Daniel Persson

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret på interpellationen. Det här är en viktig fråga att debattera och belysa, och det är också viktigt att det finns ett gott skyddsnät för våra medborgare när man befinner sig i en svår ekonomisk sits.

Medianen av barnhushållens ekonomiska standard, det vill säga disponibel hushållsinkomst per konsumtionsenhet, har ökat för samtliga typer av barnhushåll under perioden 2014-2021. Det finns en viss nedgång 2021, och det har varit en viss ekonomisk dipp för samtliga barnhushåll. Inkomsten har inte minskat nominellt, utan en bidragande orsak till denna minskning är inflationen, vilket är värt att notera. Det finns också stora skillnader i ekonomisk standard mellan olika typer av barnhushåll, och dessa skillnader är även bestående över tid. Det påverkar även om barnet eller barnen bor heltid, deltid eller växelvis hos föräldern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ungefär var tionde barnfamilj lever i en ekonomisk utsatthet, vilket betyder att det rör sig om cirka 200 000 barn i Sverige. Självklart behöver vi arbeta för att minska den andelen. I interpellationen nämns en höjning av barnbidraget som ett alternativ, vilket kan vara ett trubbigt verktyg för att komma åt barnfattigdomen och skulle bli mer kostsamt än effektivt. Bostadsbidraget har exempelvis en bättre träffsäkerhet.

Fru talman! För att på allvar bekämpa barnfattigdomen behöver föräldrarna ett arbete att gå till. Ett långvarigt bidragsberoende är en ond spiral ur flera hänseenden men i synnerhet ur ett ekonomiskt perspektiv. En av regeringens främsta prioriteringar har varit att bekämpa och bevaka inflationen, och det har varit en tuff tid inte minst för många barnfamiljer. Men som det ser ut nu är inflationen besegrad, och regeringen jobbar för att skapa bättre förutsättningar för ekonomin att växa på sikt. En god ekonomisk tillväxt lägger grunden för ett samhälle som växer och blir allt starkare, där fler människor arbetar och försörjer sig själva.

Herr talman! Jag tackar ledamoten W Jonsson för den kompletterande frågan.

Vi träffar säkert företagare ganska brett. Något som ständigt återkommer i mina träffar med företagare är det regelkrångel som finns. Det har regeringen till viss del omhändertagit. Regleringsbrevet för 2024 som har skickats ut innebär för 30 myndigheter att man bland annat ska arbeta med att minska regelbördan och på så sätt också minska de administrativa kostnaderna. Det är ett sätt att stötta företagarna.

För de arbetstagare som kanske har lite svårare att komma in på arbetsmarknaden finns det som sagt lite olika stöd att få. Jag nämnde bland annat särskilt högriskskydd. På Försäkringskassans hemsida nämns också bidrag för personligt biträde, etableringsjobb, introduktionsjobb, lönebidrag, nystartsjobb, projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning, Samhall, skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och särskilt introduktions- och uppföljningsstöd. Det finns alltså redan ett skyddsnät redan i dag.

Skulle människor utsättas för någon form av diskriminering är det ju det vi behöver ta krafttag mot, tänker jag.

Herr talman! Tack, ledamoten W Jonsson, för frågan!

Att man selekterar bort människor som har hög risk för sjukfrånvaro kan säkert ske i dag. Men skulle det ske är det ju en form av diskriminering, och det måste vi slå till mot hårdare.

Jag tänker också att vid en anställningsintervju har man ingen upplysningsplikt om tidigare sjukskrivningar eller sjukdomar man haft, och det är egentligen väldigt olämpligt av en arbetsgivare att ställa sådana frågor. Det finns kanske undantag när det gäller yrken som brandman, polis eller dylikt, men i övrigt ska man inte ställa de frågorna.

Jag vill också påpeka att i promemorian lyfts det fram att arbetsgivare fortsättningsvis kan ansöka om ersättning för höga sjuklönekostnader när arbetstagaren har fått beviljat särskilt högriskskydd. Det kan beviljas när det föreligger risk för upprepad sjukfrånvaro eller om arbetstagaren har en sjukdom som innebär högre risk för sjukfrånvaro.

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Avsikten med ersättningen för höga sjuklönekostnader har varit att skydda små företag mot oförutsedda utgifter som en anställds sjukfrånvaro kan innebära, med särskild hänsyn till nystartade företag. Ersättningen är utformad på ett sätt som i första hand gynnar mindre företag.

I syfte att underlätta administrationen hos företagen har ansökningsförfarandet automatiserats.

Ersättningen är utformad på så sätt att sjuklönekostnader i vissa lägen helt ersätts av staten. Det sker när en arbetsgivares sjuklönekostnader överstiger en viss andel av de totala lönekostnaderna.

Det kan inte anses vara lämpligt att hela marginalkostnaden för anställdas sjukfrånvaro övervältras på staten.

Herr talman! Systemet för ersättning för höga sjuklönekostnader har visat sig ha flera brister. Det finns således stor risk för felaktiga utbetalningar och ökad efterföljande administration. Systemets nuvarande konstruktion medför ökad risk att felaktiga uppgifter uppkommer vid inrapportering av sjuklön.

En förutsättning för att ett automatiserat system ska leda till korrekta utbetalningar är att ersättningen beräknas på rätt uppgifter.

I förarbetena till reformen ersättning för höga sjuklönekostnader uppskattades kostnaden till 360 miljoner kronor. Det var sex gånger högre än utgifterna för det föregående systemet, ersättning för högkostnadsskydd för arbetsgivare. Men i slutändan blev kostnaden dubbelt så hög som den uppskattade.

År 2019, det vill säga fyra år efter att systemet trädde i kraft och före pandemin, var kostnaderna för systemet 1,1 miljarder kronor. Det är alltså tre gånger högre än nivån som angavs i förarbetena till regeländringen.

Herr talman! Vad kostnadsökningen beror på är inte klarlagt, men det finns spekulationer.

I det tidigare systemet var det ett komplicerat ansökningsförfarande, vilket kanske ledde till att man underutnyttjade den tidigare ersättningen.

Den fortsatta kostnadsökningen kan delvis bero på att fler arbetsgivare har fått kännedom om ersättningen och börjat rapportera in sjuklönekostnaden i arbetsgivardeklarationen, vilket krävs för att ta del av ersättningen.

Man kan inte heller utesluta att ökningen beror på en faktisk ökad sjukfrånvaro hos de anställda. Felaktiga utbetalningar kan också vara en delorsak. Vad kostnadsökningen beror på är som sagt inte klarlagt.

Herr talman! Det finns också utmaningar i att utföra kontrollarbetet.

Försäkringskassan är beroende av arbetsgivaren i sina kontroller av rätten till ersättning för höga sjuklönekostnader. Det är bara arbetsgivaren som har tillgång till information om vem som varit sjuk och när, vilket är uppgifter som alltid begärs in vid fördjupade utredningar. Men i många fall svarar inte arbetsgivaren när Försäkringskassan begär in kompletterande underlag.

Försäkringskassan har även förtydligat informationen i den mall som arbetsgivarna ska fylla i vid kompletteringen eftersom denna ofta blev felaktigt ifylld.

Det har visat sig att i hälften av ärendena där Försäkringskassan begärde in kompletterande uppgifter lämnade arbetsgivaren in dessa. Hälften inkom alltså inte med kompletterande uppgifter.

Herr talman! Förslaget att fasa ut systemet innebär att cirka 5 procent av arbetsgivarnas samlade sjuklönekostnader inte längre kommer att kompenseras av staten.

De allra flesta företag som skulle mista ersättningen vid ett avskaffande är mindre arbetsgivare med få anställda, och i de allra flesta fall rör det sig om väldigt små summor. Bedömningen är att ett upphörande av denna ersättning inte på något sätt bör vara avgörande för ett företags fortsatta överlevnad.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Isabell Mixter för hennes kompletterande frågor. Gällande sjukförsäkringen finns det en utredning som nu ska skickas ut på remiss, så det finns inget förslag på bordet.

Visst, det är ett tufft ekonomiskt läge, men ibland kan jag tycka att man i Vänsterpartiet stirrar sig blind på just bidrag - att just det kommer att kunna hjälpa alla ur den här krisen, men man lär ju se detta på andra sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk familjepolitik

Vägen till att få en stabil ekonomi är att man får ett arbete. Vi lär alltså se på detta på ett annat sätt; vi lär försöka få ut föräldrar ut i arbete. Det är den långsiktiga lösningen.

Självklart ska det finnas ett bra skyddsnät, och i förra repliken redogjorde jag för vad regeringen och Sverigedemokraterna satsar på, men det måste också löna sig att arbeta. Det finns exempel på när bidragsberoendet blir alldeles för permanent.

Det måste finnas incitament för att gå från bidrag till arbete. Det är någonting alla tjänar på. Det är så vi långsiktigt måste ta oss ur den här krisen.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Isabell Mixter för frågan.

Jag tycker ändå att den här regeringen gör en hel del för barnfamiljerna. Som jag tidigare framhållit är inflationen någonting som vi har bekämpat. Den är på väg åt rätt håll. Hade vi inte bekämpat inflationen hade barnfamiljerna kunnat drabbas mycket värre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk familjepolitik

Som jag nämnde tidigare förlänger vi det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljerna, och det ska gälla året ut. Vi har också tagit upp kampen för att försöka pressa ned drivmedelspriserna, vilket kommer att underlätta för många barnfamiljer. Förhoppningsvis kan även kostnaderna för livsmedel och andra varor bli lite lägre när vi pressar priserna på drivmedel. Det är också värt att nämna att riksnormen för försörjningsstöd för 2024 räknats upp med 8,7 procent jämfört med föregående år. För 2023 var den siffran 8,6 procent. Det sker alltså många förbättringar.

Sedan pratar ledamoten om trygghet. Trygghet kan definieras på väldigt många olika sätt. Den här regeringen har satt fullt fokus på att göra så att oskyldiga människor inte drabbas av det hänsynslösa våld vi ser. Det behöver tas krafttag mot utvecklingen i samhället med grovt våld som drabbar oskyldiga människor, även barnfamiljer, som vid det hemska dåd som begicks för bara några dagar sedan. Vi gör alltså mycket för tryggheten på andra sätt också.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Sanne Lennström för hennes kompletterande fråga.

Samarbetspartierna presenterade i vårändringsbudgeten en förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget. Det tycker vi har en bra träffsäkerhet. Värt att nämna är också att vi förstärkte det här bidraget under föregående år och att det ligger kvar innevarande år. För en barnfamilj kan det innebära upp till 2 100 kronor extra per månad. Tilläggsbidraget beräknas nå omkring 103 000 barnfamiljer i snitt varje månad under 2024. Detta tycker vi är ett bra verktyg för att stötta familjer i den ekonomiska sits vi nu befinner oss i.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Sanne Lennström för frågan.

Jag tycker att frågan är mer komplex än så. Regeringen har under den här tiden också bekämpat inflationen ganska hårt. Vi börjar nu se att inflationen går åt rätt håll. En annan del som vi har prioriterat i budgeten är att bekämpa den utveckling som skett av drivmedelspriserna. Det underlättar också för familjer, inte minst familjer som bor på landsbygden, och transporterna av framför allt livsmedel och andra produkter som familjer behöver blir billigare. Det kommer att hämma kostnadsutvecklingen. Men till stor del har det handlat om att vi måste bekämpa inflationen. Som sagt börjar vi se ljusningar där.

Frågan är komplex. Har man valmöjlighet att handla i andra affärer är det bra, men det finns många barnfamiljer som bor på landsbygden, som Sanne Lennström säger. Då är bilen ett alternativ som vi försöker underlätta för barnfamiljer att nyttja bättre, när man inte har kollektivtrafik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk familjepolitik

Fru talman! Jag vill meddela att vi sverigedemokrater står bakom alla våra reservationer.

Den svenska föräldraförsäkringen är internationellt sett mycket generös och flexibel, särskilt med tanke på att ledigheten även innebär rätt att komma tillbaka till samma arbete och möjligheten att sprida ledigheten över en längre tid.

Familjen är den grundläggande gemenskapen i samhället där barnens välmående och trygghet byggs upp. Att vara förälder innebär ett särskilt ansvar, och det är av yttersta vikt att det finns perioder av ledighet för att vara med sin familj.

Merparten av alla föräldrar värderar ledig tid med familjen högt. I ett internationellt perspektiv har Sverige en hög andel föräldradagar, och det visar verkligen att samhället värderar tiden med familjen.

Vi vet att familjekonstellationer ser olika ut, att varje familjs vardag är unik och att utmaningarna för barnfamiljer kan vara många. Att kombinera yrkesliv med familjeliv och få livspusslet att gå ihop kan ibland vara svårt.

Vi sverigedemokrater ser gärna att familjerna har fler valmöjligheter. Familjer ska vara fria att själva fatta beslut om sin vardag.

Fru talman! Familjepolitiken har börjat ändra kurs från tvingande reformer som begränsat handlingsutrymmet till att lägga fokus på mer valfrihet så att man lättare ska kunna organisera arbetslivet kring familjen och barnens behov snarare än efter politikernas önskemål.

Vi sverigedemokrater menar att fler valmöjligheter och flexibilitet minskar stressen att få ihop familjepusslet.

Vi har sett till att antalet dubbeldagar nu utökas till 60 dagar, vilket blir verklighet i sommar. Det är något som vi sverigedemokrater haft med i vår familjepolitik i många år. Det handlar om att öka flexibiliteten för barnfamiljerna. Det har ju visat sig att dubbeldagarna bidrar till ökad jämlik närvaro av båda föräldrarna i hemmet och att de har haft positiv effekt på mammors hälsa.

Det här tycker jag är en jättebra möjlighet som bygger på frivillighet snarare än på tvång och begränsningar.

Fru talman! Vi sverigedemokrater vill även se över möjligheten att öka antalet dagar vid barns födsel som till vardags kallas pappadagar. Detta skulle stärka familjen och möjliggöra för den att knyta band under den första tiden efter förlossningen.

Att bilda familj är något som kommer att kännas av ekonomiskt. Man behöver ha en föräldraförsäkring som minskar inkomstbortfall. Det finns en pågående utredning om ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida. Det ska bli intressant att se vad den mynnar ut i.

I skuggan av inflationen har många en tuff ekonomisk sits. Det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag för dem med låga inkomster har förlängts och även höjts. Det är ett verktyg som är oerhört viktigt i arbetet med att hjälpa de familjer som har det allra svårast just nu, och det är glädjande att denna möjlighet förlängs till och med den 31 december.

Fru talman! När det gäller punkten i betänkandet som handlar om reserverade dagar vill jag härmed informera om att vi i Sverigedemokraterna i första hand kommer att yrka på vår reservation nummer 8 i de förberedande voteringarna. I det fall vår reservation faller avser vi att stödja utskottets förslag i huvudvoteringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk familjepolitik

I det förslag som Socialdemokraterna och Miljöpartiet står bakom vill man ha en mer individualiserad föräldraförsäkring, det vill säga fler reserverade dagar. Det är något som också Vänsterpartiets föreslår.

Detta är motsatsen till vad vi sverigedemokrater vill. Vi är måna om att barnets bästa och varje barns unika behov ska vara centralt i utformningen av föräldrapenningen, och vi vill därför avskaffa de reserverade dagarna i föräldrapenningen för att ge tillbaka valfriheten till familjerna. Föräldrar ska ges fullt förtroende att disponera föräldradagarna fritt.

Fru talman! Min fråga riktar sig till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Fler än tidigare kommer inte fram till Försäkringskassans telefonkundtjänst. Sedan augusti 2023 har antalet samtal som inte fått svar legat på över 100 000 i månaden enligt myndighetens egen statistik. De senaste fem åren har den genomsnittliga tiden i telefonkön ökat i runda tal från 8 minuter till 16 minuter - en fördubbling av kötiden till telefonkundtjänsten.

Min fråga lyder: Avser ministern att vidta åtgärder för att komma till rätta med de långa telefonköerna?

Herr talman! Vi ska debattera socialförsäkringsutskottets betänkande SfU9. Jag börjar med att ställa mig bakom utskottets förslag. Vi sverigedemokrater har lämnat in en kommittémotion som rör detta betänkande, men vi har valt att inte reservera oss. Vi har lagt fram ett särskilt yttrande.

Herr talman! Pensionsgruppen har blivit något unikt under 2023. Numera består den av samtliga riksdagspartier. Vi sverigedemokrater har under en lång tid menat att antingen ska Pensionsgruppen avvecklas eller så ska det göras ett nödvändigt omtag så att alla partier i Sveriges riksdag ingår i Pensionsgruppen. Vi sverigedemokrater är nu glada över detta omtag och att vi numera ingår i den nya Pensionsgruppen.

Pensioner

Den 26 oktober förra året hade den nya Pensionsgruppen sitt första sammanträde. Då hade vi sverigedemokrater redan lämnat in våra förslag. Ett av våra förslag gällde möjligheten att pausa tjänstepensionen. Detta kom även Pensionsgruppen överens om på första mötet. Det är glädjande att man så snabbt kunde visa att den nya Pensionsgruppen kan komma överens.

Syftet är att alla frågor som rör pensionerna ska passera Pensionsgruppen. Därför kommer vi, som sagt, inte att yrka på våra förslag i dag. Nu kommer vi att vara en konstruktiv part i Pensionsgruppen.

Herr talman! Syftet med Pensionsgruppen är att man ska jobba långsiktigt och skapa ett finansiellt och politiskt stabilt pensionssystem. Det är positivt att ha en bredare förankring i riksdagen och att fler tar ansvar för att vårda och värna vårt pensionssystem.

Pensioner

Det finns en hel del viktiga frågor att ta itu med. Det finns undersökningar som visar att svenskarna tappar förtroendet för pensionssystemet. Det är viktigt att ta den oron på allvar. Vi måste återupprätta en tilltro till det svenska pensionssystemet.

Man kan också konstatera att det finns en ständig debatt om pensionerna. Det finns kritik mot att pensionerna är för låga och att respektavståndet krymper. Det finns kritik mot att många inte förstår hur pensionssystemet fungerar. Det finns också kritik mot att de flesta inte har möjlighet att spara avdragsgillt till sin pension.

Som sagt: Det finns en hel del frågor att ta tag i. Pensionsgruppen har ett hårt arbete framför sig.

Herr talman! Jag är dock optimistisk inför den nya Pensionsgruppens kommande arbete. I dag, för bara några timmar sedan, presenterade Pensionsgruppen att man är överens om att man ska göra en översyn av avgifterna och se om dessa ligger på rätt nivå. Man ska också göra en översyn om en eventuell gas i systemet. Det är positivt att man presenterade detta tidigare i dag. Det ska bli spännande att följa det arbetet framgent.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret. Jag vill inledningsvis säga att barnbidraget inte är hotat.

Vad gäller sårbarheterna som ledamoten påtalar finns de faktiskt redan i dag. Det är svårt att kontrollera att föräldrar är hemma med barn redan i dag.

Jag fortsätter med barnbidraget. Den extra utbetalning som ni föreslår träffar inte barnfamiljer som är i störst behov av det, utan det träffar, som ni säger, alla. Jag tycker att det är en felriktad reform, och jag funderar på om Socialdemokraterna har övergett tanken på att stötta de särskilt utsatta barnfamiljerna.

Det låter fint, och syftet är väl att locka väljare med ett extra barnbidrag som även högavlönade kommer att få ta del av.

Regeringen och Sverigedemokraterna anser att en förlängning av det tillfälliga bostadsbidraget är en mer träffsäker metod än ett extra barnbidrag. Min fråga till ledamoten är: Anser inte Socialdemokraterna det? Varför vill ni med ert förslag även gynna högavlönade?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet. Vad jag förstår har ledamoten hoppat in med kort varsel. Jag kommer ändå avslutningsvis att ställa en fråga till ledamoten.

Om man jämför Sverigedemokraternas och regeringens budgetalternativ med Socialdemokraternas förslag ser man att skillnaderna kanske inte är så jättestora. Det skulle vara annat om man jämförde med Vänsterpartiets eller Miljöpartiets förslag. Men det finns absolut skillnader, och det ska vi vara tydliga med.

Socialdemokraterna föreslår exempelvis en extra utbetalning av barnbidraget. Även jag och andra riksdagsledamöter med barn och de som tjänar mer än oss riksdagsledamöter kommer att få ta del av detta extra barnbidrag. Min fråga till ledamoten är om det är rimligt att ge högavlönade ett extra tillskott i form av ett extra barnbidrag.

Herr talman! Tack för dina kompletterande frågor, Annika Hirvonen!

Vi har sett stora prisökningar på framför allt energi och drivmedel. Men det är frågor som regeringen och Sverigedemokraterna nu börjat tackla. Drivmedelspriserna ska sänkas. Det är en prioriterad fråga. Det kommer att gynna både företag och privatpersoner. Förmodligen kommer också priserna på livsmedel och övriga varor att sänkas.

Barnbidraget, som ledamoten talar om, träffar inte träffsäkert barnfamiljer som har låg ekonomisk standard. Om man höjer barnbidraget får exempelvis också jag ta del av det. Det är inte träffsäkert. Sverigedemokraterna och regeringen föreslår i stället att det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer och bostadsbidraget ska förlängas. Det är en mer träffsäker metod.

Jag ser fortfarande att Miljöpartiet vill höja skatterna, öka statsskulden och spä på inflationen. Då skulle barnfamiljer få ett ännu sämre ekonomiskt läge än i dag.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Annika Hirvonen, för dina frågor!

Miljöpartiet och Vänsterpartiet gör nästan identiska prioriteringar i budgeten. Ni vill också höja en hel del skatter och öka statsskulden i oroande takt. Det skulle spä på inflationen. Att spä på inflationen ytterligare skulle göra det sämre för barnfamiljer och sätta dem i ett ännu sämre ekonomiskt läge. Ni vill också ta bort incitamenten för att gå från bidrag till arbete.

Jag funderar på hur ni vill finansiera välfärden långsiktigt när ni ökar statsskulden för att finansiera de ökade bidragen. Det är min fråga till dig.

Herr talman! Tack, Isabell Mixter, för din kompletterande fråga!

Jag kan bara konstatera att ni i ert budgetförslag höjer skatten, höjer statsskulden, vältrar över kostnaderna på kommande generationer och spär på inflationen. Ni höjer bidragen. Skillnaden att gå från bidrag till arbete raderas ut. Det är oklart vem som ska betala den skenande statsskulden och vem som ska finansiera välfärden om ni skulle styra.

Det är ett tufft ekonomiskt läge, och svåra och nödvändiga avvägningar måste ske. Sverigedemokraterna och regeringen gör dessa avvägningar och tar ansvar för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

(Applåder)

Herr talman! Tack för din fråga, ledamoten Isabell Mixter!

Den budget som regeringen och Sverigedemokraterna lägger fram ska tackla inflation, låg tillväxt och lågkonjunktur. Det är ett svårt ekonomiskt läge.

Vänsterpartiet vill öka skatterna på arbete, på kapital, på hushåll och på företagsvinster. Ni vill öka fastighetsskatten, öka energiskatten, öka koldioxidskatten, öka övriga skatter på energi- och miljöområdet med mera. Sedan vill ni öka samtliga bidrag. Incitamenten att arbeta försvinner när det inte är någon skillnad mellan att arbeta och att gå på bidrag. Ni vill öka statsskulden och öka inflationen, vilket innebär att familjer sätts i en större ekonomisk kris.

Sverigedemokraterna och regeringen lägger fram en budget som tar ansvar för Sverige i ett ekonomiskt svårt läge. Frågan till Isabell Mixter är: Vem ska finansiera välfärden med ert förslag?

Herr talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande SfU3 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.

Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag.

Målet för utgiftsområdet är att den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn. Den ekonomiska familjepolitiken ska även bidra till ett jämställt föräldraskap.

Sverigedemokraterna värnar familjen och placerar den högt på agendan. Vår utgångspunkt i familjepolitiken är barnens bästa och att ge förutsättningar till familjerna att få ihop sitt livspussel utifrån sin unika livssituation. Sverigedemokraternas bestämda uppfattning är att trygga familjer är en grundsten i ett välmående samhälle.

Politiken har alltför ofta velat styra i detalj över familjepolitiken, vilket snarast försvårat för barnfamiljer, och inte alltid haft barnens bästa i fokus. Politiken behöver ta ett steg tillbaka och låta föräldrarna fatta egna beslut och styra sin egen vardag för att få ihop livspusslet.

Herr talman! Vi vill se en familjepolitik som i stort främjar ett jämlikt och inkluderande föräldraansvar redan då graviditeten är bekräftad. Familjer ska ges rätt förutsättningar att knyta band, inte minst under de första småbarnsåren. Det ska skapas möjligheter att gemensamt ta ansvar utifrån varje familjs behov, och de med sämre förutsättningar ska få stöd.

Med en sund familjepolitik kan en god levnadsstandard och välmående uppnås, där gemenskap och starka band knyts.

Varje familjs prioriteringar och val ska respekteras. Det finns behov av fortsatta insatser för att nå en större ekonomisk trygghet för barnfamiljer med låg ekonomisk standard.

Herr talman! Stora prisökningar inom framför allt energi, drivmedel och livsmedel påverkar särskilt hushåll med låg inkomst och små ekonomiska marginaler, däribland en hel del barnfamiljer. Framför allt priset på drivmedel är en prioriterad fråga för Sverigedemokraterna och regeringen, som nu ska se till att det sänks.

Barn ska aldrig behöva betala priset vid en ekonomisk kris, och det finns därför anledning att stötta särskilt ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Sverigedemokraterna och regeringen föreslår att det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget ska förlängas till och med den 30 juni 2024.

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Föräldrar bör få fler verktyg och ökade möjligheter att använda föräldrapenningen mer flexibelt, i syfte att stärka valfriheten och öka förutsättningarna att kombinera familjeliv och deltagande på arbetsmarknaden. Exempel på åtgärder från regeringen är att fler dagar med föräldrapenning ska kunna användas som dubbeldagar så att föräldrarna kan vara lediga längre tillsammans och att det blir möjligt att överlåta föräldrapenning till fler personer än vad som är fallet i dag.

Detta är förslag som Sverigedemokraterna har drivit inom familjepolitiken, och det är positivt att de nu blir verklighet. Sverigedemokraterna menar att flexibiliteten i föräldraförsäkringen behöver ses över ytterligare för att underlätta barnfamiljers livspussel.

Herr talman! Den ekonomiska familjepolitiken spelar en fortsatt viktig roll för att stärka barnfamiljernas ekonomi. Familjepolitiken har en tydlig fördelningspolitisk profil, och de behovsprövade stöden har en fortsatt god träffsäkerhet.

Regeringen bedömer att familjepolitiken är en viktig del i arbetet med att skapa jämlika och jämställda uppväxt- och levnadsvillkor och för att minska effekterna av segregation. Familjepolitiken kan bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för barnfamiljerna. Sysselsättningsgraden och möjligheten för såväl kvinnor som män att arbeta heltid har också stor betydelse för att minska risken för ekonomisk utsatthet bland barnhushållen.

Samtidigt kan marginaleffekterna i inkomstprövade bidrag bidra till att föräldrar kvarstår i en situation av långvarig låg ekonomisk standard. Risken kan vara särskilt stor för utrikes födda kvinnor, som har en svagare förankring på arbetsmarknaden än exempelvis inrikes födda kvinnor.

Arbetet med den ekonomiska familjepolitiken har ännu bara börjat, och Sverigedemokraterna kommer noggrant att följa regeringens arbete och verka för att viktiga reformer genomförs för trygga och välmående familjer. Utgångspunkten för familjepolitiken måste, som jag påpekat tidigare, vara att se till barnets bästa, att förenkla för familjerna att få ihop sina livspussel och att skapa ekonomisk trygghet.

Återigen yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

För oss sverigedemokrater är det grundläggande i vår socialkonservativa politiska inriktning att Sverige ska ha en trygg välfärd för sina medborgare. De som arbetat, bidragit och byggt upp välfärdsstaten Sverige ska behandlas med stor respekt och tacksamhet. Sveriges pensionärer förtjänar en pension som gör att de kan leva ett gott liv på äldre dagar. Det är viktigt att pensionärer kan känna att det finns en ekonomisk trygghet och att det finns ett gott grundskydd.

Fru talman! Målet för utgiftsområdet är att förmånerna ska bidra till en god ekonomisk standard för kvinnor och män, såväl ensamstående som samboende, med låg eller ingen inkomstgrundad pension. Regeringens bedömning är att målet om att förmånerna ska bidra till en god ekonomisk standard är uppfyllt, dels eftersom förmånerna påtagligt bidrar till en ökad och god ekonomisk standard för pensionärer med små ekonomiska marginaler, dels eftersom andelen pensionärer med låg ekonomisk standard minskar.

Regeringen är medveten om att den ekonomiska situationen varierar rätt rejält bland pensionärerna. Det finns pensionärer som av olika anledningar lever under knappa ekonomiska förhållanden. Andelen pensionärer med låg ekonomisk standard hade dock varit nästan dubbelt så stor som i dag om dessa pensionärer inte hade fått ta del av förmånerna inom detta utgiftsområde. Andelen pensionärer med låg ekonomisk standard hade då legat på 23 procent i stället för dagens 12 procent. Man ser tydligt att förmånerna gör skillnad. För ensamstående män och kvinnor med de lägsta allmänna inkomstgrundade pensionerna utgör förmånerna en stor del av den totala inkomsten.

Fru talman! Vi har ett stabilt pensionssystem i Sverige. Enligt olika rankningar ligger vårt pensionssystem bland de tio bästa i världen. Vi ska vara rädda om och måna om vårt pensionssystem, som präglats av stabilitet och långsiktighet. Det är dock lite oroväckande att det svenska pensionssystemet tappar mark och nu är sämst i Norden enligt internationell rankning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

När vi pratar om pensioner är det lätt att komma in på Pensionsgruppens betydelse och dess beslut om pensioner och villkor för äldres ekonomi. Det här har varit grunden till det stabila system som vi ser i dag. Pensionsgruppen har överlag fungerat ganska väl under många år, men under de senaste åren har det kanske inte levererats så mycket. Det har varit lite skakigt i gruppen. Det kan tyckas att man inte följt de principer man ställt sig bakom.

Jag tänker på de strider som ägt rum i de två senaste valrörelserna gällande pensionerna. De har gett förtroendet en törn. Även om det är positivt att pensionerna hamnade i strålkastarljuset riskerar det att bryta ned systemets långsiktiga stabilitet.

Vi sverigedemokrater har ansett att Pensionsgruppen antingen ska avvecklas eller ska göra ett omtag. Nu är vi där. Pensionsgruppen har gjort ett omtag och har utvidgats till att nu innefatta samtliga riksdagspartier. Redan på det första mötet i den nya konstellationen kom man överens om att tjänstepensionen ska kunna pausas. Det måste ses som en bra start för den nya konstellationen.

Sedan finns det viktiga och komplicerade frågor att jobba vidare med i gruppen, som hur man ska stärka pensionerna och återupprätta livsinkomstprincipen och respektavståndet. Jag har en viss optimism inför Pensionsgruppens fortsatta arbete, som det ska bli intressant att följa framgent. Återigen yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Anna Tenje.

År 2018 togs det första steget till en reformering av PPM-systemet. Det var bra och nödvändigt för att komma till rätta med oseriösa fonder. År 2022 överlämnades propositionen Ett bättre premiepensionssystem till riksdagen. Sverigedemokraterna yrkade avslag på propositionen i dess helhet, inte minst med anledning av remissinstansernas avstyrkanden och kritik.

Förslaget skulle begränsa pensionsspararnas valmöjligheter då små och resurseffektiva fondbolag med historiskt bra avkastning inte skulle ha någon chans i upphandlingen eftersom enbart stora, internationella fondbolag kan uppfylla kriterierna. En annan aspekt som lyftes fram var att riskkapitalförsörjningen kan komma att drabbas, vilket även kan ge negativa effekter på den svenska arbetsmarknaden.

Jag vill därför fråga ministern följande: Hur ser regeringen på att utvärdera Fondtorgsnämndens upphandling av fonder redan nu, när den första rundan är avslutad, för att kartlägga vilka konsekvenser detta får för Sveriges riskkapitalförsörjning och arbetsmarknad?