Zara Leghissa

Fru talman! Jag tackar för alla dessa viktiga interpellationer.

Januari är årets fattigaste månad, och det slår extra hårt mot dem som redan lever på marginalerna. Skulderna till kronofogden ökar, och allt fler vräks från sina hem. Den SD-ledda regeringens politik gör inte heller mycket för att lindra de svenska hushållens ekonomi.

Fru talman! När hushållen får det allt svårare väljer regeringen att sätta välfärden på en svältkur samtidigt som de rika blir rikare och de fattiga fattigare. Detta får allvarliga konsekvenser. Klassklyftan i vårt samhälle ökar. Sverige har blivit fattigare och farligare.

Konsumtionen minskar, och konkurser och varsel väntar runt knuten. På arbetsplatserna blir arbetsmiljön allt sämre; färre ska göra mer, och de otrygga anställningarna blir allt fler. Ohälsa, sjukdomar, skador och arbetsrelaterade dödsfall ökar än mer. Arbetsplatser blir tystare, och inkomster minskar.

När vård, skola och omsorg brister tvingas anhöriga ofta att gå ned i arbetstid för att ta hand om de sina. Människor i Sverige och i Norrbotten har det väldigt tufft nu, särskilt pensionärer, ensamstående vårdnadshavare och sjuka. Var är den jämlika och jämställda politiken? Var går gränsen för den SD-ledda regeringen? Norrbotten kräver svar.

Fru talman! I Norrbotten finns det framtidstro. Det är där allt det som för Sverige framåt händer, men det duger inte att lägga allt ansvar i knät på norrbottningarna och på Norrbottens kommuner och region. Jag skulle vilja påstå att det är oförskämt. Hela Sverige ska leva - stad, land och glesbygd. Då duger det inte att uppmana hushållen att klä på sig underställ och bita ihop och att köpa falukorv och koka gröt eller att uppmana det offentliga att bryta mot lagen.

Fru talman! Vad vill finansministern ge för besked till norrbottningarna nu när den SD-ledda regeringen har misslyckats och skapar allt större klyftor i samhället? Vilka besked vill hon ge till de människor som tar del av bildningsförbundens, folkhögskolornas och föreningarnas verksamhet, som främjar gemenskap, demokrati, kultur, bildning och det där livet mellan husen? Vilka besked vill hon ge till alla ungdomar som står i startgroparna för att bli självständiga och får se det gå om intet?

Vilka besked vill hon ge till de kommuner och regioner som riskerar att inte klara sina uppdrag och till alla dem som tvingas till lägre löner, sämre arbetsmiljö, mer otrygga anställningar och varsel? Vad vill finansministern säga till alla dem som kommer att möta sämre kvalitet i vård, skola och omsorg och till alla dem som kämpar för att kunna ha mat på bordet och tak över huvudet?

Finansministern och regeringen är skyldiga norrbottningarna svar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Malmer Stenergard.

Migrationspolitiken är ett av regeringens mest prioriterade politikområden. Det märks i retoriken där man alltsedan Tidöavtalet har pratat om ett paradigmskifte.

Ett av områdena inom migrationspolitiken där regeringen meddelat att det nu ska bli förändring är återvandring. Fler personer som invandrat till Sverige ska förmås att lämna landet. Regeringen säger att man kraftigt vill stimulera återvandring av personer som invandrat till Sverige.

Regeringen har nu regerat i över ett år. Jag vill därför fråga statsrådet hur mycket återvandringen har ökat sedan regeringen tillträdde.

Fru talman! Vi ska väl ändå ha ett val först innan vi börjar prata om vilka partier vi ska regera med.

När det gäller frågan om vad Socialdemokraterna har gjort vet både ledamoten och regeringen hur det kan vara när man ska komma överens. I Tidöavtalet har ni ju fått ge tappt på försörjningskravet, så ledamoten borde vara fullständigt medveten om detta.

I stället för att ifrågasätta vad den socialdemokratiskt ledda regeringen gjorde tycker jag att ledamoten och ledamotens parti och regering borde ha fokus på Sverige här och nu. Vi är i en lågkonjunktur där barnfamiljer drabbas av fattigdom och kommuner och regioner får alldeles för små resurser för att kunna bedriva adekvat vård och omsorg. Detta borde ledamoten ha fokus på i stället.

Fru talman! Tack, ledamoten, för reflektionerna och frågan!

Visst kan jag stå här och beskriva socialdemokratisk politik, men i dag är det ni som är stödparti till regeringen, och svenska folket har rätt att veta vad ni vill.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har bland annat fattat beslut om åtgärder mot arbetskriminalitet. Vi har ställt krav på anställningsavtal och bättre kontroller och samverkan mellan myndigheter. Vi har lämnat ett kommittédirektiv om behovsprövad arbetskraftsinvandring. Vi har också bjudit in till krissamtal för breda överenskommelser med regeringen, men det har regeringen tackat nej till. Det är så ni vill ha det.

För att återgå till ledamotens reflektioner: I debatten i kammaren i april i fjol angående skärpta och förbättra regler för arbetskraftsinvandring går det att ta del av detta: "För det sjätte behövs en riktig, myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning så att det offentliga faktiskt kan utöva viss kontroll över vilka yrken som kan tillsättas genom arbetskraftsinvandring och vilka vakanser som bör gå att fylla med personer som redan finns här. Det är helt enkelt inte rimligt att vi hämtar hit snabbmatspersonal, kallskänkor eller bärplockare samtidigt som nästan 700 000 personer med utländsk bakgrund redan finns här och inte klarar sin egen försörjning. Det finns gott om personal till de här jobben i Sverige."

Det sa ledamoten Aspling. Den där sista pusselbiten fattades, alltså en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring. Jag undrar, fru talman, hur ledamoten ställer sig till det här i dag.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att vi står bakom alla våra motioner men att jag för enkelhetens skull yrkar bifall till reservation 1 i betänkandet.

Det råder ingen tvekan om att vi som land behöver få hit den kompetens vi saknar. Sverige behöver ett regelverk som möter företagens behov av arbetskraft från andra länder, och arbetskraftsinvandring kan hjälpa företag att växa och utvecklas när det inte går att hitta rätt kompetens här i Sverige.

Avskaffandet av arbetsmarknadsprövningen har lett till en omfattande arbetskraftsinvandring, ofta inom lågkvalificerade yrken där det inte råder någon brist på arbetskraft, samtidigt som allt fler människor blir arbetslösa i Sverige. Det är också inom dessa yrken som de flesta problem med missbruk av systemet och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare förekommer. Fackföreningsrörelsen, arbetsgivarorganisationer och myndigheter har slagit larm om att lagstiftningen är utformad på ett sådant sätt att den enkelt kan utnyttjas av organiserad brottslighet.

Fru talman! Vi måste komma till rätta med problemen med utländska arbetstagare som utnyttjas på svensk arbetsmarknad och ett system som bidrar till otrygga villkor och lönedumpning. En viktig utmaning de kommande åren är att fortsätta pressa ned arbetslösheten, särskilt bland nyanlända och långtidsarbetslösa, och vi socialdemokrater föreslår att arbetskraftsinvandring bara ska tillåtas när det inte går att hitta rätt personer i Sverige.

Fru talman! Jobben ska i första hand gå till arbetslösa personer i Sverige, och vi ska aldrig konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Att människor söker sig till Sverige för att jobba här är i grunden ett styrkebesked för vårt land och för vår ekonomi. Med rätt reglering bidrar arbetskraftsinvandring till en bättre fungerande arbetsmarknad, tillväxt och fler nya jobb.

Dagens system, som infördes år 2008, bröt dock med den balanserade modell som hade tjänat Sverige väl under många år. Systemet är utformat för att ge mesta möjliga flexibilitet för arbetsgivaren, till priset av att all osäkerhet bärs av den enskilda arbetaren. Det har blivit en inkomstkälla för kriminella nätverk medan seriösa företag riskerar att konkurreras ut.

Erfarenheten från snart 15 år med OECD:s mest liberala arbetskraftsinvandring visar tydligt att ett fungerande regelverk inte kan ersättas av bevakning och kontroll i efterhand, även om sådan naturligtvis också måste finnas och vara effektiv.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen genomförde ett antal förbättringar under föregående mandatperiod som förbättrar skyddet för arbetstagarna, bland annat krav på bindande anställningsavtal, krav på att arbetsgivaren anmäler försämrade arbetsvillkor och försörjningskrav vid anhöriginvandring.

Men mer behöver göras. Vi måste sluta att lappa och laga. Det är hög tid att sätta stopp för det missbruk, bidragsfusk och utnyttjande som både drabbar enskilda och göder den grova brottsligheten. Det är hög tid för ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Personer som har fått skydd i Sverige har ännu inte kommit i arbete, samtidigt som personer från andra länder utnyttjas här. Det påbörjade reformarbetet behöver fortsätta, och ytterligare sanktioner mot arbetsgivare som bryter mot regelverken införs.

Fru talman! Regeringen bör skyndsamt återkomma i detta, för det behövs också ett nytt system för arbetskraftsinvandring som fokuserar på de behov av arbetskraft som finns på den svenska arbetsmarknaden. Det är en rimlig ordning att de jobb som finns i första hand ska gå till människor som redan finns i Sverige och saknar arbete.

Arbetskraftsinvandring bör därför bara vara möjlig i de fall där det inte går att hitta någon i Sverige som kan ta jobbet. Samtidigt ska det också vara lätt att rekrytera från andra länder när kompetensen saknas.

En arbetsmarknadsprövning för arbetstillstånd behöver därför införas. Men nu slopar Sverigedemokraterna och regeringen utredningen gällande arbetsmarknadsprövningen. De vill i stället utreda åtgärder som skärper villkoren för arbetskraftsinvandringen, bland annat genom att föreslå regleringar, krav på en heltäckande sjukförsäkring och en viss lönenivå för att beviljas arbetstillstånd men med möjlighet att föreskriva om ett lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper.

Dagens besked från regeringen om ett försörjningskrav på 26 560 kronor i månaden, som ska räcka till uppehälle, mat och heltäckande sjukförsäkring, borgar för att den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen inte kommer att minska. Här ingår även att vissa yrkesgrupper ska kunna exkluderas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd.

Utredningstiden förlängs, och uppdraget ska i stället redovisas i sin helhet senast den 31 januari 2024. Denna strategi skapar ett system där regeringen själv kan besluta om vilka yrken som ska utsättas för lönedumping. Den förlängda tiden innebär att det dröjer ytterligare ett och ett halvt år innan de eventuella förbättringar som detta innebär kan komma till. Till dess råder helt öppen arbetskraftsinvandring.

Regeringen missar målet. Det finns en enklare lösning, och det är behovsprövning. Att den slopades har lett till att tusentals och åter tusentals arbetskraftsinvandrare i yrken med inga eller låga krav på tidigare yrkeskunskaper har lurats, utnyttjats och exploaterats den senaste 15 åren.

De nya direktiv som utredningen har fått gör inte systemet enklare - tvärtom. Att en utredare ska lämna förslag på lönegolv med en mängd olika undantag leder till ett ännu snårigare och ännu mer komplicerat regelverk för både arbetskraftsinvandrarna och företagen.

Så här kan vi inte ha det. Det måste bli ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Vi behöver få fart på Sveriges tillväxt. En okontrollerad arbetsmarknad i Sverige leder aldrig till något positivt.

Det pågår en nyindustrialisering och en grön omställning. Utveckling av ny teknik sker ständigt. Vi har en välfärd där det aldrig blir lågkonjunktur. Vårt samhälle går inte runt när tryggheten på arbetsplatserna brister och där konkurrensen mellan företagen sker till priset av sämre arbetsmiljö och villkor.

Vi vet att andelen personer i Sverige i arbetsför ålder kommer att minska närmaste åren. Samtidigt som det råder arbetslöshet lyser investeringarna i utbildning och omställningsstöd med sin frånvaro.

Det är inte rätt väg att gå. Sverige behöver en regering som klarar av att upprätthålla en arbetsmarknad som gynnar Sverige och som inte abdikerar från sitt ansvar.

(Applåder)

Fru talman! I vårt trygga samhälle ska arbetslivet vara hållbart. Det ska också vara utvecklande. Arbetet ska vara en källa till trygghet, egen försörjning och frihet när man som ung börjar sitt första jobb och ända fram till pensionen.

Vi socialdemokrater står upp för en trygg arbetsmarknad med ordning och reda. Arbetskraftsinvandring ska marknadsprövas. Alla i Sverige ska ha ett tryggt jobb där man varken blir utnyttjad eller utsliten. Vi ska ha goda och rättvisa villkor och en god arbetsmiljö. Det en förutsättning för hög produktivitet i svensk ekonomi, som utmärks av ett högt arbetskraftsdeltagande och hög sysselsättningsgrad där heltid är norm.

Resan till trygga jobb måste också vara socialt hållbar. Utbildning, bostadsbyggande, infrastruktur, välfärd, en meningsfull fritid och även kultur är grundläggande i anställning, i omställning, som ny på svensk arbetsmarknad, som arbetssökande och utifrån vars och ens förutsättningar. Därför behövs det reformer för trygga arbeten.

Nu är det dags att gå från ord till handling. Det gör skillnad för hela Sverige. Jag hoppas att Johan Pehrson kommer att verka för att alla kommuner i hela Sverige får förutsättningar att vara socialt hållbara, att trygga livet mellan husen, och ser nödvändigheten i att motverka arbetslivskriminaliteten. Framtiden finns i norra Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga angående de regionala skyddsombuden blev inte riktigt bemött, men det kanske löser sig under debattens gång.

När det gäller social hållbarhet finns det väldigt många pusselbitar som är lika viktiga och som hör ihop. En annan utmaning i den gröna omställningen berör vår gemensamma välfärd. Detta är en sektor som tillsammans med industrialismen är en förutsättning för att skapa tillväxt. Arbetslösheten är låg i norra Sverige, och antalet personer i arbetsför ålder räcker inte till för att matcha personalbehovet. En trygg och nära vård, skola och omsorg är ju en förutsättning för att alla ska kunna gå till arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vår gemensamma välfärd måste tryggas och stärkas, för den verkar i symbios med den gröna omställningen. Men arbetsmiljön är ju inte så tillfredsställande. Det råder brist på utbildad personal. Arbetsbelastningen blir därmed hög och kollegorna för få. Kommuner i norra Sverige befarar att de kommer att ha svårt att klara personalförsörjningen och att de därmed också kommer att få bekymmer med att klara sitt uppdrag.

Resurserna i regeringens budget till kommuner och regioner är långt ifrån tillräckliga. Personal arbetar övertid, särskilt under semesterperioderna, och sjukskrivningarna är många. Fler tvingas till deltidsarbete och får därmed lägre inkomst. Jag behöver väl inte nämna att en majoritet av dem som arbetar i denna sektor är kvinnor.

Jag undrar om statsrådet och regeringen har någon plan för att stärka välfärdssektorn i norra Sverige. Johan Pehrson menar att kommuners ekonomi är ansträngd på grund av investeringar i samhällsstruktur och att utbyggnationen av skola, vård och omsorg av högsta klass följer befolkningstillväxten och är helt avgörande för en lyckad nyindustrialisering samt att det på längre sikt är positivt att de norrländska kommunerna växer, såväl för den kommunala ekonomin som för samhällsekonomin i stort.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret på min interpellation. Johan Pehrson visar en vilja att fortsätta det arbete som den socialdemokratiska regeringen påbörjat, vilket gläder mig.

Precis som statsrådet beskriver i sitt svar måste lösningar för infrastruktur, bostäder, utbildningsmöjligheter och kompetensinflyttning snabbt komma på plats. Dessa åtgärder brådskar, och nu måste regeringen skynda på för att detta ska bli verklighet.

För att trygga den sociala hållbarheten krävs ytterligare satsningar. Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och ett jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa utan orättfärdiga skillnader, ett samhälle med hög tolerans där människor känner tillit till och förtroende för varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen. Vikten av trygga arbeten, livet mellan husen och känslan av gemenskap skapar trygga samhällen.

Fru talman! Arbetslivskriminaliteten breder ut sig på svensk arbetsmarknad, och det är ett stort samhällsproblem. Fusk och utnyttjande på arbetsmarknaden eskalerar. Konsekvenserna är förödande för arbetstagare, för seriösa företag och för samhället i stort.

Ordning och reda ska gälla på svensk arbetsmarknad. Företag som gör rätt för sig ska inte heller konkurreras ut av företag som fuskar eller som begår brottsliga handlingar. Det handlar också om legitimiteten för vårt välfärdssystem som bygger på att skatter och avgifter betalas in.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte hösten 2021 en delegation för att ur ett samhällsövergripande perspektiv verka samlande och stödjande i förhållande till aktörer som motverkar arbetslivskriminalitet och för att främja samverkan och erfarenhetsutbyte dem emellan.

Delegationen överlämnade nyligen delbetänkandet Arbetslivskriminalitet - arbetet i Sverige, en bedömning av omfattningen, lärdomar från Danmark och Finland.

Arbetslivskriminalitet orsakar stort fysiskt och psykiskt lidande för dem som är utsatta, och mörkertalet är stort. Särskilt utsatta branscher är inom Byggnads, restaurang, transport, kroppsvård, städ, vård, omsorg, sociala tjänster, jord- och skogsbruk, bilvård och avfallshantering. Mer resurser behövs också till Arbetsmiljöverket.

Fru talman! I september 2022 överlämnades också betänkandet De regionala skyddsombudens roll i arbetsmiljöarbetet. Utredningen föreslår att de regionala skyddsombuden ska ges tillträde även till arbetsställen där arbetstagarorganisationerna saknar medlemmar. Det finns nämligen en ökad risk för att arbetstagare arbetar på en arbetsplats där det saknas både lokalt skyddsombud och tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden. Utredningen gör också bedömningen att detta förslag underlättar de regionala skyddsombudens möjlighet att motverka en osund arbetsmiljö och motverka arbetslivskriminalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Min fråga till statsrådet är hur statsrådet ställer sig till denna bedömning och om statsrådet har för avsikt att verka i enlighet med utredningens förslag.

Fru talman! Alla äldre ska ha rätt till en lika bra äldreomsorg, oavsett var man bor. Det måste bland annat finnas tillräckligt med utbildad personal, rätt till medicinsk bedömning dygnet runt och en fast omsorgskontakt. Detta är krav som många organisationer ställer.

I juni i år presenterades en utredning om en äldreomsorgslag, Nästa steg - Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer. Behovet av den föreslagna äldreomsorgslagen, som stärker de äldres rätt till ett meningsfullt liv med god kvalitet, är stort. I dag prioriterar också kommuner olika gällande äldreomsorgen, vilket gör att kvaliteten inte är densamma överallt i vårt land.

Min fråga till någon av er är alltså: När kommer regeringen att se till att den föreslagna äldreomsorgslagen förverkligas med tydliga kvalitetskrav i hela Sverige?

Fru ålderspresident! Kan jag tolka det som att statsrådet har för avsikt att låta utredningen, enligt det kommittédirektiv som Socialdemokraterna har gett, göras färdig och presenteras i höst nästa år? Jag är glad över statsrådets ställningstagande och tar det som ett löfte. Vi kommer också att följa upp detta så att det inte blir ännu ett brutet vallöfte från regeringen.

Coronakommissionen bekräftade i sitt slutbetänkande det de anställda inom vård och omsorg redan visste: Låg bemanning, otrygg sjukförsäkring, låg utbildningsnivå och otrygga anställningar hade stor inverkan på smittspridningen. Denna kristallklara uppmaning om var satsningar ska läggas kan inte ha gått statsrådet obemärkt förbi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Syftet med översynen är att reglerna för karens och sjuklön ska få en utformning som bidrar till att inkomstbortfall under sjukdom bärs på ett mer solidariskt och fördelningspolitiskt träffsäkert sätt samt motverkar riskerna för sjuknärvaro.

Fru ålderspresident! Vi socialdemokrater vill stärka sjukförsäkringen genom att göra den mer solidarisk, jämlik och jämställd. Jag hoppas att statsrådet är av samma åsikt. Tillsammans kan vi med våra gemensamma krafter motverka sjuknärvaro, förhindra smittspridning och motverka fattigdom. Vi kan också ge människor bättre förutsättningar för en god hälsa - för ett rättvist karensavdrag och för ett starkare Sverige!

(Applåder)

Fru ålderspresident! Återigen tack, statsrådet, för bemötandet! Det är av yttersta vikt att utredningen fullföljs, för i den bästa av världar blir vi inte sjuka. Verkligheten ser dock inte ut så.

I verkligheten, fru ålderspresident, skadas och dör människor på grund av arbetsrelaterade sjukdomar och olyckor. I slottsavtalet och i regeringens budget lyser de nödvändiga satsningarna på trygga arbetsvillkor - välfärdsarbetarna behöver fler kollegor, hälsosamma scheman, tid för återhämtning och en förstärkning av skyddsombudens viktiga roll - med sin frånvaro. Hög arbetsbelastning, krav och ansvar utan att ha förutsättningar att utföra sina arbetsuppgifter gör människor sjuka, och då krävs satsningar och investeringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Svensk sjukförsäkring ska vara av hög kvalitet och finnas till för dem som behöver den. Det får aldrig vara så att regler i ett trygghetssystem ska vara orättvisa.

Regeringens politik, där höginkomsttagare gynnas på bekostnad av låginkomsttagare, kommer vi socialdemokrater aldrig att stå bakom. Sjukförsäkringen är en grundbult i vårt samhällskontrakt.

Genom åren har högerpartier vurmat för försämringar i sjukförsäkringen. Införandet av stupstocken är ett tydligt exempel, vilket inte gjorde människor friskare. Tvärtom var det många som åter hamnade i sjukskrivning, enligt Inspektionen för socialförsäkringen, ISF. Moderaterna vill dessutom ha ytterligare en karensdag, och man blir inte frisk av att vara fattig.

Jag upprepar därför frågan: Tycker statsrådet att orättvisan i karensavdraget ska finnas kvar?

Fru ålderspresident! Jag vill börja med att tacka statsrådet Anna Tenje för bemötandet av mina frågor. Statsrådet har i tidigare interpellationssvar sagt att sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet för den som inte kan arbeta på grund av nedsatt arbetsförmåga och att politiken måste vara utformad för att förebygga och motverka långa sjukskrivningar och för att stödja individen.

Statsrådets engagemang och vilja att upprätthålla en trygg sjukförsäkring gläder mig. Varje dag går människor till jobbet och får Sverige att fungera: undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, barnskötare, förskollärare, buss- och tågförare, butiksbiträden, byggnadsarbete, skogsarbetare, elektriker - ja, listan på dem som inte kan arbeta hemifrån kan göras lång. Samtidigt har det för tjänstemän utvecklats allt fler metoder för att arbeta hemifrån.

Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen eller sjukpenningen som görs i samband med sjukfrånvaro. Som avdraget är utformat i dag slår det hårdast mot dem som varje dag går till jobbet och inte kan jobba hemifrån. De yrkesgrupper som inte kan arbeta på distans vid exempelvis lättare förkylning straffas ekonomiskt, samtidigt som det också är en hälsorisk. Att gå till jobbet sjuk kan göra att ett sjukdomstillstånd förlängs eller att skador förvärras. Dessutom finns det ju en risk att man smittar sina kollegor, som också behövs för att samhället ska gå runt. Det är dags att komma till rätta med det orättvisa karensavdraget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Statsrådet nämner de insatser under pandemin som den tidigare S-ledda regeringen i samsyn med riksdagen fattade beslut om. Vi gör en liten tillbakablick i tiden till mars månad år 2020. Det var en tid då vi stod nakna och villrådiga inför ett virus som vi visste så lite om, coronaviruset, och allra hårdast drabbades äldre och sjuka. Bristerna i äldreomsorgen blixtbelystes - brister som fanns redan innan pandemin bröt ut och brister som fortfarande finns.

De beslut som fattades då kom att rädda liv. Smittspridningen begränsades, karensavdraget lindrades och flera andra insatser gjordes för att hålla en skyddsbarriär, så att man kunde hålla samhället igång samtidigt som människor som inte kunde arbeta hemifrån fick lättnader i sin ekonomi.

Fru ålderspresident! I dag ökar smittspridningen när det gäller covid, influensa och RS-virus och för dem som arbetar inom vård, skola, omsorg är detta inget nytt. Det är normalt. Löntagare utsätts för smitta och riskerar att smitta andra, och det är inom vård- och omsorgsyrkena som antalet sjukfall är högst, främst bland undersköterskor som arbetar inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboenden, men även sjuksköterskor, förskollärare och socialsekreterare är grupper med många sjukfall. Det är yrkesgrupper där mest kvinnor arbetar.

Jag vill fråga statsrådet: Tycker statsrådet Anna Tenje att orättvisan i karensavdraget ska finnas kvar?

Fru talman! Det är mer som behöver göras i fråga om migration och arbetskraftsinvandring. Vi behöver hålla de goda exemplen högt och vara förebilder för det fortsatta arbetet. Det är även viktigt att arbetsmarknadens parter görs delaktiga.

Vi socialdemokrater anser att en höjning av försörjningskravet är ett bra steg på vägen. Det är också någonting som vi kan införa här och nu, eftersom det redan i dag finns ett försörjningskrav. Det torde alltså inte bli några större administrativa omkostnader.

Vi kommer alltid att stå upp för sjysta villkor på arbetsmarknaden. Man ska inte konkurrera med dåliga arbetsvillkor och låga löner.

Fru talman! För oss finns det ett värde i att man inte ska bli utnyttjad på arbetsmarknaden. Vi kan se att antalet beviljade arbetstillstånd hittills i år, då det bara är två månader kvar av året, har nått rekordnivåer. Och nästa år beräknas en stor ökning ligga kvar, över 9 000 ärenden, jämfört med den tidigare prognosen.

Vi har alltid pratat om att man ska ha sjysta villkor på arbetsmarknaden. Men under de åtta år som vi har suttit i regeringen har vi inte kunnat styra på vår egen budget.

Jag stannar där. Jag känner att jag inte riktigt kan bemöta ledamotens fråga. Jag är som sagt ganska ny här. Jag ber om ursäkt.

Fru talman! Detta är min premiärdebatt i det här forumet. Det känns bra. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

För cirka ett år sedan fick vi ta del av fackens larm från batterifabriken i Skellefteå. Drygt 2 000 arbetare från 50 olika länder arbetade med att bygga upp fabriken, och drygt 250 olika företag var verksamma på området. Facken berättade att mellan 600 och 750 arbetade för avtalslösa företag. Huruvida de var försäkrade var väldigt ovisst. De vittnade om oseriösa, fuskande företag, lönedumpning och arbetskraft som utnyttjades. Många arbetade 90 timmar per vecka och plankade in på området utan att registrera sig vid grinden. Polisen, Arbetsmiljöverket och Skatteverket gjorde inspektioner som påvisade stora brister.

Fru talman! Den nya regeringen har nu lagt fram ett förslag som den tidigare S-ledda regeringen arbetat fram. I propositionen lämnas förslag om att en arbetskraftsinvandrare genom sin anställning ska uppnå en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd. Syftet är att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens och låga löner.

Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

För att ett arbetstillstånd ska kunna beviljas en arbetskraftsinvandrare måste försörjningskravet och övriga villkor vara uppfyllda i enlighet med utlänningslagen. Försörjningskravet innebär att inkomsten måste vara av sådan storlek att personen inte behöver försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen för att täcka sina kostnader för bland annat boende och uppehälle. Enligt praxis innebär försörjningskravet också att inkomster som huvudregel ska uppgå till ett schablonmässigt bestämt belopp. Migrationsverket har beräknat att lönen oavsett sysselsättningsgrad som lägst måste uppgå till 13 000 kronor per månad.

Av utredningens kartläggning framgår att missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring bland annat består i att människor arbetar till en alltför låg lön, långa dagar och ibland utan ledighet. Utredningens bedömning är att problemet är betydande och mycket allvarligt.

När systemet för arbetskraftsinvandring från tredjeland infördes år 2008 ansåg den dåvarande regeringen att omständigheten att en utlänning måste försörja sig inte var ett tillräckligt krav för lönesättningen. Därför infördes även ett lagstadgat krav på att svenska kollektivavtal eller praxis för yrket eller branschen ska tjäna som vägledning för de anställningsvillkor som ska gälla för att kunna få ett arbetstillstånd.

Det nuvarande regelverket har dock, vilket bland annat utredningens kartläggning visar, kommit att underlätta för oseriösa arbetsgivare att anlita billig arbetskraft och utnyttja systemet. Ekobrottsmyndigheten anger också att missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring är ett av de enskilt största brottsområdena inom grov ekonomisk brottslighet.

Fru talman! Förutom lidande för den enskilde innebär missbruk av möjligheten till arbetskraftsinvandring stora kostnader för samhället. Dessa kostnader för det offentliga och för samhället kan vara svåra att mäta, men på sikt kommer de att orsaka stor skada. I förlängningen kan det också undergräva tilltron till arbetskraftsinvandringssystemet. För oss socialdemokrater är det också en viktig utgångspunkt att Sverige inte ska konkurrera med låga löner.

Brottsoffermyndighetens uppfattning är att ett höjt försörjningskrav ändå medför förbättringar för arbetstagaren, till exempel genom att göra det lättare att konstatera om någon arbetar under uppenbart orimliga villkor. Den svenska modellen ska värnas, och krav på kollektivavtal är en bra garant för att alla arbetare ska få en skälig lön oavsett varifrån de kommer. Men det gör inte så att problemen försvinner avseende personer som exempelvis kommer hit på deltidstjänster och av den anledningen får låga löner.

Ett försörjningskrav finns redan i dag. Ett höjt försörjningskrav kan därför inte sägas inverka på den fria förhandlingsrätten mellan parterna på arbetsmarknaden. Det handlar i stället om att reglera under vilka förutsättningar det är rimligt och försvarbart att en arbetskraftsinvandrare från tredjeland ska kunna komma till Sverige och arbeta. Det är, som utredningen är inne på, inte tillräckligt att en person som kommer hit från tredjeland för att arbeta inte behöver nyttja välfärdssystemen eller de sociala trygghetssystemen. En höjning av försörjningskravet kan därmed bidra till att bevara legitimiteten i systemet för arbetskraftsinvandring och kan inte sägas förändra den svenska modellen i grunden.

Fru talman! I vårt starka samhälle är arbetskraftsinvandring ett tillskott, inte ett sätt att utnyttja människor. Arbetskraftsinvandrare är utsatta på arbetsmarknaden. Flera av dem kan inte språket, har dålig kunskap om sina rättigheter och är beroende av sin arbetsgivare på ett sådant sätt att de riskerar att bli av med jobbet om de uttrycker sig kritiskt eller försöker få någon förändring till stånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Arbetskraftsinvandring behövs vid behov. Jobb i yrken där det inte råder brist på arbetskraft ska gå till arbetslösa personer i Sverige. Vi socialdemokrater står upp för sjysta löner och trygga arbetsvillkor, oavsett bransch, yrke eller vem det är som arbetar. Utmaningen de kommande åren är att fortsätta pressa tillbaka arbetslösheten, särskilt bland nyanlända. Då ska inte jobb i yrken där det inte råder brist på arbetskraft i Sverige gå till andra än de som lever och bor i Sverige. Vi ska inte konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Vi ska ha ordning och reda på arbetsmarknaden.

(Applåder)

Herr talman! Nu ska jag berätta om Linda. Hon jobbar som undersköterska inom äldreomsorgen, och hennes arbetstider är schemalagda på dagtid, kvällar och helger.

Hon vårdar äldre som är multisjuka och som riskerar att bli väldigt sjuka vid smitta. Blir Linda sjuk har hon inget val; hon känner att hon måste sjukskriva sig för att inte utsätta dem hon arbetar med för risk. Det händer rätt ofta att hon känner oro när halsen gör ont eller när kroppen värker och känns febrig. Hon känner oro för att hon vet att det är svårt att få tag på vikarie, men främst för att hon vet att karensavdraget kommer att göra hål i plånboken.

Linda kan inte arbeta hemifrån eftersom hennes yrke innebär mänsklig närkontakt. Och Lindas situation är inte unik - fler som arbetar inom vård, skola och omsorg känner likadant och är i samma situation. Det gör även byggnadsarbetare, städare och bussförare, liksom de som arbetar inom handel och hotell och restaurang. Det gäller också livsmededelsarbetare, industriarbetare med flera. Det handlar om dem som inte kan arbeta hemifrån och som går till arbetet fast de egentligen borde vara sjukskrivna - de som ser till att samhället går runt.

Fyra av tio kvinnor i arbetaryrken uppger att de inte har råd att vara sjuka. Coronapandemin satte karensavdraget i blixtbelysning. Coronakommissionens rapporter visar tydligt att ekonomi och yrke kraftigt påverkade risken att drabbas av covid-19. I dialog med fackförbund lättade därför den S-ledda regeringen upp regelverket. Det var ännu ett viktigt steg på vägen för en mer jämlik sjukförsäkring, och det bidrog till minskad smittspridning - i synnerhet bland dem som var i riskgrupp. Det var ett politiskt beslut som bidrog till att liv räddades.

Herr talman! Att sjuknärvaro och smittspridning är skadligt är ingen ny kunskap. Som vi vet är bland annat influensa och magsjuka sjukdomar som drabbar oss alla och som kan vara dödliga för äldre och sjuka. Att arbetare utsätts för smitta, sjukdomar och skador på jobbet är en arbetsmiljöfråga, och förebyggandet av detta är livsviktigt. Självklart ska alla kunna ta del av våra gemensamma trygghetssystem på ett rättvist, solidariskt och jämlikt sätt. Den som drabbas av sjukdom och inte kan arbeta ska kunna lita på sjukförsäkringen, och den får inte vara diskriminerande.

I augusti i år gav vi socialdemokrater besked: Karensavdraget skapar en ekonomisk orättvisa som slår hårt mot LO-förbundens medlemmar och andra som fysiskt måste vara på jobbet. Karensavdraget måste göras mer rättvist och ha hög legitimitet i sjukförsäkringen. Välfärden ska komma alla som har rätt till den till del. Ett utredningsuppdrag är påbörjat och förväntas slutredovisas den 29 september nästa år.

Hur ställer sig då Sveriges nytillträdda regering till detta? Finns viljan och ambitionen att investera i en rättvis, jämlik och solidarisk sjukförsäkring? Kommer karensavdraget att komma alla till del oavsett kön, yrke och ställning på arbetsmarknaden, eller kommer dessa människor att få betala skattesänkningar med en försämrad välfärd och ett försämrat trygghetssystem?

Välfärd skapar trygghet, och vår generella välfärd bygger på en gemensam grundtanke att alla ger efter förmåga och får efter behov. En trygg och rättvis sjukförsäkring kännetecknar ett starkt samhälle. Det visar på solidaritet och jämlikhet, något vi socialdemokrater alltid kommer att stå upp för.

(Applåder)