Anna-Caren Sätherberg

Herr talman! Vad jag menade, eftersom jag också pratade om skogens alla värden, var att värden naturligtvis finns i skogen men att det finns ännu mer om Sverige ska vara en spjutspets och vara det land som leder klimatomställningen. För att vi ska se till att det skapar jobb i hela landet handlar det också om att använda skogens produkter till den omställning som vi behöver göra.

Det här är smart politik. Det här är det som vi har jobbat med under åtta år i klimatkliv, i industrikliv och i annat: Sverige ska vara den som tar ledartröjan. Sverige kör utvecklingen och skapar fler svenska jobb. Det vi har sett hända med den gröna industriella revolutionen i norr är någonting som verkligen är helt fantastiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Det krävs att både näringsliv, politik och forskning går tillsammans när sådant här ska ske. Min idé i det hela var att i den klimatomställning vi ska göra är skogen enormt viktig både som kolsänka och, definitivt, för de produkter som vi plockar ur skogen som även ser till att vi i stället tar bort de fossila produkterna.

Herr talman! Jag delar Daniel Bäckströms åsikt att det är bra att vi gör någonting gemensamt, att vi ser på vilka vägar vi kan nå fram och att vi följer de åtaganden vi har gentemot EU. Men vi ska också försöka påverka EU så att vi kanske också kan flytta vargen från artikel 4 till artikel 5 för en förvaltning som även där innebär en gynnsam bevarandestatus.

Vi är inte ett dugg oeniga om detta, och vi får väl se hur den nya regeringen väljer att agera när det väl kommer svar från Naturvårdsverket. Vi får helt enkelt vänta och se.

Herr talman! Tack, Daniel Bäckström, för frågorna! Vad gäller Socialdemokraterna och vargpolitiken har vi ett gammalt kongressmål, satt för många år sedan. Där står det, tror jag, 200 vargar.

Vad Socialdemokraterna ändå alltid har sagt är att vi ska ha en gynnsam bevarandestatus. Det var det vi tillsatte utredningen för. Kan vi nå riksdagens mål, som var ett intervall mellan 170 och 270 vargar, också med gynnsam bevarandestatus?

Naturvårdsverket hade tidigare sagt att den lägsta gränsen för detta var 300, men vi ville att man skulle titta på olika sätt. Då gällde att det skulle vara en invandrad varg och att det skulle hjälpa populationen. Men man kunde också titta på vad som hände om det kom två invandrade vargar, om man kunde flytta varg eller på andra sätt se till att nå målet. Det var det uppdrag som Socialdemokraterna och regeringen i det fallet gav Naturvårdsverket i uppdrag att se över.

Den gynnsamma bevarandestatusen vad gäller varg är ingenting som Socialdemokraterna tänker tumma på, men vi kan tänka oss att det finns olika sätt att nå detta.

Vad vi också gjorde när det gällde varg under den här tiden var att se till att förvaltningsområdena förändrades, vilket också är någonting som kan leda till att det inte blir den koncentration som det har blivit när det gäller vargpopulationen. Den ska ju finnas på flera ställen.

Vad gäller jaktlagen tror jag att Daniel Bäckström får ställa frågan till regeringen om hur den tänker verka för det tillkännagivandet och helt enkelt se om de är överens, om detta ska ske i framtiden eller när det nu ska ske.

Herr talman! Jag förstår att timmen är sen, och det är lördag.

Vi debatterar nu budgeten och avsnittet utgiftsområde 23. Här har Socialdemokraterna lagt fram en budget som man ska se som en helhet. Vi har i stället ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet.

Herr talman! Ett livskraftigt jord- och skogsbruk har ett egenvärde. Men de gröna näringarna behövs också mer än någonsin för att klara klimatomställningen och för att stärka Sveriges konkurrenskraft, livsmedelsförsörjning och beredskap.

Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen agerade på flera sätt för att stärka våra gröna näringar. Den tog till exempel fram Sveriges första livsmedelsstrategi som ska bidra till att potentialen i hela livsmedelskedjan nyttjas fullt ut.

För att säkra livsmedelsproduktionen när Ryssland invaderade Ukraina tog vi socialdemokrater, tillsammans med Centerpartiet, under våren fram stödpaket på över 3 miljarder. Det var viktiga åtgärder för att stärka produktionen här och nu.

Från 2023 satsas nu 60 miljarder kronor inom den gemensamma jordbrukspolitiken fram till 2027. Det är för att vi ska främja den svenska livsmedelsproduktionen och stärka lönsamheten och den underliggande konkurrenskraften.

Det är en viktig pusselbit för att nästa generation ska våga och vilja gå in i dessa näringar. Att jordbruket klarar generationsväxlingen är en av näringens viktigaste frågor. Vi var också drivande från Sveriges sida för att få ett större fokus på unga i EU:s jordbrukspolitik.

För att jordbruket fortsatt ska kunna producera maten vi äter krävs att vi bryter osunda beroenden av skurkstater och med det också fossila insatsvaror. Därför gav vi Jordbruksverket i uppdrag att analysera förutsättningarna för ökad gödselproduktion i Sverige.

Vi behöver också nyttja restflödena från jord- och skogsbruk. Därför tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredare som ska ta fram en nationell strategi för bioekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi införde stöd till biogasproduktion och klimatbonus för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner. Det är väldigt glädjande att se när man reser runt att dessa satsningar har varit välkomna och nyttjats av lantbrukare runt om i landet.

Vi vill också fortsätta göra det enklare att välja svenskt. Vi tog därför tag i frågan om krav på ursprungsinformation om kött på restaurang.

Vi tillsatte även en utredning för att stärka svensk livsmedelsberedskap. Det är viktiga steg för att trygga livsmedelsförsörjningen i Sverige. I vårt budgetförslag prioriterar vi mer resurser för att stärka förmågan inom livsmedels- och vattenförsörjningen.

Herr talman! Vi socialdemokrater vill helt enkelt se mer svenskt på tallriken, mer svenskt i tanken och mer svensk gödsel. Det är bra för klimatet och för Sveriges beredskap samtidigt som det skapar jobb i hela landet.

Herr talman! Den svenska skogen är vårt gröna guld. Den skapar jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Skogen har varit och är en ryggrad i svensk ekonomi. Men den svenska skogen har också ett unikt naturvärde och ska därför förvaltas i balans mellan naturvård och skogsbruk.

Skogen kommer att spela en central roll och gör det redan i klimatomställningen. Genom att ersätta fossila produkter och som kolsänka skapar den svenska skogen framtidens jobb.

Vi socialdemokrater anser att alla skogens värden - jobb, biologisk mångfald, kulturmiljö, friluftsliv, naturturism, renskötsel, jakt, fiske och besöksnäring - ska komma samhället till del i största möjliga mån.

Herr talman! Klimatförändringarna utgör ett hot mot det svenska skogsbruket och ökar riskerna för skador. Det har vi debatterat från talarstolarna i dag. Genom att anpassa skogsbruket för att klara ett förändrat klimat förbättras möjligheterna för skogen att stå emot till exempel stormar, insektsangrepp och svampangrepp.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen satsade resurser på upprustning av leder och dubblerade stödet till friluftsorganisationer så att fler ska kunna ta sig ut i skogen för rekreation och svamp- och bärplockning. Det är väldigt tråkigt att se att den högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraterna drar ned på de satsningarna i det budgetförslag som har presenteras.

Herr talman! Frivillighet ska vara grunden vid skydd av skog. För att möta upp markägares önskemål om att skydda mark behövs tillräckliga anslag i budgeten. Men regeringen minskar anslagen till naturvård inom både utgiftsområde 20 och 23.

Vi vet att Skogsstyrelsen är i behov av kraftigt ökade resurser för tillsyn på grund av rättsutvecklingen på området. Vi prioriterar därför att lägga 100 miljoner kronor mer än den högerkonservativa regeringen till Skogsstyrelsens arbete med avverkningsärenden och myndigheternas arbete med natur- och kulturmiljövårdsåtgärder inom skogsbruket och åtgärder för att anlägga och vårda skog.

Herr talman! Fisket och de blå värdekedjorna är viktiga för Sverige. De är viktiga för tillväxten och för landsbygdsutvecklingen och viktiga i den gröna omställningen. Vi socialdemokrater vill främja och utveckla den svenska fiskerinäringen på både kort och lång sikt, skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till en hållbar utveckling i hela landet genom bland annat hållbar fiskuppfödning med höga miljökrav som kan skydda vilda bestånd av fisk och skapa fler jobb på landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Det vilar verkligen ett stort ansvar på den nya regeringen att fortsätta att verka för och värna miljöarbetet så att Östersjön återigen kan bli ett levande och välmående hav.

Herr talman! Sverige ska vara ett föregångsland i att förvalta våra naturresurser och viltstammar på ett etiskt sätt. Människor ska kunna leva och verka på Sveriges landsbygder samtidigt som vi bevarar den biologiska mångfalden.

Skyddsjakt och licensjakt är viktiga verktyg i vår rovdjursförvaltning. Besluten ska fattas regionalt, vara utformade så att de följer EU-rätten och fattas i god tid.

Sverige är ett avlångt land där viltet och jakten skiljer sig åt. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att vi värnar det lokala. Vi vill att beslut gällande en hållbar och etisk jakt ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Vi ser här att länsstyrelserna och viltförvaltningsdelegationerna är viktiga och vill att deras arbete och mandat utvecklas.

Varg, björn, järv, lodjur och kungsörn ska uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus. Sverige ska fortsätta att leva upp till EU:s art- och habitatdirektiv men utan att tamdjurshållning påtagligt försvåras och samtidigt som socioekonomisk hänsyn tas.

Nu ser vi dock att vargstammen ökar varje år. Enligt oss socialdemokrater är dagens population på 460 individer för stor. Därför gav den tidigare socialdemokratiska regeringen Naturvårdverket i uppdrag att titta på hur vi kan nå det mål som riksdagen har beslutat om med ett intervall på 170-270 vargar samtidigt som vi bibehåller en gynnsam bevarandestatus. Vi socialdemokrater vill också göra det enklare att förvalta vargen och drev frågan i EU om att flytta regleringen av vargen från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet.

Herr talman! Jag vill avslutningsvis säga följande. I Sverige pressas hushåll och företag av både hög inflation och ökande räntor. Reallönerna urholkas, och den ekonomiska verkligheten tränger sig in i människors vardag. Det svåra ekonomiska läget sätter ljuset på behovet av ett tryggt samhälle, där välfärden levererar i hela Sverige och där vi möter tuffa tider tillsammans.

Det duger inte att som regering inte se till hela Sveriges behov som när man väljer att inte ge 60 procent av Sveriges yta elstöd, försämra möjligheterna för veterinär fältverksamhet och inte ge rennäringen de förutsättningar den behöver i klimatförändringen. Vad den här regeringen och Sverigedemokraterna egentligen har emot Norrland kan man undra.

Vad gäller den debatt vi har i dag ser jag tyvärr bara att den högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraterna har lägre ambitioner än Socialdemokraterna på området.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Men jag tror inte att vi har följt samma debatt. Skogsstyrelsen har verkligen varnat för det rättsliga som just nu sker på området. Skogsägare har faktiskt rätt att få kompensation för de avverkningar man inte får göra eller den skog som man frivilligt vill skydda. Det var vi väldigt överens om. Trots det väljer ledamotens parti och regeringen att skära ned fullständigt på det området, även när det gäller kompensation för skog.

Herr talman! Det är märkligt. Man säger att äganderätten ska vara stark. Det står i vårt betänkande: "Skyddet för äganderätten ska stärkas. En bärande del i frågan om stärkt äganderätt är att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning som de har rätt till." Vi vet också att det just nu är en massa som vill ha sina rättigheter prövade i domstol. Trots det ser vi den totala minskningen både i utgiftsområde 20 och i utgiftsområde 23, som vi debatterar i dag. Ledamoten får gärna hjälpa mig förstå hur man tänker göra det här.

Jag måste också kommentera eldiskussionen. Alliansen tog fram en energiöverenskommelse. Alliansen höjde effektskatten. Sedan kom vi gemensamt överens om en energiöverenskommelse där vi till slut tog bort effektskatten på kärnkraft. Det var 2019. Menar ledamoten på allvar att Socialdemokraterna på tre år på något sätt har förstört svensk energi? Det går jag helt enkelt inte med på, herr talman.

Herr talman! Jag instämmer ändå i mycket av det ledamoten säger i sitt anförande. Men jag tänker att han i sitt anförande också instämmer i Sverigedemokraternas ledamots åsikt om att det kommer att bli bättre, någon gång. Vi vet dock inte när. Först måste ni ju komma överens.

Jag skulle vilja citera en text och se om ledamoten känner igen den. Det står: Vi kommer att "vårda redan skyddad skog bättre för att stärka den biologiska mångfalden. - - - Friluftslivet och naturen ska vara tillgänglig för alla. Det behövs mer statliga resurser för att sköta och förvalta områden med värdefull natur, samt för att rusta upp befintliga och vid behov skapa nya leder i nationalparker och statliga naturreservat". Det kommer från Moderaternas valmanifest, ifall ledamoten undrade.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga. Nu ser vi den budget som den moderatledda regeringen har presenterat, och den rimmar inte riktigt med de vallöften man presenterade. I stället för satsningar på de områdena är det precis här som man med nästan kirurgisk precision väljer att skära ned.

Min fråga till ledamoten blir: Är det som Sverigedemokraternas ledamot sa tidigare: att det kommer att bli bättre tider och att ni kommer att göra de satsningarna någon gång, men definitivt inte det här året?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet. Det kommer att bli bättre kommande år, säger han. Det hoppas jag verkligen, för det låter som att de högerkonservativa inte riktigt visste vad de ville eftersom han säger att det inte är bra nu. Han säger också att man nu vänder tankern och att Sverige befolkning ska vara glad.

Jag tror dock att Sveriges befolkning så här i juletid är väldigt oroad över kostnaderna för el, drivmedel och räntor. I dagsläget ser nog inte Sveriges befolkning den ljusa framtid som ledamoten trots allt tycks se.

Fru talman! Något som oroar mig är de angrepp och skador vi ser på svensk skog. Hur ser ledamoten och Sverigedemokraterna på de klimatförändringar som utgör ett hot mot vårt gröna guld skogen? Jag undrar eftersom nedskärningarna i Sverigedemokraternas och regeringens budget görs på bland annat bättre brukningsmetoder, klimatanpassning av skog med mera.

Det här är viktigt, för vi vill ju se en frisk och grön skog i hela Sverige. Vi vill inte se de angrepp som sker just nu och som kan medföra att svensk export med mera minskar.

Fru talman! Ljuset kommer från norr, klimat- och miljöministern. Där finns den gröna industrin, den förnybara energin, de kallaste vintrarna och de längsta och dyraste elledningarna. Även jag måste nämna elstödet för regeringen när jag har möjlighet. Om man inte ser 60 procent av Sveriges yta får man skaffa glasögon.

Men det var inte främst det jag skulle säga, fru talman. Jag ska göra det väldigt lätt för klimat- och miljöministern, så att hon inte glömmer bort min fråga, som jag nu ställer för tredje gången. Jag ställer bara en fråga, för då tror jag att alla möjligheter finns att jag den här gången får ett svar. Vad tycker ministern är en rimlig nivå på reduktionsplikten?

Fru talman! Tack, klimat- och miljöministern - jag uppskattar verkligen detta! Det är inte lätt när det blir åtta deltagare. Det är heller inte lätt att få svar när klimat- och miljöministern har fått så många frågor som under den här debatten. Därför kommer jag nog att behöva upprepa mig lite.

Min interpellation till klimat- och miljöministern hade sin utgångspunkt i skogen. Skogen är det gröna guldet som skapar jobb på landsbygden och som skapar så många mervärden, till exempel som kolsänka och när det gäller utbyte av de fossila produkterna som ministern talar om i sitt svar. Där är ju biodrivmedel en del. Sverige har ett unikt tillfälle, eftersom vi har så mycket skog, att också använda skogens rester på ett effektivt och bra sätt.

Jag hörde att klimat- och miljöministern sa att det långsiktiga målet är det viktiga. Och det är ju självklart att det långsiktiga målet är viktigt, men det är också viktigt vad som görs här och nu.

I juni var en majoritet av partierna i Sveriges riksdag överens om att det var klokt att använda reduktionsplikten som en del i arbetet med att klara vårt beting. Det gäller helt enkelt att klara den kolsänka som regeringen nu har förhandlat fram i EU. Det ansågs klokt att inte ge skogen en dubbelstöt genom mindre avverkning och därmed mindre skogsrester och mindre lönsamhet, om de då inte blir biodrivmedel. Men nu är vi där.

Klimat- och miljöministern svarade inte riktigt på frågan om hur svenskt skogsbruk ska värnas när regeringen förhandlar LULUCF och andra akter inom EU. För mig handlar också biodrivmedel om Sveriges beredskap. Jag vill som sagt se mer svenskt i tanken. Jag ser hellre produktion i Sveg än i Saudiarabien. Jag ser hellre att vi, i skuggan av det krig som nu faktiskt pågår i Europa, ser till att insatsvaror också görs i Sverige - till exempel biodrivmedel och gödsel. Det finns mycket att tänka på just nu.

Jag tänker också på de jobb som det här kan skapa. Jag har alltid den åsikten att jag inte vill att Sverige sätter sig i baksätet. Jag vill att Sverige tar ledartröjan. Och varför vill jag det? Jo, för att vi är ett litet, exportberoende land. Det är de tekniker och material vi säljer, och det politiska ledarskapet tillsammans med näringslivet, som gör att Sverige kan lyckas så väl i världen.

Jag återkommer alltså till mina frågor. Jag förstår att det är svårt för ministern att svara på frågan om hon tror att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna kommer att klara av att göra en klimathandlingsplan som klarar klimatmålen när vi faktiskt har hört vad de olika partierna tycker i den här frågan.

Min andra fråga, som jag inte heller fick svar på, var vilka initiativ regeringen ämnar ta för att värna svenskt skogsbruk samtidigt som man förhandlar dessa akter i EU.

Den tredje frågan, som jag inte heller fick svar på, var vad ministern tycker är en rimlig nivå på reduktionsplikten.

Fru talman! Jag tackar klimat- och miljöministern för svaren.

För att klara klimatkrisen krävs det att vi tar oss an utmaningarna tillsammans. Därför samlade vi socialdemokrater redan vid maktskiftet 2014 näringen, forskningen, andra intressenter och politiken i ett innovationsråd under ledning av statsministern.

Inom ramen för Fossilfritt Sverige har 22 olika branscher tagit fram färdplaner för att visa hur de kan stärka sin konkurrenskraft genom att bli fossilfria eller klimatneutrala.

Efter att den förre moderate statsministern sa att industrin i Sverige var basically gone gjorde vi precis tvärtom. Vi gjorde satsningar på industriprojekt som biodrivmedel, plastreturraffinaderier, vätgasproduktion, återvinningsanläggningar och batteriproduktion och startade också jobbet med snabbare tillståndsprocesser. Vi satsade på Klimatklivet och Industriklivet, satsade på bio-CCS, biogasstöd, våtmarksstöd, miljöbilsbonus, laddstolpar och inblandning av förnybara biodrivmedel när vi tankar och satsade på järnvägen och nattåg hem till mig, till Jämtland, och mycket mer. Det är så vi skapar framtidens jobb.

Den gröna industriella revolutionen som startade i norra Sverige sprids nu över hela landet. Det är så vi minskar vår sårbarhet och vårt osunda beroende av fossila insatsvaror. Det var så vi skulle ha nått klimatmålen till 2030. Nu har vi den högerkonservativa regeringens och Sverigedemokraternas budget som ökar utsläppen när de bland annat säger att reduktionsplikten, alltså att vi fyller på med biodrivmedel när vi tankar, ska sänkas till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024. Det kan medföra att de storskaliga aviserade investeringarna i svenska biodrivmedel, som skulle ha gett mer svenskt i tanken, inte fullföljs. De åtaganden som Sveriges regering har förhandlat om inom EU om LULUCF, och som handlar om hur stor kolsänka Sverige ska ha, innebär att man inte längre kan använda sig av reduktionsplikten utan på andra sätt måste se till att Sverige klarar sitt beting. Det kommer kanske att betyda en kraftigt minskad avverkning av den svenska skogen.

Ministern får gärna svara på de frågor som jag har ställt i min interpellation och som jag upplever att jag inte har fått svar på, speciellt kanske i ljuset av att regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna öppnar upp för att skrota de nationella klimatmålen genom att säga: Det är ju bara text på ett papper.

Finansministern har kommenterat regeringens ambition om att nå klimatmålen genom att säga: Gör vi det inte så gör vi det inte.

Ministerns partikollega här i Sveriges riksdag skriver: Jag hade gärna sett att Sverige nått klimatmålen 2030, men det är faktiskt som att tro på jultomten.

Ministern själv har dock många gånger uttalat att vi ska nå klimatmålen med en ambitiös och effektiv klimatpolitik, och det välkomnar jag.

Men mina frågor till ministern blir då: Är ministerns bedömning att regeringens och Sverigedemokraternas klimathandlingsplan kommer att göra att vi klarar klimatmålen 2030 och 2045? Vilka initiativ ämnar regeringen ta för att värna svenskt skogsbruk samtidigt som man genomför det som man förhandlat i EU? Och vad tycker ministern är en rimlig nivå på reduktionsplikten?

Fru talman! Jag kan inte svara på vad Peter Kullgren hänför till retoriken. Själv har jag i stort sett jobbat inom restaurang i hela mitt liv. Jag kan verkligen beskriva både vad produkter innehåller och vad man kan rekommendera att äta. Men det är inte alla som har gjort det.

Den retoriken har inte förändrats någon gång. Jag är väldigt stolt över de svenska produkterna. Jag kan se en enorm utveckling av svensk livsmedelsproduktion under många år framöver. Jag tror faktiskt att det började med att Tore Wretman tog sig an den svenska husmanskosten en gång i tiden. Jag hade också förmånen att jobba på en av hans restauranger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här är det ingen skillnad på retoriken. Vi behöver se till att hela landet lever och med olika sätt också se till att lönsamheten ökar. Som jag sa kunde vi under pandemin se att när flera restauranger var stängda och människor valde att handla sin mat i affären valde de svenskt.

Det är en utveckling som en landsbygdsbo gärna vill se. Då vet vi att det blir lönsamhet i de gröna näringarna. Vi vet också hur köttet produceras, vilken uppfödning det är, vilken djurhållning det är, vilken låg antibiotikaanvändning det är och vilka kvaliteter som vi får med svenskt på tallriken.

Tack, landsbygdsministern! Om jag tycker att det kommer att ta alldeles för lång tid kommer jag att återkomma med en interpellation i frågan om ursprungsmärkning av kött på restaurang.

Fru talman! Tack, landsbygdsministern, för svaret! Den enda frågan är tidsaspekten. Jag vill fråga landsbygdsministern vilka initiativ han ämnar att ta för att tidsaspekten ska sjunka ned.

Landsbygdsministern berättade för mig precis innan att han hade haft elva eller tolv bilateraler på sitt sista möte. Det vore intressant att få veta ifall han i de bilateralerna med övriga länder också tog upp frågan om ursprungsmärkning så att vi ser till att det kommer på bordet fort.

Att detta ska införas är, som jag sa, något som har efterfrågats av många politiska partier i riksdagen, till exempel Kristdemokraterna. Det har efterfrågats av producenter av kött. Det är de som ser till att vi har det fantastiska svenska köttet med låg antibiotikaanvändning och bra djurhållning. Att det ska ske är något som efterfrågas av konsumenterna.

Även många restauranger vill införa det. Jag fick flera besked från Sveriges restauranger. De såg det som självklart att man ska kunna redovisa var köttet kommer ifrån. Det är en konsumentupplysning som många vill ge.

Förslaget var inte heller att det skulle vara alldeles för byråkratiskt. Det behöver inte vara skriftligt på en meny. Det kunde vara muntligt, vid en tavla eller någonting annat men ändå så att det är klart och tydligt.

Jag hörde landsbygdsministern säga i sitt svar att man ju kan fråga. Men vi vet att när du väl har satt dig på en restaurang, och kanske beställt någonting att dricka innan maten, och sedan kommer på att du ska fråga var köttet är ifrån är det redan sent. En konsumentupplysning behöver vara tydlig i början.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Egentligen har jag en enda följdfråga, eftersom vi ännu inte kan se tidsaspekten. Vilka initiativ ämnar landsbygdsministern ta för att säkerställa att vi kan få den efterlängtade ursprungsmärkning på restauranger så fort som möjligt?

Fru talman! Jag tackar landsbygdsministern för svaret.

Under den socialdemokratiska regeringen vidtogs många åtgärder för att hållbarheten och lönsamheten i livsmedelskedjan skulle öka. För första gången tog Sverige fram en livsmedelsstrategi från jord till export. Vi såg också exporten öka kraftigt. Stora stöd togs fram till jordbruket när det var kriser som för jordbruket var svåra att påverka, såsom torkan och Rysslands agerande med den hemska och olagliga invasionen av Ukraina. Då gick den socialdemokratiska regeringen tillsammans med Centerpartiet fram med över 3 miljarder i stöd till det svenska jordbruket.

Vid sidan av livsmedelsstrategin och stora krisstöd tog vi även fram biogasstöd, stöd för solceller med mera. Det är såklart en väldigt smart politik. Samtidigt som vi ser till att klara den klimatkris världen befinner sig i ökar lönsamheten i primärproduktionen. Det skapar fler gröna jobb på Sveriges landsbygder. Många är de gårdar jag besökt vars ladugårdstak pryds av solceller eller där skiten faktiskt används till biogas, vilket också är väldigt positivt. Vissa anläggningar är mindre, andra större. Kommuner går också in och köper biogas att fylla kommunens bussar med och använda i kollektivtrafiken.

Det här är bra. Som jag sa i föregående debatt vill jag se mer svenskt i tanken. Jag vill också se mer svenskt på tallriken. Där har jag och landsbygdsministern samma åsikt, fick jag höra. Jag vill det för att vi har ett väldigt gott djurskydd och en låg antibiotikaanvändning. Under pandemin, när många restauranger hade det tufft och fick färre gäster, kunde man se att folk som handlade i affärer, där det finns ursprungsmärkning, valde svenskt. Åtta av tio konsumenter vill se en ursprungsmärkning av kött på restauranger, enligt Livsmedelsverket.

Det är helt riktigt att den socialdemokratiska regeringen gjorde en anmälan till EU-kommissionen om nationella bestämmelser gällande ursprungsinformation om kött på restaurang. Landsbygdsministern säger i sitt interpellationssvar att en sådan anmälan inte behövdes. Jag litar helt på landsbygdsministern, men detta förvånar mig, eftersom det påtalades från både myndigheter och det egna departementet, som Peter Kullgren nu ansvarar för, att det behövdes en anmälan för att klara av detta. Annars hade vi naturligtvis sett till att det redan funnits ursprungsmärkning av kött på restauranger, kaféer och storkök. Många partier i Sveriges riksdag vill ha detta, liksom LRF, många krögare och åtta av tio konsumenter.

Mina två första frågor till landsbygdsministern blir: Om EU-kommissionen aviserar att det ska komma ett förslag i början av nästa år, hur lång tid bedömer landsbygdsministern att det kan ta i den EU-processen? Har landsbygdsministern någon idé om hur andra länder ställer sig till detta, så att man kan få in det snabbt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Landsbygdsministern! Det är en viktig fråga att diskutera. Det handlar om Sveriges beredskap, det handlar om att hela Sverige ska leva och det handlar om gröna jobb i hela landet. Det handlar naturligtvis också om de saker som landsbygdsministern nämnde i svaret och som den socialdemokratiska regeringen införde tillsammans med Miljöpartiet, det vill säga klimatkliv, industrikliv, bio-CCS, biogasstöd och våtmarksstöd. Väldigt mycket av det gemensamma tycker landsbygdsministern ändå är bra politik.

Vi vill att hela landet ska leva och att det här inte ska bli en dubbelstöt mot skogsbruket. Jag kommer återigen att ställa frågorna till landsbygdsministern. Jag vill gärna ha svar på dem. Det har jag inte fått än. Dubbelstöten innebär att om vi ska ha mindre avverkning av skog skapar det samtidigt mindre skogsrester till biodrivmedel. Jag upprepar frågorna, så att landsbygdsministern ska komma ihåg dem i det här anförandet.

Vad kommer regeringen att göra, nu när regeringen vill införa en minskning av reduktionsplikten till EU:s miniminivå, för att klara Sveriges beting inom LULUCF? Där var reduktionsplikten en del för att Sverige skulle kunna ha ett aktivt skogsbruk.

Den andra frågan var: Hur mycket mindre skog bedömer landsbygdsministern kommer att kunna avverkas för att Sverige ska nå överenskommelsen som regeringen har förhandlat med EU om när det gäller LULUCF? Har landsbygdsministern räknat på eller kan han uppskatta hur många färre jobb det kommer att kunna leda till på svensk landsbygd, i Sveriges massaindustri och i Sveriges sågverk?

Fru talman! Tack för svaret, landsbygdsministern! Det var inte riktigt svar på alla frågor jag ställde, men landsbygdsministern har ju möjlighet att återkomma.

Jag vill börja med att säga att det inte är någon som målar upp någonting. Inom socialdemokratin har vi aldrig varit oeniga om var vi står i svensk skogspolitik. Det har nog landsbygdsministern missförstått.

För Socialdemokraterna är inte idén om att sitta i baksätet och vänta på andra det som gjort Sverige framgångsrikt. Att Sverige tar ledartröjan i så många omställningar som världen nu efterfrågar, vare sig det gäller fossilfritt stål, batterifabriker eller annat, är det som ser till att vi har jobb på Sveriges landsbygder. Det är det som ser till att vi har jobb med sjysta villkor. Det är det som ser till att vi har export.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att vänta in EU tror jag aldrig har varit en svensk modell när Socialdemokraterna har styrt. Jag hoppas verkligen att det inte är det landsbygdsministern tänker sig att regeringen nu ska göra i alla frågor - att vi ska vara landet Lagom. Det klarar inte ett litet, exportberoende land som Sverige. Vi klarar oss bäst när vi ligger i framkant och utvecklar möjligheterna, och det gör vi om vi sätter oss ned tillsammans med näringslivet och diskuterar vilken väg vi ska gå och ger dem de långsiktiga spelreglerna.

Jag håller med landsbygdsministern om att vi importerar alldeles för mycket biodrivmedel. Men om man vet att man har avsättning kommer man också att producera, och det är det vi ser. De initiativen är tagna.

Jag håller med landsbygdsministern om att priset vid pump är alldeles för högt. Men man kan förändra det på andra sätt än genom att ändra reduktionsplikten. Vi vet ju att om Sverige producerar mer biodrivmedel kommer vi också att se till att det blir en marknad där priset blir lägre vid pump.

Jag vet inte vad Sverigedemokraterna har lovat. Jo, de lovade en sänkning vid pump på 10 kronor. Det blev 14 öre. Men Socialdemokraterna vill införa en tankrabatt, som är något helt annat. Industrin utvecklas samtidigt som vi tar ansvar för dem i glesbygden som har långa avstånd.

Återigen, landsbygdsministern - jag ställde fyra frågor. Jag vet inte om landsbygdsministern kommer ihåg dem. Två stod till och med i interpellationen. Jag vill verkligen veta hur landsbygdsministern ser att Sveriges företagare ska våga ta de planerade och aviserade investeringsbesluten för att vi ska få igång produktion av biodrivmedel och mer svenskt i tanken. Det är viktigt. Jag vill hellre se att biodrivmedel produceras i Sveg än i Saudiarabien.

Landsbygdsministern får faktiskt förklara vad han tror om industrins utveckling och förutsättningar om man vill vänta in resten av EU, om Sverige inte ska gå före och helt enkelt vill sänka till EU:s lägstanivå. Vi i politiken har ju varit väldigt eniga om att vi ska jobba på och gå före.

Fru talman! Tack, landsbygdsministern, för svaret! För oss socialdemokrater är vårt svenska jord- och skogsbruk och en snabbare klimatomställning av största vikt. Det är så vi skapar framtidens jobb, och det är så vi minskar vår sårbarhet och vårt osunda beroende av fossila insatsvaror.

Därför agerade den förra socialdemokratiska regeringen på olika sätt för att stärka Sverige och Sveriges gröna näringar. Vi införde Klimatklivet, Industriklivet, bio-CCS, biogasstöd, våtmarksstöd och mycket mer. En del av detta som vi socialdemokrater införde kan vi nu se att den nya högerkonservativa regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna tycker är en bra politik som de verkar vilja fortsätta med, även om vi som har suttit i riksdagen ett tag kommer ihåg att det inte var lika kraftiga applåder från den sidan när vi införde dessa åtgärder.

Vi socialdemokrater vill stärka Sverige, hela Sverige, och då behövs en växande bioekonomi. Därför tillsatte vi en utredning om en nationell bioekonomistrategi. Utredningen har två huvudsakliga inriktningar. Det handlar dels om att ta fram förslag till en nationell strategi för en hållbar konkurrenskraftig och växande bioekonomi, dels om att öka vår inhemska produktion av flytande biodrivmedel.

Att detta är angeläget visar inte minst Rysslands invasion av Ukraina, som har skapat väldigt höga biodrivmedelspriser. Vi behöver bryta det beroende av fossila insatsvaror som vi har.

Landsbygdsministern har inte - åtminstone inte än - sagt att regeringen ämnar avbryta utredningen. Men regeringen har sagt att reduktionsplikten, som gäller det biodrivmedel som blandas in när vi tankar, ska sänkas till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024. Det kan medföra att de storskaliga planerade och aviserade investeringarna av svenskt biodrivmedel inte fullföljs.

Det innebär även att man i de åtaganden som Sveriges regering förhandlar om med EU inom LULUCF - som låter konstigt men som handlar om hur stor kolsänka Sverige ska ha - inte längre kan använda sig av reduktionsplikten utan att man på andra sätt måste klara Sveriges beting. Kommer det då att vara att kraftigt minska avverkningen av den svenska skogen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Landsbygdsministern får gärna svara på mina frågor, som jag inte riktigt upplever att han har svarat på: Vad kommer landsbygdsministern att göra för att säkerställa att potentialen i restflöden från jord- och skogsbruk utnyttjas i den gröna omställningen? Vad kommer landsbygdsministern att göra för att säkerställa att näringslivet vågar investera i ny teknik för biodrivmedelsproduktion?

Han får gärna svara även på dessa frågor: Vad kommer regeringen att göra för att klara Sveriges beting inom LULUCF, där reduktionsplikten var en del för att Sverige skulle kunna ha ett aktivt skogsbruk, nu när regeringen vill införa en minskning av reduktionsplikten till EU:s miniminivå? Med hur mycket skog bedömer landsbygdsministern att vi kommer att behöva minska avverkningen för att nå överenskommelsen om LULUCF med EU? Och har landsbygdsministern räknat på hur många färre jobb detta kan leda till på Sveriges landsbygder, i Sveriges massaindustri och på Sveriges sågverk?

Herr talman! Flera av de partier som tillhör regeringsunderlaget var i valrörelsen väldigt tydliga vad gäller drivmedelskostnader vid pump. Det visade sig vara mer valretorik än regeringspraktik. I valrörelsen utlovade till exempel Kristdemokraterna en sänkning av priset med 9 kronor per liter diesel och 5 kronor per liter bensin. I dag gick en del av regeringsunderlaget ut med att det endast blir 1 krona billigare vid pump efter årsskiftet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till landsbygdsminister Peter Kullgren, som jag för övrigt också naturligtvis gratulerar till sitt uppdrag. Hur tycker landsbygdsministern att Kristdemokraternas vallöfte till landsbygdsborna om 9 kronors sänkning av dieselpriset och 5 kronors sänkning av bensinpriset rimmar med det vi fick veta i dag, nämligen att de ska sänkas med 1 krona vid årsskiftet?