Fru talman! Stort tack till Eva Lindh, som har initierat den här interpellationsdebatten!

Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

Så lyder portalparagrafen i socialtjänstlagen, den som ska vara garanten för att man ska kunna leva ett anständigt och meningsfullt liv hela livet.

Fru talman! Hur mår då dagens äldreomsorg? Vittnesmålen som pekar på att det går åt fel håll är många. Anhöriga som känner oro när deras nära och kära ska få hemtjänst eller flytta till ett boende känner maktlöshet när vården och omsorgen inte fungerar.

De äldre som förväntar sig en god livskvalitet på ålderns höst känner sig svikna, och personal som inget hellre vill än att få verka i sin yrkesroll och känna att de gör skillnad orkar inte längre.

Någonting är trasigt i svensk äldreomsorg i dag. Resurserna är för få.

Enligt en enkät som tidningen Arbetet gjort hade 63 procent av Sveriges kommuner underskott gällande äldreomsorg förra året. I år tvingas minst 94 av 208 kommuner till nedskärningar inom äldreomsorgen. Det är klart att de nedskärningarna får konsekvenser.

Risken att patientsäkerheten inte kan garanteras är stor. Vårdskador sker, och förebyggandet av desamma är otillräckligt. Uppsägningar av personal sker. Tjänster blir inte tillsatta på grund av att det är för få sökande. Allt fler väljer att lämna sina yrken på grund av arbetsförhållandena – hög arbetsbelastning och arbetstider som inte ger utrymme för återhämtning och ett socialt liv. Det handlar också om deltidsarbete, otrygga anställningar, låga löner och för få kollegor. Sjukskrivningarna bland personalen ökar.

Statsrådet säger i sitt svar till interpellanten att Sveriges kommuner får och har fått höjningar av de generella statsbidragen. Men de räcker ju inte. För varje år som kommunerna har budgetunderskott minskar möjligheterna till en god kvalitet i äldreomsorgen – varje år.

Fru talman! För tre år sedan härjade pandemin. Coronakommissionens dom över vad som krävs var tydlig. Ökad medicinsk kompetens behövs. Det handlar om tillgång till sjuksköterskor och medicinsk utrustning på boenden och tillgång till läkare och tillräcklig bemanning på särskilda boenden och i hemtjänst, särskilt när det gäller vård och behandling av personer med demenssjukdom. Och det handlar om utbildad personal.

Jag vet att statsrådet har verkat för en viss del av de här åtgärderna. Men anser statsrådet att regeringen har gjort tillräckligt för att stötta kommunerna när det gäller en god kvalitet i äldreomsorgen samt när det gäller att säkra en tillräcklig bemanning?

Fru talman! Statsrådet lyfte några frågor som jag tänkte bemöta direkt. Vi är inte på något sätt emot att vi ska ställa språkkrav inom äldreomsorgen. Det tycker vi också. Vi tycker också att det är jätteviktigt att man lyfter kompetensen när det gäller demenssjukdomar. Jag och min kollega Zara Leghissa är väldigt engagerade i just detta.

Det är dock inte de punktinsatserna, om jag får kalla dem så, som vi pratar om här. Det är jätteviktigt och otroligt avgörande med språkkrav, men det vi pratar om här är att ge tillräckliga resurser till äldreomsorgen, som kan omvandlas till konkret verksamhet och en bättre äldreomsorg.

Det är absolut avgörande att man kan språket, men det vi pratar om är att underfinansieringen av äldreomsorgen syns redan i dag, och det ger effekter, precis som min kollega Zara Leghissa lyfte upp. Vi ser att en del kommuner nu har bristande resurser eftersom man får mindre statsbidrag för att kunna klara sin verksamhet, och då drabbar det andra verksamheter, till exempel skolan. Men nu pratar vi om äldreomsorgen.

Utmaningarna är jättestora. Det jag och människor där ute vill som anhöriga är att känna trygghet i att våra äldre kan få en bra äldreomsorg. Nu ökar köerna; de har blivit runt sex gånger längre på vissa håll. Det innebär att anhöriga blir oroliga för att det inte ska finnas en plats när det behövs. Man är orolig när man kommer till ett äldreboende och ser hur personalen springer, och det handlar inte bara om underbemanning – det är också svårt att få tag i kompetent personal.

Vi är jätteglada för högre ställda språkkrav, och det är jättebra att Äldreomsorgslyftet fortsätter. Men det krävs mer om vi verkligen vill ha den där äldreomsorgen som är bra och som våra äldre förtjänar.

Vi socialdemokrater har visat vägen. Vi har även i våra budgetar i opposition lagt mycket mer resurser till välfärden, något som också kommer äldreomsorgen till del.

Jag vill också lyfta upp arbetsmiljön. Det är klart att vi behöver vara väldigt rädda om den kompetens som finns inom äldreomsorgen i dag. Vi ska vara rädda om den personal som kan sitt arbete och vet vad som krävs. Många lämnar dock yrket på grund av att arbetsmiljön ser ut som den gör. Dessutom visar Kommunals rapport som man tog fram ganska nyligen att arbetsvillkoren är ännu svårare i den privata äldreomsorgen.

Det fungerar olika på olika plan, men oavsett det behöver vi prioritera en stark äldreomsorg, för äldreomsorgen är inte och ska inte vara bara en kostnadspost. När Sveriges äldre behöver oss mest ska de mötas av tid, trygghet och tillit – inte av köer, brist på kompetens och brist på personal. Det är därför vi ställer den här frågan, för vi vill höra vad regeringen kommer att göra för att stärka dagens och framtidens äldreomsorg.

Fru talman! För protokollet är det ändå bra att belysa för eventuella lyssnare och tittare och för dem som läser i efterhand att Socialdemokraterna i sin budget inte har lagt en enda krona mer på just äldreomsorgen än vad regeringen har i sin budget för 2025.

De ökade generella statsbidragen som Socialdemokraterna ofta lyfter fram ska räcka till ganska mycket, fru talman. Jag lyssnade tidigare på en interpellationsdebatt med Carl-Oskar Bohlin. Då skulle de extra pengarna till kommunerna i form av generella statsbidrag räcka till både krisberedskap och fler skyddsrum. I förra veckan skulle pengarna räcka till att bygga ut skolan och till att minska antalet barn i förskolans barngrupper. Det finns liksom inget slut på vad de ökade statsbidragen ska räcka till, och nu ska de också räcka till äldreomsorgen.

Om man vill prioritera och lyfta fram de här frågorna på riktigt, om man tycker att staten ska lägga mer pengar och att det kommunala självstyret uppenbarligen inte mäktar med att sköta den här saken själv, ja, då bör man avsätta pengar i budgeten för just det ändamålet, som man nu står och pläderar för. Men det har alltså inte Socialdemokraterna gjort i budget för 2025.

En sak som jag håller med både interpellanten och ledamoten Zara Leghissa om är just vikten av arbetsmiljön, och jag skulle vilja uppehålla mig något vid detta. Där tycker jag att vi alla, alldeles oavsett färg på politiken, har misslyckats. Socialstyrelsen redovisade nyligen för mig en rapport som visar att man såg de problem som vi nu ser inom äldreomsorgen gällande arbetsmiljön redan för 20 år sedan. Sedan dess har man alltså inte mäktat med att vidta många åtgärder.

Jag är den första att skriva under på att vi verkligen behöver skärpa till oss. Vi behöver, som regeringen nu har gjort, gå vidare med en skyddad yrkestitel för undersköterskor för att höja statusen och attraktiviteten. Men vi behöver också se till att arbetsmiljön blir betydligt bättre inom äldreomsorgen, alldeles oavsett om vi pratar om enskilda alternativ eller kommunala inrättningar.

Jag tror att ledarskapet är A och O. Jag gör många studiebesök inom äldreomsorgen runt om i landet, på enskilda inrättningar och på kommunala sådana. Det märks tydligt att där man har valt att satsa på ledarskap, där duktiga chefer ser och bekräftar sina medarbetare och tar in och nyttjar deras kompetens och erfarenhet på bästa sätt, är kvaliteten inom äldreomsorgen betydligt bättre. Där är kontinuiteten högre och ruljangsen på vikarier mycket lägre, och man har inte lika svårt att rekrytera.

Att man bör satsa på ledarskapet inom äldreomsorgen tror jag kanske är en av de viktigaste lärdomar svenska kommuner kan dra. Det är därför vi har utvecklat Äldreomsorgslyftet. Det är bland annat för att satsa på första linjens chefer – men jag stänger inte dörren för att staten ska göra mer, eftersom jag tror att detta blir avgörande för framtiden när det gäller arbetsmiljön. När jag fick siffrorna – inte minst över de höga sjukskrivningstalen, ofta i kvinnodominerade yrken – tvekade jag inte en sekund utan bjöd in SKR:s presidium och representanter för både regioner och kommuner för att diskutera arbetsmiljön.

Från politikens sida måste vi på ett tydligare sätt ta på oss ledartröjan, efterfråga sjukskrivningstal, efterfråga handlingsplaner och följa upp detta kontinuerligt, för när fler kan gå från deltid till heltid och fler går från sjukskrivning tillbaka till arbete blir inte heller kompetensförsörjningen lika besvärlig.

Fru talman! Låt mig vara väldigt tydlig. Jag är alla dagar i veckan för generella statsbidrag snarare än riktade statsbidrag. Det vi pratade om var sektorsbidraget, det vill säga ett riktat generellt statsbidrag som går till äldreomsorgen och som får användas på det sätt kommunen tycker är lämpligast. Jag visste faktiskt inte att Socialdemokraterna hade plockat bort det i sin budget för 2025. Jag trodde att det låg kvar hos er. Vi har i alla fall 4 miljarder i vår budget för att specifikt prioritera äldreomsorgen.

Fru talman! När Socialdemokraterna står i talarstolen och påstår att de lägger väldigt mycket mer pengar på kommunerna inom massor av olika områden ska man vara medveten om att om man lägger ihop de olika löftena och utfästelserna övertrasseras kontot ganska rejält om de ska leva upp till det de lovat. Men det är väl som vanligt med Socialdemokraterna: De lovar allt till alla, och sedan blir det svårt att leverera.

Fru talman! Regeringen är fast besluten att stärka äldreomsorgen och åtgärda de brister som finns där på flera olika plan. Coronakommissionen var tydlig i sin kritik. Där checkade vi av område efter område.

Jag hoppas kunna leverera ett tydligt språkkrav, något som den tidigare regeringen inte mäktade med att ens påbörja – för att inte tala om att stärka den medicinska kompetensen inom den kommunala hälso- och sjukvården så att äldre inte faller mellan stolarna utan får den vård och omsorg de har rätt till.

Vårt arbete för att få fler att gå från bidrag till arbete kommer tillsammans med andra åtgärder för att öka tillväxten också att öka skatteintäkterna för kommunerna samtidigt som det hjälper kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen på vägen. Jag är alltså fast övertygad om att vi kommer att fortsätta arbeta för ett tryggare och starkare Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.