Anna Tenje

Fru talman! Låt mig vara väldigt tydlig. Jag är alla dagar i veckan för generella statsbidrag snarare än riktade statsbidrag. Det vi pratade om var sektorsbidraget, det vill säga ett riktat generellt statsbidrag som går till äldreomsorgen och som får användas på det sätt kommunen tycker är lämpligast. Jag visste faktiskt inte att Socialdemokraterna hade plockat bort det i sin budget för 2025. Jag trodde att det låg kvar hos er. Vi har i alla fall 4 miljarder i vår budget för att specifikt prioritera äldreomsorgen.

Fru talman! När Socialdemokraterna står i talarstolen och påstår att de lägger väldigt mycket mer pengar på kommunerna inom massor av olika områden ska man vara medveten om att om man lägger ihop de olika löftena och utfästelserna övertrasseras kontot ganska rejält om de ska leva upp till det de lovat. Men det är väl som vanligt med Socialdemokraterna: De lovar allt till alla, och sedan blir det svårt att leverera.

Fru talman! Regeringen är fast besluten att stärka äldreomsorgen och åtgärda de brister som finns där på flera olika plan. Coronakommissionen var tydlig i sin kritik. Där checkade vi av område efter område.

Jag hoppas kunna leverera ett tydligt språkkrav, något som den tidigare regeringen inte mäktade med att ens påbörja – för att inte tala om att stärka den medicinska kompetensen inom den kommunala hälso- och sjukvården så att äldre inte faller mellan stolarna utan får den vård och omsorg de har rätt till.

Vårt arbete för att få fler att gå från bidrag till arbete kommer tillsammans med andra åtgärder för att öka tillväxten också att öka skatteintäkterna för kommunerna samtidigt som det hjälper kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen på vägen. Jag är alltså fast övertygad om att vi kommer att fortsätta arbeta för ett tryggare och starkare Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! För protokollet är det ändå bra att belysa för eventuella lyssnare och tittare och för dem som läser i efterhand att Socialdemokraterna i sin budget inte har lagt en enda krona mer på just äldreomsorgen än vad regeringen har i sin budget för 2025.

De ökade generella statsbidragen som Socialdemokraterna ofta lyfter fram ska räcka till ganska mycket, fru talman. Jag lyssnade tidigare på en interpellationsdebatt med Carl-Oskar Bohlin. Då skulle de extra pengarna till kommunerna i form av generella statsbidrag räcka till både krisberedskap och fler skyddsrum. I förra veckan skulle pengarna räcka till att bygga ut skolan och till att minska antalet barn i förskolans barngrupper. Det finns liksom inget slut på vad de ökade statsbidragen ska räcka till, och nu ska de också räcka till äldreomsorgen.

Om man vill prioritera och lyfta fram de här frågorna på riktigt, om man tycker att staten ska lägga mer pengar och att det kommunala självstyret uppenbarligen inte mäktar med att sköta den här saken själv, ja, då bör man avsätta pengar i budgeten för just det ändamålet, som man nu står och pläderar för. Men det har alltså inte Socialdemokraterna gjort i budget för 2025.

En sak som jag håller med både interpellanten och ledamoten Zara Leghissa om är just vikten av arbetsmiljön, och jag skulle vilja uppehålla mig något vid detta. Där tycker jag att vi alla, alldeles oavsett färg på politiken, har misslyckats. Socialstyrelsen redovisade nyligen för mig en rapport som visar att man såg de problem som vi nu ser inom äldreomsorgen gällande arbetsmiljön redan för 20 år sedan. Sedan dess har man alltså inte mäktat med att vidta många åtgärder.

Jag är den första att skriva under på att vi verkligen behöver skärpa till oss. Vi behöver, som regeringen nu har gjort, gå vidare med en skyddad yrkestitel för undersköterskor för att höja statusen och attraktiviteten. Men vi behöver också se till att arbetsmiljön blir betydligt bättre inom äldreomsorgen, alldeles oavsett om vi pratar om enskilda alternativ eller kommunala inrättningar.

Jag tror att ledarskapet är A och O. Jag gör många studiebesök inom äldreomsorgen runt om i landet, på enskilda inrättningar och på kommunala sådana. Det märks tydligt att där man har valt att satsa på ledarskap, där duktiga chefer ser och bekräftar sina medarbetare och tar in och nyttjar deras kompetens och erfarenhet på bästa sätt, är kvaliteten inom äldreomsorgen betydligt bättre. Där är kontinuiteten högre och ruljangsen på vikarier mycket lägre, och man har inte lika svårt att rekrytera.

Att man bör satsa på ledarskapet inom äldreomsorgen tror jag kanske är en av de viktigaste lärdomar svenska kommuner kan dra. Det är därför vi har utvecklat Äldreomsorgslyftet. Det är bland annat för att satsa på första linjens chefer – men jag stänger inte dörren för att staten ska göra mer, eftersom jag tror att detta blir avgörande för framtiden när det gäller arbetsmiljön. När jag fick siffrorna – inte minst över de höga sjukskrivningstalen, ofta i kvinnodominerade yrken – tvekade jag inte en sekund utan bjöd in SKR:s presidium och representanter för både regioner och kommuner för att diskutera arbetsmiljön.

Från politikens sida måste vi på ett tydligare sätt ta på oss ledartröjan, efterfråga sjukskrivningstal, efterfråga handlingsplaner och följa upp detta kontinuerligt, för när fler kan gå från deltid till heltid och fler går från sjukskrivning tillbaka till arbete blir inte heller kompetensförsörjningen lika besvärlig.

Fru talman! Situationen inom svensk äldreomsorg är en mycket angelägen fråga. Allt fler blir allt äldre. Vi lägger fler friska år till våra liv. Men antalet äldre ökar också. Det ställer nya och större krav på äldreomsorgen. Det krävs då att vi tar till oss nya erfarenheter och ny kunskap på ett helt annat sätt och ser till att den kunskapen, den forskningen, kommer dem till del som bäst behöver den, det vill säga våra medarbetare inom äldreomsorgen och våra anhöriga, så att de kan få hjälp och stöd för att orka längre. Det handlar givetvis också om våra äldre.

Som interpellanten påpekade dras äldreomsorgen med flera utmaningar och brister. De har varit kända under en längre tid. Det gäller inte minst arbetsmiljön inom äldreomsorgen. När Coronakommissionen kom med sin rapport och när Ivo kom med granskningarna stod det ganska klart vilka brister det var.

Den här regeringen har verkligen tagit till sig av den kritik som framkom i både Coronakommissionens och Ivos rapporter och granskningar och har också vidtagit åtgärder för att få bukt med den problematik som den tidigare regeringen absolut inte mäktade med att ta sig an.

Språkförbistringarna var en tydlig del i Coronakommissionens rapport. Det påpekades att de innebar stora kvalitetsbrister. Detta gjorde alltså inte den tidigare regeringen någonting åt trots att det hade varit känt sedan länge. Där har vi nu tillsatt en utredning. Det är en fråga som har remitterats, och vi håller på med sammanställningen kring hur vi ska få bukt med de stora språkförbistringarna och få till ett språkkrav inom äldreomsorgen.

De äldre måste kunna förstå och göra sig förstådda, och medarbetare måste också kunna tala med varandra, inte bara utifrån att patientsäkerheten behöver garanteras utan också vid fikabordet. Man måste ha kul på jobbet, kunna förstå varandra och på så vis också få till en bättre arbetsmiljö.

Nu agerar vi. Det gjorde inte den tidigare regeringen. Vi har också utvecklat Äldreomsorgslyftet just i syfte att stötta när det gäller språket. Ren språkutbildning är nu möjlig via Äldreomsorgslyftet och behöver inte kombineras med en annan utbildning. Rena språkstödjande insatser välkomnas, och det kan man alltså nyttja Äldreomsorgslyftet till. Det här är en del av vårt bredare arbete för att åtgärda äldreomsorgens brister men också för att påverka arbetsmiljön positivt.

Vi arbetar också med flera andra åtgärder, till exempel stärkt stöd till anhöriga, som jag var inne på och som Ivos rapporter och Coronakommissionen har påpekat vikten av. Redan i dag finns en fast omsorgskontakt när det gäller hemtjänsten, och nu går vi vidare med det även för särskilda boenden. På de särskilda boendena ser vi de allra sköraste, och det är därför kanske ännu viktigare med en fast omsorgskontakt där.

En sak, fru talman, som jag har talat om väldigt mycket den senaste tiden är vår nya och utvecklade demensstrategi. Demens är inte en del av det naturliga åldrandet, utan det är en sjukdom precis som annat. Det är betydligt fler som drabbas av demens när vi nu är fler som blir äldre. Därför behöver vi definitivt se till att öka kunskapen om just demensvården och höja golvet rejält, för där behövs stora åtaganden. Demensstrategin är det första steget för att höja kvaliteten även inom det området.

Fru talman! Eva Lindh har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att se till att Sveriges kommuner har tillräckliga ekonomiska förutsättningar för att stärka äldreomsorgen.

En av grundstenarna i svensk demokrati är den kommunala självstyrelsen. Äldreomsorgen ryms inom det kommunala ansvarsområdet. Kommunerna har genom den kommunala beskattningsrätten både ett långtgående ansvar för och en stor möjlighet att påverka finansieringen av sin verksamhet. Skatteintäkterna står för den allra största delen av kommunernas totala intäkter. Kommunernas ekonomiska förutsättningar är därför, liksom för övrig offentlig sektor, starkt kopplade till skatteunderlagets utveckling och den ekonomiska tillväxten. För att långsiktigt stärka kommunernas ekonomi och förutsättningar att finansiera äldreomsorgen har därför ökad tillväxt och en återupprättad arbetslinje en stor betydelse.

Äldreomsorgen är en prioriterad fråga för regeringen, som också har vidtagit flera åtgärder för att stärka omsorgens kvalitet. De senaste två årens budgetar, det vill säga för 2023 och 2024, präglades av ett läge där kommunsektorns ekonomi försvagats snabbt, framför allt på grund av den höga inflationen. Regeringen föreslog därför höjningar av de generella statsbidragen med sammantaget 16 miljarder kronor för 2023 och 2024. Nivåhöjningarna var permanenta – det vill säga att de ligger kvar 2025 och framåt. Kommunsektorns ekonomi förväntas som helhet stärkas under 2025 jämfört med de två senaste åren. Regeringen genomför också reformer för att fler personer ska gå från bidrag till arbete, vilket även kan gynna äldreomsorgens kompetensförsörjning. Kommunerna får även fortsatt statsbidrag specifikt för äldreomsorgen, dels sektorsbidraget som kommunerna kan använda fritt för att säkerställa en god vård och omsorg till äldre personer, dels Äldreomsorgslyftet, som har förlängts till 2026. Regeringen föreslår även andra satsningar i budgetpropositionen för 2025 för att stärka äldreomsorgen i sin helhet.

I budgetpropositionen för 2025 lämnades flera förslag för att stärka svensk äldreomsorg som exempelvis fast omsorgskontakt i särskilt boende, stärkt anhörigstöd samt fortsatt stöd till kunskapsspridning om och kvalitetsregister för personer med demenssjukdom. För regeringen är det angeläget att fortsätta att stödja kommunerna i deras arbete med att stärka kompetensen hos personalen inom äldreområdet. Regleringen av yrket undersköterska och Äldreomsorgslyftet kan bidra till en tryggare och säkrare äldreomsorg men också till att det blir mer attraktivt att arbeta i äldreomsorgen.

Regeringen tillsatte tidigt under mandatperioden utredningar för att stärka såväl den medicinska kompetensen i den kommunala hälso- och sjukvården som kunskaperna i svenska språket i äldreomsorgen. Betänkandena har remissbehandlats och bereds i sedvanlig ordning i Regeringskansliet.

Fru talman! För regeringen är det angeläget att fortsätta att stödja kommunerna i deras arbete med att stärka välfärden. Vi fortsätter därför arbetet med reformer på flera områden för en tryggare äldreomsorg i hela landet.

Herr talman! Jag vill börja med att säga tack för debatten och för interpellationen.

Jag tycker också att det är ett utmärkt initiativ av ledamoten att kalla ansvariga generaldirektörer till utskottet. Jag är helt övertygad om att ledamotens farhågor där kommer att få tydliga svar, det vill säga att det inte handlar om att avskaffa människor utan om att ge rätt stöd vid rätt tillfälle. Det handlar om att inte göra det som den tidigare regeringen älskade att göra, nämligen gömma och glömma människor i statistik, utan i stället sätta in rätt insatser vid rätt tillfälle så att man kan komma närmare arbetsmarknaden och närmare inkludering men också hamna rätt i samhället.

Det händer onekligen väldigt mycket på det här området. Regeringen är synnerligen aktiv i arbetet med att sänka trösklarna och öppna dörrarna tillbaka till arbete för så många som möjligt. Jag har i dag, herr talman, redovisat en bred palett av åtgärder som jag tror kommer att få stor betydelse för berörda grupper.

Jag välkomnar, återigen, ISF:s rapport och kommer att analysera dessa slutsatser vidare på Socialdepartementet. Men framför allt ser jag nu fram emot det fortsatta arbetet med arbetsprövning, partiellt vilande sjuk- och aktivitetsersättning för studier och andra viktiga reformer som gör det både enklare och mer tillgängligt för fler att hitta vägar tillbaka till arbetsgemenskap och egenförsörjning.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! När det gäller rapporten som ISF har presenterat vill jag bara understryka att jag tycker att det alltid är bra med ISF:s rapporter. Mer information och mer kunskap är alltid bra.

ISF:s resonemang om samordningsuppdragets komplexitet och utmaningar är kända sedan tidigare. Regeringen har god kännedom om samtliga ansvariga aktörer. Det handlar om Försäkringskassan, arbetsgivaren och hälso- och sjukvården. Alla dessa aktörer behöver bidra för att stödet för återgång i arbete ska fungera effektivt. Individen har givetvis en viktig del i detta.

Jag är väl medveten om de utmaningar som samordningsuppdraget innebär. I detta har Försäkringskassan en väldigt viktig del och en viktig roll i att främja att nödvändiga åtgärder identifieras och vidtas för ansvariga aktörer.

ISF:s slutsatser bygger dock inte på någon studie av utfallet i några enskilda fall. ISF:s granskning ger en översikt av samordningsuppdraget och de utmaningar som det innebär för Försäkringskassan, hälso- och sjukvården och arbetsgivarna. De initiativ som regeringen har tagit för att stärka stödet för återgång i arbete innebär att det i dag finns bättre förutsättningar än tidigare för Försäkringskassan, arbetsgivare respektive hälso och sjukvården att ta sitt lagstadgade ansvar.

Regeringens satsningar på hälso- och sjukvårdens arbete med psykisk ohälsa bedöms också förtydliga hälso- och sjukvårdens ansvar och verka för att sjukskrivna personer ska kunna återgå i arbete, vilket är mycket positivt. Regeringen har tydliggjort sina förväntningar på Försäkringskassans samordningsuppdrag och gett myndigheterna ökade resurser just för att stärka detta arbete. Med detta sagt kommer regeringen givetvis att närmare analysera ISF:s slutsatser och rekommendationer angående Försäkringskassans samordningsuppdrag.

Samtidigt fortsätter vi med oförminskad styrka vårt viktiga arbete med att sänka trösklar och öppna fler dörrar till arbete.

Herr talman! Jag är mycket glad över att ledamoten tar upp denna viktiga fråga.

För dem som följer debatten om vad som händer på det här området, och kanske också den förra debatt som jag precis hade, herr talman, är det nog svårt att undgå att märka att jag själv och regeringen har ett helt annat engagemang i denna fråga än vad min företrädare hade.

Jag är därför väldigt glad över att få tillfälle att i kammaren förtälja om allt bra som nu sker på området. Det är saker som kunde och borde ha gjorts för länge sedan och där regeringen nu vidtar kraftfulla åtgärder för att stärka samtliga ansvariga aktörers insatser för att underlätta återgång i arbete. Detta har i sin tur en positiv inverkan på Försäkringskassans möjligheter att genomföra det samordningsuppdrag som vi diskuterar här i dag.

Som jag inledde med att säga är det ett gemensamt ansvar för att helheten ska fungera. Utifrån denna utgångspunkt har regeringen i budgetpropositionen för 2025 presenterat ett helt batteri av åtgärder för att förbättra stödet för återgång i arbete.

Herr talman! Det här batteriet syftar till att underlätta för personer att återgå till arbetsmarknaden tidigare. Det stärker arbetslinjen, möjliggör egen försörjning och bidrar till Sveriges tillväxt, så det är verkligen av stor vikt att den som är sjukskriven får ta del av effektiva insatser såsom olika behandlings- och rehabiliteringsinsatser samt eventuella koordineringsinsatser för att motverka onödigt långa sjukskrivningar.

Det är också angeläget att främja åtgärder som behöver vidtas i anknytning till arbetsplatsen. Försäkringskassans uppdrag att stärka myndighetens arbete med att följa upp arbetsgivarens planer för återgång i arbete samt att stärka samordningen av rehabiliteringsinsatser för långtidssjukskrivna är en sådan åtgärd. Just de här planerna för återgång i arbete är ett viktigt verktyg som vi nu stärker rejält genom att Arbetsmiljöverket men också Försäkringskassan ska följa upp att man gör det man ska som arbetsgivare.

Regeringen kommer såklart att följa upp de uppdrag som har getts till Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket och Arbetsförmedlingen. Myndigheterna ska bland annat redovisa vidtagna och planerade åtgärder samt de förväntade effekterna. Detta är ett uppdrag som vi har gett nu. Det borde ha getts för länge sedan, men då var engagemanget bristande och man såg det uppenbarligen inte som en bra väg framåt. Men precis det som ledamoten efterfrågar är det som vi nu har gett myndigheterna i uppdrag att göra.

På flera punkter förstärker vi nu och underlättar för människor att komma tillbaka till arbete. Förslaget om arbetsprövning är ännu ett lysande exempel – i personlig dialog med sin arbetsgivare kan man pröva på att arbeta helt utan prestationskrav men med bibehållen sjukpenning.

Detta gör vi nu, men Svenskt Näringsliv och SKR har länge efterfrågat en sådan möjlighet efter att Försäkringskassan fick sluta arbeta på det sättet, vilket man gjorde fram till 2016. Ni hade möjlighet när ni satt i regeringen att faktiskt agera på både SKR:s, Svenskt Näringslivs och Försäkringskassans hemställan gällande de här frågorna, men ni valde att inte göra det. Nu säkerställer vi att detta sker. Vi går nu vidare med lagförslaget om arbetsprövning med bibehållen sjukpenning så att denna metod och detta sätt att arbeta blir möjliga igen.

Vi agerar. Det gjorde inte ni.

Herr talman! Åsa Eriksson har frågat mig vad jag avser att göra för att Försäkringskassans samordningsuppdrag ska kunna utföras på ett bättre sätt så att fler sjukskrivna får hjälp med rehabilitering.

Det är viktigt att den som är sjukskriven får ta del av effektiva insatser i form av olika behandlings- och rehabiliteringsinsatser samt eventuella koordineringsinsatser för att motverka onödigt långa sjukskrivningar. Det är också angeläget att främja åtgärder som behöver vidtas i anslutning till arbetsplatsen.

Samtliga ansvariga aktörer behöver bidra för att stödet för återgång i arbete ska fungera effektivt. Det offentliga har ett stort ansvar genom bland annat hälso- och sjukvården och våra socialförsäkringar för att hjälpa den som blivit sjuk att återfå arbetsförmågan.

Arbetsgivaren har likaledes ett stort ansvar för att skapa hållbara och trygga arbetsplatser för att förebygga skador och sjukfrånvaro men också anpassa och stötta vid återgång i arbete. Till sist är det givetvis också viktigt att den som blivit sjukskriven tar sitt ansvar genom att delta i planerade rehabiliteringsåtgärder och de möten med arbetsgivare och myndigheter som krävs för en god och ordnad återgång i arbete.

Det är ett gemensamt ansvar för att helheten ska fungera. Utifrån denna utgångspunkt har regeringen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) presenterat ett helt batteri av åtgärder för att förbättra stödet för återgång i arbete. Sammantaget syftar regeringens åtgärder till att underlätta för personer att återgå till arbetsmarknaden tidigare, vilket stärker arbetslinjen, möjliggör en egen försörjning och bidrar till att främja Sveriges tillväxt.

Arbetsgivares åtgärder kan vara avgörande för att en sjukskriven medarbetare ska kunna återgå i arbete. Arbetsgivare är enligt lag skyldiga att upprätta planer för återgång i arbete då en medarbetare har varit sjukskriven i 30 dagar. För att stödja åtgärderna på arbetsplatsen har regeringen utvecklat bidraget till arbetsgivare för köp av arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd.

Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att stärka myndighetens arbete med att följa upp arbetsgivares planer för återgång i arbete samt stärka samordningen av rehabiliteringsinsatser för långtidssjukskrivna. Försäkringskassan har tillförts 50 miljoner kronor för en sådan ambitionshöjning.

Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket har vidare getts i uppdrag att utveckla sin samverkan och tillsyn av arbetsgivares arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar. Regeringen kommer att följa upp de uppdrag som har getts. Myndigheterna ska bland annat redovisa vidtagna och planerade åtgärder och förväntade effekter.

I budgetpropositionen för 2025 aviserade regeringen en översyn av möjligheten till arbetsprövning en kortare period med bibehållen sjukpenning. Det syftar till att sänka trösklarna för återgång i arbete. Jag är glad över att ett sådant förslag nu har remitterats.

Regeringen stärker även förutsättningarna för hälso-och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering, något som i sin tur förbättrar möjligheterna för den som är sjukskriven att så snart som möjligt återgå i arbete, exempelvis genom det uppdrag som regeringen gett Socialstyrelsen att betala ut statsbidrag till regionerna för att stärka och utveckla primärvårdens arbete med psykisk ohälsa.

Herr talman! Jag är väl medveten om de utmaningar som samordningsuppdraget innebär, men jag kan samtidigt inte nog understryka den mycket viktiga roll som Försäkringskassan har i att främja att nödvändiga åtgärder identifieras och vidtas av ansvariga aktörer. Med detta sagt kommer regeringen givetvis att närmare analysera Inspektionen för socialförsäkringens slutsatser och rekommendationer angående Försäkringskassans samordningsuppdrag.

Sammanfattningsvis, herr talman, vidtar regeringen kraftfulla åtgärder för att stärka samtliga ansvariga aktörers insatser för att återgång i arbete ska underlättas, vilket i sin tur har en positiv inverkan på Försäkringskassans möjligheter att genomföra sitt samordningsuppdrag.

Herr talman! Jag vill tacka ledamoten för interpellationen och debatten.

Föreningsliv och ideellt engagemang är meningsfullt och kan vara en inkörsport till arbete, gemenskap och inkludering för den som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning. Jag är mån om att hålla alla dörrar öppna och sänka alla tänkbara trösklar så att fler får en arbetsgemenskap och egen försörjning.

Som jag har nämnt under debatten vidtar regeringen nu flera åtgärder. Bland annat handlar det om att ge personer med sjuk- eller aktivitetsersättning möjlighet att ha partiellt vilande ersättning under studier. Vi kommer att återkomma till detta, som jag tror kan bli en viktig pusselbit framöver. Jag utesluter dock inte fler pusselbitar för att fler ska komma i arbete.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Som jag inledde med att säga påverkar sådant engagemang som styrelsearbete i förening eller annat ideellt uppdrag inte rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning så länge det inte kan jämställas med förvärvsarbete.

Vi är nog alla medvetna om att ett ideellt engagemang kan innebära olika stor arbetsinsats. Ett ordförandeskap i en förening, som ledamoten exemplifierade med, kan mycket väl vara omfattande och betungande. Det finns alltså en gränsdragningsproblematik, och hur vi än väljer att formulera lagtexter eller regelverk kommer det att göras individuella bedömningar. Men gränsdragningsproblematiken gör vissa fall svårbedömda.

De organisationer jag träffar och samtalar med, vilket är väldigt många, är helt med på ordningen att man ska kunna ha ett ideellt engagemang och vara aktiv och att sjukersättningen och aktivitetsersättningen ska vara till för dem som inte kan arbeta.

Vi ska värna vårt socialförsäkringssystem, men samtidigt ska det givetvis vara möjligt att vara aktiv ideellt i civilsamhället. Vårt sjukförsäkringssystem är till för dem som på grund av sjukdom och funktionsnedsättning inte kan arbeta.

Det kan vara komplicerat, men det är viktigt att påpeka att det finns ett visst utrymme för den som har sjukersättning att ägna sig åt sysslor som kan jämställas med ett förvärvsarbete utan att rätten till ersättning påverkas. Gränsen går vid en åttondel av en vanlig heltid.

För den enskilde är det viktigt med tydlighet och förutsägbarhet, och jag tror att det är det detta egentligen handlar om. När jag talar med de organisationer som tar upp att deras medlemmar ibland inte vågar engagera sig och ta uppdrag handlar det ofta om kunskap, tolkning och tydlighet snarare än exempel på där Försäkringskassan bedömt att det är ett förvärvsarbete och att man därmed har förlorat sin ersättning. Det är i grund och botten rädslan att göra fel som hindrar många att ta ett ideellt uppdrag, till exempel i en styrelse, vilket är beklagligt.

Därför ska Försäkringskassan i egenskap av statlig förvaltningsmyndighet bland annat arbeta med att främja en likformig tillämpning av sjukförsäkringen. Det är oerhört viktigt. Det ska vara lätt att göra rätt, det ska vara tydligt och det ska vara transparent. Det här är ett ständigt pågående arbete, och enligt Försäkringskassans regleringsbrev för 2025 ska man bland annat redovisa vilka åtgärder man har vidtagit för att regelverket för bedömning av arbetsförmåga och rätten till ersättning tillämpas enhetligt och rättssäkert samt vilka resultat dessa åtgärder har lett till. Detta för jag en kontinuerlig dialog med Försäkringskassan om, just för att det är viktigt.

Herr talman! Det råder ingen tvekan om att jag och ledamoten har ganska lika syn på den här frågan och att vi båda ser positivt på att personer med sjuk- och aktivitetsersättning har möjlighet att engagera sig i föreningslivet och i annan ideell verksamhet. Det är bra för personer att de, trots sin situation i övrigt, kan engagera sig, komma iväg och träffa andra att dela erfarenheter med. Det är även bra för föreningslivet och andra engagerade medlemmar.

Ett engagemang av sådan här karaktär har ju också en positiv inverkan på vägen tillbaka till arbete för väldigt många. Att fler får möjlighet att komma tillbaka i arbete och arbetsgemenskap är en central del i regeringens politik. Bland annat arbetar vi för att underlätta aktiviteter under tid med sjuk- och aktivitetsersättning.

Betänkandet vi talar om, En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet, bereds ju i Regeringskansliet. Ett av förslagen i betänkandet är som sagt att det ska vara möjligt att ha sjukersättning och aktivitetsersättning partiellt vilandeförklarad under en tid med studier. Det framgår också i budgetpropositionen att vi ämnar gå vidare med detta och att vi kommer att se över möjligheten till en partiellt vilande sjuk- och aktivitetsersättning. Det innebär att man utan risk att förlora sin sjuk- och aktivitetsersättning har möjlighet att prova på studier och att våga ta steget.

Detta är ett sätt att hyvla ned trösklarna och att minska risken för människor med sjuk- och aktivitetsersättning och ge dem större möjligheter att närma sig arbetsmarknaden. Vi vill ju att fler ska våga ta steget och prova på hur det känns att studera utan att riskera att förlora sin ersättning om det skulle vara så att man inte fixar det just där och då. Detta är ännu en pusselbit som vi från regeringens sida nu lägger fram för att man ska kunna närma sig ett arbete och självförsörjning.

Nyligen gick vi också vidare med förslag om att den som har sjukpenning ska kunna arbetspröva utan krav på prestation eller förlust av sjukpenning. Detta är ännu ett exempel på hur regeringen tänker och på hur regeringen konkret arbetar med att sänka trösklarna och skapa fler vägar tillbaka till arbetslivet och till egenförsörjning.

Det råder ingen tvekan om att det här är viktiga frågor. Jag håller med om interpellantens utgångspunkt att det är viktigt med fler vägar tillbaka och fler möjligheter att engagera sig ideellt i föreningslivet och i civilsamhället.

Herr talman! Agneta Nilsson har frågat mig hur jag ser på att funktionshindrade inte vågar delta i ideella uppdrag av rädsla för att förlora sin ersättning. Hon har också frågat mig om jag kommer att ta initiativ för att funktionshindrades rätt till samhällsengagemang inte ska påverka sjuk- eller aktivitetsersättningen. Slutligen har hon frågat mig om jag avser att vidta några generella åtgärder för att Försäkringskassans tolkningar kring fritid och ersättning ska förtydligas samt följa upp att uppdraget utförs enligt regelverket.

Regeringen ser givetvis positivt på engagemang i föreningsliv med mera för personer med sjukersättning eller aktivitetsersättning. Ett sådant engagemang påverkar inte heller rätten till sjukersättning eller aktivitetsersättning så länge det inte kan jämställas med förvärvsarbete. Det är också viktigt att försäkrade får tydlig information om regelverket.

Redan i slutet av 90-talet angavs det i förarbetena till lagen (1962:381) om allmän försäkring att det inte är förekomsten av lön eller arvode som avgör om den försäkrade bedöms ha arbetsförmåga. I princip bedöms oavlönat arbete inte på något annat sätt än avlönat arbete. Ideellt arbete, politiska uppdrag och studier som är av den omfattning som yrkesverksamma utför på sin fritid bör emellertid enligt förarbetena inte föranleda att rätten till ersättning ifrågasätts.

Den som har hel sjukersättning har dessutom ett visst utrymme att ägna sig åt sysslor som kan jämställas med arbete utan att rätten till sjukersättning påverkas. Utrymmet motsvarar en åttondel av normal heltid. För den som har beviljats sjukersättning enligt de regler som gällde före den 1 juli 2008 gäller särskilda regler, eftersom det blev en gränsdragningsproblematik där.

Regeringen arbetar för att underlätta aktiviteter under tid med sjukersättning och aktivitetsersättning. Betänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) bereds just nu i Regeringskansliet. Ett av förslagen i betänkandet är att det ska vara möjligt att ha sjukersättning och aktivitetsersättning partiellt vilandeförklarad under den tid man studerar. Det framgår också av budgetpropositionen för 2025 att regeringen kommer att se över möjligheten till partiellt vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier. Det behöver enligt regeringen underlättas för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning att studera och därmed närma sig arbete och självförsörjning.

Herr talman! Stort tack till ledamoten Viktor Wärnick för en utomordentligt bra fråga!

Ja, det har gått kort tid sedan jag tog emot utredningen, men jag är snabb! Redan dagen efter det att jag tog emot utredningen skickade jag ut den på remiss. Remisstiden löper ut den 15 augusti.

Vi är angelägna om att få fler i arbete. Vi är angelägna om att fler ska gå från utanförskap och komma i arbete och till en gemenskap. Fler ska vara inkluderade och integrerade i vårt samhälle.

Den 15 augusti går alltså remisstiden ut. Min förhoppning är att den här delen av bidragsreformen tillsammans med en heltidsaktivering i försörjningsstödet och dessutom ett bidragstak sammantaget ska återupprätta arbetslinjen och inte minst få fler att gå från bidrag till arbete och bygga Sverige starkare.

(Applåder)

Herr talman! Stort tack, ledamoten Daniel Persson, för en utmärkt fråga!

Att beivra bidragsbrottslighet och att inte minst strypa den kriminella ekonomin är en mycket angelägen och viktig fråga för regeringen.

Försäkringskassan beräknar att ungefär 800 miljoner kronor varje år betalas ut felaktigt. Det är bidragsbrottslighet inom tillfällig föräldrapenning. Just därför är det onekligen angeläget att beivra den typen av brottslighet, som kanske börjar i det lilla men som växer till något större och som dränerar våra gemensamma pengar och gör att pengarna hamnar i fel fickor.

Att öka kontrollen, att öppna upp systemen och att öka informationsspridningen mellan myndigheter men också mellan arbetsgivare, förskola och Försäkringskassan är angelägna åtgärder för att just beivra bidragsbrottsligheten.

Men regeringen stannar givetvis inte där. Vi har tillfört mycket stora resurser både till Pensionsmyndigheten och till Försäkringskassan. I detta nu anställs fler och fler personer på Försäkringskassan just för att öka kontrollverksamheten när det gäller socialförsäkringssystemet i stort men också när det gäller tillfällig föräldrapenning.

(Applåder)

Herr talman! Stort tack till Sanne Lennström för en bra fråga!

Regeringen har stöttat hushållen under en mycket svår tid. Inflationen har grävt djupa hål i både hushållens och Sveriges ekonomi, och därför har det varit angeläget och viktigt att bekämpa inflationen. Jag säger inte att vi har vunnit, men nu är inflationen åtminstone nere på en mer normal nivå, vilket är mycket glädjande för Sveriges hushåll.

Dessutom kan man tanka bilen för tio kronor mindre än vad man kunde när regeringen tillträdde. Det har stor betydelse för inte minst hushåll med flera barn.

De åtgärder regeringen har vidtagit har i ett hushållsekonomiskt perspektiv gett störst effekt hos den tiondel som har det tuffast. Fördelningsmässigt har vi alltså kompenserat.

Men det råder stor oro i vår omvärld, och det ekonomiska läget är svårt. Regeringen följer därför denna fråga mycket noga.

Herr talman! Stort tack för frågan, ledamoten Mats Berglund!

Det stämmer att det var ungefär ett år sedan ledamoten ställde denna fråga till mig. Svaret var då att arbete pågår i Regeringskansliet och att vi bereder frågan.

Herr talman! Den utredning som lades på mitt bord var inte fullödig. Det var en diger utredning som var angelägen om att lösa många problem men som inte i allt levererade de faktiska lösningarna.

Här krävs ett stort arbete eftersom det är ett mycket komplicerat system, och det är viktigt att det blir rätt och riktigt och att rätt drivkrafter finns.

Herr talman! Mitt svar är därför även i dag att beredning pågår i Regeringskansliet.

Herr talman! Stort tack för kommentaren som ledamoten gav!

Jag tycker att detta är en viktig och angelägen fråga. Jag vill dock understryka att samtidigt som kommunerna nu får möjlighet att begära utdrag ur belastningsregistret och det så småningom kanske görs obligatoriskt – kanske ska de dessutom titta i misstankeregistret – är det oerhört viktigt att kommunerna genomför ordentliga referenstagningar och ordentliga intervjuer för att se till att de får rätt person på rätt plats. Våra äldre ska kunna känna sig trygga och säkra i sina hem.

Herr talman! Stort tack, ledamoten Dan Hovskär, för en väldigt viktig och angelägen fråga!

Alla ska kunna känna sig trygga och säkra i sina egna hem och veta vem det är de släpper över tröskeln. Det gäller särskilt när man är äldre och i behov av hjälp och stöd eller för den delen när man har olika funktionsvariationer och har hjälp.

För mig var det väldigt viktigt att jobba med frågan om bakgrundskontroller och skapa den möjligheten för landets kommuner. Därför ger vi redan nu i sommar ett tydligt lagstöd för kommuner att göra bakgrundskontroller, och vi jobbar också med en snabbutredning för att se om vi faktiskt ska ta steget och göra det obligatoriskt att begära utdrag ur belastningsregistren – precis som det är inom skola och förskola i dag, vilket för mig är ganska självklart.

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för följdfrågan! Detta är onekligen en fråga som vi båda brinner väldigt mycket för.

De onödigt många och långa sjukskrivningarna blir som sagt fler. Det är särskilt kvinnor mitt i livet som ofta drabbas av psykisk stress och press och då får en sjukskrivning i stället för rätt vård och behandling. Detta vill vi vända på. Vi vill såklart ge dem bättre förutsättningar att återgå i arbete och ha ett arbetsliv. Här är vägarna många och stora, och i budgeten för 2025 har vi en hel repertoar med åtgärder just för att människor ska återgå i arbete.

Herr talman! Stort tack, ledamoten Högström, för en väldigt viktig och bra fråga!

Jag kan glädjande nog informera kammaren om att regeringen så sent som i dag fattade beslut om att gå vidare med just möjligheten till arbetsprövning för personer som har heltidssjukskrivning och sjukpenning.

Precis som ledamoten beskriver fanns det tidigare en möjlighet för en individ som hade sjukpenning att komma tillbaka till arbete. Utan att man riskerade sjukpenningen och utan att arbetsgivaren behövde stå för kostnaden hade man möjlighet att komma tillbaka, umgås på arbetsplatsen utan krav och prova på att arbeta. Den möjligheten har varit borta sedan 2016. Det tyckte vi från regeringens sida var fel, och nu skapar vi åter den möjligheten – just för att fler ska kunna hitta vägar tillbaka till arbetsmarknaden och återgå i arbete.

(Applåder)