Hanna Gunnarsson

Herr talman! Nej, vi är absolut inte rädda för USA. Det finns ingen anledning att vara rädd för USA, men vi vill inte ge dem möjligheten att bestämma över mark i Sverige. Vi vill inte ge dem den här typen av skattefrihet, och vi vill inte att de amerikanska frimärkena ska gälla. Vi vill inte ha det här avtalet.

De samarbeten man ska ha med USA måste göras på mer lika villkor. Det här är inte lika villkor. Det här är inte ett avtal som ger Sverige samma möjligheter i USA, utan det är något helt annat. Jag har också läst avtalet, och jag vet att det står om samtycke. Men jag vet också vad som står i alla de paragrafer där amerikanerna får en massa olika möjligheter att spärra av, att ha egna vakter och att ha lager som vi inte vet vad de innehåller. Detta gäller till och med utanför garnisonerna, i deras närhet. Vad innebär det för mig som bor i närheten av en garnison?

Kerstin Lundgren frågade om finansieringen av totalförsvaret. Jag tänker lite så här: Jag tror att försvarsbudgeten, som egentligen inte alls är en fråga för den här debatten, är en fråga där vi har landat i någonting som jag tror att vi alla kan vara relativt nöjda med. Jag skulle egentligen inte vilja lägga 2,6 Natoprocent på det militära försvaret, utan jag skulle vilja ha ett annat samhälle där vi inte skulle behöva göra det. Men jag tror alltså att vi har landat i någonting där vi har kunnat mötas på ett vettigt och bra sätt.

Det vi däremot vill och måste göra är att se till att den civila delen av totalförsvaret, som den här debatten inte alls handlar om, rustas upp och får en mycket bättre budget än vad som gäller i dag. Vi har ingen sjukvård som klarar av de värsta lägen som vi ibland pratar om; det ska vi vara medvetna om.

(Applåder)

Herr talman! Ja, vi är emot DCA-avtalet rent principiellt. Det är ingen hemlighet. Det står i vår följdmotion, och jag har svarat på oräkneliga mejl om detta.

Vänsterpartiet är emot DCA därför att vi inte vill se den här typen av avtal som ger denna långtgående möjlighet att vara och verka i Sverige på egen kraft, som amerikanerna kan göra. Som jag sa i ett tidigare replikskifte är vi i Vänsterpartiet inte jättestora fans av övningar med amerikaner, men Sverige är nu med i Nato och vi får på något sätt acceptera att det är så det ser ut. Men vi vill att dessa övningar ska ske från fall till fall. Vi vill att det ska planeras en övning tillsammans och att man genomför verksamheten och sedan lämnar platsen. Man ska inte stanna kvar och bygga egna små områden eller enklaver på våra svenska garnisoner, där man själv kan stängsla in, vakta och ha sig.

Jag tycker inte att vi lurar väljarna. Jag tycker att vi har varit väldigt tydliga med vad vi tycker när det gäller vårt Natomotstånd och vårt DCA-motstånd. Vi har också varit tydliga med att Vänsterpartiet står bakom den totalförsvarsutbyggnad Sverige har. Vi har en enig försvarsberedning i alla frågor som rör den svenska uppbyggnaden av totalförsvaret. När det gäller finansieringen vet vi ännu inte vad regeringen vill göra.

När det handlar om utgifterna till det svenska totalförsvaret är det en ganska stor utökning som vi gör tillsammans, och det är jag väldigt nöjd och glad över. Det är klart att det hade varit bättre om världen hade sett ut på ett annat sätt, men jag är glad över att vi tillsammans har kunnat göra de satsningar och fattat de beslut om det svenska totalförsvaret som vi har gjort. Men jag vill inte ge mark till amerikanska soldater på det här sättet.

Herr talman, ärade kollegor och statsråd! Hej till alla er som sitter på läktaren eller hemma och lyssnar direkt eller i efterhand.

I dag debatterar vi DCA-avtalet. Det är ett försvarsavtal som Sverige har skrivit med USA. Vänsterpartiet är emot, och vi kommer att rösta nej. Vi har också krävt en bordläggning, så kallad vilandeförklaring, för att ge mer tid till folklig debatt i det stora ärendet. Vi vet att många människor är engagerade i frågan om DCA, och debatten har kanske drunknat lite i att det har varit ett EU-val.

Herr talman! Jag ska inte upprepa det som min partikamrat Håkan Svenneling sa i debattens början, men jag vill ändå presentera några av Vänsterpartiets argument.

För det första är vi principiellt motståndare till ett avtal som ger USA långtgående rättigheter och möjligheter på svensk mark. För ordningens skull vill jag säga att vi hade varit emot ett sådant avtal även om det hade varit ett annat land än USA som hade velat skriva ett avtal.

För det andra innehåller DCA-avtalet långtgående möjligheter att döma enligt annan rätt än i Sverige.

För det tredje innehåller avtalet en skattefrihet för amerikanska soldater. Det gäller inte bara soldater utan också anhöriga och anställda i olika företag. Sådant gillar vi inte.

För det fjärde ger avtalet USA tillgång till svenska militära garnisoner och övningsområden. Det är en stor möjlighet att inte bara vistas där för amerikanska soldater utan också bestämma över platserna. Så vill vi inte ha det. På svenska militära garnisoner ska den svenska Försvarsmakten bestämma, kontrollera och spärra av när det behövs.

För det femte ger DCA-avtalet Sverige mycket liten möjlighet att veta vad det är som amerikanerna tar med sig in och förvarar i Sverige. Vi menar att det alltid bör vara Sverige som slutligen stänger dörren till ett lager, håller i nyckeln och därmed vet vad som finns i lagret.

För det sjätte handlar det såklart om kärnvapen. Som har nämnts flera gånger i debatten hör Vänsterpartiet att regeringen och andra partier säger att kärnvapen inte är aktuella i Sverige, och därför borde vi så snart som möjligt stifta lag mot kärnvapen.

Herr talman! I ett avtal som är 30 sidor långt, som har förhandlats under mycket lång tid, försvarsministern beskrev det som ett omfattande arbete, har man lagt tid att skriva in regler för bilbesiktning, för körkort, för frimärken - ja, ni hörde rätt - och en hel massa skattefrågor, men ingenting om sådana viktiga frågor som om det ska vara kärnvapen på svensk mark. Det är otydliga skrivningar öppna för tolkningar om hur allvarliga brott ska hanteras. Detta är, herr talman, att sila mygg och svälja kameler.

Jag vill lägga fokus på några andra saker som inte har nämnts så ofta i debatten. Sverige är inne i en mycket stor uppbyggnad av det svenska totalförsvaret. Vi är överens om det i kammaren. Vi är även överens om utgifterna, men ännu inte finansieringen. Vi ser fram emot regeringens förslag till finansiering senare i höst.

Uppbyggnaden av det svenska totalförsvaret, specifikt det militära försvaret, som är aktuellt i dag, tar mycket tid och resurser i anspråk. Antalet värnpliktiga ska öka, fler officerare ska utbildas, fler soldater och civila ska anställas, fler fordon ska köpas in och andra olika typer av vapensystem. Det behöver byggas garage, och det behöver byggas hallar och förvaring. Dessutom håller vi på att sätta upp helt nya regementen, vilket tar mycket tid och kraft.

Utöver detta ska vi nu upplåta plats till amerikanska soldater. Det kan tyckas som en mindre fråga i sammanhanget, när vi ändå pratar om så många stora frågor. Men det handlar om att vardagen ute på våra garnisoner ska fungera. Om även amerikanska soldater, verksamheter och lager ska få plats kommer någon att behöva fatta beslut och prioritera. Sängar till fler svenska värnpliktiga eller sängar till amerikanska soldater; jag vet vad jag väljer.

En annan fråga som jag vill ta upp, herr talman, som jag inte tycker har nämnts i debatten alls är frågan om markanvändning. Det är en ganska stor fråga i totalförsvarssammanhang.

Vi är stolta över vår svenska allemansrätt. Vi som bor i närheten av övningsfält vet såklart att vi inte kan springa runt på övningsfälten när som helst och hur som helst, och vi vet att det blir fler och fler övningar inom det svenska totalförsvaret. Men jag ser mycket stora risker med fler och större permanenta avspärrningar, framför allt om amerikansk trupp ska få bestämma.

Att vi i Sverige inte spärrar av mer än vad som krävs av vår egen försvarsmakt och inte avlyser mer än nödvändigt för övningarna är en viktig del av svensk folkförankring. Det gör att man fortfarande kan bo och verka i närheten av en garnison eller ett övningsfält.

Vi ser redan nu att det blir svårare för kringboende, för företagande, för turism, för bostadsbyggande och för kommunal service i närheten av våra garnisoner och övningsfält, och jag ser stora risker för att det kommer att bli värre med DCA-avtalet.

Herr talman! Jag ställer mig bakom de yrkanden som Håkan Svenneling gjorde tidigare i dag.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar försvarsministern för frågan. Det gör jag väldigt gärna.

Vårt alternativ till DCA-avtalet - om man ser till avtalet i sig och inte till Nato som organisation, för det är ju faktiskt två olika saker - är att amerikaner som vill öva i och med Sverige ska få tillstånd till det vid varje enskilt tillfälle. Nu är vi inga stora fans av amerikanska övningar, men vi vill att den svenska försvarsmakten ska ha kontroll över vad som händer och var det händer. Ska det lagras någonting i Sverige ska vi vara de sista som stänger dörren. Det är vi som ska ha hand om nyckeln, och det är vi som ska veta vad som finns i lagren.

Det DCA-avtalet gör är att lämna bort all den makten till USA och säga: "Var så goda! Nu får ni vara här - det här är ert område. Vi kommer inte att titta eller störa, och vi kommer inte att ha synpunkter." Det är vår farhåga gällande avtalet, och det är därför vi inte vill ha avtalet över huvud taget, oavsett om det skulle stå någonting om kärnvapen i det eller inte. Vi vill i stället att den svenska försvarsmakten, vilket i förlängningen är riksdagen, har den kontrollen och inte lämnar över den till amerikanerna. Det är det vi ser som den största risken här.

Det gäller inte bara på regementesområdena, utan det gäller också i närheten av dem. Som försvarsministern vet bor jag precis i närheten av P 7, och vi vet inte hur det kommer att se ut framöver när det gäller möjligheten för lokalbefolkningen som bor runt omkring det fältet att använda det. I slutändan blir det en fråga om folkförankring.

Herr talman! Tack, försvarsministern, för att både försvarsministern och utrikesministern är här och tar debatten med oss den här sena timmen. Jag vet att det är många som ska ut och äta middagar och sådana saker, så vi ska skynda oss på.

Jag har en liten kort fråga. Samtidigt som vi nu skriver under DCA-avtalet är vi i ett uppbyggnadsskede av det svenska totalförsvaret. Det är vi överens om här i kammaren. Vi är överens om 2 procent av bnp och hela den biten. Det här kommer att ta tid, det kommer att ta kraft och det kommer att ta plats.

Något jag har funderat lite på när vi har haft den här diskussionen är därför hur det svenska totalförsvarets uppbyggnad och den plats som det kräver - vi ska ha fler värnpliktiga och fler officerare, och vi ska anställa mer personal - kommer att funka med att vi i alla fall enligt avtalet, även om vi inte vet var det landar i slutändan, också ska få plats med amerikanska soldater, lager och den plats som amerikanerna behöver för sin verksamhet. Det har jag inte riktigt kunnat komma runt i de diskussioner vi har haft, så jag skulle vilja höra hur försvarsministern ser på det.

Herr talman! Jag håller såklart med Magnus Berntsson - det gör vi alla här i kammaren - om att vi behöver stärka vår egen säkerhet. Det är därför vi har tagit fram en försvarsberedningsrapport och gjort en överenskommelse om bland annat 2 procent av bnp och en stor utbyggnad av totalförsvaret. Där har vi inga meningsskiljaktigheter alls. De debatterna sveper fram i kammaren utan problem.

Jag är också för både traktorer och rymden. Jag är även för nedrustning, vilket vi alla här i kammaren är.

Däremot vill jag ställa min fråga till Magnus Berntsson igen: Vilka fall av brottslighet menar ledamoten är "fall av betydelse", som ledamoten sa i talarstolen, när det gäller att ta tillbaka domsrätten?

Och varför behöver man skriva in paragrafer om frimärken i ett sådant här 30 sidor långt avtal men ingenting om de mest fruktansvärda vapen vi har, det vill säga kärnvapen? Hur ser ledamoten på den diskrepansen, att vi i avtalet behöver en frimärksparagraf men inte en kärnvapenparagraf?

Herr talman! Det är en väldig tur att de här debatterna spelas in, för jag tror att det finns en hel del saker som vi kommer att vilja gå tillbaka till i framtiden. Men egentligen hoppas jag att vi inte behöver gå tillbaka till de här grejerna och att det inte kommer att hända någonting över huvud taget.

Jag har suttit och funderat på något sedan hela debatten började för länge sedan. Man skriver ett avtal som är 30 sidor långt. Det är ganska detaljerat, och det innehåller diskussioner om körkort och frimärken och massvis med skattelagstiftning - vilket är en helt annan grej, som man också borde diskutera.

Men när det gäller andra saker som är väldigt viktiga väljer man att inte göra några regleringar. Det där stannar hos mig som någon form av fråga. Varför väljer man att skriva in att amerikanska frimärken gäller men har det som någon form av gentlemen´s agreement - förlåt att jag pratar engelska - att amerikanerna inte ska ta hit kärnvapen? Det är en fråga jag har till ledamoten. Behöver inte de stora frågorna regleras i ett sådant här avtal när de små frågorna regleras? Det gör mig väldigt förvirrad.

Ledamoten sa att man kan ta tillbaka domsrätten i fall av betydelse. Vilka fall tänker ledamoten är av betydelse när det gäller brottslighet?

Herr talman! Vänsterpartiet anser såklart att det endast är Ukraina som kan bestämma om förhandlingar ska ske och i så fall när, hur och om vad. En fred kräver såklart att Ryssland drar tillbaka sina imperialistiska trupper helt och hållet från Ukrainas territorium. Det var Ryssland som invaderade, och det är Ryssland som måste avsluta sitt krig mot den ukrainska befolkningen, dra tillbaka sina trupper och avsluta ockupationen.

Den åsikt som partiets representant framförde i den aktuella debatten är inte Vänsterpartiets åsikt, och det har vi förtydligat i flera intervjuer.

Herr talman! Debatten handlar alltså om Sveriges stöd till Ukraina.

Kriget har visat oss hur viktig den europeiska enigheten och solidariteten är. Den svenska försvarsindustrin arbetar för högtryck för att producera vapen och fordon till Ukraina.

Jag vill passa på att rikta ett stort tack till alla svenskar som på olika sätt är involverade i stödet till Ukraina. Jag vill också tacka försvarsministern för det goda samarbetet och den löpande information vi får från regeringen om det svenska stödet. Enigheten vi har här i riksdagen är väldigt värdefull.

Det är tydligt att omvärldens stöd till Ukraina kommer att behöva fortsätta under mycket lång tid. Det är med stor sorg vi konstaterar att det inte riktigt går att se slutet på kriget än, och det är med stor frustration vi tar emot rapporterna om behovet av vapen och ammunition i Ukraina, som överstiger det vi har lyckats skicka.

Vänsterpartiet anser att all svensk vapenexport i detta läge måste koncentreras till Ukraina. Det är såklart Ukraina som allra mest behöver det materiel vi kan producera och exportera just nu.

Vänsterpartiet anser också vi måste bli mycket hårdare när det gäller sanktionerna mot rysk energi, olja och gas. Sådana transporter finns fortfarande på svenska farvatten och i svenska hamnar, och detta måste få ett stopp.

Vänsterpartiet anser vidare att Ukrainas skulder behöver skrivas av så att landet får en chans att återhämta sig och bygga upp det som raserats av kriget.

Vi anser självklart att Putin måste ställas inför rätta för de krigsförbrytelser han och Ryssland har gjort sig skyldiga till under detta folkrättsvidriga krig mot Ukraina.

Herr talman! Hej till alla er som lyssnar hemma och på läktaren! Det är nu mer än två år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes efter år av ockupation av Krim. Ett fruktansvärt krig har följt, med många dödsoffer, splittrade familjer, stor förödelse, sönderbombade städer och sönderbombad infrastruktur samt många flyktingar. Generationer av barn kommer att växa upp med sorgen och minnena.

Rysslands invasion, ockupation och krig är såklart fullständigt oacceptabelt och strider mot allt vad folkrätten heter. Det måste fördömas med de allra starkaste ord. Angreppet är en kränkning av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet och innebär ett stort lidande för det ukrainska folket.

Rysslands imperialistiska krig mot Ukraina kräver att omvärlden stöder Ukraina militärt, humanitärt, ekonomiskt och diplomatiskt. Det militära stödet från Sverige handlar om vapensystem, ammunition och utbildning. Jag är väldigt stolt över all den utbildning av ukrainska soldater som svenska soldater från Försvarsmakten och hemvärnet har bidragit med både här hemma och i andra länder.

Sveriges stöd till Ukraina är och måste vara brett och långsiktigt. Tusentals av de miljoner människor som har tvingats fly från Ukraina har kommit till Sverige, och de behöver bättre möjligheter att ha ett bra liv här under den tid som kriget pågår. Vänsterpartiet anser därför att den låga dagersättningen till flyktingarna måste höjas. Att ge dem som har flytt från kriget en dräglig och trygg tillvaro i Sverige är också en del av det stöd som Sverige ger till Ukraina och den ukrainska befolkningen.

När kriget är slut ska Sverige vara en aktiv part i återuppbyggnaden av Ukraina utifrån den inriktning som den ukrainska befolkningen vill se.

Herr talman! Vi är många i denna kammare som har besökt Ukraina under det pågående kriget och som har varit med och tagit emot besökande delegationer från Ukraina här i riksdagen. Vi har på många sätt fått höra och med egna ögon se hur situationen är och vilka behov som finns. Vi är alla otroligt imponerade av ukrainarnas motståndskraft och försvarsvilja. Vi har också lärt oss mycket av det försvar, den kamp och den verklighet som pågår i Ukraina. Kriget har visat hur viktigt det är med den europeiska enigheten och solidariteten.

Herr talman! Ryssland måste förlora det här kriget. Ukraina ska inte tvingas lämna ifrån sig vare sig mark eller makt till Ryssland. Att man kan försvara sina gränser och sin befolkning är grundläggande för att Ukraina i framtiden ska kunna bygga upp och stärka sin demokrati och välfärden för befolkningen. Vänsterpartiet står därför bakom det humanitära, ekonomiska och militära stöd som Sverige skickar till Ukraina. Vänsterpartiet fördömer också den ryska invasionen och ockupationen.

Fru talman! Ärade ledamöter! Hej till alla er som sitter och lyssnar och tittar hemma!

I dag debatterar vi en stor mängd motioner på försvarspolitikens område som handlar om Försvarsmaktens personal, rekrytering och hur vi ser till att det är så bra villkor som möjligt för Försvarsmaktens personal.

Samtidigt som vi har den här debatten pågår också två andra viktiga verksamheter. Den första är den pågående värnpliktskongressen där Sveriges värnpliktiga har valt ombud. De har under veckan haft viktiga diskussioner om värnpliktigas utbildning, materiel, villkor och ersättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Personalförsörjning

Värnplikten garanterar en folkförankring av Försvarsmaktens verksamhet så att så många olika människor som möjligt med olika bakgrund och erfarenheter ska kunna delta i försvaret av Sverige och få de viktiga kunskaperna för att göra vårt land säkrare och tryggare för alla.

Jag hoppas att alla ombud på kongressen har haft en riktigt bra kongress med konstruktiva diskussioner och bra beslut. Nu under eftermiddagen ska eller har ett nytt pliktråd valts. Jag vill passa på att tacka det avgående pliktrådet för ett väldigt gott samarbete och önska det nyvalda pliktrådet lycka till.

Vänsterpartiet menar att Pliktrådets självständighet måste garanteras och att de värnpliktigas ersättning, som inte har justerats på väldigt många år, indexeras så att den följer med i samhällets prisutveckling.

Fru talman! Jag gör den här hälsningen till värnpliktskongressen inte bara för att vara trevlig. De ombud som har arbetat på kongressen är grunden för och framtiden för det svenska militära försvaret. Jag hoppas att många av ombuden och deras kamrater vill stanna kvar i Försvarsmakten eller väljer att arbeta i någon annan totalförsvarsviktig verksamhet framöver. Vi kommer att behöva väldigt mycket ny personal.

Den andra stora grejen som pågår just nu är Försvarsberedningen. Vi har just nu tagit paus för den här debatten. Vi ska snart slutförhandla vår rapport som vi presenterar i morgon. Den ligger till grund för det nya försvarsbeslutet som vi ska fatta i höst tillsammans med den rapport som vi gjorde om det civila försvaret. I morgondagens rapport kommer personalfrågorna att vara en viktig del. Det är lite olyckligt att den här debatten kommer i dag och inte i nästa vecka.

Fru talman! Vi lever i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Det är krig i Europa efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Det allvarliga omvärldsläget ställer vårt eget totalförsvar på prov och kräver att vi gör satsningar för att göra samhället mer robust. De som ska göra detta är personalen i både det militära och det civila försvaret. Försvarsmaktens verksamhet, precis som inom räddningstjänst, polis och liknande yrken, innebär stora risker, höga krav och att man är igång och arbetar dygnet runt.

De senaste åren har vårt samhälle genomgått flera stora kriser. Det gäller framför allt pandemin och nu också de följder som kriget i Ukraina får även här i Sverige. En av de stora lärdomarna som vi tar med oss är just betydelsen av välutbildad personal med goda arbetsvillkor, rätt verktyg och materiel. Det gäller även engagemanget hos vanliga människor att vara med och hjälpa till när det verkligen behövs.

Det är Försvarsmakten, Hemvärnet, de frivilliga försvarsorganisationerna, kommunernas frivilliga resursgrupper, Röda Korset och många fler både stora och små ideella föreningar som har gjort och gör enorma insatser.

Att arbeta med totalförsvarets skarpa arbetsuppgifter är inte ett lätt jobb. Vi är mycket tacksamma för alla som väljer att arbeta inom dessa yrken. De svåraste arbetsuppgifterna är nog de som görs utomlands.

Jag vill framföra ett speciellt stort tack till alla som åker eller har åkt iväg på internationella militära insatser. Vi har flera gånger de senaste åren sett evakueringar från konfliktzoner, och insatser vid jordbävningar, bränder och andra naturkatastrofer. Stort tack för era insatser!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Personalförsörjning

Fru talman! Personalen är totalförsvarets viktigaste resurs. I januari tillsatte regeringen en utredning om just personalfrågor. Det var väldigt efterlängtat och väldigt bra. Det finns många frågor att lösa på området.

Flera av de saker som utredningen ska arbeta med är sådant som det finns tillkännagivanden om härifrån riksdagen eller sådana saker där det redan nu finns en majoritet bland riksdagens partier. Utredningen fick väldigt lång tid på sig. Den ska vara klar den 1 juli 2025, alltså efter ett och ett halvt år av utredningsarbete.

Det är såklart bra att frågorna genomlyses ordentligt. Men en hel del av det som utredningen tittar på behöver lösas här och nu för att vi ska kunna behålla den personal vi har och kunna rekrytera fler.

Jag uppmanar försvarsministern att dela upp den utredning som är tillsatt och som pågår i delrapporter så att vi kan börja arbeta med de frågorna allteftersom. Frågor som jag tror att man skulle kunna lösa ganska snart är rätten till tjänstledighet för reservofficerare och tidsgränsen för anställning av soldater.

Fru talman! Vanligtvis brukar jag hålla ett ganska långt anförande om detta betänkande som behandlar motioner från allmänna motionstiden. Vi är dock mitt i Försvarsberedningens arbete och behöver återgå till det vi gör, så jag ska hålla mig lite kortare än vanligt. Men jag vill nämna några frågor.

Det gäller först jämställdheten. Kvinnors deltagande i försvars- och säkerhetsarbetet är avgörande för att hela samhället ska vara med och bidra och kunna stå emot kriser och akuta händelser. Försvarsmakten arbetar med jämställdheten, men det finns mer att göra. Det gäller framför allt utrustning, kläder och annan materiel som passar kvinnor.

Jag vill nämna löner, god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Det är saker som gör att personal vill stanna kvar och fortsätta att kunna göra ett bra jobb. Det finns många yrkesgrupper i Försvarsmakten, framför allt de civilt anställda, som har en annan arbetsmarknad som kan erbjuda högre löner och kanske till och med bättre arbetsvillkor.

Rätt utrustning är viktigt för att personalen ska kunna göra ett bra arbete. Det får inte saknas nödvändig personlig utrustning och materiel. De stora ökningar som vi har lagt till försvarsbudgeten de senaste åren måste gå till att lösa de akuta problemen och bristerna. Det är i slutänden en fråga om säkerhet.

Tolvårsgränsen för anställning av soldater anser vi i Vänsterpartiet behöver avskaffas. Jag ser fram emot att den utredning som försvarsministern har tillsatt kommer fram till bra lösningar om detta, och helst i morgon. Vi behöver det för att kunna behålla personalen i Försvarsmakten.

Fru talman! Jag vill slutligen yrka bifall till reservation nummer 18. Vänsterpartiet har bara en reservation i betänkandet det här året. Det är vår årligt återkommande motion om att ta bort systemet med att Försvarsmakten förser hovet med adjutanter.

Adjutanter är högt utbildade officerare med mycket erfarenhet som lånas ut för att hjälpa kungen och kronprinsessan med allehanda sysslor en månad om året enligt ett rullande schema.

Detta menar vi är slöseri med våra officerares tid. De behöver ägna sig åt sina arbetsuppgifter - att stärka och bygga upp det svenska militära försvaret, att utbilda värnpliktiga och genomföra övningar och sådant. Vi menar att adjutanterna bör kunna ersättas med civilt anställda.

Fru talman! Tack, försvarsministern, för det svaret! Jag tror att det hade varit väldigt bra om man hade kunnat gå fram lite snabbare med vissa frågor och eventuellt kunna göra delbetänkanden. Det är ju en del frågor som vi redan är eniga om. GSS/K-soldaterna och tolvårsgränsen är vi inte eniga om, och många partier vill förändra regelverket. Tjänstledigheten för reservofficerarna finns det ett tillkännagivande om. Det är likadant med Pliktrådets självständighet.

Jag tar med mig detta och hoppas att försvarsministern kan snabba på vissa grejer i utredningen.

Fru talman! Min fråga går till försvarsministern.

Försvarsberedningen är nu i sitt slutskede. Utan att avslöja någonting hade vi nyligen en väldigt intressant diskussion om personalfrågor. Personalen är såklart den viktigaste resursen, såväl värnpliktiga, soldater och civilanställda som officerare.

I januari tillsatte regeringen en utredning om personalfrågor i Försvarsmakten, väldigt efterlängtat och bra. Det är många frågor som tas upp där, som åldersgränser, villkor, Pliktrådets ställning, tjänstledigheter, tidsbegränsningen, krigsplaceringar och mycket annat som är viktigt.

Utredningen har fått väldigt mycket tid på sig. Den ska vara klar den 1 juli 2025. Den får ett och ett halvt år på sig, till efter nästa försvarsbeslut.

Min fråga till försvarsministern är: Kan ministern tänka sig att delar av utredningen om personalförsörjning kan redovisas tidigare än den 1 juli 2025?

Fru talman! Jag vill säga hej till alla som sitter och lyssnar hemifrån.

I dag debatterar försvarsutskottet motioner på området samhällets krisberedskap. Det är en debatt som återkommer årligen. Varje år när vi debatterar detta känns debatten väldigt aktuell. Vi hade först två år med pandemi, och efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har vi nu haft två år med krig i Europa. Vi lever dessutom med en pågående klimatkris, och vi vet att vårt samhälle blir utsatt för cyberattacker varje dag. Detta sätter vårt eget försvar och vår krisberedskap på prov och kräver att vi gör satsningar för att göra vårt samhälle mer robust och säkert.

Fru talman! De senaste årens händelser och de upplevelser som många människor har av både pandemin och det pågående kriget har satt stort fokus på frågor om krisberedskap och civilt försvar. För några år sedan var det kanske lite svårt för oss att föreställa oss vad en kris som påverkar hela samhället innebär eller att föreställa oss ett krig mitt i Europa. Uppmaningen om att ha en krislåda hemma kändes nog lite abstrakt för många. Men nu är vårt perspektiv på hur sårbart vårt samhälle är och betydelsen av att bygga det starkare annorlunda.

Vi lever nämligen i ett sårbart samhälle. På grund av privatiseringar och nedskärningar i stora delar av vår välfärd, framför allt sjukvården, vet vi att samhället i dag både är svårare att styra under en stor kris och har hål och brister även i ett normalläge.

Till det kommer de naturkatastrofer som är effekter av klimatförändringen. Det är alltifrån bränder och torka till översvämningar. Just översvämningar har under vintern och början av våren drabbat min hemort i Skåne. Vi har återigen blivit påminda om kraften som finns i vatten och den förödelse som översvämningar innebär.

Det har också nyligen varit ett stort och förödande oljeutsläpp i Blekinge och ett omfattande jordskred vid E6:an i Bohuslän. Dessa stora naturkatastrofer riskerar både människors liv och att leda till miljöförstöring och omfattande skador på egendom.

Efter varje kris måste vi bygga samhället starkare, så att vi kan möta nästa kris. Vi vet ju att de kommer igen. När en kris är över är det viktigt att vi lär oss av det som hänt och inte glömmer bort eller lägger det bakom oss alltför snabbt. Vi behöver utvärdera på alla nivåer och göra de förbättringar som krävs för att kunna möta framtida kriser, även om vi vet att de inte kommer att se likadana ut i morgon som de gjorde i går.

Vi behöver också fortsätta att stärka samhällets motståndskraft. Det gör vi inte genom att fortsätta göra nedskärningar i offentlig sektor, låta verksamheter leva på miniminivåer av ekonomiska resurser eller privatisera samhällsviktig verksamhet. En sådan utveckling, som vi ser i dag, gör krisberedskapen sämre.

Fru talman! Kommuner och regioner har ett grundläggande och mycket stort ansvar för att planera hur verksamheter som sjukvård, äldreomsorg och förskola ska kunna fortsätta vara igång under stora kriser. Det kräver resurser, förberedelser, samarbete, kunskapshöjning och övningar. Vi behöver också återta samhällsviktiga verksamheter, framför allt inom välfärden, i offentlig regi.

Vi vet att verksamheter som går på knäna redan när det är lugnt i samhället har svårt att växla upp om vi hamnar i en stor kris. För att verksamheten ska fungera i händelse av kris krävs det att personalen inte är underbemannad eller utarbetad redan från början.

Vi behöver ha en fullt finansierad sjukvård och äldreomsorg som har de resurser som behövs och personal med såväl högre löner som bättre arbetsvillkor och tid för vidareutbildning. Fler måste vilja ta jobben i välfärden och kunna jobba både i normalläge och under stora kriser. Man ska kunna känna stolthet, kunna gå till jobbet varje dag och orka jobba hela vägen fram till pensionen.

Vi har ett gemensamt ansvar för att göra vårt samhälle starkt och motståndskraftigt. För Vänsterpartiet är det självklart att jämlika samhällen, där vi planerar, finansierar och genomför saker tillsammans, är starkare samhällen. Under kriser ser vi att hjälpsamheten och solidariteten ökar. Det finns en grundläggande vilja och strävan att hjälpas åt när svåra saker händer.

Fru talman! Samtidigt som vi står här och debatterar pågår krigen i Ukraina och i Gaza. Vi vet att dessa två krig leder till att människor dör och att samhällen slås i spillror. Vi behöver allihop arbeta för en fredligare och säkrare värld, såväl här hemma som i Ukraina och i Gaza.

Invasioner och ockupationer måste upphöra. Människor måste få makt att bestämma över sina egna liv och de samhällen de lever i genom att bygga demokrati, jämlikhet, säkerhet, trygghet och bra välfärd för alla.

Fru talman! När man läser detta betänkande ser man hur många olika frågor krisberedskapen berör. Det är alltifrån klimatanpassning till brandsäkerhet och fyrverkerier.

Vänsterpartiet har tre motioner att ta upp i den här debatten.

En av våra motioner handlar om bostadspolitiken. Vi kräver bättre tillsyn av brandsäkerheten i flerfamiljshus. Enkla saker som fungerande brandvarnare, som testas regelbundet, är en åtgärd som räddar liv.

En annan av våra motioner handlar om att MSB på nytt bör skicka ut broschyren Om krisen eller kriget kommer till alla som bor i Sverige. Broschyren skickades ut första gången 2018. Det har hänt väldigt mycket sedan dess, och den behöver skickas ut igen. Och nu är det faktiskt så, fru talman, att regeringen har gett MSB i uppdrag att skicka ut broschyren. Man skulle alltså kunna säga att vår motion har blivit bifallen.

Den reservation som jag vill lyfta fram är nummer 1 om organisering av frivilliga. Vi vet från tidigare kriser att frivilliga insatser och volontärarbete är väldigt viktigt för att hantera och mildra de kriser vi upplever. Det kan handla om allt från att handla mat, som under pandemin, till att ta hand om skadade djur, som under det senaste oljeutsläppet i Blekinge. För att frivilliga ska kunna hjälpa till på bästa sätt krävs organisering och utbildning. Det kan göras inom ramen för en frivillig resursgrupp, FRG, i kommunen. Sådana kan göra väldigt stora insatser under kriser, och vi i Vänsterpartiet anser därför att frivilliga resursgrupper bör finnas i alla kommuner och att detta bör utredas.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nummer 1.

Fru talman och ärade ledamöter! Hej, alla som sitter och lyssnar och tittar hemma! Samtidigt som vi står här och debatterar pågår kriget i Ukraina och kriget i Gaza. Det är två krig som här och nu gör att människor dör och samhällen slås i spillror.

Vi behöver alla arbeta för en fredligare och säkrare värld, både här hemma, i Ukraina och i Gaza. Invasioner och ockupationer måste upphöra. Människor måste få makten att bestämma över sina egna liv och det land som de lever i och genom demokratiska val bygga samhällen som är säkra och trygga men också demokratiska och jämlika och som har en bra välfärd för alla.

Fru talman! Vi debatterar i dag betänkandet Militära frågor, som innehåller motioner om ett stort antal olika ämnen som berör det militära försvaret. Just nu är vi på upploppet av Försvarsberedningens arbete, där vi diskuterar och försöker komma överens om det svenska totalförsvarets framtida utveckling.

Det är ett väldigt intressant och givande arbete. Jag rekommenderar och uppmanar alla utskott och politikområden att försöka arbeta på det sättet och försöka hitta likheter och komma framåt mellan partierna. Det finns en styrka i att försöka komma överens.

Vi lever i en tid där behovet av att bygga upp hela vårt totalförsvar är uppenbart. Det fruktansvärda kriget i Ukraina har med all önskvärd tydlighet visat att vi lever i en mer osäker tid. Det är krig i vår närhet, och Ryssland är ett imperialistiskt land. Vänsterpartiet stöder därför förstärkningarna av Sveriges militära försvar.

Samtidigt måste vi prata om totalförsvaret ur ett brett perspektiv. Vårt samhälle och vår värld hänger ihop. Det militära försvaret skyddar våra gränser, och det civila försvaret skyddar våra samhällen. Samhället måste fungera här och nu men också under en stor kris och i värsta fall ett krig. Då måste alla verksamheter kunna skala upp och fortsätta arbeta, men förmodligen under betydligt sämre förutsättningar. Men om personalen i sjukvården går på knäna redan i normalläget och infrastrukturen brister redan nu kommer vare sig sjukvården eller infrastrukturen att kunna klara av en kris eller i värsta fall ett krig.

Fru talman! Vi är alla beroende av att vi har ett fungerande samhälle att leva i för vår överlevnad, ett robust samhälle med hållbara system där vi har mat och vatten, frisk luft och biologisk mångfald. Utan detta fungerar inte våra samhällen. Utan vatten och mat, luft att andas och bin och insekter som ser till att vi kan odla vår mat kommer vi inte att kunna klara oss. Det blir mer och mer uppenbart för oss alla hur totalförsvaret hänger ihop och hur varje litet bi faktiskt är en del av hela vårt totalförsvar. Utan bin blir det ingen odling, ingen försörjningstrygghet och inget robust samhälle vid kris och krig.

När denna debatt har hållits tidigare år har vi i Vänsterpartiet haft fokus på klimat- och miljöfrågorna. Vi lever trots allt i en klimatkris. Vi har pratat om Vättern, som är en av våra stora dricksvattentäkter och som måste säkras, trots ökade militära övningar runt omkring och över sjön. Vi har pratat om vindkraften som måste kunna byggas ut runt våra kuster samtidigt som Försvarsmakten får plats och utrymme att öva och bedriva verksamhet. Vi har också pratat om utsläppen av PFAS från de av våra flygplatser och övningsfält där både militär och räddningstjänst har övat.

När det gäller utsläppen av PFAS kom alldeles nyligen en dom där Försvarsmakten döms att betala för sanering och rening av vattnet i Uppsala. Det är en dom som vi välkomnar. Det är viktigt att den som orsakar ett utsläpp också ansvarar för rening och uppstädning av detsamma, och när det gäller dricksvatten är utsläppen ännu allvarligare.

En annan viktig fråga att hantera är att Försvarsmakten måste ha bra kontakt med kringboende runt regementen, flottiljer och övningsfält. När övningsverksamheten nu ökar och Försvarsmakten byggs ut finns det risk för konflikter om användning av mark, om buller och om avspärrningar under övningar. Det här är problem som Försvarsmakten har ett stort ansvar att hantera och mildra så att boende, näringsliv, jordbruk och friluftsliv kan fortsätta att leva och fungera i närheten av övningsfälten.

Fru talman! Vänsterpartiet har i år en enda motion i det betänkande vi debatterar, och den handlar just om att se helheten. Militära och civila myndigheter måste samarbeta bättre och närmare för att hantera stora kriser och tillsammans bygga upp totalförsvaret. Det finns resurser och kunskaper inom Försvarsmakten som bör komma det civila samhället mer till godo. Det gäller till exempel CBRN, alltså farliga ämnen, minröjning och informationssäkerhet, men även många andra saker. Samhällets resurser måste ses som en helhet - det är så vi hanterar kriser och stora olyckor på bästa sätt.

Jag yrkar därmed bifall till reservation 10.

Herr talman, och hej till alla som lyssnar där hemma! Betänkandet och debatten handlar om en del av de motioner som skrevs under allmänna motionstiden. Vänsterpartiet har ingen egen motion, men jag tillåter mig att säga lite saker ändå.

Vi befinner oss i ett allvarligt världsläge. Kriget i Ukraina har nu pågått i nästan två år. Många flyktingar därifrån har kommit till Sverige, och precis som många andra flyktingar lever de under svåra ekonomiska förhållanden med en ersättning på 71 kronor per dag. Detta måste vi tillsammans göra någonting åt. Det pågår också ett krig i Gaza med stor förödelse och många döda civila. Därtill finns andra hot. Till exempel har vi den senaste tiden haft flera stora cyberattacker mot Sverige. Klimatförändringarna medför stora problem. Där jag bor är det nu översvämningar, vilket orsakar stora problem både i infrastrukturen och för de boende. Vidare möts vi hela tiden av propaganda och påverkanskampanjer som har till syfte att påverka vår syn på världen och vårt beslutsfattande.

Herr talman! Jag ska göra några nedslag i hur Vänsterpartiet ser på totalförsvaret, och jag gör det ur ett brett perspektiv eftersom totalförsvaret är ett mycket brett område.

Som vänsterpartist börjar jag alltid i välfärden. Sjukvården har en väldigt stor uppgift i totalförsvaret, och har vi inte en fungerande sjukvård i normalläge i fredstid kommer vi inte att ha det när allt blir mycket svårare under stora kriser eller i värsta fall krig. Den sjukvård vi har nu är den som ska fungera under kris och krig, minus alla dem i sjukvården som behöver göra annat. Vi behöver också ha en förskola som fungerar bättre, även när läget blir mycket allvarligt, och vi behöver ha ett socialt arbete som ger en mycket tryggare befolkning än vad vi nu har för att kunna hålla ihop om något allvarligt händer.

Herr talman! Även investeringar är en del av totalförsvaret. Det handlar bland annat om energi och den mycket viktiga järnvägen. Jag var i nordligaste Sverige för ett några dagar sedan, och där är Malmbanan åter ur funktion på grund av en urspårning. Vi behöver mycket bättre infrastruktur för att hela totalförsvaret ska fungera.

Vi måste också göra något åt privatiseringarna. Vi behöver ha mycket mer offentligt ägande och offentlig styrning i samhällsviktig verksamhet. Verksamheterna måste kunna samordnas i stora kriser, och vi måste kunna se helheten och ha kontroll över sjukvård, äldreomsorg och annat som är viktigt i stora kriser och i värsta fall krig.

När vi har privatiseringar med massvis av olika aktörer som är inne i välfärden är det väldigt svårt att hantera detta om det blir ett allvarligt läge. Detsamma gäller utländskt ägande. Vi har en hel del samhällsviktig verksamhet i Sverige som ägs av utländska intressen. Det är ett stort problem, framför allt om vi hamnar i ett betydligt allvarligare läge. Det är ett stort problem rent demokratiskt i dag, men det blir mycket svårare om vi faktiskt hamnar i stora kriser eller krig.

Herr talman! Vi behöver göra något åt jämlikheten i Sverige. Vi lever i ett land där vi ser stora och växande klyftor. Jag läste en artikel senast i dag om den ökade hemlösheten för barn, alltså för vräkta barnfamiljer som inte har en trygg bostad. Ska vi bygga ett samhälle där vi har en hög försvarsvilja och där vi kan försvara vårt land i stora kriser eller i värsta fall krig så behöver vi ha en befolkning som känner samhörighet och tillhörighet och där vi har jämlikhet, annars kommer vi inte att kunna vara det trygga land som vi behöver.

När det gäller det militära försvaret, herr talman, måste vi ta tag i personalfrågorna på riktigt. Det handlar om löner, om arbetsmiljö, om att fortsätta arbeta mot trakasserier på olika sätt, om att se till att vi har arbetsvillkor som funkar och om att göra oss av med den konstiga tolvårsregeln som gör att soldater inte får arbeta mer än tolv år.

Framför allt handlar det om att lösa frågan om personlig utrustning. Vi är helt överens om detta i partierna, men någonstans finns det problem som gör att man inte kan köpa in termosar, skidor, handskar eller kängor - sådant som man behöver. Det är otroligt underligt, och detta måste lösas.

Till detta kommer den utlandstjänstgöring som kommer att öka, eller förändras, med ett eventuellt blivande Natomedlemskap i framtiden. Vi vet att vi kommer att ha ganska många anställda ute på utlandsuppdrag, och vi behöver se till att villkoren fungerar för hela familjerna, inte bara för den som åker ut.

Herr talman! Slutligen vill jag lyfta engagemanget. Försvarsviljan kräver ett engagemang hos människor på många olika sätt. Det handlar inte om att alla måste gå med i hemvärnet, utan det handlar om de frivilliga försvarsorganisationerna, som vi verkligen måste lyfta fram hela tiden, men också resten av civilsamhället. Vi har stora idrottsföreningar och organisationer, såsom Scouterna eller Friluftsfrämjandet, som behöver kunna vara med och hjälpa till vid stora kriser och i värsta fall krig.

Herr talman! Vi har väldigt mycket framför oss att göra. I Försvarsberedningen sitter vi heldagar under en tid framöver. Vi behöver kunna hjälpas åt över partigränserna för att kunna lösa dessa frågor på bästa möjliga sätt.

Herr talman, ärade riksdagsledamöter och ni som tittar där hemma! Det är nu mer än ett och ett halvt år sedan Rysslands fullskaliga invasion av och fruktansvärda krig mot Ukraina inleddes efter år av ockupation av Krim.

Krig är alltid det värsta som finns. Det leder alltid till många dödsoffer, sönderslagna familjer, stor förödelse med sönderbombade städer och infrastruktur, väldigt många flyktingar och generationer av barn som växer upp med konsekvenserna, sorgen och minnena.

Rysslands invasion, ockupation och krig är givetvis fullständigt oacceptabla. De strider mot allt vad folkrätten heter och måste fortsätta att fördömas med de starkaste orden. Invasionen är oprovocerad, olaglig och oförsvarlig. Angreppet är en kränkning av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet och innebär ett stort mänskligt lidande för det ukrainska folket. Det är mycket viktigt att världen fortsätter med och utökar de ekonomiska sanktionerna, slutar köpa rysk olja och gas och sätter ännu större press på de oligarker som gömmer sig och sina tillgångar utanför Ryssland.

Putins regim är även ett hot mot alla de invånare som motsätter sig detta styre och som inte passar in i det samhälle som Putin vill bygga. För ryska människorättsaktivister, hbtqi-personer, feminister, urfolksföreträdare, miljörörelser och rysk politisk opposition är den egna regimen ett dagligt säkerhetshot.

Under den tid som det fullskaliga kriget har pågått har vi behövt lära oss mycket för att förstå den allvarliga säkerhetspolitiska utvecklingen i Europa när det imperialistiska Ryssland krigar mot sina grannländer. I försvarsutskottet och Försvarsberedningen har vi intensifierat arbetet med den svenska analysen, och vi har genom resor och möten med våra baltiska, polska, tyska och finska vänner lärt oss mycket av deras analys av Ryssland.

Vi har lärt oss att det inte räcker med humanitärt, ekonomiskt och diplomatiskt stöd och insatser utan att det även behövs militärt stöd. Det militära stödet med vapen, ammunition och utbildning till Ukraina krävs för att Ryssland inte ska vinna kriget och för att Ukraina inte ska tvingas lämna ifrån sig vare sig mark eller makt till Ryssland. Att kunna försvara sina gränser och sin befolkning är grundläggande för att Ukraina i framtiden ska kunna bygga upp och stärka sin demokrati och välfärd för hela befolkningen.

Herr talman! Sveriges stöd till Ukraina måste vara brett och långsiktigt. Tusentals av de miljoner människor som har tvingats fly från Ukraina har tagit sig till Sverige. De kämpar med att klara sig i ett nytt land, med all den osäkerhet det innebär när familj och vänner är kvar i Ukraina.

De ukrainska flyktingarnas ekonomiska situation i Sverige är också mycket allvarlig. De och många andra flyktingar här har mycket liten ekonomisk ersättning att leva på varje dag. Vänsterpartiet har därför många gånger krävt att regeringen ska höja ersättningen för att göra vardagen mer dräglig för flyktingar i Sverige.

När kriget är slut ska Sverige vara en aktiv part i återuppbyggnaden av Ukraina utifrån den inriktning den ukrainska befolkningen vill se.

Detta gäller även vårt stöd till Moldavien och Georgien, två länder som också har drabbats av rysk imperialism och ockupation. I Belarus styr fortfarande diktaturen, och en kämpande opposition drabbas av attacker och döms till långa fängelsestraff. Det senaste ett och ett halvt året har våra kontakter med alla länder i regionen och de olika grupper som arbetar för demokrati och frihet intensifierats för att stödja kampen mot rysk ockupation, påverkan och desinformation.

Fru talman! Världen är tyvärr inte så fredlig som vi önskar. Runt om i världen pågår krig och konflikter, människor flyr för sina liv, diktatorer härjar och människor lever i förtryck. Det är otroligt viktigt att Sverige är en stark röst i världen för fred, frihet, demokrati, mänskliga rättigheter och jämlikhet.

Kriget i Ukraina har som sagt pågått i över ett och ett halvt år. Vänsterpartiet står bakom de humanitära, ekonomiska och militära stöd som Sverige skickar till Ukraina och fördömer den ryska invasionen och ockupationen. Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Det är snart ett och ett halvt år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och det fruktansvärda kriget inleddes, detta efter år av ockupation av Krim. Krig leder alltid till dödsoffer, sönderslagna familjer, stor förödelse med sönderbombade städer och infrastruktur, många flyktingar och generationer av barn som kommer att växa upp med konsekvenserna, sorgen och minnena.

Rysslands invasion, ockupation och krig är såklart fullständigt oacceptabelt. Det strider mot allt vad folkrätt heter och måste fortsätta att fördömas med de allra starkaste ord. Invasionen är oprovocerad, olaglig och oförsvarlig. Angreppet är en kränkning av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet och innebär ett stort mänskligt lidande för det ukrainska folket. Det är därför mycket viktigt att världen fortsätter och utökar de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland, slutar att köpa rysk olja och gas och sätter ännu större press på de oligarker som gömmer sig och sina tillgångar utanför Ryssland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2023 - Försvarsmateriel till Ukraina och försälj-ning av jaktrobotar till USA

Putins regim är även ett hot mot alla de invånare som motsätter sig styret och som inte passar in i det samhälle som Putin vill bygga. För ryska aktivister för mänskliga rättigheter, hbtqi-personer, feminister, urfolksföreträdare, miljörörelser och den politiska oppositionen är den egna regimen ett dagligt säkerhetshot.

Under den tid som det fullskaliga kriget har pågått har vi tvingats att lära oss mycket och att förstå den nya, allvarliga säkerhetspolitiska utvecklingen i Europa med ett imperialistiskt Ryssland som krigar mot sina grannländer. För Vänsterpartiets del har det inneburit att vi har insett att det inte räcker med humanitärt, ekonomiskt och diplomatiskt stöd utan att det även behövs militära insatser. Det militära stödet med vapen, ammunition och utbildning till Ukraina krävs för att Rysslands krig inte ska lyckas och för att Ukraina inte ska tvingas lämna ifrån sig vare sig mark eller makt till Ryssland. Att kunna försvara sina gränser och sin egen befolkning är grundläggande för att Ukraina i framtiden ska kunna bygga upp och stärka sin demokrati och välfärd för befolkningen.

Herr talman! Sveriges stöd till Ukraina är, och måste vara, brett och långsiktigt. Tusentals av de miljoner människor som tvingats fly från Ukraina har tagit sig till Sverige. De kämpar med att klara sig i ett nytt land, med all den osäkerhet det innebär när familj och vänner är kvar i kriget i Ukraina. De ukrainska flyktingarnas ekonomiska situation i Sverige är också mycket allvarlig. De och många andra flyktingar som befinner sig i vårt land har mycket liten ekonomisk ersättning att leva på. Vänsterpartiet har många gånger krävt att regeringen ska höja ersättningen för att göra vardagen mer dräglig för flyktingar. Det är också ett sätt att stödja Ukraina och ukrainarnas möjligheter att sedan åka tillbaka och bygga upp sitt land. När kriget är slut ska Sverige vara en aktiv part i återuppbyggnaden av Ukraina, utifrån den inriktning som den ukrainska befolkningen vill se.

Detsamma gäller vårt stöd till Moldavien och Georgien, två länder som också har drabbats av rysk imperialism och ockupation. I Belarus styr fortfarande diktaturen, med en kämpande opposition som drabbas av attacker och döms till långa fängelsestraff. De senaste ett och ett halvt åren har våra kontakter med dessa länder, eller oppositionsgrupper, intensifierats för att stödja deras kamp mot rysk ockupation, påverkan och desinformation.

Herr talman! Världen är inte så fredlig som vi önskar att den ska vara. Runt om i världen pågår krig och konflikter. Människor flyr för sina liv, diktatorer härjar och människor lever i förtryck. Det är otroligt viktigt att Sverige är en stark röst i världen för fred, frihet, demokrati, mänskliga rättigheter och jämlikhet.

Kriget i Ukraina har pågått i nästan ett och ett halvt år. Vänsterpartiet står bakom det humanitära, ekonomiska och militära stöd som Sverige skickar till Ukraina och fördömer den ryska invasionen och ockupationen. Vi yrkar därmed bifall till utskottets förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2023 - Försvarsmateriel till Ukraina och försälj-ning av jaktrobotar till USA

(Applåder)

Herr talman! Det var ett glädjande besked från Kristdemokraterna. Jag ser fram emot att höra Kristdemokraterna försöka få igenom detta och kanske till och med införa någon form av förändring från regeringsnivå.

Däremot ifrågasätter jag att man inte kan vara soldat när man är 63 år. Det finns många yrken i samhället som är svåra eller fysiskt tunga där vi förväntar oss att människor ska jobba fram till närmare 70. Exempelvis är undersköterska ett hårt och ansträngande yrke.

Jag tror definitivt att man kan vara soldat fram tills man är 63. Man kanske inte kan eller bör vara den som leder till fots i terrängen, men det finns en mängd andra arbetsuppgifter som en soldat kan göra fram till pensionen.