Ida Ekeroth Clausson

Herr talman! Hur välmenande finansministern än är i sitt engagemang mot överskuldsättning är det ett faktum att den politik som regeringen driver har fått motsatt effekt. När kommunerna nu ska hantera välfärdskrisen och fortfarande saknar besked från regeringen om ekonomiska tillskott kommer kommunerna att tvingas spara, och risken är uppenbar att skuldrådgivningen inte kommer att vara högst prioriterad.

Sommaren har bara börjat, och många njuter av sol och bad men har redan en klump i magen inför de veckor som ligger framför oss. Många kommer att få en tuff sommar. Det handlar om kommuner som inte har resurser att satsa på fritidsaktiviteter och föräldrar som inte har råd att åka på semester med sina barn och kanske inte ens råd med fickpengar till en glass.

I Socialdemokraternas Sverige möter vi svåra tider tillsammans. Vi håller ihop, och vi ser till att klyftorna inte ökar. Men regeringens politiska agenda och krishantering riskerar tvärtom att öka splittringen. Risken är också att de här problemen kommer att öka när följderna av inflationen och de höjda räntorna slår igenom fullt ut. Då duger det faktiskt inte att regeringen sitter nöjd och inte ger besked om finansieringen till vare sig kronofogden eller välfärden. Fler insatser behövs.

Avslutningsvis vill jag önska talmannen, finansministern, Hanna Westerén och övriga som har lyssnat på den här debatten en riktigt trevlig sommar.

(Applåder)

Herr talman! Finansministern har förstås rätt i att det effektivaste är om åtgärder mot överskuldsättning sätts in i ett tidigt skede.

Kommunerna har enligt lag ansvar för att hjälpa människor som har problem med att betala sina skulder. De senaste veckorna har jag besökt ett antal kommuners skuldrådgivare i mitt hemdistrikt. Flera av dem jag pratat med vittnar om att det är viktigt att få bort skammen. Det är bättre att be om hjälp och att inte ta ytterligare lån för att betala av på de skulder man inte längre kan betala. Känslan av tabu, skam och skuld stjälper i stället för hjälper i ett känsligt läge.

Jag uppskattar därför att finansministern sa att vem som helst kan hamna i överskuldsättning.

En skuldrådgivare jag varit i kontakt med säger att vissa låntagare försöker in absurdum att få sin ekonomi att gå ihop. De betalar för att inte hamna hos kronofogden och tar dyra lån för att täcka det första.

En ny kartläggning från Konsumentverket visar dock att väntetiden kan bli lång för dem som behöver kommunernas stöd. Konsumentverkets rekommendation är att väntetiden som längst ska vara fyra veckor. Allra längst får man dock vänta i Falköping, hela 24 veckor. Näst längst väntetid har Gullspång och min hemkommun Mariestad. Där får man vänta uppemot 20 veckor. Att väntetiderna blir långa är inte konstigt när antalet ärenden ökar. Bara i Mariestad har man sett en ökning med 33 procent sedan förra året.

Socialdemokraterna ville satsa 100 miljoner kronor i vårbudgeten för att kommunerna skulle kunna arbeta mer aktivt med konsumentvägledning. Med ett extra tillskott skulle kommunerna kunna agera mer aktivt med konsumentvägledning och nå ut till de mest utsatta konsumenterna. Men vad gjorde regeringen och Sverigedemokraterna? De röstade ned förslaget.

Jag vill därför fråga ministern hur regeringen avser att stödja Sveriges kommuner för att de ska ha möjlighet att prioritera konsumentvägledning och skuldrådgivning i detta svåra ekonomiska läge.

Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret.

Jag noterar att ministern verkar vara tillfreds, detta trots alla oroande rapporter om ökade skulder i samhället. Tyvärr är ju verkligheten den att det blir allt svårare för hushåll att få sin ekonomi att gå ihop. Hushållens motståndskraft börjar ta slut efter den långa och tuffa vintern. De buffertar som man sparade ihop under de goda åren är slut. Nu är det helt vanliga familjer som lånar för att ha råd att betala räkningarna. För vissa går det så långt att man får sin el avstängd därför att man inte har råd att betala räkningen i tid. I det här läget tvingas allt fler ta blankolån eller köpa sina varor på avbetalning.

Hushållens totala skuldbelopp ökade med flera miljarder förra året. I början av året kom det in fler ärenden om skuldsanering än någonsin tidigare. Det är tydligt att hushållen behöver akut hjälp. Väldigt många riskerar att hamna i svåra skuldfällor som det kan ta många år att komma ur, och ärendena till Kronofogden ökar. Men det verkar som att regeringen och Sverigedemokraterna vägrar att ta in att verkligheten ser ut så här.

Många är rapporterna om oseriösa kreditgivningsföretag som är redo att utnyttja situationen. Samhället måste kunna skydda människor från de värsta genom att skärpa villkoren. I dagsläget kan kreditföretag ta ut ockerräntor på 42 procent utan fullgjord kreditprövning. Sedan blir det upp till Kronofogden att ta in skulderna, och kreditföretagen får fortsätta.

För att komma till rätta med de höga skulderna behövs en mix av åtgärder. Vi socialdemokrater vill vara tuffare mot kreditgivningsföretagen, och vi behöver införa ett skuldregister. Ett nationellt register skulle säkerställa att de som beviljas lån också har möjlighet att betala.

Det är i dag svårt att få en helhetsbild av privatpersoners skuldbörda eftersom de svenska skuldregistren inte samverkar. Därför går det att låna pengar trots att man har höga skulder, vilket kan leda till ytterligare överskuldsättning och allvarliga ekonomiska problem. Det pågår en utredning som tillsattes av den förra S-ledda regeringen som svar på att tidigare åtgärder inte varit tillräckliga. Jag ser fram emot att senast i slutet av månaden få läsa resultatet av utredningen.

Finansministern säger i sitt svar att det mest effektiva är att eventuella åtgärder mot överskuldsättning sätts in långt innan en skuld kommer till Kronofogdemyndigheten, ofta redan i marknadsföringen av krediter. Här undrar jag om finansministern har något konkret förslag på hur det ska gå till.

Fru talman! I dag behandlar vi skatteutskottets betänkande SkU10 Ny mervärdesskattelag.

Skattesystemets huvudsakliga uppgift är att säkerställa skatteintäkter som ska finansiera välfärden. Utöver detta ska skattesystemet bidra till omfördelning, jämlikhet och jämställdhet. För att systemet ska vara rättvist och ha förtroende bland medborgarna är det viktigt med generella regler med breda skattebaser och inte minst att nivån på skatterna är väl avvägd gentemot målen för den ekonomiska politiken och ambitionerna för välfärden.

Tydliga regler bidrar inte bara till förståelse och legitimitet för skattesystemet utan minskar också den administrativa bördan för företag och privatpersoner. Dessutom minskar risken för fel, slarv och medvetet fusk om systemet är lätt att förstå.

Den nuvarande mervärdesskattelagstiftningen har ansetts vara svåröverskådlig. Många av bestämmelserna i den nuvarande lagen har förändrats, och tillägg har gjorts som inneburit att vissa bestämmelser har blivit onödigt omfattande. Därmed har bestämmelserna blivit svåra att förstå och överblicka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny mervärdesskattelag

I lagen finns flera exempel på att nya bestämmelser har infogats i befintliga kapitel. De svenska reglerna har också förändrats åtskilliga gånger, och nya har tillkommit. Detta har sammantaget gjort att lagstiftningen blivit svår att förstå och därmed också svår att tillämpa.

För att göra mervärdesskattelagstiftningen mer överskådlig och anpassa lagens regler och begrepp till EU:s mervärdesskattedirektiv tillsatte den dåvarande socialdemokratiska regeringen 2016 en utredning som fick i uppdrag att göra en översyn av lagen. Det förslag som vi nu ska ta ställning till är alltså en omarbetning av den nuvarande mervärdesskattelagen som är lättare att förstå och tillämpa. Den nya lagen får en ny struktur och ett modernare språk och har anpassats till EU-reglernas begrepp och struktur.

Fru talman! Lagen innebär alltså, förutom att den blir mer lättförståelig, en anpassning till EU:s mervärdesskattedirektiv. Den nya lagen tydliggör också vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt, vilket är en viktig fråga som särskilt har lyfts upp med Skatteverket på våra utskottsmöten.

Vi socialdemokrater delar synen i förra årets tillkännagivande, att det rått oklarheter om vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt och att de tolkningar som gjorts av lagstiftningen har drabbat många organisationer hårt ekonomiskt.

Att ideella föreningar, såsom idrottsrörelsen, studieförbund och registrerade trossamfund, är undantagna från kravet på att betala moms stämmer. Men om tjänsten i stället hade kunnat köpas på marknaden kan det dock bedömas som att undantaget från moms leder till en snedvridning av konkurrensen. I sådana fall får undantaget från moms inte tillämpas. De interna försäljningarna bedöms då som momspliktiga. Vi stod därför bakom tillkännagivandet till regeringen om att utreda hur frågan kan lösas utan att orsaka en snedvridning av konkurrensen och utan att öka risken för fusk med momsen.

Mervärdesskattedirektivet styr utformningen av de svenska mervärdesskattereglerna och vilka tjänster som ska vara skattepliktiga eller skattefria. En lösning av frågan om intern mervärdesskatt måste således vara förenlig med direktivet.

Precis som nämns i utskottets ställningstagande i betänkandet måste man vid tolkning av bestämmelsen ta hänsyn till syftet med artikel 132.1 f i mervärdesskattedirektivet så att bestämmelsen inte ger en så restriktiv tolkning att undantaget i praktiken aldrig blir möjligt eller förlorar sin effekt. Det är viktigt att detta fungerar. Vi menar att vi genom att anpassa lagtexten till direktivet undviker att de svenska reglerna tillämpas snävare än direktivets regler och vad EU-reglerna kräver.

Runt om i vårt land görs ovärderliga ideella insatser varje dag. Det handlar om engagerade ledare som tränar ungdomslag, medmänniskor som stöttar ensamma äldre, studiecirkelledare som stärker bildningen och kassörer som sköter föreningens bokföring på kvällen efter jobbet. Föreningslivet och ideella organisationer gör en fantastisk insats, inte minst i dessa tider av ekonomisk kris.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny mervärdesskattelag

Vi delar reservanternas uppfattning att det är viktigt att vi får ordning på problematiken kring internmoms. Att vi socialdemokrater i dag inte kommer att rösta ja till reservationerna om att ytterligare utreda frågan om internmoms, vilket var skatteutskottets intention, beror på att lagen förhoppningsvis kommer att tolkas utifrån det som var skatteutskottets intention bakom tillkännagivandet.

Om det ändå visar sig att Skatteverket använder en snävare tolkning än direktivet tillåter och även domstolarna går på den linjen trots en ny lagformulering kommer Socialdemokraterna utan tvekan att agera i frågan genom att ta ett nytt initiativ till ett tillkännagivande och vidta ytterligare åtgärder för att komma till rätta med problematiken.

Fru talman! Med detta sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! I dag behandlar vi skatteutskottets betänkande SkU15 Mervärdeskatt. I morgon kommer vi också att debattera moms här i kammaren men då om betänkande SkU10 Ny mervärdesskattelag.

För att den svenska välfärden ska fungera behövs ett fungerande och pålitligt skattesystem. Skillnaden mellan den socialdemokratiska frihetssynen och den liberala är att vi inte nöjer oss med att alla i teorin har samma rättigheter och möjligheter. Vi vill också att det verkliga utfallet blir jämlikt. Genom att skattesystemet finansierar vår gemensamma välfärd omfördelas resurser så att möjligheterna till utbildning och ett bra liv blir mer jämlikt fördelade i samhället.

Mervärdesskatt

Det är till största del skatter som bekostar sjukvård, barnomsorg, äldreomsorg, vägar, kollektivtrafik och så vidare. I tider som dessa, när kommuner och regioner är på väg in i den värsta ekonomiska krisen under det här århundradet, ger ett robust skattesystem bra förutsättningar för att staten faktiskt skulle kunna gå in och ge välfärden betydande lättnader.

Ett välfungerande skattesystem räcker dock inte för att ge välfärden tillräckliga förutsättningar. Svåra ekonomiska tider kräver också ett handlingskraftigt politiskt ledarskap, och det saknas i dag när regeringen inte har någon plan för att bygga Sverige starkare.

Skattesystemets huvudsakliga uppgift är alltså att säkerställa skatteintäkter som kan finansiera välfärden. Utöver detta ska skattesystemet bidra till omfördelning, jämlikhet och jämställdhet. För att det ska vara rättvist och ha förtroende bland medborgarna är det viktigt med generella regler med breda skattebaser och inte minst en nivå på skatterna som är väl avvägd gentemot målen med den ekonomiska politiken och ambitionen med välfärden. Tydliga regler bidrar inte bara till förståelse och legitimitet för skattesystemet utan minskar också den administrativa bördan för företag och privatpersoner. Dessutom minskar också risken för fel, slarv och medvetet fusk om systemet är lätt att förstå.

Herr talman! Mervärdesskatten infördes i Sverige den 1 januari 1969. Den skulle vara lika för alla och relativt lätt för staten att få in. Det är en allmän skatt på konsumtion av varor och tjänster som tas ut i varje led i produktions- och distributionskedjan.

Mervärdesskatten, eller momsen, som vi ofta säger, beräknas ta in 568 miljarder av våra totala skatteintäkter. Det är cirka en femtedel av den gemensamma sektorns skatteinkomster. Mervärdesskatten är därmed en viktig grund i det robusta skattesystem som är basen i den svenska välfärden. Momsen tillkom en gång för att ytterligare utveckla den gemensamma välfärdsstaten. Detta är vi brett överens om i kammaren.

Som huvudregel anser vi socialdemokrater att momsen bör vara av enhetlig karaktär med så få undantag som möjligt. Det finns många anledningar till detta, som att skattesystemet ska vara lätt att förstå, men kanske framför allt den snedvridning av konkurrensen som skilda skattesatser kan leda till genom de gränsdragningsproblem som uppstår av att ha olika varukategorier med olika moms.

Vi styrs också av det EU-direktiv som säger att medlemsstaterna måste ha en normalskattesats som inte får vara lägre än 15 procent. Utöver det får ett mindre antal undantag med reducerade skattesatser göras för varor och tjänster som är specificerade i en bilaga till direktivet.

I det svenska systemet finns som ni vet tre momssatser: en normal momssats på 25 procent och två lägre momssatser på 12 respektive 6 procent. Det är lätt att förstå att detta har lett till olika gränsdragnings- och avgränsningsdiskussioner.

Herr talman! För att värna mervärdesskatten som en effektiv intäktskälla för finansieringen av välfärden vill vi vara varsamma med att utvidga undantagen från den normala momssatsen. Vi vill vara restriktiva med att ge fler varor en lägre moms på 6 eller 12 procent, även om det i sig förstås skulle kunna kan ha positiva effekter för enskilda branscher. Det kanske också kan finnas politiska incitament till att underlätta konsumtion av varor och tjänster. Socialdemokraterna står därför bakom utskottets förslag att avslå de motioner som föreslår förändringar av skattesatsen.

Även i de fall där syftet är vällovligt, som exempelvis i de motioner som förslår sänkt moms på mensskydd, anser vi att andra insatser än en momssänkning i första hand bör prövas.

En jämförelse kan göras med den diskussion om sänkning av matmomsen som senaste tiden intensifierats på grund av det svåra ekonomiska läget för många svenskar. Det är förstås lockande att ropa på skattesänkningar när matköerna utanför hjälporganisationerna växer och när regeringens och Sverigedemokraternas passiva ekonomiska politik slår mot de allra fattigaste, mot barnfamiljer och många andra som i många fall redan lever med små marginaler. Men vi tror ändå inte att en sänkning av mervärdesskatten är rätt väg att gå.

Riksrevisionens rapport från 2018 om nedsatt moms på livsmedel som nämns i utskottets betänkande visade att sänkning inte är en kostnadseffektiv åtgärd för att förstärka köpkraften hos barnfamiljer och låginkomsthushåll. Nedsatt moms på exempelvis livsmedel innebär ett stöd för alla som konsumerar livsmedel, oavsett om de har barn eller inte och oavsett om de är låginkomsttagare eller höginkomsttagare. Där anser vi Socialdemokrater att det finns bättre sätt att stödja dessa hushåll, exempelvis höjt barnbidrag.

Herr talman! En utveckling mot en ännu mer enhetlig moms vore på flera sätt önskvärd, men dit är det fortfarande långt kvar. Det behövs först en större skatteutredning som också måste ta hänsyn till och kopplas till de skatteintäkter som staten behöver få in med tanke på de demografiska utmaningar som Sverige står inför.

Avslutningsvis, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Privatpersoners skulder har nått rekordnivåer och fortsätter att öka, detta redan innan vi fullt ut vet hur inflation, räntehöjningar och en befarad ökning av arbetslösheten kommer att slå mot hushållen de närmaste åren.

Många svenskar lever under en ekonomisk stress som är så allvarlig att de till och med drar ned på maten för att kunna bo kvar i sitt hem eller slippa bli skuldsatta hos Kronofogden. Regeringen behöver göra mer för att bryta denna utveckling. De som har minst ekonomiska marginaler ska inte behöva ta den hårdaste smällen av inflationsbekämpningen samtidigt som höginkomsttagare kompenseras med skattesänkningar.

Socialdemokraterna menar att regeringen måste agera genom bland annat de åtgärder jag tidigare redogjorde för, och där är Kronofogdens uppdrag att förebygga överskuldsättning extra viktigt. Om regeringen inte agerar nu riskerar konsekvenserna av den ekonomiska kris som många hushåll befinner sig i att hålla i sig och fördjupas under överskådlig framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! I land efter land agerar regeringar och inför krispaket, men inte här. Socialdemokraterna har i flera månader efterlyst handlingskraft från både SD och högerregeringen. Vi har krävt krissamtal om hushållens ekonomi och presenterat förslag såsom höjt barnbidrag, förlängning av det höjda bostadstillägget för barnfamiljer, en elräkningsakut och nu senast en priskommission för att förhindra oskäliga höjningar av livsmedelspriserna.

Det är visserligen välkommet med tilläggsbidrag till barnfamiljer med bostadsbidrag, men jag undrar varför regeringen inte stärkte alla familjers ekonomi med en tillfällig höjning av barnbidraget i vintras, så som vi socialdemokrater föreslog, och varför regeringen inte gick med på en elräkningsakut.

Regeringens elstöd får vi vara ärliga med att kalla för vad det har varit: ett haveri. Det dröjde för länge, halva landet vet fortfarande inte när de får det och det har varit ett trubbigt instrument som inte på något sätt skilt mellan dem som har ett stort behov och dem vars elkostnader inte varit så stora. Förseningen av elstödet har dessutom snarare drivit på skuldsättningen i stället för att minska den.

Ministern tog i sitt svar upp det förebyggande arbetet i kommunerna. Där pågår ett viktigt arbete exempelvis mellan socialtjänst och hyresvärdar för att minska vräkningar, och även där har Kronofogden ett viktigt uppdrag att stödja lokal samverkan.

Eftersom ministern själv i sitt interpellationssvar pekar på kommunernas viktiga roll undrar jag om regeringen är beredd att öka resurserna till kommunerna så att de kan stärka sin budget- och skuldrådgivning och sin konsumentrådgivning, något som verkligen behövs i dessa oroliga tider. När det är sådana tider, vilket drabbar även kommunerna, finns en risk att de drar ned på resurserna till just sådant eftersom regeringen i sin tur har valt att spara på resurserna till kommunerna.

Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret!

Det är ingen tvekan om att finanspolitiken i det här läget behöver vara ansvarsfull och att det finns gränser för hur långt regeringen kan kompensera hushållen för inflationen. Det innebär dock inte att ministern kan sitta sysslolös.

Skuldsättningen i dagens Sverige ökar. Den ekonomiska krisen får inte leda till ökade vårdköer, till att mammor inte kan sätta mat på bordet eller till att pensionärer inte har råd att betala sina hyror. Regeringen måste förstå allvaret i dagens situation. Marginaler som tidigare var små är nu slut.

I gårdagens nyheter rapporterades det om samband mellan ohälsa och ekonomisk utsatthet, om att lågutbildade kvinnors livslängd minskar och om att kroppen bryts ned när man inte har råd att köpa näringsrik mat. I dag rapporterar nyheterna om de stora nedskärningar som behöver göras i skolan på grund av den dåliga ekonomin. Vad kommer det att leda till för skuldsättningen i samhället på sikt?

Just i dag pressas allt fler svenskar oerhört hårt för att få sin ekonomi att gå ihop. Det är inte många månader sedan de nuvarande regeringspartierna gick till val på att kompensera för alltifrån höga matpriser till ökade drivmedelspriser. Vi kommer ihåg att regeringen höjde skiktgränsen för statlig skatt och på så sätt skyddade landets höginkomsttagare från inflationen. Det var 13 miljarder som kunde gått till välfärden. Samma skydd ges dock inte till de hushåll som har minst marginaler, utan de förväntas ta smällen för att hålla nere inflationen i Moderaternas Sverige.

Som jag skrev i interpellationen är det framför allt personer med låg inkomst som har betalningsproblem. Barnfamiljer, pensionärer och ensamhushåll pressas nu på ett sätt som vi inte har sett på decennier, och risken för skuldsättning sprider sig snabbt till fler när inflationen inte sjunker samtidigt som räntorna stiger alltmer. Många är berättelserna om att näringsrik mat och varma kläder väljs bort för att man ska kunna prioritera bostadskostnaderna och inte tvingas flytta. Jag ser det som en stor risk att människor tvingas skuldsätta sig över sin betalförmåga för att inte behöva gå från hus och hem. Det är inte värdigt Sverige.

Efter att ha hört svaret måste jag ändå fråga om finansministern förstår hur verkligheten ser ut för väldigt många? Håller finansministern med om att det finns en överhängande risk för att skuldsättningen ökar den närmaste tiden och att mer måste göras för att förhindra det?

Fru talman! I måndags stod riksdagen värd för en interparlamentarisk konferens om cirkulär bioekonomi. Under konferensen träffades parlamentariker från främst EU-ländernas nationella parlament och Europaparlamentet för att diskutera utmaningar och svårigheter i omställningen till en mer cirkulär bioekonomi.

Man kunde vid konferensen få uppfattningen att regeringspartierna var intresserade av att arbeta mer med en cirkulär ekonomi, men så verkar inte vara fallet. Man väljer i stället att skicka signaler om motsatsen till en bransch som är beredd att ta sitt ansvar för den nödvändiga miljö- och klimatomställningen.

I dag behandlar vi skatteutskottets betänkande SkU7 Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer. Detta är en fråga som har debatterats i kammaren även tidigare. I slutet av januari hade jag själv en interpellationsdebatt med finansministern om frågan, men hennes svar gjorde mig inte mer klok på varför man från regeringens sida föreslår en höjning. Kanske kan vi i dag få tydligare besked från de partier som står bakom förslaget.

För knappt ett år sedan, i maj 2022, beslutade en enig riksdag att sänka mervärdesskatten på vissa reparationer av bland annat cyklar, skor och kläder. Detta gjordes för att uppmuntra fler konsumenter att laga och ändra redan tillverkade varor i stället för att köpa nytt. Sänkningen ansågs kunna bidra till en mer hållbar användning av produkter och leda till att steg tas mot en mer cirkulär ekonomi.

Då var alltså riksdagen överens om att detta var rätt väg att gå, men sedan dess har något hänt.

Några månader senare - i höstas - var ett av de första förslag som regeringen presenterade i stället att höja mervärdesskatten för vissa reparationer. Det hade alltså skett en totalomvändning på bara några månader. Detta blir än mer anmärkningsvärt när man tänker på valrörelsen, där Moderaterna lovade att inte höja några skatter under den mandatperiod som vi nu är inne i. Men ännu en gång har Tidöpartierna sagt en sak före valet och en annan sak efter valet. Löftesbrotten börjar bli många nu.

Under rubriken Effekter för miljön tar regeringen själv upp följande i propositionen: "Att reparera en vara i stället för att köpa en ny innebär i många fall att en mindre mängd råvaror och mindre energi behöver tas i anspråk, att utsläppen av miljöskadliga ämnen blir lägre och att mängden avfall minskar." Det är alltså helt klart att regeringen delar uppfattningen att sämre incitament för konsumenterna att laga och reparera skadade produkter är sämre för miljön, men ändå väljer man att gå fram med ett förslag om höjd moms.

Fru talman! Enligt en prognos för 2023 från EU-kommissionen hamnar Sverige längst ned på listan över ekonomisk tillväxt. Alltså går svensk ekonomi sämst i Europa. Ekonomin väntas krympa med 0,8 procent under 2023, och Sverige ser därmed ut att bli EU:s enda medlemsland med negativ tillväxt. Vi vet sedan tidigare att en lågkonjunktur väntar och att människor riskerar att bli arbetslösa, vilket även EU-kommissionen tar upp i sin rapport.

Att Sverige befinner sig i en svår ekonomisk situation råder det alltså ingen tvekan om, och att regeringspartierna i detta läge vill stärka statskassan är kanske inte så mycket att säga något om. Enligt regeringens egna uträkningar innebär den höjda mervärdesskatten på vissa reparationer att statskassan stärks med upp till 60 miljoner kronor i år. Det är förstås inte småpengar, men i förhållande till hela budgeten är summan nästan försvinnande liten, särskilt när man tänker på att skatten har sänkts för oss höginkomsttagare och att staten därigenom beräknas tappa intäkter på 13 miljarder kronor i år. Det är alltså över 200 gånger mer än den intäktsökning som beräknas komma från höjningen av mervärdesskatten på vissa reparationer.

I min interpellationsdebatt med finansministern fick jag svaret att ett syfte med höjningen var att finansiera försvaret. Då är det värt att notera att intäktsökningen i det här fallet inte skulle räcka till mer än en hundradels ubåt.

Kanske är fler skattehöjningar och momsjusteringar att vänta. Enligt propositionen är regeringens utgångspunkt att mervärdesskatten ska vara enhetlig och att normalskattesatsen på 25 procent ska tillämpas. Detta kan förstås tolkas som att fler momshöjningar är att vänta, men än så länge är det bara den aktuella mervärdesskatten på vissa reparationer som föreslås höjas.

Det är verkligen en anmärkningsvärd prioritering från regeringen. Den enda skattehöjning som föreslås ger förhållandevis små intäkter samtidigt som den enligt både regeringen själv och flera remissinstanser kommer att leda till sämre resurshushållning och att miljöbelastningen från nyproduktion ökar. För mig är det en tydlig signal om hur högt, eller snarare lågt, regeringen och regeringspartierna prioriterar miljön. Ännu mer anmärkningsvärt blir det i ljuset av att riksdagen för mindre än ett år sedan, som sagt, var enig om att sänka nämnda moms till 6 procent.

Fru talman! Jag vill fråga företrädarna för riksdagsmajoriteten hur de ser på de småföretagare som nu riskerar att få mindre marginaler när fler väljer att köpa nya varor i stället för att reparera gamla. Höjd skatt på reparationer riskerar att slå mot antalet jobb precis när vi går in i en lågkonjunktur. Det finns också farhågor om förlust av kompetens, som snarare behöver höjas om vi ska få en handel med bättre hållbarhet.

Moderaterna och övriga partier i regeringen och regeringsunderlaget brukar säga att de står upp för småföretagarna. Är det vad de gör nu?

Det går såklart att argumentera för att priset för en enskild cykelreparation eller lagning av en sko inte påverkas så mycket av den föreslagna momshöjningen. Faktum kvarstår dock: Många småföretagare upplevde en ökad tillströmning av kunder när momsen sänktes förra året, och de känner nu välgrundad oro för en motsatt effekt.

Jag och vi socialdemokrater är fortfarande oroliga för hur majoritetspartierna väljer att prioritera miljön, och vi tycker att det är beklagligt att den föreslagna momshöjningen kommer i detta ekonomiska läge. Med hänvisning till Socialdemokraternas budgetmotion för 2023 anser vi att den reducerade mervärdesskatten på reparationer bör kvarstå, men för att värna en ordnad och sammanhållen budgetprocess avstår vi från att delta i beslutet. Vi har redogjort för vår inställning i ett särskilt yttrande.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till utrikesminister Billström.

Sverige når sin sämsta placering på över tio år i Transparency Internationals årliga korruptionsindex, detta samtidigt som regeringen lägger ned utredningen om korruption och otillåten påverkan i offentlig verksamhet och näringsliv. Sverige är ett av de länder i Västeuropa som har privatiserat flest offentliga verksamheter, vilket innebär stora korruptionsrisker. Vi har även problem med organiserad brottslighet, som också är en stor riskfaktor för just korruption.

Jag vill därför fråga statsrådet vad regeringen avser att göra för att korruption inte ska bli ett allvarligt problem i vårt land.

Herr talman! Finansministern säger emot sig själv när hon först i sitt svar säger att momshöjningen, som innebär 60 miljoner i år, kommer att gå till polisen och försvaret - vi vet båda att pengarna just inte kommer att räcka till något alls när det gäller försvaret - och sedan kritiserar oss för att vi har en tanke om hur vi ska kunna bekosta försvaret. Vi vet båda att försvaret behöver stärkas.

Jag blir inte heller lugnad av finansministerns svar när hon talar om miljön och hushållens ekonomi. Jag är fortfarande orolig för hur regeringen prioriterar miljön och hushållens ekonomi. Vi befinner oss i en klimatkris, och de ekonomiska orosmolnen hopar sig. Är det verkligen läge att göra det dyrare för småföretagare som reparerar prylar och därigenom minskar miljöpåverkan när äldre varor kan få ett nytt liv?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet även att fler hushåll har svårt att få ihop vardagen med ökade kostnader. Man kan då fråga sig om det verkligen är rätt läge att göra reparationer dyrare.

Men framför allt konstaterar jag att min andra fråga i interpellationen fortfarande inte har blivit besvarad. På vilket sätt avser ministern och regeringen att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande? Finansministern hänvisar här till en utredning som den tidigare socialdemokratiska regeringen beslutade om. Att den utredningen fortsätter är självklart positivt, men visst borde Sveriges regering kunna presentera några egna tankar om hur den nödvändiga omställningen ska genomföras?

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar återigen finansministern för svaret. Vi har ju alla en valrörelse i färskt minne - en valrörelse där Moderaterna lovade att inte höja några skatter under den mandatperiod vi nu är inne i. Men ännu en gång har regeringen sagt en sak före valet och en annan sak efter valet. Vi ser att löftesbrotten börjar bli många nu.

När den dåvarande socialdemokratiska regeringen presenterade ett förslag om en beredskapsskatt för att finansiera utbyggnaden av försvaret var Elisabeth Svantessons kommentar följande, som hon själv alldeles nyss läste upp: "Det är bara lata regeringar som måste höja skatten, för att man inte förmår att prioritera."

Nu, ganska exakt ett halvår senare, är Svantesson finansminister och står och försvarar en skattehöjning som delvis syftar till att finansiera just försvaret, även om intäktsökningen i det här fallet inte skulle räcka till mer än en hundradels ubåt och täcka mindre än en halv procent av det intäktsbortfall som sänkningen av skatten för höginkomsttagare innebär. Om regeringen är lat vet jag inte, men det är verkligen en total förändring av argumentationen som har skett sedan valdagen.

Finansministern säger att det inte finns några förslag om ytterligare höjda skatter men verkar inte helt utesluta det. Som sagt skriver regeringen i propositionen att utgångspunkten bör vara en enhetlig moms på 25 procent. För mig låter det som utpekande av en framtida riktning där fler mervärdesskatter kan komma att höjas. Kan finansministern ge ett tydligare besked om hur hon ser på nivåerna - är finansministerns mening att momsen alltid bör vara 25 procent, och kommer regeringen att ta fler steg i den riktningen? På vilka varor, tjänster och produkter kan väljarna i så fall förvänta sig högre priser?

Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret. Att Sverige befinner sig i en utmanande ekonomisk situation råder det ingen tvekan om, och att regeringen i det läget vill stärka statskassan finns det inte mycket att säga om - särskilt inte när de ökade intäkterna ska gå till polisen och försvaret, enligt ministerns svar.

Men enligt regeringens egna beräkningar innebär den höjda mervärdesskatten på vissa reparationer att statskassan stärks med upp till 60 miljoner kronor i år. Det är förstås inte småpengar, men i förhållande till hela budgeten är summan nästan försvinnande liten, särskilt när man tänker på att regeringen har sänkt skatten för oss höginkomsttagare och därigenom beräknas tappa 13 miljarder kronor i år. Det är alltså över 200 gånger mer än den intäktsökning som beräknas komma från höjningen av mervärdesskatten på reparationer.

Finansministern säger i sitt svar att regeringen inte har ytterligare förslag om förändringar av mervärdesskatter på varor och tjänster, trots att de i propositionen själva skriver att utgångspunkten bör vara en enhetlig mervärdesskatt och tillämpning av normalskattesatsen på 25 procent.

En enda skatt ska alltså höjas, enligt finansministern, och då väljer regeringen att driva igenom en skattehöjning som enligt propositionen kommer att leda till en sämre resurshushållning och till att miljöbelastningen från nyproduktion ökar. Det är verkligen en anmärkningsvärd prioritering från regeringen att den enda momshöjning som föreslås ger förhållandevis små intäkter och enligt både regeringen och flera remissinstanser kommer att ha en negativ inverkan på miljön. För mig är detta en tydlig signal om hur högt, eller snarare lågt, regeringen prioriterar miljön. Ännu mer anmärkningsvärt blir det i ljuset av att riksdagen för mindre än ett år sedan var enig om att sänka nämnda skatt till 6 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kan finansministern förklara vad som har hänt sedan maj förra året, som har lett fram till denna totalt motsatta bedömning?

Jag vill också fråga finansministern hur hon ser på de småföretagare som nu riskerar att få mindre marginaler när fler väljer att köpa nya varor i stället för att reparera gamla. Höjd skatt på reparationer riskerar att slå mot antalet jobb precis när vi går in i en lågkonjunktur, och det finns också farhågor om en förlust av kompetenser som snarare behöver öka om vi ska få en handel med bättre hållbarhet.

Moderaterna och övriga partier i regeringen och regeringsunderlaget brukar säga sig stå upp för småföretagarna. Anser finansministern att de lever upp till detta genom den här skattehöjningen?

(Applåder)

Herr talman! Just nu pågår en global klimatkapplöpning där företag tävlar om att ta fram tekniker och produkter som ersätter de fossila. Det är viktigt att vi ser till att de nya tekniker och jobb som klimatomställningen skapar hamnar i Sverige. Det är länderna i framkant av omställningen som kommer att se högst tillväxt och flest jobb, inte de som fortsätter att vara beroende av fossila bränslen. Vi måste se till att jobben skapas i Sverige.

Socialdemokraternas satsningar har möjliggjort en grön industriell revolution. Vi kan nu se att Sverige är på väg att bli en supermakt inom batteritillverkning.

I augusti i år meddelade AB Volvo att företaget har för avsikt att etablera en storskalig batterifabrik i min hemkommun Mariestad. Vid jämförbara etableringar påverkar satsningar av denna storlek en hel region. Det kommer att handla om flera tusen anställda i fabriken och därutöver ytterligare två till tre arbetstillfällen runt om i Skaraborg per arbetstillfälle i fabriken. För att lösa detta kommer gemensamma resurser att behövas, från lokala och regionala men även nationella aktörer.

Att få en så här stor investering för en kommun med knappt 25 000 invånare är en enorm möjlighet. Men oj vilka utmaningar vi också står inför för att klara kompetensförsörjning, infrastruktur, energitillförsel och tillgång till bostäder! Samtidigt som man satsar på den här tillväxten behöver man också se till att den mjuka infrastrukturen hänger med - att det finns bra förskolor och skolor, att personalen räcker till äldreomsorgen och att välfärden växer i takt med antalet invånare och arbetstillfällen. Detta är något som alla kommuner som står inför stora industrietableringar behöver hantera, och för att vi ska klara det behövs statligt stöd.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen gav bara några dagar efter nyheten om AB Volvos etablering i Mariestad besked om att en batterisamordnare skulle tillsättas. Samordnaren skulle identifiera utmaningar och hinder samt underlätta för samverkan mellan aktörer.

Det är inte många år sedan den förra moderata statsministern sa att industrin var basically gone. Sedan dess har en socialdemokratisk regering bidragit till den renässans svensk industri fått genom att ta ledartröjan i den gröna omställningen. Då blir man såklart orolig för hur industrin ska drabbas av att vi åter har en moderat statsminister.

Herr talman! Att den nya regeringens industripolitik fortsätter på den nu inslagna vägen är absolut nödvändigt - dels för att företagen ska fortsätta välja att investera i Sverige och dels för att de kommuner som får möjlighet att växa tack vare stora industrietableringar fortsatt ska få förutsättningar att klara av det.

(Applåder)