamiljer skuldsätts - helt i onödan, skulle jag vilja påstå.

Jag uppskattar denna typ av debatter. Det är väldigt tydligt för åhörarna vilka skiljelinjer som finns inom svensk politik. Det är en viktig konsumentupplysning till svenska folket att vi har olika uppfattningar i olika frågor, inte minst när det gäller arbetslinjen respektive bidragslinjen. Jag vill göra mitt yttersta för att alla som under den här krisen var beroende av ett extra tillägg till bostadsbidraget för att klara den ekonomiska situationen när vi står inför nästa kris i Sverige - för den kommer - ska stå på egna ben, ha egen försörjning och klara sin ekonomi betydligt bättre, genom att fler kommer i arbete och fler också går från deltid till heltid.

Jag ser alltså fram emot fler av denna typ av upplysande interpellationsdebatter, och jag är helt säker på att de kommer.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.