Christian Carlsson

Vissa frågor inom hälso- och sjuk-vårdsområdet

Herr talman! Den som blir sjuk i Sverige möts dessvärre inte av en jämlik och tillgänglig vård. Svensk sjukvård har tyvärr alltmer fått karaktären av ett postkodlotteri där var i landet du bor spelar stor roll för vilken vård du kan få, och väldigt många människor får vänta alldeles för länge på vård eller behandling.

Så här kan vi inte ha det. En av Kristdemokraternas och regeringens viktigaste prioriteringar för svensk sjukvård är därför att kapa vårdköerna så att människor får vård i tid.

Ett första led i detta arbete är att regeringen nu ska inrätta en nationell vårdförmedling. Som patient ska du kunna se var i landet det finns ledig och tillgänglig kapacitet så att du kan erbjudas vård lite snabbare om du väljer att ta emot vård i en annan del av landet. Det här gör att vi på ett bättre sätt kan dra nytta av sjukvårdens samlade resurser, men framför allt är det en viktig reform för enskilda människor och familjer som drabbats av sjukdom eftersom det gör att man får åtminstone lite mer makt över tillvaron i en situation som ofta är svår och där det är lätt att känna sig maktlös.

De rekordlånga väntetiderna och vårdköerna som byggdes upp under Socialdemokraternas tid vid makten behöver motverkas på bred front. Det är mot den bakgrunden som regeringen nyligen har ingått en överenskommelse med SKR om ökad tillgänglighet. Överenskommelsen omfattar de tre kömiljarderna, som syftar till att regionerna ska vidta fler åtgärder för att öka tillgängligheten och kapa vårdköerna. Målet är naturligtvis att alla patienter till slut ska få vård enligt den lagstadgade vårdgarantin.

Sverige behöver också fler vårdplatser. Svensk sjukvård har tyvärr lämnats i en situation där vi har lägst antal vårdplatser per invånare i hela EU samtidigt som hundratusentals människor har väntat olagligt länge på vård. Situationen har på många sätt spårat ur, och jag kan säga att de som märker av det är de människor som vänder sig till vården men också den hårt arbetande vårdpersonalen.

Överbeläggningar och utlokaliseringar, alltså när patienter vårdas på helt andra vårdenheter än de som har rätt kompetens, har tyvärr blivit ett vanligt problem på landets sjukhus. Det innebär såklart risker för patienterna samtidigt som det försätter den hårt arbetande vårdpersonalen i en mycket tuff och svår situation.

Tillsammans måste vi se till att vända den här utvecklingen. Regeringen har därför dubblerat satsningen på att öka antalet vårdplatser genom prestationsbaserade bidrag till regionerna. Det handlar om 2 miljarder kronor årligen för att åstadkomma fler vårdplatser, och därutöver ska nu en nationell plan för fler vårdplatser tas fram.

Herr talman! Vårdpersonalen är hälso- och sjukvårdens viktigaste resurs. Utan personalen blir det inga fler vårdplatser, och det blir svårare att kapa vårdköer och erbjuda människor god vård. Trots det har kompetensförsörjningen länge varit ett stort problem.

Jag är övertygad om att det behövs åtgärder på både kort och lång sikt och på alla nivåer för att förbättra villkoren för personalen. Regeringens 3,2 miljarder för att stötta regioner och kommuner i arbetet med kompetensförsörjning är därför välkomna. Det handlar till exempel om att regeringen satsar särskilt för att öka möjligheten för vidareutbildning till specialistsköterska och för att öka antalet VFU-platser.

Efter så många år av brister på det här området tror jag dock att det nog är ganska många, inte minst vårdanställda, som håller med oss kristdemokrater när vi säger att det behövs ett ökat nationellt ansvar för kompetensförsörjningen i fortsättningen.

Det är också mot den bakgrunden som regeringen nu har gett Nationella vårdkompetensrådet vid Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. I den planen ska nu behoven först och främst klarläggas, men vi ska också ta fram konkreta insatser för att förbättra arbetsmiljön och villkoren så att vi får fler att välja vårdyrket och så att vi får fler läkare och sjuksköterskor att vilja stanna kvar eller kanske återvända till yrket, om man en gång har lämnat det.

Herr talman! Riksdagens tillkännagivande som lett fram till dagens skrivelse riktades till den förra socialdemokratiska regeringen för att få den att börja agera i en rad viktiga frågor för svensk sjukvård. Nu har Sverige fått en ny regering, och flera viktiga initiativ som motsvarar förväntningarna i tillkännagivandet har redan tagits. Så sent som nu på förmiddagen, på internationella kvinnodagen, presenterade regeringen ytterligare viktiga initiativ för en mer jämställd hälso- och sjukvård. Det handlar om ett ökat fokus på förlossningsvården och mer resurser till forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa och inte minst om att stärka vården för sexuellt våldsutsatta kvinnor och barn.

Sverige har en regering som är beredd att prioritera vården. Man förstår att den viktigaste åtgärden för att åstadkomma fler vårdplatser och kapa vårdköerna är att förbättra villkoren för vårdens fantastiska medarbetare, så att fler väljer att fortsätta bota, lindra och trösta dem som är sjuka och behöver det som mest.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel

Herr talman! Vi måste vara nöjda med att samtliga län har fått en ökad tillgång till apotek. Sedan har ledamoten Dahlqvist helt rätt i att detta inte kommer landsbygd och glesbygd lika mycket till del som andra delar av landet.

Detta förutsåg vi redan när vi styrde förra gången, under alliansåren, då vi införde glesbygdsstödet. Uppenbarligen har det inte haft tillräcklig effekt, men det är ändå någonting som bidrar och någonting som kan behöva utvecklas framåt. Det är Kristdemokraternas uppfattning.

Även om jag beskriver reformen som en väldigt stor framgång, vilket det är, inser också vi kristdemokrater att det behövs regler på en marknad. Ett område där det behövs mer reglering är säkerställandet av försörjningsberedskapen. Det kommer att komma en proposition till riksdagen under våren från regeringen som handlar just om hur apoteken och partihandlarna för läkemedel kan ta ett större ansvar för lagring och för att vi ska ha tillgång till läkemedel.

Detta är ett område som behöver förbättras som det är nu, när det inte är kris och krig, och det säger väl någonting om vilken stor utmaning vi har framåt. Vi kommer med förslag på området, och jag ser fram emot ett konstruktivt samarbete så att vi får bitarna på plats och kan ta ett gemensamt, större ansvar för försörjningsberedskapen i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel

Herr talman! Först får jag lov att medge att jag blir lite förvirrad när ledamoten framför att han inte delar min uppfattning när det gäller hur situationen ser ut på landsbygd och i glesbygd. Det jag sa var att det fortfarande finns förbättringspotential när det kommer till hur apoteksmarknaden fungerar.

Just behovet av att öka tillgängligheten till läkemedel för människor som bor på landsbygd och i glesbygd var ju någonting som jag bekräftade. Jag pekade också ut flera tänkbara förslag för hur vi skulle kunna förbättra situationen, och jag nämnde då glesbygdsstödet.

Vi verkar alltså tvärtom vara överens om att vi behöver särskilda satsningar för att tillgången på läkemedel ska vara jämlik i hela landet.

Vad gäller just försörjningsberedskapen är det någonting där Sverige har behövt göra en hemläxa. Man har inte tagit ansvar för krisberedskap och för försvarsberedskap i det här landet på väldigt många år. Det finns ett behov av att förbättra tillgången på läkemedel när det kommer till försörjningsberedskapen; det är helt solklart. Det kommer vi också att bidra till under den här mandatperioden.

Herr talman! Människor behöver ha tillgång till en jämlik vård av god kvalitet i hela landet, och människor i hela landet behöver tillgång till läkemedel och en närvaro av apotek. Så är det.

Det var faktiskt Kristdemokraterna som införde ett glesbygdsstöd för att säkerställa tillgången till fysiska apotek på landsbygden under alliansåren. Glesbygdsstödet ger fortfarande i dag bättre resultat när det kommer till närvaron i glesbefolkade områden. Men från vårt partis sida är vi av uppfattningen att det här kontinuerligt behöver följas upp och ses över, för vi behöver öka tillgången på läkemedel för människor på landsbygden. Då kan exempelvis en uppdatering av glesbygdsstödet vara någonting att titta vidare på.

Vi delar ambitionen att göra saker ännu bättre när det gäller denna framgångsrika reform, som trots allt har ökat tillgången på läkemedel för människor i behov av det.

Herr talman! Gladast över den omreglering av apoteksmarknaden som den förra borgerliga regeringen stod för är naturligtvis de som är i behov av läkemedel. De drabbades hårt av att vi hade så låg tillgänglighet till apoteken före reformen. Det gäller alla de människor som har sett hur antalet apotek har ökat med 54 procent mellan de här åren, som jag tidigare beskrev.

Det är värt att påpeka att samtliga län har fått fler apotek. Antalet söndagsöppna apotek har också ökat från 154 till 575. Därtill erbjuder samtliga apotekskedjor i dag också e-handel via internetapoteken.

Självklart finns det saker som behöver bli bättre. Men sammantaget innebär den ökade tillgängligheten att det får betraktas som en väldigt framgångsrik reform. Det visar också den höga kundnöjdheten.

Herr talman! I dag debatterar vi regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel. Den övergripande frågan för rapporten är om statens tillsyn är effektiv.

Till att börja med vill jag säga att vi kristdemokrater i grunden är väldigt stolta över den apoteksmarknad som finns i Sverige i dag. När Kristdemokraterna tog ansvar för apoteken 2006 under alliansåren låg Sverige i OECD:s botten när det gällde antal apotek per invånare. Det var mot den bakgrunden som vi genomförde en omreglering av apoteksmarknaden 2009 med målet att säkerställa en trygg och god läkemedelsförsörjning för alla.

Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel

Det här är fortfarande en relativt ung marknad. Det finns såklart fortfarande saker som skulle kunna fungera bättre. Men runt om i landet finns i dag apotek med generösa öppettider och kunnig, högutbildad personal. Medborgarna har ett högt förtroende för apoteken.

Sedan omregleringen av apoteksmarknaden har apotekstätheten och tillgängligheten ökat. Siffror från Sveriges Apoteksförenings branschrapport 2021 visar att antalet apotek har ökat från drygt 900 år 2008 till över 1 430 i dag. Det innebär en imponerande ökning med hela 54 procent.

Vi kristdemokrater vill gärna att fler ska få möjlighet att starta och driva egna apotek. Vi vill se fler företag som kan erbjuda alla landets patienter nya tjänster. Men det gäller såklart att kunna säkra både kvalitet och tillgänglighet.

Därför behövs en effektiv tillsyn av apotek och partihandel med läkemedel. Det är viktigt för att vi ska kunna komma till rätta med missförhållanden och aktörer som inte lever upp till lagens krav, vilket ytterst riskerar att drabba patienterna.

Men det är också viktigt därför att motsatsen, en ineffektiv tillsyn, leder till att läkemedelsförmåner och andra subventioner utnyttjas på helt fel sätt. Det innebär också ett slöseri med skattebetalarnas pengar.

Mot bakgrund av detta har Kristdemokraterna likt regeringen välkomnat Riksrevisionens rapport. Vi delar slutsatsen att den tillsyn som staten bedriver över apotek och partihandel med läkemedel behöver bli mer effektiv.

Särskilt viktigt är det att tillsynen fungerar bättre i ljuset av regeringens höjda ambitioner om att stärka apotekens roll i vårdkedjan så att vi kan avlasta primärvården och använda den kompetens som finns hos personalen på våra apotek.

Det ska också ses i ljuset av att apoteken och partihandeln kommer att få ett allt större ansvar framöver för att klara Sveriges försörjningsberedskap i dessa mörka tider av kris och krig i Europa.

Kristdemokraterna instämmer för det första i att det bör införas en möjlighet för tillsynsmyndigheterna att i större utsträckning än i dag dela uppgifter inom ramen för apotekstillsynen.

Även om frågan hur informationsutbytet ska regleras behöver utredas vidare är det bra att regeringen i skrivelsen är tydlig med bedömningen att rapporten kan tjäna som utgångspunkt vid framtagandet av en sådan reglering.

För det andra delar vi bedömningen att det finns skäl för att införa en utvidgad uppgiftsskyldighet för E-hälsomyndigheten för att effektivisera tillsynen. Det är stora mängder data som ska hanteras. Det kräver naturligtvis grundlig analys. Det är mycket integritetskänslig data som ska hanteras, men vi delar den viljeinriktningen.

För det tredje kan det också finnas skäl att överväga om det bör införas bestämmelser som hindrar apotek från att ta ut överpriser på läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna men som ändå är subventionerade av staten eller regionerna.

Där gäller det dock att konsekvenserna utreds väldigt noga så att man inte med goda avsikter vidtar åtgärder som i slutändan försämrar tillgängligheten för dem som är i behov av läkemedel.

Avslutningsvis, herr talman, är det bra att regeringen öppnar för att låta TLV och Läkemedelsverket ta ut sanktionsavgifter i större utsträckning än vad som kan ske i dag med syfte att åstadkomma en mer effektiv tillsyn.

Det känns betryggande att frågan om en effektivare tillsyn över apotek och partihandel också pekas ut som en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen avser att noga följa det arbete som redan pågår på departementen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel

Vi i socialutskottet kommer att få anledning att följa regeringens arbete med en effektivare statlig tillsyn av apotek och partihandel med läkemedel. Med det yrkar jag bifall till socialutskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! När ett litet barn inte längre kan bo med mamma och pappa utan behöver omhändertas är det inte någon liten sak, men det är beslut som i vissa fall behöver tas för att säkerställa att varje barn får en trygg uppväxt.

Familjen påverkar oss djupt. Det gäller oavsett om familjen fungerar bra eller dåligt. Och den är därför viktig. Den är viktig för enskilda människor, och den är viktig för hela samhället. Familjens grundläggande uppgift är att med kärlek och ansvarsfulla krav alltid stötta och skydda dem som är en del av den. Det innebär att såväl barns som föräldrars rättigheter måste respekteras, även inom familjen.

I de fall som hemmet, som ska vara en borg av trygghet, förvandlas till en plats med hot och våld eller en plats där föräldrarna inte längre kan ge sina barn den kärlek, omsorg och trygghet som de behöver, då behöver vi som samhälle ta vårt ansvar och skydda barnen.

Fru talman! När barn befinner sig i samhällets vård, exempelvis i familjehem, bär vi som samhälle ett särskilt stort ansvar för att säkerställa barnens trygghet och säkerhet. Det gäller också vid beslut om att vården ska upphöra.

Vad som hände den lilla flickan Esmeralda - "Lilla hjärtat", som hon kallades - kom att skaka om Sverige. Esmeralda omhändertogs redan på BB som en följd av hennes föräldrars missbruk. Hon placerades i ett kärleksfullt familjehem. Hon hade bott där hela sitt liv när det en dag beslutades att hon skulle ryckas upp från tryggheten och i stället bo hos sina biologiska föräldrar. Det slutade i katastrof. I januari för tre år sedan hittades Esmeralda, vanvårdad till döds, under sängen i de biologiska föräldrarnas lägenhet. Hon hann aldrig fylla fyra år.

Detta fall påvisade vikten av en skärpt lagstiftning för att säkerställa varje barns rätt till en trygg uppväxt. Lagstiftningen, som har kommit att kallas för lex Lilla hjärtat och som trädde i kraft den 1 juli 2022, var ett steg på vägen i det arbetet.

Socialnämnden skulle inte längre få besluta att vården enligt 2 § LVU ska upphöra förrän de omständigheter som föranleder vården har förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt. När socialnämnden prövar om vård enligt LVU ska upphöra ska de särskilt överväga om det finns skäl för flyttningsförbud, och när barnet har varit placerat i samma familjehem i två år ska socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden.

Det här var viktiga förändringar, men flera steg saknades. Socialdemokraterna var tyvärr inte beredda att i regeringsställning göra tillräckligt för att säkerställa barnens bästa.

Socialutskottet konstaterade för det första att när vården enligt LVU upphör bör socialnämnden ha ett uppföljningsansvar minst ett år efter upphörandet.

Utskottet ansåg för det andra att socialtjänsten ska kunna ställa krav på obligatoriska drogtester för föräldrarna inför umgänge och inför prövning av om vården ska upphöra. Det var knappast för mycket begärt med tanke på alla de barn i vårt land som en gång har svikits och behövt lämna sina föräldrar just på grund av missbruk inom familjen.

För det tredje, fru talman, fann socialutskottet anledning att fatta det historiska beslutet att tillsätta utredningen Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU. Fokus för utredningen har varit att utreda förutsättningarna att införa barnets bästa som ett självständigt rekvisit vid prövningen av om vård enligt LVU ska upphöra.

Självklart är det bästa för ett barn i de allra flesta fall att få komma tillbaka till sin ursprungliga familj, men det behöver inte alltid vara så. Jag är därför glad över att den här utredningen nu har kunnat överlämnas till socialtjänstministern av ett enigt utskott och att vi tillsammans riktar ett uppdrag till regeringen att beakta remissvaren och därefter återkomma till riksdagen med lagförslag som syftar till att stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga.

Socialutskottet har nu lagt grunden, och vi har anledning att känna hopp om att den nya regeringen kommer att återkomma med fler förslag som på allvar stärker tryggheten och ökar skyddet för samhällets mest utsatta barn.

Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till hovrättspresident Anders Hagsgård som varit utredare, till utredningssekreterare Mathilda Rydstern, till utredningens experter och till hela utskottskansliet som har jobbat hårt med utredningen.

Jag vill också tacka mina nuvarande kollegor i socialutskottet och våra företrädare för gott samarbete till förmån för barnens bästa. Låt vårt fortsatta arbete präglas av omtanke om vårt samhälles mest utsatta barn så att fler barn får växa upp i trygghet!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU

(Applåder)

Herr talman! Jag har respekt för att inte alla partier anser att satsningar på barn och unga är de mest prioriterade frågorna, men det är ju tyvärr inte bara barn och unga som drabbas av Centerpartiets politik, utan också de äldre.

När Centerpartiet väljer att skära i budgeten riktar de in sig på stimulansbidragen inom äldreområdet. De vill också skrota satsningen för att motverka ofrivillig ensamhet bland landets äldre. Totalt vill Centerpartiet slopa 5 miljarder kronor jämfört med vårt anslag, och det man tillför i generella statsbidrag innebär i praktiken bara 2,4 miljarder.

Det här handlar alltså inte om huruvida det ska finnas riktade statsbidrag eller om de ska vara generella. Det handlar om att det inte finns något annat parti i Sveriges riksdag som är berett att nedprioritera och skära lika mycket i de resurser som ska gå till sjukvård, äldreomsorg och social omsorg om våra barn som Centerpartiet.

Centerpartiets politik drabbar barn och äldre, men den kommer också att drabba barn och äldre på den svenska landsbygden - var så säker.

Herr talman! Visst finns det mycket man skulle kunna säga. Det är dock en satsning som Centerpartiet vill göra som jag intresserar mig lite särskilt för, nämligen satsningen på 15 miljoner kronor på kompetenshöjande insatser för yrkesverksamma som möter barn. Detta är säkert bra, men man kan lugnt säga att det sticker ut i mängden i Centerpartiets budget.

Centerpartiet sparar drygt 5 miljarder på utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Det är inte bara satsningarna på fler vårdplatser och en nationell vårdförmedling som försvinner, utan det gör också föräldraskapsstödet och satsningarna på våra barn och unga. Satsningen på det förebyggande arbetet inom barn- och ungdomshälsovården i form av hembesöksprogram inom BVC försvinner också. Centerpartiet skrotar fritidskortet för barn och unga, som ska få möjlighet att ta del av idrotts- och fritidsaktiviteter även om de kommer från en socioekonomiskt utsatt familj. Särskilt allvarligt är det att Centerpartiet också vill skära ned i socialtjänstens insatser när det gäller det sociala arbetet.

Jag får inte ihop detta. När Centerpartiet nu gör en satsning - visserligen en väldigt liten sådan, men ändå en satsning - på kompetenshöjande insatser för yrkesverksamma som möter barn, varför bedriver man då i övrigt en politik som leder till färre möten med de här barnen? Varför är inte Centerpartiet berett att prioritera barn och unga?

Herr talman! Ja, det brottsförebyggande arbetet behöver prioriteras. Därför byggs föräldraskapsstödprogrammen ut med 200 miljoner 2023, och socialtjänstens brottsförebyggande arbete stärks.

Men faktum är att de förebyggande insatser som regeringen föreslår säger Socialdemokraterna i flera fall nej till, särskilt de insatser som handlar om att förebygga innan socialtjänsten behöver komma in. 50 miljoner kronor för att stärka förebyggande arbete genom hembesöksprogram inom BVC ryker med Socialdemokraternas förslag. 50 miljoner kronor för att finansiera en utökning av medel till barn- och ungdomsorganisationer inom utgiftsområdet Kultur, medier och trossamfund försvinner. Ni säger också nej till fritidskortet, som syftar till att stärka barns och ungas möjlighet att delta i idrotts- och föreningslivet. Det är en satsning som riktar sig framför allt till barn och unga i de socioekonomiskt utsatta områdena. Det tycker jag är beklagligt.

Jag noterar att Socialdemokraterna har ambitionen att satsa mer pengar på utveckling när det gäller det brottsförebyggande arbetet, och i grunden välkomnar jag det.

Nästan lika mycket som Socialdemokraterna vill höja anslagen vill Centerpartiet skära i den budgetposten. Frågan är alltså: Vad är alternativet till regeringens politik? Det kan nog ingen svara på. Det är tydligt att det råder rödgrön splittring även på det här området.

Herr talman! Visst är det fascinerande att höra en socialdemokrat tala om löftesbrott med tanke på det välfärdssvek som Socialdemokraterna har stått för under de senaste åtta åren.

Vårdköerna var rekordlånga redan före pandemin, och 163 000 sjuka människor har ännu inte fått vård i tid. Socialdemokraterna har haft åtta år på sig. Den här regeringen har haft åtta veckor att åtgärda problemen. Det är ingen tvekan om att det är Socialdemokraterna som står för ett välfärdssvek.

Projektion tror jag att man inom psykologin kallar den försvarsmekanism som Socialdemokraterna nu tillämpar för att försöka dölja de egna bristerna och applicera dem på någon annan för att rädda sin egen självbild. Det är möjligt att det är effektivt, och det är kanske bra för opinionen, men det är faktiskt inte särskilt smickrande.

Det jag tänkte tala om är det brottsförebyggande arbetet. Den här regeringen inleder nu den största offensiven mot brottsligheten någonsin. Vi tillskjuter 5 miljarder kronor till rättsväsendet, vilket kommer polisen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och domstolarna till del. Vi skapar ekonomiska förutsättningar för 10 000 fler polisanställda, och vi tillför resurser så att polisen kan få effektivare verktyg i kampen mot brottsligheten.

Men vi satsar också på det förebyggande arbetet. Socialtjänstens brottsförebyggande arbete stärks, och inte minst byggs föräldraskapsstödsprogrammen ut med hela 200 miljoner kronor 2023. Detta görs helt enkelt för att det verkligt trygga samhället byggs av starka familjer med tid för barnen och av människor med goda värderingar och barn och unga som har hopp om framtiden.

Herr talman! Jag är bekymrad över den kris i personalförsörjningen som vänsterstyret lämnade efter sig som vi nu har att ta itu med. Jag är väldigt bekymrad över den.

Det är också därför som vi i regeringen har sagt att en viktig prioritering den här mandatperioden är att ta fram en nationell plan för kompetensförsörjning. I det handlar det om att man kartlägger behoven som finns av personal nationellt men också att man ska komma fram till konkreta åtgärder för hur man får fler att söka sig till yrket. Det handlar om hur man förbättrar arbetsmiljön och villkoren för personalen inom vården.

Väldigt många medarbetare inom sjukvården är pressade av de långa vårdköer som den regering som Vänsterpartiet valt att stötta tidigare har orsakat. Det är väldigt märkligt när man tittar på Vänsterpartiets prioriteringar. Det är några saker som ni väljer att prioritera bort. Det är 300 miljoner som ska gå till att stärka vården på landsbygden. Det är tydligen inte så viktigt för Vänsterpartiet. Sedan är det de 2 miljarder kronorna som ska gå till ökad vårdkapacitet.

Det är det som är det stora problemet i svensk sjukvård. Vi lägger mycket pengar, och vi har bra kvalitet i vården som människor kommer till. Men för få sjuka människor får den hjälp de behöver i tid. Ändå väljer Vänsterpartiet att plocka bort de 2 miljarder som just syftar till att lösa svensk sjukvårds stora problem. Det är felprioriterat.

Herr talman! När det gäller utgiftsområde 9 satsar Vänsterpartiet 550 miljoner mindre än regeringen på sjukvård, äldreomsorg och social omsorg. Man satser i stället rikligt på generella statsbidrag. Det får man ge Vänsterpartiet. Men vi vet hur det är med dem. De kan kommuner och regioner använda till helt andra saker än det som Karin Rågsjö önskar.

Att rikta medel till en viss typ av ändamål inom ramen för de generella statsbidragen är heller inte förenligt med principerna. Det blir väldigt svårt för Vänsterpartiet att garantera att pengarna går till rätt ändamål, om det nu är just kompetensförsörjningssatsningar inom sjukvård och äldreomsorg som man är ute efter.

Vad gäller situationen för sjukvårdens personal är den ansträngd. Vi är helt överens om detta. Vi är också överens om att för att vi ska kunna få fler vårdplatser behövs det mer personal som väljer att söka sig till vård- och omsorgsyrkena och fler som väljer att stanna inom vård- och omsorgsyrkena.

Det är därför som regeringen avsätter 3,2 miljarder för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Vi har 500 miljoner 2023 för att öka vidareutbildningen för sjuksköterskor. Vi har 100 miljoner per år från och med 2023 för att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter.

Vi har mer riktade satsningar som går rakt in i sjukvård och äldreomsorg än vad Vänsterpartiet har. Det tror jag är bra om vi ska klara att få till fler vårdplatser och fler som väljer att söka sig till och stanna inom vårdyrket.

Herr talman! Man kan säga mycket om riktade och generella statsbidrag. Fördelen med de generella statsbidragen är att det ger kommunpolitikerna stort handlingsutrymme. Fördelen med de riktade statsbidragen är att de går till det som man anser behöver sättas fokus på.

Om man satsar väldigt lite pengar, oavsett om det är riktade eller generella statsbidrag, går det ofta ut över verksamheten. Det vet vi. Exempelvis skulle det innebära ett hårt slag mot Sveriges äldre om Centerpartiets budgetförslag vann bifall här i dag. Centerpartiet väljer nämligen att väldigt precist skära ned med 700 miljoner kronor på just stimulansbidrag för äldreområdet. Man riktar med precision in sig på de äldre.

Centerpartiet vill dessutom dra bort 5 miljarder från vårt utgiftsområde 9, som ska gå till sjukvård, äldreomsorg och social omsorg. Och man lägger i praktiken bara till 2,3 miljarder till utgiftsområde 25, som är generella statsbidrag. Då ligger bevisbördan inte på regeringen. Centerpartiet måste förklara varför man väljer att slå mot Sveriges äldre.

Fru talman! För att vi ska stärka svensk äldreomsorg behöver vi självklart klara personalförsörjningen på ett bra sätt. Ett bra sätt är både att rekrytera tillräckligt många som vill jobba inom äldreomsorgen och att de äldre personerna i äldreomsorgen kan känna trygghet, att de kan förstå personalen som arbetar där. Det är mot just den bakgrunden som regeringen nu utreder hur språkkraven ska utformas för att säkerställa de äldres trygghet på boendena.

Vad gäller den typ av vidareutbildningar som finns är det på det sättet att vissa av dem nu löper vidare. Men andra kommer att upphöra. Men frågan om personalförsörjning kommer inte att försvinna. Regeringen kommer att behöva ta ett samlat grepp om kompetensförsörjningsfrågorna inom äldreomsorgsområdet. Man kommer att behöva återkomma till hur vidareutbildningssatsningarna ska se ut framgent.

Fru talman! Det råder sträng vinter, inte bara här utanför Riksdagshuset utan också i svensk ekonomi. Regeringen har därför lagt fram en återhållsam budget som innebär att vi tar ansvar i en ekonomiskt tuff tid och prioriterar det som är viktigast.

Vi stärker familjernas och företagens ekonomi när vanliga människor kämpar med höga el- och drivmedelspriser, hög inflation och höga räntor. Vi inleder den största offensiven någonsin mot organiserad brottslighet. Och vi rustar såväl det militära som det civila försvaret starkt - något som behövde göras långt före Rysslands anfallskrig mot våra vänner i Ukraina.

Den borgerliga regeringen prioriterar det som är viktigast. Det märks också på att vi prioriterar sjukvården och välfärden.

Situationen inom vården är ansträngd. Då tänker jag inte främst på den ökande smittspridningen av covid, RS-viruset och influensan, som nu härjar, utan på de långa vårdköer som Socialdemokraterna lämnat efter sig.

163 000 människor har inte fått den vård de behöver i tid, och bara 60 procent behandlas inom vårdgarantins tre månader. Det duger inte. Regeringen påbörjar därför sitt viktiga arbete med att kapa vårdköerna, så att den som är sjuk får vård i tid, och påbörjar arbetet för att skapa en mer jämlik vård för alla människor i hela landet.

Vi avsätter 100 miljoner till en nationell statlig vårdförmedling för att synliggöra vårdkapaciteten, korta köerna och erbjuda snabbare vård för människor oavsett var i landet de bor. Utöver de tre kömiljarderna inför vi dessutom en ny prestationsbaserad ersättning om 2 miljarder kronor för att öka antalet vårdplatser.

Att förbättra tillgängligheten inom hälso- och sjukvården genom att korta väntetiderna och minska köerna är en av de viktigaste frågorna för den borgerliga regeringen. Men det verkar tyvärr inte gälla för oppositionen, som flera gånger slagit rekord i vårdköer och dessutom stått för ett välfärdssvek under den föregående mandatperioden. Inte bara Socialdemokraterna utan också Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet - den samlade oppositionen - säger nej till regeringens satsningar som fokuserar just på att fler människor som är sjuka ska få den vård de behöver den dagen de behöver den.

Fru talman! Jag skulle också vilja nämna regeringens prioritering av den förstärkta och förlängda satsningen på förlossningsvården och kvinnors hälsa, som kommer att uppgå till 4,7 miljarder kronor under kommande tre år, så att fler kvinnor kan känna trygghet vid förlossning.

Jag hade själv förmånen att bli pappa för ett par år sedan och minns hur betydelsefulla Filippa och de andra barnmorskorna på Nya Karolinska var för mig och min familj när vår son föddes. Självklart vill jag att varje kvinna som väntar barn i landet ska bemötas på samma fina sätt. Därför tycker jag att det är väldigt bra att regeringen nu ska ta fram en nationell förlossningsplan som ska öka tillgängligheten till förlossningsvården och minska de regionala skillnaderna.

Det behövs nationella riktlinjer för att förebygga förlossningsskador och främja kompetensutveckling bland personalen. Men vi behöver också se till att det öppnas fler förlossningskliniker och att bemanningen ökar, så att så många som möjligt får tillgång till ett förlossningsteam genom hela vårdkedjan.

Det är inte bara när vi är som minst och kommer till jorden som vi behöver mötas av kärlek och omsorg, utan det behöver vi hela livet - inte minst när vi blir äldre.

Den ofrivilliga ensamheten och isoleringen är ett samhällsproblem som drabbar väldigt många människor i Sverige, inte minst äldre människor. Man kanske har slutat jobba, barnen är utflugna och i värsta fall kanske man har förlorat både sin livskamrat och flera av sina nära vänner.

Den ofrivilliga ensamheten är naturligtvis ett problem för den enskilda människan, men det är faktiskt också ett samhällsproblem. Den skapar ett större behov av hälso- och sjukvård, bidrar till för tidig död och även till hälsoproblem i form av psykisk ohälsa. Sverige behöver därför likt andra länder, exempelvis Storbritannien, nu kraftsamla mot den ofrivilliga ensamheten och isoleringen och dess konsekvenser.

Som kristdemokrat menar jag att man kan bedöma ett samhälle ganska mycket utifrån hur det behandlar sina äldre, och de ska behandlas med respekt. Därför är vi kristdemokrater väldigt stolta över att regeringen nu satsar 145 miljoner kronor för att stärka och utveckla arbetet för att bryta och förebygga ofrivillig ensamhet och isolering bland äldre. Det kan exempelvis handla om att utveckla de äldresamtal och hälsosamtal som finns i landets kommuner.

Fru talman! Om mindre än en vecka är det dags för de flesta av oss riksdagsledamöter att resa hem till familj och vänner för att fira jul. Vissa av oss kommer då att få möjlighet att träffa de äldre som finns i vår närhet. Jag ser väldigt mycket fram emot att träffa min mormor, bland andra.

Tyvärr är det dock alltför många människor i Sverige som inte har ett hem att komma till. Hemlösheten i Sverige är ett alltför stort problem. För några veckor sedan träffade jag företrädare för Frälsningsarmén; det finns alltså 600 barn och unga i Sverige som lever i hemlöshet. Även om detta är ett problem under årets alla dagar kan jag inte låta bli att tycka att det känns lite extra tungt den här tiden på året. Nu biter kylan i, och adventsljusstakar och julgranar lyser upp tillvaron för oss som lyckligtvis har ett hem.

Jag är glad att den nya borgerliga regeringen höjer ambitionen när det gäller att motarbeta hemlösheten. Eftersom hemlöshet många gånger har sin bakgrund i psykisk sjukdom och missbruk är en del av hemlöshetsstrategin just statsbidrag för att möjliggöra att modellen Bostad först blir nationell. Det har Kristdemokraterna varit pådrivande för i decennier. Det är därför väldigt välkommet att regeringen skjuter till ytterligare medel till denna satsning, för att fler människor i Sverige ska ha en bostad att kalla hemma.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag som ordförande för socialutskottet passa på att kanske lite tidigt tacka talmannen, ledamöterna och all kanslipersonal för den här hösten. Jag vill också önska er en god jul och ett gott nytt år så småningom. Tack för gott samarbete!

(Applåder)

Herr talman! Är det något parti som talar om behovet av långsiktiga strukturella grepp är det inte Centerpartiet utan Kristdemokraterna. Vi är också glada över att vi fyra samarbetspartier nu tar viktiga steg för ett ökat statligt ansvar för svensk sjukvård. Vi kommer att utreda ett helt eller delvis förstatligande av sjukvården. Att det behövs strukturella omtag för att säkerställa att vi har en jämlik och god vård i hela landet är vi som parti fullt medvetna om, och det är också regeringen medveten om.

Vad gäller den nationella vårdförmedlingen vidhåller jag att det vore av stort värde för patienten att på ett mer transparent sätt kunna se var man kan få vård när man har drabbats av sjukdom och ens familj befinner sig i en väldigt tuff och utsatt situation. Det är viktigt med den informationen till patienten och möjligheten för människor att vända sig till en annan region.

För att tala även om det långsiktiga är det ju så att vi för att kunna få till fler vårdplatser behöver fler läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal som väljer att stanna kvar inom yrket. Det är därför personalförsörjningsfrågan blir så avgörande för att vi ska kunna kapa vårdköerna, och vi kommer att ta fram en nationell plan för kompetensförsörjningen. Den kommer att kartlägga dels behovet, dels ansvarsfördelningen kring personalfrågan mellan stat och region. Dessutom ska det framgå vilka konkreta insatser vi ska genomföra för att fler ska välja att söka sig till vårdyrket och för att fler ska vilja stanna kvar för att ge människor vård den dag de behöver det.

Herr talman! Jag tackar för välkomnandet till arbetet i utskottet.

Full kontroll över hela problematiken i svensk sjukvård har regeringen inte sagt sig ha ännu. Det vore förmätet att påstå, för det är så många problem. Det vi gör nu är att peka ut en ny färdriktning och ta många viktiga steg på vägen mot att få ordning på svensk sjukvård. Regeringen har trots allt inte styrt särskilt länge, så att säga att vi har full kontroll på allting vore att säga för mycket.

När ledamoten talar om ett kontor i Stockholm förstår jag det som att han avser den nationella vårdförmedling som den nya regeringen avser att införa. Det är ingen tvekan om att det är brist på vårdplatser i Sverige, men jag tycker inte heller att vi ska negligera värdet för den enskilda patienten i att tydligt kunna se vart i landet det går att vända sig för det fall man skulle vilja resa till en annan region för att få den bästa vården i stället för att vänta lite längre på att få vården där hemma.

När det kommer till långsiktiga förutsättningar för svensk sjukvård finns det ju en anledning till att vi skjuter till nära 4 miljarder bortsett från de coronapengar som tillskjutits. Det handlar helt enkelt om att vi anser att vården behöver bättre förutsättningar och att den behöver bli robust framöver.

Vissa frågor inom hälso- och sjukvårds-området

Herr talman! Inom vården jobbar människor som utför fantastiska insatser för att rädda liv och stärka hälsa när vi behöver samhällets stöd som mest. Svensk hälso- och sjukvård håller också hög kvalitet när man väl får tillgång till den. Men de senaste mandatperioderna har vårdköerna tyvärr ökat rejält - de har mer än fördubblats. I juni 2014 var det 45 000 som väntat olagligt länge på vård, och i juni 2022 hade siffran stigit till 145 000.

Naturligtvis har coronapandemin förvärrat situationen, men faktum är att vårdköerna i Sverige hade stigit och var rekordlånga redan före pandemin. Inte ens hälften av alla kvinnor som drabbats av bröstcancer får vård i tid och inte ens var tredje man med prostatacancer.

Det duger helt enkelt inte att vi i en välfärdsstat, där människor betalar så höga skatter som vi gör i Sverige, har lägst antal vårdplatser per invånare i EU samtidigt som hundratusentals människor väntat olagligt länge på vård. De långa vårdköerna är ett välfärdssvek. De måste bort så att den som är sjuk får vård i tid.

Herr talman! Socialutskottet konstaterade under den förra mandatperioden att den tidigare socialdemokratiska regeringen inte gjorde tillräckligt för att komma till rätta med problemen inom svensk sjukvård. Det var mot den bakgrunden som utskottet beslutade om de tillkännagivanden som ligger till grund för de skrivelser som i dag behandlas.

Nu har Sverige däremot en ny regering, och Kristdemokraterna ansvarar åter för svensk sjukvård. Det är ett förtroende som vi är stolta och glada över.

När Kristdemokraterna senast ansvarade för sjukvården halverades vårdköerna. Det kommer inte att bli lika lätt den här gången, men vi står redo att göra vad vi kan för att se till att vårdplatserna blir fler och för att kapa vårdköerna igen så att fler människor får vård i tid. Regeringen har redan visat detta genom flera initiativ på området under den hittills korta tid man har suttit vid makten.

Ett viktigt led i detta är för det första att en nationell vårdförmedling inrättas med syfte att synliggöra den vårdkapacitet som finns runt om i landet även för patienten. Regeringen avsätter 100 miljoner för detta i budgeten nästa år. Trots att vårdköerna är långa eftersom vårdplatserna är för få finns det i vissa fall lediga platser och tider i andra delar av landet. Genom en nationell vårdförmedling som staten ansvarar för höjs därför kapacitetsutnyttjandet inom vården, och vårdköerna kan då kortas samtidigt som den som är sjuk ges bättre möjligheter att söka vård i hela landet.

För det andra kommer en nationell långsiktig strategi för fler vårdplatser att tas fram samtidigt som medel för fler vårdplatser skjuts till. Regeringen har föreslagit en prestationsbaserad ersättning till regionerna för att öka antalet vårdplatser. Det handlar om ytterligare 1 miljard kronor för att åstadkomma fler vårdplatser. Detta kommer vi naturligtvis att återkomma till i budgetdebatten om några veckor.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag vara tydlig med att det största problemet med svensk sjukvård naturligtvis inte är att det fattas sängar på sjukhusen. Det största problemet är att det fattas sjuksköterskor, läkare och annan sjukvårdspersonal på våra sjukhus. Vi behöver göra mer för att trygga kompetensförsörjningen och anställa fler läkare, sjuksköterskor och andra personer som kan jobba och stärka vården.

Vi behöver då göra flera saker. Vi kristdemokrater har tidigare pratat om att vi tycker att det är viktigt att vi utbildar mer personal för sjukvården. Vi måste rekrytera fler, men vi måste också få den hårt pressade personalen att vilja och orka stanna kvar inom vården. Vi måste, kort sagt, förbättra arbetsmiljön och villkoren för personalen.

Det är regeringens avsikt att göra detta genom en nationell plan och genom styrning av kompetensförsörjningen med konkreta insatser som förbättrar just personalförsörjningen.

Herr talman! Sverige har äntligen fått en ny regering som prioriterar sjukvården. Man har, som sagt, redan tagit flera viktiga initiativ på området. Detta gör att jag som ny ordförande för socialutskottet ser väldigt mycket fram emot det fortsatta arbetet i utskottet för att den som är sjuk ska få vård i tid och för att vi ska kunna erbjuda en jämlik vård för alla i hela landet.

Herr talman! Allmänna arvsfonden instiftades av riksdagen 1928 och förvaltas i dag av Kammarkollegiet. Till fonden tillfaller medel när det inte finns någon släkting närmare än kusin som kan ärva eller något testamente som förklarar hur arvet ska fördelas.

Ända sedan Allmänna arvsfondens instiftande har den haft till syfte att fördela pengar till samhällsviktiga och allmännyttiga insatser i föreningslivet. Föreningar och ideella organisationer kan söka stöd ur fonden, och stödet ska användas för att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning. Färdtjänst, personlig assistans, Bris hjälptelefon och Självmordslinjen är exempel på verksamheter som startats med pengar från Allmänna arvsfonden.

Herr talman! Allmänna arvsfonden är av stor betydelse när det gäller att stötta barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning men också när det kommer till att stärka svenskt civilsamhälle. I den skrivelse som behandlas här i dag har den tidigare regeringen lämnat en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av fördelningen av stöd från fonden under 2021. Vidare redogörs för den kommande inriktningen av stöd ur Allmänna arvsfonden och de områden som den tidigare regeringen har velat prioritera.

Man har identifierat tolv områden som bör prioriteras i Arvsfondsdelegationens fördelning av medel. Bland annat har man pekat ut projekt som syftar till att stärka barns rättigheter, att förebygga våld, mobbning och trakasserier och att främja psykisk och fysisk hälsa och ett stärkt föräldraskap.

Detta är exempel på prioriteringar som vi kristdemokrater välkomnar. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag.