Herr talman! Åsa Eriksson har frågat mig vad jag avser att göra för att Försäkringskassans samordningsuppdrag ska kunna utföras på ett bättre sätt så att fler sjukskrivna får hjälp med rehabilitering.

Det är viktigt att den som är sjukskriven får ta del av effektiva insatser i form av olika behandlings- och rehabiliteringsinsatser samt eventuella koordineringsinsatser för att motverka onödigt långa sjukskrivningar. Det är också angeläget att främja åtgärder som behöver vidtas i anslutning till arbetsplatsen.

Samtliga ansvariga aktörer behöver bidra för att stödet för återgång i arbete ska fungera effektivt. Det offentliga har ett stort ansvar genom bland annat hälso- och sjukvården och våra socialförsäkringar för att hjälpa den som blivit sjuk att återfå arbetsförmågan.

Arbetsgivaren har likaledes ett stort ansvar för att skapa hållbara och trygga arbetsplatser för att förebygga skador och sjukfrånvaro men också anpassa och stötta vid återgång i arbete. Till sist är det givetvis också viktigt att den som blivit sjukskriven tar sitt ansvar genom att delta i planerade rehabiliteringsåtgärder och de möten med arbetsgivare och myndigheter som krävs för en god och ordnad återgång i arbete.

Det är ett gemensamt ansvar för att helheten ska fungera. Utifrån denna utgångspunkt har regeringen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) presenterat ett helt batteri av åtgärder för att förbättra stödet för återgång i arbete. Sammantaget syftar regeringens åtgärder till att underlätta för personer att återgå till arbetsmarknaden tidigare, vilket stärker arbetslinjen, möjliggör en egen försörjning och bidrar till att främja Sveriges tillväxt.

Arbetsgivares åtgärder kan vara avgörande för att en sjukskriven medarbetare ska kunna återgå i arbete. Arbetsgivare är enligt lag skyldiga att upprätta planer för återgång i arbete då en medarbetare har varit sjukskriven i 30 dagar. För att stödja åtgärderna på arbetsplatsen har regeringen utvecklat bidraget till arbetsgivare för köp av arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd.

Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att stärka myndighetens arbete med att följa upp arbetsgivares planer för återgång i arbete samt stärka samordningen av rehabiliteringsinsatser för långtidssjukskrivna. Försäkringskassan har tillförts 50 miljoner kronor för en sådan ambitionshöjning.

Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket har vidare getts i uppdrag att utveckla sin samverkan och tillsyn av arbetsgivares arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar. Regeringen kommer att följa upp de uppdrag som har getts. Myndigheterna ska bland annat redovisa vidtagna och planerade åtgärder och förväntade effekter.

I budgetpropositionen för 2025 aviserade regeringen en översyn av möjligheten till arbetsprövning en kortare period med bibehållen sjukpenning. Det syftar till att sänka trösklarna för återgång i arbete. Jag är glad över att ett sådant förslag nu har remitterats.

Regeringen stärker även förutsättningarna för hälso-och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering, något som i sin tur förbättrar möjligheterna för den som är sjukskriven att så snart som möjligt återgå i arbete, exempelvis genom det uppdrag som regeringen gett Socialstyrelsen att betala ut statsbidrag till regionerna för att stärka och utveckla primärvårdens arbete med psykisk ohälsa.

Herr talman! Jag är väl medveten om de utmaningar som samordningsuppdraget innebär, men jag kan samtidigt inte nog understryka den mycket viktiga roll som Försäkringskassan har i att främja att nödvändiga åtgärder identifieras och vidtas av ansvariga aktörer. Med detta sagt kommer regeringen givetvis att närmare analysera Inspektionen för socialförsäkringens slutsatser och rekommendationer angående Försäkringskassans samordningsuppdrag.

Sammanfattningsvis, herr talman, vidtar regeringen kraftfulla åtgärder för att stärka samtliga ansvariga aktörers insatser för att återgång i arbete ska underlättas, vilket i sin tur har en positiv inverkan på Försäkringskassans möjligheter att genomföra sitt samordningsuppdrag.

Herr talman! Jag är mycket glad över att ledamoten tar upp denna viktiga fråga.

För dem som följer debatten om vad som händer på det här området, och kanske också den förra debatt som jag precis hade, herr talman, är det nog svårt att undgå att märka att jag själv och regeringen har ett helt annat engagemang i denna fråga än vad min företrädare hade.

Jag är därför väldigt glad över att få tillfälle att i kammaren förtälja om allt bra som nu sker på området. Det är saker som kunde och borde ha gjorts för länge sedan och där regeringen nu vidtar kraftfulla åtgärder för att stärka samtliga ansvariga aktörers insatser för att underlätta återgång i arbete. Detta har i sin tur en positiv inverkan på Försäkringskassans möjligheter att genomföra det samordningsuppdrag som vi diskuterar här i dag.

Som jag inledde med att säga är det ett gemensamt ansvar för att helheten ska fungera. Utifrån denna utgångspunkt har regeringen i budgetpropositionen för 2025 presenterat ett helt batteri av åtgärder för att förbättra stödet för återgång i arbete.

Herr talman! Det här batteriet syftar till att underlätta för personer att återgå till arbetsmarknaden tidigare. Det stärker arbetslinjen, möjliggör egen försörjning och bidrar till Sveriges tillväxt, så det är verkligen av stor vikt att den som är sjukskriven får ta del av effektiva insatser såsom olika behandlings- och rehabiliteringsinsatser samt eventuella koordineringsinsatser för att motverka onödigt långa sjukskrivningar.

Det är också angeläget att främja åtgärder som behöver vidtas i anknytning till arbetsplatsen. Försäkringskassans uppdrag att stärka myndighetens arbete med att följa upp arbetsgivarens planer för återgång i arbete samt att stärka samordningen av rehabiliteringsinsatser för långtidssjukskrivna är en sådan åtgärd. Just de här planerna för återgång i arbete är ett viktigt verktyg som vi nu stärker rejält genom att Arbetsmiljöverket men också Försäkringskassan ska följa upp att man gör det man ska som arbetsgivare.

Regeringen kommer såklart att följa upp de uppdrag som har getts till Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket och Arbetsförmedlingen. Myndigheterna ska bland annat redovisa vidtagna och planerade åtgärder samt de förväntade effekterna. Detta är ett uppdrag som vi har gett nu. Det borde ha getts för länge sedan, men då var engagemanget bristande och man såg det uppenbarligen inte som en bra väg framåt. Men precis det som ledamoten efterfrågar är det som vi nu har gett myndigheterna i uppdrag att göra.

På flera punkter förstärker vi nu och underlättar för människor att komma tillbaka till arbete. Förslaget om arbetsprövning är ännu ett lysande exempel – i personlig dialog med sin arbetsgivare kan man pröva på att arbeta helt utan prestationskrav men med bibehållen sjukpenning.

Detta gör vi nu, men Svenskt Näringsliv och SKR har länge efterfrågat en sådan möjlighet efter att Försäkringskassan fick sluta arbeta på det sättet, vilket man gjorde fram till 2016. Ni hade möjlighet när ni satt i regeringen att faktiskt agera på både SKR:s, Svenskt Näringslivs och Försäkringskassans hemställan gällande de här frågorna, men ni valde att inte göra det. Nu säkerställer vi att detta sker. Vi går nu vidare med lagförslaget om arbetsprövning med bibehållen sjukpenning så att denna metod och detta sätt att arbeta blir möjliga igen.

Vi agerar. Det gjorde inte ni.

Herr talman! När det gäller rapporten som ISF har presenterat vill jag bara understryka att jag tycker att det alltid är bra med ISF:s rapporter. Mer information och mer kunskap är alltid bra.

ISF:s resonemang om samordningsuppdragets komplexitet och utmaningar är kända sedan tidigare. Regeringen har god kännedom om samtliga ansvariga aktörer. Det handlar om Försäkringskassan, arbetsgivaren och hälso- och sjukvården. Alla dessa aktörer behöver bidra för att stödet för återgång i arbete ska fungera effektivt. Individen har givetvis en viktig del i detta.

Jag är väl medveten om de utmaningar som samordningsuppdraget innebär. I detta har Försäkringskassan en väldigt viktig del och en viktig roll i att främja att nödvändiga åtgärder identifieras och vidtas för ansvariga aktörer.

ISF:s slutsatser bygger dock inte på någon studie av utfallet i några enskilda fall. ISF:s granskning ger en översikt av samordningsuppdraget och de utmaningar som det innebär för Försäkringskassan, hälso- och sjukvården och arbetsgivarna. De initiativ som regeringen har tagit för att stärka stödet för återgång i arbete innebär att det i dag finns bättre förutsättningar än tidigare för Försäkringskassan, arbetsgivare respektive hälso och sjukvården att ta sitt lagstadgade ansvar.

Regeringens satsningar på hälso- och sjukvårdens arbete med psykisk ohälsa bedöms också förtydliga hälso- och sjukvårdens ansvar och verka för att sjukskrivna personer ska kunna återgå i arbete, vilket är mycket positivt. Regeringen har tydliggjort sina förväntningar på Försäkringskassans samordningsuppdrag och gett myndigheterna ökade resurser just för att stärka detta arbete. Med detta sagt kommer regeringen givetvis att närmare analysera ISF:s slutsatser och rekommendationer angående Försäkringskassans samordningsuppdrag.

Samtidigt fortsätter vi med oförminskad styrka vårt viktiga arbete med att sänka trösklar och öppna fler dörrar till arbete.

Herr talman! Jag vill börja med att säga tack för debatten och för interpellationen.

Jag tycker också att det är ett utmärkt initiativ av ledamoten att kalla ansvariga generaldirektörer till utskottet. Jag är helt övertygad om att ledamotens farhågor där kommer att få tydliga svar, det vill säga att det inte handlar om att avskaffa människor utan om att ge rätt stöd vid rätt tillfälle. Det handlar om att inte göra det som den tidigare regeringen älskade att göra, nämligen gömma och glömma människor i statistik, utan i stället sätta in rätt insatser vid rätt tillfälle så att man kan komma närmare arbetsmarknaden och närmare inkludering men också hamna rätt i samhället.

Det händer onekligen väldigt mycket på det här området. Regeringen är synnerligen aktiv i arbetet med att sänka trösklarna och öppna dörrarna tillbaka till arbete för så många som möjligt. Jag har i dag, herr talman, redovisat en bred palett av åtgärder som jag tror kommer att få stor betydelse för berörda grupper.

Jag välkomnar, återigen, ISF:s rapport och kommer att analysera dessa slutsatser vidare på Socialdepartementet. Men framför allt ser jag nu fram emot det fortsatta arbetet med arbetsprövning, partiellt vilande sjuk- och aktivitetsersättning för studier och andra viktiga reformer som gör det både enklare och mer tillgängligt för fler att hitta vägar tillbaka till arbetsgemenskap och egenförsörjning.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.