Camilla Brodin

Fru talman! Tack till Fredrik Olovsson för att han ändå försökte bena ut lite grann! Det känns betryggande att man ska utreda frågan innan man landar i den. Men jag funderar fortfarande på hur mycket ert förslag kommer att kosta när staten ska garantera ett elpris. Vad blir effekten för installatörsföretag, energieffektivisering och så vidare? Det är två frågor jag har till ledamoten.

Jag har lite talartid kvar. Jag befann mig i Spanien den där måndagen. Det kändes sådär. Det uppstår oro, panik och många tankar i ett samhälle som drabbas. Elsystemets betydelse gör sig verkligen påmind. Vi tog flyget dit och landade klockan sex på kvällen. Elen kom tillbaka halv nio, alltså två och en halv timme senare. Det är inte särskilt lång tid. Men det blir problem i en planeringssituation när man ska befinna sig på en plats i flera dagar och gå på en stor konferens. Man kan inte spola på toaletten, äta varm mat, ladda mobilen eller ens hitta i den nya staden genom att googla sig fram. Det handlar om det där basala som ändå tas som självklart.

Det är viktigt med ett stabilt och leveranssäkert elsystem. Det är viktigt på riktigt. Vi får se vad utredningen kommer fram till, men att det fanns ganska mycket väderberoende kraft i det systemet den dagen råder det ingen tvekan om. Om flera fel inträffar samtidigt och man inte har mer än fem sekunder på sig att rätta till dem blir det blackout. Och det är farligt på riktigt.

Fru talman! Tack, ledamoten, för att jag blev omnämnd så många gånger i talarstolen! Det finns ändå någonting vi kan vara överens om, och det är också bra i politiken. Men Socialdemokraterna har ett förslag som jag funderar lite grann på. Det handlar om att säkra lägre och mer stabila elpriser med någonting de kallar folkhemsel. Förslaget innebär, om jag inte har förstått det helt fel, att svenska hushåll får ett fast elpris på minst 60 procent av sin elförbrukning, enligt Socialdemokraterna. Men jag tror att botemedlet för vår stundvis oförutsägbara energiförsörjning är mer planerbar kraft. Det kommer att säkerställa leveranssäkerhet och jämna elpriser.

Regeringen har lagt fram ett finansieringsförslag till mer planerbar kärnkraft, som vi snart kommer att rösta om i den här kammaren. Socialdemokraterna säger i sin följdmotion att förslaget är för dyrt. Jag vill fråga Fredrik Olovsson om det inte skulle bli dyrt med en prisgaranti på 60 procent av hushållens elförbrukning. Bygger det några fler kraftverk?

Fru talman! Det är ingen tvekan om var vi står i den här frågan. Det vill jag verkligen upplysa alla som lyssnar på den här energidebatten om. Jag kan också upplysa om att vi kommer att leverera.

Men det är inte mitt uppdrag att stå i den här kammaren och säga exakt när eller exakt hur det kommer att se ut. Men det remitterade förslaget och alla de remissinstanser som har skickat in sina remissvar är otroligt betydelsefulla för den här regeringens fortsatta arbete. Man lyssnar självklart på remissinstanser, framför allt i den här frågan.

Jag vill bara säga till alla vattenkraftens vänner: Vi står på er sida.

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för frågan – en fråga som både jag och ledamoten har stått här i kammaren och debatterat många gånger – på samma sida eftersom vi värnar den småskaliga vattenkraften något oerhört, speciellt i södra Sverige där den behövs som mest.

Nu står jag inte här som statsråd, för det är jag inte, utan jag står här som kristdemokrat. Den småskaliga vattenkraften är otroligt betydelsefull. Jag ska inte sända några andra signaler än att Ebba Busch när hon var i Kalmar sa detta för att även hon tycker så, och hon jobbar absolut aktivt för att villkoren inte ska riskera att innebära utrivning. Det är absolut ett ansvar som ligger på energiministern, men det hanteras även inom andra delar av området, vilket vi båda känner till.

Jag hoppas naturligtvis att vi ska få så bra möjligheter som möjligt, och jag samtalar bland annat med SVAF men också med olika aktörer inom vattenkraften. Det här är självklarheter för oss och våra partier, men även andra partier behöver ta sitt ansvar och driva på i den här frågan. Varför vi inte har kunnat komma längre och varför detta inte redan är på plats är en fråga som vi borde ställa till andra partier.

Nu finns pausen, och det är ett tydligt uppdrag från våra partiledare som sitter i regeringen och som har jobbat för vattenkraften att även den småskaliga vattenkraften ska få förutsättningar att kunna finnas kvar. Annars tror jag att ganska många som bor runt om i Sverige och ser dammarna rivas ut kommer att fundera över varför politikerna inte gjorde något.

Det är ingen tvekan om att vi kristdemokrater jobbar aktivt för att rädda den småskaliga vattenkraften.

Fru talman! I dag debatterar vi ett av de mest avgörande politikområdena för Sveriges framtid – vår energiförsörjning. Den är grunden för ett levande samhälle, vår välfärd, vår säkerhet och vår klimatomställning.

Energiförsörjningen är mer än bara infrastruktur. Den handlar om riktning, om rörelse. Hur energisystemet ser ut i dag berättar något om var vi har varit. De beslut som vi fattar här inne berättar vart vi är på väg. Energipolitiken handlar därför framför allt om ledarskap, om ansvar och om vår vision.

Fru talman! Vi kristdemokrater har sett med oro på hur energifrågan alltför länge har präglats av ideologi snarare än realism. Vi har sett hur kärnkraftsreaktorer, byggda med svensk ingenjörskonst, politisk handlingskraft och framtidstro, har monterats ned. Det gjorde man inte för att vår teknik och kunskap inte räckte till utan för att opinionen svängde. Socialdemokraterna vände kappan efter vinden, och planerbart byttes ut mot förnybart. De följde tyckarna framför tänkarna.

2000-talet har verkligen varit en märklig tid för energipolitiken. Det har varit en tid när klimatalarmism, politisk korrekthet och ideologisk ängslighet har fått mer utrymme än teknisk kompetens och sunt förnuft. Symbolpolitik tog över där saklighet borde ha rått, och trots att vi hade en fast kurs började vi tvivla på oss själva, på vår historia och på vår egen förmåga.

Men det är ju inte den svenska identiteten. Sverige är och har alltid varit ett land av uppfinnare, byggare, ingenjörer och problemlösare. Våra förfäder tog oss från fattigdom till välstånd, från utvandring till inflyttning, från kyla till värme genom arbete, handlingskraft och samarbete. Det är den berättelse vi behöver återknyta till och påminna varandra om.

Fru talman! När jag läser betänkandet slås jag av hur mycket samsyn det trots allt finns i energifrågorna. Oftast belyser vi frågor där vi är oense, men på punkt efter punkt finns det en stabil majoritet som håller med varandra.

Vi är överens om att Sverige behöver mycket mer fossilfri elproduktion, inte minst för vår konkurrenskraft, tillväxt och klimatomställning och att företagen i Sverige behöver långsiktighet, trygghet och tydliga spelregler för att kunna investera. Vi är också överens om att vi behöver hela paletten: vindkraft, vattenkraft, solkraft, kraftvärme, gasturbiner och batterier. Till och med kärnkraften har i dag en bred majoritet här i kammaren som ser dess värde i energimixen.

Ändå faller många i samma fälla. Vår energiförsörjning reduceras till politisk positionering. Energipolitiken leder till stagnation i stället för till en rörelse framåt.

Exempelvis möts regeringen ofta av kritik om ”tunnelseende”, att endast se kärnkraften. Det är en falsk anklagelse eftersom det i själva verket handlar om att återställa spelplanen. Kärnkraften har i decennier verkat under snedvridna villkor. Den har motarbetats politiskt, juridiskt och ekonomiskt.

Regeringen rättar nu till de historiska misstag som begåtts, inte för att favorisera kärnkraften utan för att ge den samma möjlighet som andra kraftslag att bidra till framtidens elsystem. Ingen motsätter sig att fler alternativ ska utredas, oavsett hur oppositionen vill få det att framstå. Vi behöver bara börja någonstans. Vi behöver sätta fart. Investering i kärnkraft utesluter inte investering i andra kraftslag.

Fru talman! För att bredda perspektivet från kärnkraften kan jag påminna om att regeringen arbetar brett med åtgärder för hela energisystemet. Hittills har närmare 70 konkreta åtgärder genomförts. Vi har avskaffat avfallsförbränningsskatten för kraftvärmen, något som direkt stärker möjligheten att få ut mer el och värme där det behövs. Vi har infört stöd till kommuner för att öka den lokala acceptansen för vindkraft, ett konkret sätt att öka både produktionen och den demokratiska förankringen. Fler åtgärder är på väg som förbättrar villkoren för vattenkraften.

Så länge Kristdemokraterna sitter i regering kommer det att komma fler initiativ för kraftsystemets bästa – inte politikernas.

Fru talman! Vikten av att elsystemet levererar el där det behövs, när det behövs, har blivit smärtsamt tydlig de senaste åren. Vi kan inte längre unna oss politiska låsningar eller symboliska positioneringar. Vi har inte tid att bråka om detaljer när vi i stort sett är överens om målen.

Näringslivet skriker efter långsiktighet, samling och stabilitet, och sanningen är att vi i denna kammare är överens om väldigt mycket. Vi delar en gemensam målbild: en fossilfri framtid, ett tryggt elsystem och ett konkurrenskraftigt Sverige. Då borde vi också kunna dela ansvaret.

Fru talman! Sverige och den svenska identiteten är en urkraft. Vår historia visar att vi klarar svåra omställningar, inte genom att avveckla fungerande lösningar utan genom att utveckla bättre sådana.

Låt oss därför inte fastna i ideologiska skyttegravar och fördröja framåtrörelsen. Det är dags att bygga – bygga mer kraftverk, bygga mer stabilitet, bygga mer framtid. Trycka mer grönt!

Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Behovet av ett starkt totalförsvar har blivit alltmer brådskande.

Vi kristdemokrater menar att försvarsförmågan inte enbart handlar om militära resurser utan om att bygga en stark samhällsgemenskap där våra medborgare, oavsett bakgrund, känner sig delaktiga i att försvara vårt land, våra värderingar och vårt sätt att leva.

Vi kristdemokrater har nu föreslagit reformer för att stärka känslan av samhörighet genom utökad civilplikt, införandet av ett civilt hemvärn och återkommande allmänna övningar i varje civilförsvarsavdelning – en kombination av åtgärder som vi menar kan återuppbygga det svenska folkets känsla av gemensamt ansvarstagande i samhällskritiska funktioner i tider av krig och kris.

Hur ser statsministern på sambandet mellan samhällsgemenskap och försvarsvilja? Vilken roll spelar det civila samhället i att bygga upp en bredare nationell motståndskraft?

Herr talman! Jag förstår varför ledamoten fortsätter att tjata om detta. Det verkar ju vara det enda man bryr sig om. Man tittar inte på vad det finns för bäst-före-datum på biooljorna och så vidare. Man vill att det ska vara så förnybart det bara går, och man har en tro på att det alltid kommer att fungera. Jag skulle inte vilja vara den som står där och ser människorna i ögonen när elen inte kommer ända fram.

När det gäller vad som ska vara den sista livlinan måste det vara upp till företagen själva att bestämma. Precis som ledamoten säger har regeringen en möjlighet att ställa krav, men i det läge där vi nu befinner oss sätter vi människors väl och ve främst. Vi vill inte behöva stå där och säga: Hoppsan, det räckte visst inte!

Den här regeringen tar sitt ansvar och sitt uppdrag på största möjliga allvar när det gäller att se till att det finns el när den väl behövs. Jag hoppas att vi kommer att kunna ses i den här kammaren och debattera andra frågor också. Men energifrågan i Sverige är en beredskapsfråga, och där gamblar vi inte, utan vi tar det på stort allvar.

Herr talman! Tack, ledamoten Rickard Nordin, för frågan! Jag förstår att Centerpartiet vill ställa den eftersom man inte sitter vid makten och har helhetsperspektivet.

Självklart ska regeringen jobba för att kapacitetsmekanismen i framtiden ska kunna vara helt fossilfri. Men i det läge som vi är i just nu måste vi se till att ha en effektreserv som vi kan lita på. Det beror på att vi har ett elsystem som inte är där vi skulle vilja att det var. Vi behöver se till att sjukhus och andra som behöver en nödreserv alltid kan lita på att el finns där när de behöver den. I det läget är vi inte just nu. På sikt vill vi absolut nå fossilfrihet, men där är vi inte i dagsläget.

Herr talman! I maj förra året, 2024, beslutade riksdagen om den energipolitiska inriktningspropositionen. Den innebar en omläggning i svensk energipolitik och att vi för första gången på flera decennier har både ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål. Som bekant i den här kammaren innebär planeringsmålet att Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 terawattimmar till år 2045.

Lite mer än hälften av mandatperioden har gått. Inom energiområdet har regeringen fattat mer än 60 beslut om åtgärder som bedöms stärka energiförsörjningen redan till omkring 2030.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Exempel på detta är Kraftlyftet, en satsning för att säkra effekt där det behövs. Beslut om pilotprojekt med gasturbiner i Västra Götaland har fattats, och Öresundsverket och dess planerbara kraft behålls och återstartas i mars. Kärnkraften har fått bättre villkor här och nu, och vattenkraften - kanske ändå det finaste vi har - ska få bättre förutsättningar.

Vi inrättar ekonomiska incitament för kommuner som vill acceptera vindkraftsetableringar. Anslutningsköerna effektiviseras och tillståndsprocesserna förbättras. Vår elmarknad påverkas i allra högsta grad av beslut som fattas av våra grannländer, och Elmarknadsutredningen, som tillsattes i januari 2024, har som syfte att få till stånd en bättre elmarknad för Sverige. Regeringen använder även sitt mandat till att sätta press på andra EU-länder, som i dialogen med Tyskland.

Herr talman! Mer än 60 åtgärder har vidtagits, och i dag beslutar vi om en kapacitetsmekanism för elmarknaden. Sverige hade redan innan EU:s så kallade elmarknadsförordning antogs en kapacitetsmekanism i form av en strategisk reserv. Lagen om effektreserv infördes i början av 2000-talet med anledning av den då svaga effektbalans som rådde och den risk för effektbrist som bedömdes kunna uppstå i extrema situationer.

Svag effektbalans uppstod inte minst på grund av nedläggningen av Barsebäck. Det borde ha varit tydligt redan i början av 2000-talet vilka konsekvenser nedläggningen av fungerande baskraft kunde få för elsystemet i dess helhet, men ändå fortsatte nedläggningen av fler kärnkraftsreaktorer. Av tolv reaktorer har vi i dag sex kvar. Trots storsatsningar på mer elproduktion består effektproblematiken i Sverige eftersom de väderberoende kraftslagen har premierats framför de planerbara kraftslagen.

Herr talman! Lagen om effektreserv slutar snart att gälla. Regeringen bedömer att det behöver finnas en kapacitetsmekanism för elmarknaden i Sverige även efter den 15 mars 2025 och att balansansvariga ska betala en avgift till Svenska kraftnät för att täcka deras kostnader för ändamålet. I övrigt är avsikten att i så stor utsträckning som möjligt reglera den nya kapacitetsmekanismen på förordningsnivå. Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om finansiering av en kapacitetsmekanism för elmarknaden.

Regeringen skapar nu grogrunden för framtidens elsystem. Dess tillväxt kommer att ta tid. En strategisk effektreserv är avgörande inte minst utifrån ett beredskapsperspektiv, så att effektbalansen kan upprätthållas även om systemet utsätts för stress och press. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Jag tackar ledamoten återigen för ett bra resonemang. Jag tänker att vi absolut är överens om vissa delar, bland annat mer effekt. Det känns jättebra att även Miljöpartiet är med på detta.

Vi behöver hitta en samsyn på energipolitiken så att vi också kan möta de behov som Sverige har. Vi är alla överens om att elpriserna är alldeles för höga i södra Sverige. Hela industrin står och stampar. Medborgare är med full rätt vansinniga på de höga elpriserna. Vi kan alltid säga: Vad var det vi sa? Men det hjälper inte här och nu.

Vi måste ta tag i frågorna på riktigt allvar och titta på vad regeringen gör nu. Förra året sänkte vi skatten så att vi alla ska få lite mer råd, eftersom vi är i en situation där det inte är så enkelt att städa upp den oreda som Miljöpartiet har bidragit till.

Ett normalhushåll fick 14 000 kronor i sänkt skatt förra året. I år lägger vi också en budget där en genomsnittsfamilj får 5 000 kronor i lägre skatt. Låt oss titta på indexeringen för energiskatten; för en villa skulle den öka 300 kronor per år, och för en lägenhet 75 kronor per år. Jag tycker ändå att vi försöker mota de stora kostnadsökningarna genom att sänka med många hundra procent mer än den faktiska kostnaden.

Däremot behöver vi ta ansvar för att sänka elpriserna på längre sikt, och det gör vi med planerbar baskraft i södra Sverige.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Lakso för frågor och olika påståenden.

Vi behöver återigen titta på om det är mer elproduktion eller mer effekt vi behöver. Jag hoppas att vi ändå är överens om att vi behöver mer effekt. Men om det då ska vara väderberoende kraft, som Miljöpartiet förespråkar, ber jag återigen oppositionen att lägga de ideologiska skygglapparna lite grann åt sidan för att titta på hur fysikens lagar ser ut över huvud taget. Hur ser vi till att också södra Sverige får leveranssäker el till rimliga priser? Så ser det ju inte ut i dagsläget.

Min fråga tillbaka gäller kärnkraften. Är Miljöpartiet ideologisk motståndare till kärnkraften, eller kan ni se nytta med den över huvud taget?

Vi och Miljöpartiet är inte alltid överens om allting, men vi kan ändå ha sansade samtal och många goda inspel. Sedan tror jag inte att Kraftlyftet var Miljöpartiets förtjänst. Jag tror att det verkligen kommer att hjälpa till där det behövs för att hitta den reglerbara kraften som faktiskt hjälper systemet i södra Sverige att kunna bli riktigt bra.

Fru talman! Jag vet inte i vilken ände jag ska börja. Men jag kan i alla fall bjuda in ledamoten till en liten elskola i hur systemet fungerar.

Först och främst finns det rapporter från Energiforsk som också visar att om vi hade haft Ringhals 1 och 2 kvar hade vi haft lägre priser i södra Sverige. Vi behöver planerbar kraft i södra Sverige för att trycka ned priserna på el som vi importerar från kontinenten.

Vi måste också lägga ansvaret här på Tyskland, som inte har gjort det som EU har fastställt. Också Danmark, som ligger ganska nära, påverkar hur situationen ser ut i södra Sverige.

Om vi hade haft Ringhals 1 och 2 kvar hade priserna varit 35-45 procent lägre. Det finns det undersökningar som visar.

Jag välkomnar Birger Lahti att gå en liten elskola med mig, så kan vi ta det vidare därifrån.

Fru talman! Jag tackar Birger Lahti för frågorna.

Jag skulle vilja börja med att säga att under förra mandatperioden satt både ledamoten och jag själv i näringsutskottet, där vi debatterade energifrågor. Vi gjorde också försök att se till att vi inte skulle få de höga elpriserna i södra Sverige genom att också Ringhals 1 och 2 var uppe på bordet. Vi hade en omröstning här i kammaren.

Jag begärde ett utskottsinitiativ där jag försökte förklara att jag förstår att ni inte gillar kärnkraft. Vi sa att vi visste att det skulle bli en tuff situation för södra Sverige om man fasade ut kärnkraften, så vi frågade om ni kunde vara beredda att i alla fall behålla den tills det finns något annat på plats. Det vägrade den nuvarande oppositionen att diskutera över huvud taget.

Vi har nu en situation med höga elpriser i södra Sverige. Vi har aldrig sagt att det kommer att gå fort att bygga kärnkraft. För åtta år sedan beslutade den S-ledda regeringen också att avveckla planerna på att bygga två nya reaktorer. Varför gjorde man det? Jo, för att man satt i en regering med Miljöpartiet, exempelvis stöttad av er att inte se till att vi kunde ha det utgångsläge som vi så väl skulle ha behövt i dagsläget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Om Birger Lahti inte känner till alla de 50 olika punkter som vi har lagt på bordet för att på både kort och lång sikt klara av att vända skutan för att få ett robust och leveranssäkert elsystem har jag dem här. Ledamoten kan få läsa dem.

Fru talman! Energipolitiken behöver långsiktighet. Efter många år av kortsiktigt beslutsfattande har Sverige äntligen en regering som ser till helheten i hur kraftsystemet ska fungera.

Den energipolitiska inriktningspropositionen markerade ett historiskt skifte där fokus nu ligger på vad kraftsystemet ska prestera snarare än på vilka specifika kraftslag det ska bestå av.

De S-ledda regeringarna avvecklade kärnkraftsreaktorer och tänkte att bortfallet av el kunde täckas av väderberoende kraftslag. Men fysikens lagar är tydliga: Utan baskraft finns inte elen där den behövs när den behövs. Det ser vi tydligt i dag, när det är vindstilla i Europa och elpriserna skenar.

Vårt främsta problem är inte brist på el; det är bristen på effekt. Sverige producerar mycket mer el än vad vi konsumerar. Ändå drabbas vi av volatila elpriser och effektbrist, där vi tvingas importera fossil el från våra grannländer. Vi är i den här situationen i dag på grund av tidigare kortsiktighet och beslutsfattande som varken har gynnat klimatet, vår självförsörjning eller hushållens plånböcker.

Fru talman! Det är därför vi tjatar om kärnkraften. Vi gör det inte för att vi är emot andra kraftslag. Vi gör det därför att de väderberoende kraftslagen inte fungerar utan den planerbara baskraften. Det är så ekvationen ser ut, och det går inte att rucka på detta. Ännu har tekniken inte kommit tillräckligt långt för att vi på ett skalbart och kostnadseffektivt sätt ska kunna lagra energi från väderberoende kraftslag. Och Sverige har inte tid att vänta.

Vi är optimistiska när det gäller den teknikutveckling som pågår, men vi måste vidta åtgärder redan nu. Och då är kärnkraften, kraftvärmen och en effekthöjning av befintlig vattenkraft kraftsystemets räddning.

Fru talman! Oppositionen tar varje chans de får till att spä på ett narrativ om att vi motarbetar vindkraften. De bygger detta på att regeringen inte betalar anslutningsavgifter för den havsbaserade vindkraften samt att vi behövde neka tillstånd för flera havsbaserade vindkraftsprojekt i Östersjön.

Jag anser att det är en självklarhet för regeringen att ta hänsyn till välavvägda rekommendationer från våra myndigheter. Försvarsmakten avrådde från vissa projekt i Östersjön för att de riskerar att försvaga Sveriges försvarsförmåga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fortsättningsvis vill vi kristdemokrater att ansökningsprocesserna förbättras genom att man på förhand pekar ut vilka platser som är lämpliga för nya etableringar. Svenska kraftnät avråder från att skattebetalare och elkonsumenter betalar miljardbelopp för anslutningsavgifter till havsbaserad vind när man inte gör det för andra kraftslag. Det finns bolag som får lönsamhetskalkylen att gå ihop ändå. Den här regeringen går inte heller emot kommuners rätt till självbestämmande, och under vår regeringstid är det kommunala vetot inte heller hotat.

Detta är ett fullkomligt rimligt beslutsfattande. Kraftsystemet är kritisk infrastruktur. Men nya kraftslag kan samtidigt inte kosta vad som helst när som helst - inte när det finns alternativ, och framför allt inte när mer väderberoende el i kraftsystemet inte spelar någon roll om vi inte först får bukt med effektbristen.

Jag vill även påminna om att Sverige är världens mest vindkraftsvänliga land. Tillsammans med Danmark har vi flest vindkraftverk per capita, och vindkraften växer till det enskilt största kraftslaget i installerad produktionskapacitet. Det är ingen brist på vindkraft; det är återigen brist på effekt.

Fru talman! Vi genomför en klimatomställning där vi behöver elektrifiera våra transporter och vår industri. För det krävs mycket el, och framför allt krävs leveranssäker el. Sverige har nu som mål att bli världens första fossilfria industrialiserade välfärdsnation. Elektrifieringen är nyckeln till att stärka vår konkurrenskraft och vår försörjningstrygghet och till att fasa ut fossila bränslen för klimatomställningen. Utfasningen av dyra, importerade fossila bränslen minskar vår sårbarhet för höga energipriser och för störningar i ett känsligt omvärldsläge.

Genom den energipolitiska inriktningspropositionen, som beslutades av riksdagen i maj, har Sverige för första gången på flera decennier både ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål. Planeringsmålet innebär att Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov av minst 300 terawattimmar per år 2045.

För detta har regeringen fattat mer än 50 beslut och vidtagit åtgärder som bedöms stärka energiförsörjningen redan till omkring 2030. Genom Kraftlyftet satsar regeringen på att säkra effekt där det behövs. Elmarknadsutredningen tillsattes för att få till en bättre elmarknad. Det har beslutats om pilotprojekt med gasturbiner i Västra Götaland. Öresundsverket och dess planerbara kraft behålls och återstartas under 2025.

Vattenkraften ska få bättre villkor här och nu. Likaså läggs långsiktiga och stabila villkor fram för befintlig och ny kärnkraft.

Ett ekonomiskt incitament inrättas till kommuner som väljer att acceptera vindkraftsetablering. Anslutningsköerna effektiviseras, och tillståndsprocesserna förbättras.

Fru talman! Man bygger inte ett vindkraftverk eller ett kärnkraftverk på en dag. Det tar tid. Energiinfrastrukturen är ett oerhört tekniskt och komplext sakområde, som är svårt att kommunicera till gemene man. Man vinner inte val på att förklara hur ett kraftsystem bäst förvaltas eller hur många år det tar att bygga ut eller underhålla. Det är enklare att säga att det finns snabba och enkla lösningar här och nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Men vi kan inte använda energiinfrastrukturen som ett politiskt slagträ. Vi behöver alla i den här kammaren ta ett ansvar för att lägga ideologin åt sidan. Jag vädjar till våra oppositionspartier att sluta vara i konflikt med fysikens lagar. Det är hög tid för långsiktighet, och det är hög tid för förutsägbarhet i energipolitiken.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Herr talman! Jag tackar ledamoten Olovsson för ett svar som jag känner igen. Mer el, sägs det. Men Sverige har inte brist på el; vi har brist på effekt. Att mer vindkraft inte löser några problem i detta läge är en enkel ekvation. Regeringen satsar på baskraft som kan reglera de väderberoende kraftslagen så att elen kan finnas där och när den behövs.

Vindkraft har länge premierats, och risken med Socialdemokraternas förslag är att de planerbara kraftslagen återigen skulle trängas undan. Det skulle bli fler dagar som i dag på ett år med vansinnigt höga elpriser. När kommer Socialdemokraterna att lära sig av sina misstag och ställa sig bakom regeringens plan för att få helheten att fungera? Det är precis som ledamoten själv beskrev det: När ska man förstå hur systemet fungerar?

Herr talman! Sverige har tillsammans med Danmark mest vindkraftsproduktion per capita i hela världen. I slutet av året blir vindkraft det enskilt största kraftslaget i fråga om produktionskapacitet. Men i dag är det vindstilla i Europa, med elpriser som slår rekord för året och som påminner om energikrisen.

Mot bakgrund av Socialdemokraternas förslag om att bredda regeringens förslag om kreditgarantier till kärnkraft till att inkludera andra kraftslag, i synnerhet havsbaserad vindkraft, undrar jag: Menar Socialdemokraterna verkligen att lösningen på detta är ännu mer vindkraft, som dessutom ska subventioneras?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! I september beslutade regeringen om en strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället. Sida har valt ut 24 organisationer som får söka större anslag. Ytterligare nio organisationer får söka, men bara upp till 5 miljoner kronor. Dit hör PMU, som på så vis förlorar 40 miljoner om året.

När man frågade Sida varför var svaret att det var för många kristna organisationer i den första gruppen. Det var alltså inte kvaliteten som var avgörande, utan det var fråga om en organisation på kristen grund.

Vad anser statsministern och regeringen väger tyngst? Är det en organisation som bedriver ett högkvalitativt arbete för att skapa bättre levnadsvillkor för människor i fattigdom och förtryck, och för att stärka barns, flickors och kvinnors rättigheter och möjligheter? Eller är det om en framgångsrik organisation råkar vara kristen?

Herr talman! Kärnkraften är nödvändig i Sverige och Europa, också för att vi ska kunna göra oss av med beroendet av Ryssland, som har invaderat Ukraina. Europa behöver kunna stå på egna ben. Vi ser haveriet i Tyskland just nu och den energipolitik de haft. Tidigare kunde vi också höra ett utbyte här i kammaren där man pratade om Sverigepriser och så vidare, och det skyller man på den tyska energipolitiken.

Sverige är faktiskt ett av länderna som är ledande i Europa när det gäller att putta in kärnkraften för att ta ansvar för energipolitiken framöver. Kärnkraften kommer att behövas. Oavsett om Miljöpartiet tycker att den borde vara med eller inte hoppas jag att man ändå kommer att kunna se det i framtiden. Flera gröna partier runt om i Europa tar nu ställning för att kärnkraften kommer att vara en del av den energipolitiska lösning som Europa så väl behöver.

(Applåder)

Herr talman! Tack för frågan, Daniel Helldén!

Energipolitiken har en grundläggande bäring för att våra företag över huvud taget ska kunna bedriva sin verksamhet och för att våra medborgare ska kunna köra sina barn till och från skolan och ta sig till och från jobbet.

Att vi har fossilfri elproduktion är någonting vi i Sverige ska vara otroligt stolta över. Den innehåller bland annat kärnkraften och vattenkraften. Den har tagit oss dit där vi är i dag och också gjort att vi kunnat vara ett land att etablera sig i. Vi har tillförlitlig industri som ser Sverige som ett land att kunna investera i även fortsättningsvis.

Det vi gör just nu, genom att lägga om hela energipolitiken, är någonting som den här regeringen har tagit tag i därför att det som den förra regeringen gjorde var rent av skadligt. Att stå där med otroligt många fler terawattimmar som inte innehåller någonting är inte att ta ansvar för en energipolitik framöver. Därför behöver vi också se till att kärnkraften under lång tid finns kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Herr talman! Om man vill ha ned fiskekvoterna och göra skillnad i Östersjön på riktigt borde detta arbete ha gjorts långt tidigare. Att vi är där vi är i dag beror inte på det Peter Kullgren gjort i ministerrådet just nu. Det vi har gjort just nu är att vi ändå har fått ned fiskekvoterna något. Om vi hade lämnat förhandlingsbordet hade de legat mycket högre.

Vi måste se till att jobba gemensamt med andra länder i EU. Om man tror att detta är en enskilt svensk fråga har man väldigt fel. Det är en EU-angelägen fråga. Om båda våra partier runt om i Europa tar sig i kragen och ser till att jobba för Östersjön och för fiskens överlevnad kanske vi kan uppnå någonting i rätt riktning framöver.