Anna-Caren Sätherberg

Fru talman! Tack, Elin Nilsson, för svaren! Man kan ha starka ambitioner, men Sveriges anseende har ju sjunkit under den här tiden när det gäller klimat- och miljöpolitiken. Vi får höra att Tjeckien som nu sitter till den 1 januari försöker förhandla de flesta akterna för att de inte vill att Sverige ska göra det eftersom de helt enkelt inte vet vad Sverige gör nu för tiden.

Man kan ha höga ambitioner, men man måste ju också bevisa vad det är för sakpolitik man ska använda för att klara dessa höga ambitioner. Vi kunde läsa om hur mycket utsläppen ökar nu när man vill sänka reduktionsplikten till EU:s lägsta nivå. Det handlade om 27 miljoner ton koldioxid till 2030. Här blir Liberalerna svaret skyldiga, för kan vi samtidigt se att Sverigedemokraterna, som är det största partiet och regeringens samarbetsparti, talar om att man gärna köper utsläppsrätter och att det får kosta.

Detta har inte riktigt varit den svenska vägen fram till nu, utan det har varit att vi tar ansvar för det vi släpper ut. Vi tar ansvar samtidigt som vi skapar nya, gröna jobb för hela Sverige. När vi tar ansvar och ställer om är industrin med. Det kommer nya batterifabriker, stål utan kol, nya innovationer - Sverige ligger i framkant. Som det exportberoende lilla land vi är tar vi innovationerna framåt och visar ledarskap. Här är frågan: Är det regeringens och Liberalernas uppfattning att vi ska köpa jättedyra utsläppsrätter från andra länder eller ska vi ta ansvaret själva?

Fru talman! Tack, ledamoten, för ditt anförande! Jag tänkte börja med att kommentera det replikskifte du hade tidigare där du sa att det fanns mycket att göra efter åtta år med socialdemokratisk politik. Då vill jag ändå berätta för ledamoten, ifall hon har missat det, att en åtgärd som vi gjorde var att vi fick ned statsskulden så att den var den lägsta sedan 70talet. Samtidigt klarade vi av att göra enorma satsningar på skola, vård, omsorg, klimatet och miljön och att göra stora industrisatsningar.

Detta är ju viktigt för ett Sverige som ska hålla ihop. Vi såg också till hela landet i de satsningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Ledamoten pratade om vikten av ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Den åsikten delar jag och många i vårt utskott, och därför var det kanske med förvåning vi såg att man strök dem i den nya EU-akt som vi förhandlade om bara häromdagen. Liberalerna tyckte verkligen att det var jättebra med den strykningen, som handlade just om den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna.

Men min fråga går till Liberalerna. Jag har alltid tyckt att Liberalerna ligger i framkant när det gäller klimat- och miljöfrågorna, att ni har varit framåtsyftande och verkligen har haft en stor politisk vilja i de här frågorna.

Nu däremot kan jag inte se det, när den första budgeten man lägger efter åtta år verkligen ökar utsläppen och man inte kan förklara hur vi ska klara klimatmålen; när man tar bort just de grejerna som gjorde att vi skulle klara klimatmålen. Här är verkligen Liberalerna svaret skyldiga. Jag förstår att det är svårt när man styrs av sverigedemokrater, men Liberalerna får helt enkelt snäppa upp sig lite!

Fru talman! För att ledamoten inte ska glömma fråga nummer två vill jag påminna om att den handlade om att klimat- och miljöministern har sagt att hon ska lämna över ett förslag om förbud mot blykulor för hagelgevär. Det är enligt klimat- och miljöministern en av de fem viktigaste åtgärder regeringen ser för att skydda hotade arter. Min fråga, så att vi inte glömmer den, är när vi får se regeringens förslag till förbud.

Jag kan säga apropå högt och lågt att jag inte vet vad som är högt och vad som är lågt. Den nuvarande energiministern poserade i snön med en dammsugare för att tala om för Sverige att man måste få dammsuga när man vill. Nästa kommentar från energiministern var: Ta på er ullunderställen! Det kan jag tala om, ledamoten, att vi behöver i norra Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Om ledamoten tittar efter ser han att det inte bara är i december det har varit höga kostnader för el i Norrland. Jag kan inte förstå att det är den värmländska ledamotens uppfattning att norra Sverige inte ska få ta del av elstödet - att man inte ser att det finns ett Sverige ovanför Dalälven. Det bor ingen minister där, men man borde ha andra som kan tala om exakt vad som sker uppe i Norrland. Man borde också förstå att kyla och allt annat, som ledamoten sa, gör att det går åt lite mer el än på andra ställen.

Men en annan fråga som jag definitivt inte fick svar på var hur man, nu när man ökar utsläppen, ska nå målet 2030. Den andra fråga jag ställde var den, som klimat- och miljöministern sa, nischade frågan om förbud mot blykulor för hagelgevär.

Fru talman! Jag delar verkligen Kjell-Arne Ottossons längtan efter snö, det vita guldet. Det är någonting som vi delar. 20 grader kallt - det bara knarrar lite under skorna. Däremot vet vi som bor där uppe att elräkningarna blir därefter. Ett elstöd hade passat i hela Sverige.

Den här budgeten ökar ju utsläppen, så en fråga till ledamoten är hur han menar att man ska nå målet 2030.

Sedan vill jag kommentera att ledamoten säger att han var lite kritisk till den socialdemokratiska regeringens satsningar. Jag är inte så hemskt säker på det, för jag ser att ni följer alla våra satsningar när det gäller allt från Klimatklivet och Industriklivet till bio-CCS, biogasstöd, våtmarksstöd och laddstolpar. Ni kanske tar bort nattågen till Jämtland bara för att ni inte bryr er om någonting norr om Dalälven, men jag hoppas att det inte blir så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag har en fråga nummer två till ledamoten.

I veckan kunde vi läsa att klimat- och miljöministern säger att förbud mot blykulor för hagelgevär är en av de fem viktigaste åtgärder regeringen ser för att skydda hotade arter. Jag blir lite förvånad över det här, för jag kommer ihåg att den debatten har förts i Sveriges riksdag väldigt länge.

Ministern sa också att det här var en väldigt nischad fråga, vilket kanske förvånar dem som följt debatten länge. Vi vet ju att det bor jägare överallt i hela Sverige.

När kommer regeringens förslag om ett förbud mot blykulor för hagelgevär? Det är min andra fråga, fru talman.

Fru talman! Jag tackar återigen för frågorna.

Jag tänkte säga något om vallöften, nämligen den 1 november och högkostnadsskyddet, amorteringskravet samt drivmedelspriset. Det är tre löften. Jag inser också att man inte kan göra allt på två månader, men vissa löften är tidssatta - och de har inte infriats. Det kan inte ledamoten säga något om.

Jag delar ledamotens uppfattning när det gäller rapporteringen av skog inom EU. Det har vi gjort länge. Därför gav vi ett uppdrag till Naturvårdsverket tillsammans med Skogsstyrelsen att titta över förra perioden, så att de började rapportera på annat sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Finland rapporterar på ett sätt, men alla andra länder rapporterar på ett annat sätt. Man kan alltså inte säga att alla rapporterar på ett visst sätt inom EU. Det skulle jag vilja att man gör. Då skulle det gå att jämföra, och alla skulle rapportera på samma sätt. Då skulle det inte bli underrapportering eller överrapportering.

Nu följer en retorisk fråga. Ledamoten säger att vi ska klara skogsbruket. Den frågan har jag hållit med om länge. Jag kallade ministern till utskottet, som ledamoten säkert kommer ihåg, just för att hon skulle tala om för mig hur svenskt skogsbruk klaras när reduktionsplikten har sänkts. Den frågan har ingen i regeringen eller kollegor från andra sidan bordet i utskottet klarat av att svara på än.

Den debatten har jag haft tidigare med Sverigedemokraterna och Moderaterna. Om reduktionsplikten sänks finns fyra vägar att gå. En av dem är att minska avverkningen av den svenska skogen. En annan är att köpa utsläppsrätter och inte ta ansvar. På de frågorna fick jag inte heller svar av ledamotens kollegor.

Fru talman! Jag tackar Kjell-Arne Ottosson för frågorna.

Jag tänkte börja där ledamoten började, det vill säga att han upplevde att vi inte pratade så mycket om framtiden i valrörelsen. Vi pratade om tre saker, nämligen trygghet i Sverige, klimatomställningen och välfärden.

Det var inte Socialdemokraterna som i valrörelsen gick ut med löften som är omöjliga att infria tidsmässigt eller på annat sätt. Detta har andra partier - jag tittar på representanten för ett av dem - stått för under den här valrörelsen. Det är inget som vi gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Ledamoten kunde i mitt anförande höra om den politik som har skapat jobb i Sverige. Det är den gröna industriella revolutionen i norr som nu flyttar ned. Det har varit strategiskt arbete från politiken, näringslivet, forskningen och organisationernas sida. Vi har i dag diskuterat hur vi ska klara klimatmålen till 2030, som vi med den nuvarande regeringens politik inte kommer att göra.

Vad gäller skogspolitiken tog vi fram en skogsproposition, som jag helt står bakom. Precis som ledamoten väl vet är målen för skogen lika mycket värda, det vill säga både produktion och miljö. Jag vill absolut inte säga att det ena är över det andra. I stället är det på så sätt svensk skogspolitik har varit framgångsrik, genom att vi har sett ytterligare tillväxt i skogen, har brukat skogen och använt skogen i klimatomställningen. Precis som ledamoten säger har fossila varor bytts ut till förnybara och fossilfria varor. Det är styrkan med svensk skog.

Fru talman! Jag måste ändå få protestera mot historiebeskrivningen. Fram till 2019 var Helena Storckenfeldts och mitt parti helt eniga om hur det här skulle gå till. Innan dess var Alliansen helt enig och höjde effektskatten ordentligt för kärnkraften.

År 2016 och fram till 2019 var vi helt överens. Det är tre år sedan, fru talman. För tre år sedan lades det ett utskottsinitiativ i näringsutskottet, där jag satt, där man helt plötsligt ville säga till regeringen att regeringen skulle tala om för ett bolag vad bolaget skulle göra angående något som de hade planerat från 2015. Bolaget sa att det inte gick att stoppa, och det sa de redan 2015.

Är det detta vi ska diskutera här, eller ska vi diskutera framtiden? Här och nu kräver faktiskt vi socialdemokrater, och har lagt ett utskottsinitiativ i finansutskottet om det, att elstödet ska gälla hela Sverige. Hela Sverige är drabbat av de dyra kostnaderna, och därför borde regeringen ta ansvar för hela Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vad gäller utbyggnad av elkraft delar vi uppfattning. Det står till och med i våra gemensamma papper att vi måste fördubbla produktionen. Men då måste man också ta ansvar i de södra kommunerna och kanske säga ja till havsvindkraft och annat som kan ske här och nu.

Jag delar uppfattningen att samhället måste elektrifieras mer, och därför ska vi naturligtvis också se till att förutsättningarna för det finns. Men att säga att det parti som jag representerar har lagt ned kärnkraft är någonting som jag tycker att Moderaterna får sluta med.

(Applåder)

Fru talman! I dag ska vi diskutera utsläpp, miljö och klimat. Men självklart kan vi även ta en energidebatt. Annars brukar det alltid vara Sverigedemokraternas kärnkraftstourettes som slår igenom. Jag har alltid fått diskutera kärnkraft med dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag vet inte om ledamoten var ledamot när det här beslutet fattades, men att Socialdemokraterna applåderade känner jag inte igen. Däremot kan vi säga så här att hela det beslutet fattades 2015 av bolaget. Det var alltså ett marknadsmässigt beslut som fattades innan vi 2016 gemensamt gick fram tillsammans med Moderaterna i en energiöverenskommelse, där vi också fattade beslut om att slopa effektskatten.

Trots att vi gjorde det ville marknaden ändå fortsätta att lägga ned. Eon, som är ett privat bolag, lade ned Oskarshamn 2. Den tidens marknadsekonomi gjorde att man valde att lägga ned kärnkraften. Den lades inte ned av någon politiker i den här kammaren, vare sig av Moderaterna som höjde effektskatten mest eller av Socialdemokraterna.

Fru talman! Jag delar verkligen ledamotens uppfattning att det är tufft. Det är tufft för barnfamiljer, och därför ökar vi barnbidraget för dem i vinter. Som ledamoten sa är elräkningarna dyra, och vi vill att ett elstöd inte bara ska hamna där ledamoten bor utan även där vi övriga 60 procent bor, nämligen i mellersta och norra Sverige. Vi vill ha en tankrabatt för att mildra effekterna.

Vi gör väldigt många saker som ledamoten inte gör i sin budget.

Fru talman! Detta är den klimat- och miljöpolitiska debatt som vi har i denna kammare, och ledamoten väljer att prata om hur höga drivmedelspriserna ska vara - varsågod!

När jag i valrörelsen knackade dörr hörde jag detta tydligt: Ja, men Sverigedemokraterna lovar oss 10 kronor. De trodde inte att de skulle behöva vänta så länge på det. Jag tror att man på detta sätt fick väldigt många röster på landsbygden, där det är långa avstånd.

Vi inför i vår budget en tankrabatt just för dem med långa avstånd. Då handlar det inte om 14 öre vid pump, utan då handlar det om en sänkning på typ 2 kronor. Det är lite mer, och det är lite viktigare i dagens läge när vi vet hur hushållen kämpar med ekonomin.

Om ledamoten undrar vad Socialdemokraterna prioriterar kan jag säga att det naturligtvis är ett elstöd som finns i hela Sverige. Varför ska 60 procent av Sveriges yta diskrimineras av regeringen och Sverigedemokraterna?

Undrar ledamoten vad mer vi prioriterar? Vi vet hur hushållen har det just nu. Då prioriterar vi barnbidrag för barnfamiljerna och mycket mer pengar till välfärden, så att undersköterskorna i välfärden inte ska få färre kollegor. Vi ska kunna hålla kvar detta. Det är de socialdemokratiska prioriteringar som vi gör. Och vi prioriterar - detta är ju en klimat- och miljödebatt - att vi ska klara klimatmålen och inte öka utsläppen.

(Applåder)

(forts. § 19)

Fru talman! Jag skulle inte kalla det att slakta. Jag ser att regeringen väljer att lägga till mer pengar där. Efter att ha hört debatten här i kammaren förut kan jag tänka mig att ledamotens parti har drivit den frågan och att den är viktig för er.

Det är som ledamoten säger; det är förorenaren som betalar. Därför har vi hittills inte sett att alla pengar i regeringens tidigare satsningar på området har gått åt. Vi har valt att i det här fallet göra andra prioriteringar, till exempel på det som jag nämnde. Det är viktigare. Vi kan återkomma till det här.

Ledamoten sa också i ett tidigare replikskifte att vi inte får spä på den ökade inflationen. Här är det viktigt att staten hjälper till. Men det är naturligtvis också viktigt att förorenaren betalar.

Om ledamoten tror att det är de enda satsningar Socialdemokraterna har på området kan jag tala om att vi ser budgeten som en helhet. Det finns andra satsningar, till exempel gratis kollektivtrafik för unga, energieffektiviseringsstöd för flerbostadshus och omprioritering i rot-stödet, också för energieffektivisering.

I övrigt i den budget som ligger här i dag på detta område är det saker som fanns i satsningar från den före detta socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen och sedan även från den socialdemokratiska regeringen. Det är satsningar som då inte välkomnades av alla partier i denna kammare, som på industrikliv, klimatkliv och annat.

Fru talman! Vi socialdemokrater lägger fram ett eget budgetalternativ, och det ska ses som en helhet. Därför avstår vi från ställningstagande och har i stället ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet.

Fru talman! Klimatet är vår tids ödesfråga. Jorden blir allt hetare. Haven stiger, och isar smälter. Torka, översvämningar, bränder och andra följder av ett förändrat klimat slår redan i dag hårt mot människors möjligheter till ett gott liv.

För att klara klimatkrisen krävs det att vi tar oss an utmaningarna och skapar bra förutsättningar på både kort och lång sikt tillsammans och att klimatomställningen sker rättvist. För oss socialdemokrater finns alltid klassperspektivet med vid utformningen av klimatpolitiken.

Därför samlade vi socialdemokrater vid maktskiftet 2014 näringslivet, forskningen, politiken och andra intressenter i ett innovationsråd under ledning av statsministern.

Inom ramen för Fossilfritt Sverige har 22 olika branscher tagit fram färdplaner för att visa hur just de ska kunna stärka sin konkurrenskraft genom att bli fossilfria eller klimatneutrala.

Efter att den förre moderate statsministern sa att industrin var basically gone gjorde vi precis tvärtom. Vi gjorde satsningar på industriprojekt som biodrivmedel, plastreturraffinaderier, vätgasproduktion, återvinningsanläggningar och batteriproduktion och startade jobbet med snabbare tillståndsprocesser.

Vi satsade på Klimatklivet, Industriklivet, bio-CCS, biogasstöd, våtmarksstöd, miljöbilsbonus, laddstolpar och inblandning av förnybara bränslen när vi tankar. Vi satsade på järnvägen och även på nattåg hem till Jämtland och mycket mer. Det är så vi skapar framtidens jobb.

Den gröna industriella revolutionen som startade i norra Sverige sprids nu över hela landet. Det är så vi minskar vår sårbarhet och vårt osunda beroende av fossila insatsvaror. Det var så vi skulle ha nått klimatmålen till 2030.

Nu har vi den högerkonservativa regeringens och Sverigedemokraternas budget som ökar utsläppen. Man säger bland annat att reduktionsplikten, som är det biodrivmedel som blandas in när vi tankar, ska sänkas till EU:s lägsta nivå den 1 januari 2024.

Det kan medföra att storskaliga planerade och aviserade investeringar i svenskt biodrivmedel inte fullföljs. Ska Sverige vara beroende av skurkstater för drivmedelsförsörjning? Eller ska vi ha en politik som stärker Sveriges beredskap och bidrar till mer svenskt i tanken?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det innebär även att de åtaganden som Sveriges regering förhandlat med EU om inte längre kan använda sig av reduktionsplikten utan på andra sätt måste se till att klara Sveriges beting. Kommer det att betyda en kraftigt minskad avverkning av den svenska skogen?

De senaste dagarna har vi sett uttalanden om att andra länder får ta ansvar och att vi kan köpa utsläppsrätter. Det kan kosta Sveriges alla skattebetalare väldigt mycket pengar, fru talman.

Vad den högerkonservativa regeringen med Sverigedemokraterna vill med miljö- och klimatpolitiken har det varit svårt att få någon som helst klarhet i, förutom att vi för det första ska klara klimatmålen och för det andra tar och ökar utsläppen.

Det går liksom inte ihop, speciellt inte i ljuset av att regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna öppnar för att skrota de nationella klimatmålen. Det är ju "bara text på ett papper". Den moderata finansministern har kommenterat regeringens ambition om att nå klimatmålen så här: "Gör vi det inte så gör vi det inte." En liberal riksdagsledamot skriver: Jag hade gärna sett att Sverige nått klimatmålen 2030. Men det är ju faktiskt som att tro på jultomten. Och Kristdemokraternas energiminister poserar antingen med en dammsugare eller pratar om att vi nu ska ta på oss ullunderställen. Det kommer vi som bor i mellersta och norra Sverige att behöva, eftersom regeringen vägrar att ge oss elstöd.

Fru talman! Regeringen säger sig värna om miljön och ställa sig bakom uppställda klimatmål. Men regeringens och Sverigedemokraternas budgetförslag visar inte det alls. Budgeten skärs ned från drygt 23 miljarder år 2022 till cirka 10 miljarder för år 2025, vilket skulle innebära en minskning med 60 procent jämfört med dagens nivå.

Fru talman! Sverige har en fantastisk och unik natur som är av stor betydelse för såväl biologisk mångfald som människors hälsa och jobb. Skogen är också Sveriges gröna guld, där jobben skapas och nutidens och framtidens fossilfria produkter och förnybart biobränsle tillverkas.

Vi socialdemokrater vill att alla värden som skogen ger oss, exempelvis friluftsliv, jakt, fiske, renskötsel, biologisk mångfald och besöksnäring, ska kunna åtnjutas av alla medborgare. Det är beklagligt att den högerkonservativa regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna gör en omfattande neddragning av anslaget för skydd av värdefull natur. Det har skapat över 2 000 jobb på Sveriges landsbygder. Det minskade anslaget riskerar också att få allvarliga konsekvenser för den biologiska mångfalden, friluftslivet, kulturmiljön, besöksnäringen och människors möjligheter att vistas i naturen.

Fru talman! Den högerkonservativa regeringen aviserade i regeringsförklaringen att man ville satsa på särskilda insatser för att motverka övergödningen av Östersjön. Trots det väljer samma regering att minska anslaget för åtgärder för havs- och vattenmiljö med 355 miljoner kronor 2023. Det är ungefär 20 procent.

I budgeten skriver också regeringen att det är särskilt angeläget med ytterligare åtgärder mot övergödning, att öka takten i genomförandet och att de mest värdefulla havsområdena ska skyddas som marina reservat. Hur dessa ambitioner går ihop med anslagsminskningarna framgår inte. Även här är regeringen skyldig svenska folket ett svar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Vi socialdemokrater satsar totalt 640 miljoner kronor mer än regeringen på utgiftsområde 20. Vår satsning på klimatpremier kommer att snabba på introduktionen av klimatsmart teknik på marknaden och bidra till att minska utsläppen av växthusgaser från tunga transporter och arbetsmaskiner.

Regeringens förslag om att minska nivåerna i anslagen som rör åtgärder och skydd för värdefull natur är inte bra för vare sig klimatet, landsbygden eller skogsägarna. Vi socialdemokrater satsar därför 540 miljoner kronor mer på dessa områden, bland annat på miljöövervakning.

Sverige har ett väl utbyggt system för att övervaka landets miljö. De svenska mätseriernas längd är i många fall unika i världen. Genom att jämföra aktuella lägesbeskrivningar med tidigare mätningar kan förändringar i miljön upptäckas. På så vis kan man se om genomförda åtgärder får önskad effekt eller inte. Det tycker vi är viktigt att man fortsätter med.

Vi satsar vidare medel som ska användas till insatser för skötsel och förvaltning av skyddad natur, bevarande och restaurering av biologisk mångfald, insatser för friluftsliv och inte minst ersättning till de skogsägare som fått nekade avverkningstillstånd.

Fru talman! Vi lever i en orolig tid. Klimatförändringarna finns här och nu och slår hårt mot människors möjligheter till ett gott liv. Dessvärre möter inte regeringens och Sverigedemokraternas budget för år 2023 den situation Sverige står inför. Budgetpropositionen är som vi vet ett pärlband av löftesbrott. Det duger inte. Det krävs en ansvarsfull politik som sätter välfärden, klimatet och kampen mot samhällsproblemen främst och som rustar Sverige och svenska folket för att möta tuffa ekonomiska tider.

Vi socialdemokrater vill modernisera och ställa om till ett fossilfritt Sverige. Så kan vi klara klimatutmaningarna, värna vår välfärd och se till att framtidens jobb inte försvinner i väg till andra länder.

Fru talman! Om det är fler här inne i kammaren som vill det kan man välja att rösta på Socialdemokraternas budgetmotion.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring och Malin Larsson (båda S).

Herr talman! Jag delar verkligen bilden av den kris som vi är i nu. Ledamoten säger att det är kallt och att elen kostar. Det märker inte minst jag som kommer från Norrland, där elstödet inte betalas ut. Detta blir en tuff vinter i ullunderställ, som energiministern uttryckte det.

Vår budget handlar också om elstöd för alla. Det är en skillnad mot regeringens. Den handlar om höjda barnbidrag nu när vi vet att det är tufft i vinter. Den handlar om en tankrabatt, så att man i glesbygd, där man måste ha bilen, har råd att åka. Den handlar om en stor satsning på välfärden.

Men detta var inte svar på min fråga. Jag instämmer verkligen i de problem som vi har, och vi har också lösningarna på dem. Men min fråga var vilken av de fyra modellerna Moderaterna har tänkt använda för att vi ska uppnå målen. Handlar det om att minska avverkningen av skogen, att använda sparade utsläppsrätter, att växla utsläppsrätter eller att köpa utsläppsrätter från andra länder, vilket kommer att vara väldigt dyrt? Eller handlar det om att Sverige ska ta sitt ansvar och inte lämna över detta på andra länder?

Jag kan tala om för Helena Storckenfeldt att för mig handlar det om att jag vill se svenska jobb i det här landet och inte att de flyttar utomlands.

Det handlar om nya gröna svenska jobb och nya svenska investeringar i vårt land som vi vet är exportberoende och har teknikkunnande. Det är så vi alltid har tagit Sverige framåt.

Min fråga är fortfarande: På vilket sätt avser Helena Storckenfeldt och Moderaterna att kompensera för minskningen av reduktionsplikten?

Herr talman! Tack, ledamoten, för ett bra anförande! Men man kan ändå ifrågasätta när Moderaterna säger att de står bakom klimatmålen men ändå lägger fram en budget som ökar utsläppen. Det är för mig lite grann som en 800-meterslöpare som lunkar sig igenom första varvet och sedan försöker maxa andra varvet. Det är inte riktigt en vinnarpolitik.

Jag skulle vilja ställa ungefär samma fråga som jag ställde till Sverigedemokraterna. I Dagens Nyheter kunde vi i veckan läsa att om Sverige går ned till EU:s miniminivå när det gäller reduktionsplikten, det vill säga den andel biodrivmedel som blandas i när vi tankar, skulle utsläppen öka med cirka 27 miljoner ton koldioxid.

Det finns fyra sätt att kompensera detta:

minskad avverkning av skog

att använda sparade utsläppsrätter eller att låna för nästa års utsläppsbudget

att växla utsläppsrätter mellan ESR och ETS

att köpa utsläppsutrymme från andra länder.

ESR var det ju Moderaternas Jessica Polfjärd, en gammal riksdagskollega, som förhandlade om för EU-parlamentets räkning.

Min fråga till Moderaterna är vilket av dessa fyra sätt ni tänker verka för ifall ni nu går vidare med förslaget om att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå. Vilket av de fyra sätten är det som kommer att göra att vi klarar de klimatmål som vi har förbundit oss till genom EU och som vi också har egna beslut om här i Sveriges riksdag?

Herr talman! Som svar på ledamotens fråga: Vi lyssnade precis på statsministern, som sa att man inte ska ställa ut vallöften några dagar före val som man inte kan infria. Att man skulle sänka kostnaden för att tanka med 10 kronor litern var ett typiskt sådant vallöfte från Sverigedemokraterna. Den sänkningen ser inte svenska befolkningen nu. Det är ett vallöfte som definitivt inte är infriat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det var dock inte min fråga. När man ställer ut vallöften måste man på något sätt ha gjort en konsekvensanalys - och i det här fallet också en kostnadsanalys. Ledamoten och hans parti säger att det vore en god idé för Sverige att köpa utsläppsrätter, men vi vet att utsläppsrätterna är mycket färre. Vi vet att alla länder nu har högre utsläppsmål för att det ska gå att klara det vi diskuterar här i dag, nämligen den klimatkris vi står inför.

Min fråga kvarstår därför. Enligt Dagens Nyheter kommer kostnaden för detta att uppgå till 20 miljarder kronor. Det måste Sverigedemokraterna naturligtvis ha diskuterat och tagit konsekvenserna av. Är det skogen som ska stå, så att vi inte har jobb i hela landet och kan göra klimatomställningen med hjälp av skogen? Eller ska vi lägga 20 miljarder på att köpa utsläppsrätter i stället för att lägga pengarna på det ledamoten tar upp, det vill säga barnfamiljer, välfärden och allt annat vi behöver lägga pengar på i denna tid av kris och inflation?

(Applåder)

Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Det blir lite konstigt nu när vi fick vänta lite, ledamoten och jag. Men i den budgetdebatt vi har i dag väljer regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna att öka utsläppen trots att riksdagen har beslutat att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent till senast 2030.

Ökningen sker bland annat på grund av att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna inför valet lovade och i budgeten har aviserat att reduktionsplikten, det vill säga den andel biodrivmedel som ska blandas in när vi tankar, ska sänkas till EU:s miniminivå. Sverige har också förhandlat om utsläppskrav med EU, där Sveriges beting i ESR-sektorn är 50 procents sänkning till 2030.

I Dagens Nyheter kunde man i veckan läsa att vi om Sverige gick ned till EU:s miniminivå skulle släppa ut cirka 27 miljoner ton koldioxid för mycket till 2030. Det är nästan dubbelt så mycket som inrikestransporterna släppte ut totalt under 2021, och enligt Dagens Nyheter är siffran konservativt beräknad.

Det finns fyra sätt att kompensera detta: Man kan minska avverkningen av skog. Man kan använda sparade utsläppsrätter eller låna från nästa års utsläppsbudget, men det måste betalas tillbaka redan året efter. Man kan växla utsläppsrätter mellan ESR och ETS, men där finns det ett tak. Man kan också köpa utsläppsutrymme från andra länder, vilket kan bli väldigt dyrt.

Därför är min fråga till ledamoten vilken konsekvensanalys Sverigedemokraterna har gjort. Och vilken kostnadsanalys har man gjort? Vad ska Sveriges skattebetalare betala? Ledamoten säger nämligen i medierna att det kan vara värt för Sverige att betala stora summor för att slippa nå EU:s klimatmål.

Herr talman! Det är omöjligt för hela Sveriges riksdag, för näringsministern vägrar ta en debatt om frågan här i kammaren förrän i slutet av januari. Det är flera månader efter att interpellationen skrevs. Jag hoppas att vi kan få någon ordning på detta så att ministrarna kommer och tar sina interpellationsdebatter när vi lämnar in våra interpellationer i god tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Nu har jag dock näringsministerns partikollega här, som också var med i valrörelsen där man hade falukorven och en kampanj om att vanligt folk ska ha råd att äta. Jag instämmer i det, och ingen begär att man ska kunna göra allt på nio veckor.

Men det vi begär handlar om det som man nu har prioriterat, det vill säga att man lägger 13 miljarder i skattesänkning för dig och mig och alla andra här inne, men man har inte prioriterat dem som inte tjänar över 50 000. De får inte del av detta. Man väljer - detta val har man gjort under dessa nio veckor - att inte inkludera 60 procent av Sverige i elstödet. Man har inte inkluderat de jordbruk och livsmedelsföretag och allt annat i de areella näringarna som kräver mycket el. De får inte vara med på satsningarna. Dessa prioriteringar har man redan gjort. Det är ingenting som vi ska vänta på eller ha förståelse för. Detta är den politik som levereras till Sveriges riksdag från regeringen och dess partier.

Min fråga blir ändå: Hur ska de göra i dessa jultider - jag får väl säga god jul också, herr talman, så har jag gjort det - som bor i Norrland och har en klump i magen av oro, antingen de är företagare eller inte? Den här julen vet de att regeringen definitivt inte prioriterar dem.

Herr talman! Vi kommer alla ihåg att det under valrörelsen var ett evigt viftande med en falukorv när Kristdemokraterna var ute och debatterade. Nu kan vi konstatera att ledamoten, jag och alla andra höginkomsttagare kommer att kunna köpa väldigt mycket falukorv. Däremot blir det fortfarande väldigt tufft för vanligt folk att få ekonomin att gå ihop i jul.

Den här falukorven ska ju också produceras. Det blir tufft för företagen att producera falukorv när elkostnaderna gör att företag går på knäna. Och det blir ännu tuffare där man inte får något elstöd. Det är 60 procent av Sveriges yta där regeringen helt har prioriterat bort elstödet - i och för sig har inget företag ännu fått något elstöd eller något besked om det, men man har redan nu sagt att man inte ska ge det till 60 procent av Sveriges yta.

Min fråga till ledamoten blir: Hur ska livsmedelsproduktionen och hela livsmedelskedjan säkras i hela Sverige när regeringen väljer att prioritera bort inte bara norra utan även mellersta Sverige?

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Det var väldigt intressant med de nya analyser man gjort. Vi måste titta vidare på vad de innebär. Frånsett det står vi naturligtvis bakom den skogsproposition vi tog fram. Men nu har det kommit nya analyser, och vi får titta på dem och på vad de innebär.

Precis som John Widegren träffar jag inte en enda jordbrukare som vill ha stöd. Jag träffar jordbrukare som på riktigt vill ha ett avräkningspris så att det företag man driver helt enkelt går runt och går med vinst. Men jag måste ändå säga detta: Vissa saker kan ingen påverka, som den torka som varit och invasionen och kriget i Ukraina. Där måste man som regering helt enkelt se till att samhällsviktig produktion ändå kan fortsätta. Man får se det som att de stöden var opåverkbara.

Däremot måste vi se till att göra den här omställningen. Även om vi har ett fantastiskt jord- och skogsbruk kan allting hela tiden bli bättre. Det är också någonting som en ansvarsfull regering gör, och det kanske inte är riktigt det jag ser i den budget som är lagd på bordet i dag och som vi nu debatterar.

Herr talman! Tack för en väldigt viktig fråga. Några strukturella problem har ju varit att vi har ett krig i vårt närområde och att vi har genomgått en pandemi. Pandemin såg ju dock till att vi valde mer svenskt och kanske till och med gjorde att vi fick mer svenskt på tallriken, vilket Socialdemokraterna gärna vill se. Men det är klart att Rysslands invasion av Ukraina har gjort att det har varit svårt att nå målen och att det har varit dyra insatsvaror. Det har varit dyrt att vara jordbrukare i Sverige, helt enkelt, och inte bara i Sverige. Därför genomförde vi också en ganska stor satsning på över 3 miljarder tillsammans med Centerpartiet under förra mandatperioden.

Jag delar däremot John Widegrens syn när det gäller att vi tog fram en livsmedelsstrategi. Jag tror att den var viktig. Den senaste utvärderingen som gjordes visade att lönsamheten hade ökat i alla delar, men inte lika mycket i alla. Det var i den sista den ökade mest, tyvärr, och inte lika mycket i primärproduktionen.

Det fanns alltså något där. Men i skenet av att vi har ett krig och pratar om Sveriges beredskap ser Socialdemokraterna, precis som Moderaterna, ett stort värde i att vi nu faktiskt uppdaterar den och tar fram en ny. Vad jag ville säga var att vi i den senaste utvärderingen ändå kunde se positiva tecken i alla områden när det gäller lönsamhet men att den behöver vara ännu större i primärproduktionen.

Herr talman! Jag tror att Staffan Eklöf lägger ord i min mun som jag aldrig har sagt. Vad gäller den fjällnära skogen är det redan nu så att 61 procent av Sveriges formellt skyddade skog utgörs av den fjällnära. Jag tror inte heller att Staffan Eklöf har sett de intervjuer jag har gjort i frågan.

Socialdemokraterna vill naturligtvis se skyddad skog i hela Sverige, inte i ett specifikt område där man redan har den största delen formellt skyddad skog. Men det som gör mig orolig är när Staffan Eklöf säger att han tror att Socialdemokraterna inte ser skogsbruket och avverkning av skog som viktigt. Det tror jag verkligen att jag försökte säga. Det gäller Sveriges export, det gäller den klimatomställning vi behöver göra och det gäller ju reduktionsplikten. Jag har till och med kallat ansvarig minister till utskottet för detta.

Om vi inte använder oss av reduktionsplikten vet vi också att skogen i Staffan Eklöfs Sverige kommer att användas som en kolsänka ståendes. För det är ju precis detta vi har diskuterat hela tiden. Den ansvariga ministern i den regering som Staffan Eklöfs parti är samarbetsparti till kunde ju inte tala om vad man ska använda i stället. I juni var vi överens i utskottet om att använda reduktionsplikten för att vi skulle kunna ha vår avverkning av skog. Om man inte använder reduktionsplikten - vad ska man göra då? Det blir upp till Staffan Eklöf och regeringen att svara på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

(Applåder)