Bo Broman

Fru talman! Vi behandlar i dag en proposition som vid första anblicken kan uppfattas som teknisk och svårgenomtränglig men som i grunden handlar om något betydligt mer principiellt. Den handlar om rättvisa och likabehandling och om att vi i Sverige följer de regler som vi själva har varit med och beslutat om inom Europa.

Låt mig därför börja med det enkla. I dag betalar svenska staten, regionerna, kommunerna och de statliga AP-fonderna ingen skatt när de får utdelning från svenska bolag. Detta är logiskt. Det handlar i praktiken om att staten annars skulle beskatta sig själv, vilket inte tillför några nya resurser utan bara flyttar pengar mellan olika fickor.

När motsvarande aktörer i andra länder, till exempel en utländsk stat eller ett offentligt pensionsinstitut, får utdelning från Sverige tas det i många fall ut en särskild så kallad kupongskatt. Här uppstår problemet. Enligt EU:s regler om fri rörlighet för kapital måste jämförbara aktörer behandlas lika. I december 2024 slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att det inte är förenligt med dessa regler att beskatta ett utländskt offentligt pensionsinstitut när svenska pensionsfonder är skattebefriade. Det är alltså inte bara en politisk fråga, utan det är en rättslig nödvändighet att agera.

Fru talman! Regeringens förslag är i grunden enkelt. Utländska stater och motsvarigheter till våra regioner och kommuner ska inte betala kupongskatt på utdelningar från Sverige under förutsättning att de hör hemma inom EES eller i länder som Sverige har skatteavtal och ett fungerande informationsutbyte med. Det handlar alltså inte om att öppna några bakdörrar utan snarare om att behandla offentliga aktörer i andra länder på samma sätt som våra egna. Det är både rimligt och nödvändigt.

Fru talman! Det finns också ett större perspektiv. Sverige är ett land som är beroende av investeringar och fungerande kapitalmarknader. Om vi upprätthåller regler som strider mot EU-rätten riskerar vi inte bara rättsliga processer utan också att framstå som ett land som inte följer spelreglerna, och det gynnar ju ingen.

Samtidigt är det viktigt att understryka att reformen inte urholkar den svenska skattebasen på ett oansvarigt sätt. Det handlar om en begränsad krets av offentliga aktörer, inte om privata bolag eller skatteplanering. Det finns dessutom krav på skatteavtal och informationsutbyte, vilket är centralt för att upprätthålla kontroll och transparens.

Fru talman! Vi sverigedemokrater ställer oss bakom regeringens proposition och utskottets förslag till beslut. Det gör vi för att de säkerställer likabehandling mellan svenska och utländska offentliga aktörer. De anpassar även svensk lagstiftning till gällande EU-rätt och rättspraxis och bidrar till ett mer förutsägbart och rättssäkert skattesystem. Det kanske viktigaste av allt är dock att de återställer logiken i systemet. Staten ska inte beskatta sig själv, och vi ska inte behandla andra staters motsvarande funktioner annorlunda när situationerna i grunden är jämförbara.

Detta är inte en ideologisk stridsfråga utan en fråga om ordning och reda i lagstiftningen. Ibland är det just det som är politikens viktigaste uppgift. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! Det skatterättsliga företrädaransvaret är en ingripande mekanism i vårt skattesystem. Det är ett kraftfullt verktyg där den juridiska personens skyddade barriär rivs ned och enskilda individer, styrelseledamöter eller vd:ar, ställs personligt ansvariga för företagets skulder.

Syftet med lagstiftningen är i grunden sunt och legitimt. Vi ska ha ett system som motverkar att oseriösa aktörer sätter i system att låta bolag gå i konkurs för att sedan lämna över notan till skattebetalarna och det gemensamma. Men när reglerna är så pass ingripande som dessa ställs också extremt höga krav på att de är rättssäkra, förutsägbara och framför allt rimliga.

I dag ser vi tyvärr att det personliga ansvaret kan få förödande konsekvenser för enskilda människor som under svåra omständigheter kämpar för att rädda sina livsverk. Det är därför glädjande att vi nu behandlar ett förslag som rör oss i en mer balanserad riktning.

Fru talman! För det första handlar det om att tydliggöra reglerna för befrielse från betalningsskyldighet. Det handlar om att införa ett mått av mänsklighet och sunt förnuft i en annars stelbent process.

Genom att klargöra att en företrädare helt eller delvis ska befrias från ansvar om det framstår som oskäligt ger vi rättstillämpningen de verktyg som krävs för att göra en rättvis prövning. Det preciseras även vilka omständigheter som särskilt ska beaktas. Det innebär att vi går från en lösning som ska passa alla till en prövning som faktiskt tar hänsyn till verkligheten. Alla situationer ser inte likadana ut, och lagen måste kunna skilja på den som agerat i ond tro och den som gjort allt i sin makt för att göra rätt för sig.

För det andra införs nu möjligheten till så kallat rådrum. Det här är en förändring som är direkt avgörande för företagsklimatet, särskilt i tider av ekonomisk turbulens.

Att en företrädare kan ansöka om två månaders respit ger en nödvändig andningspaus. I praktiken innebär det att bedömningen av det personliga ansvaret skjuts fram. Vi vet att även välskötta företag kan drabbas av tillfälliga likviditetsproblem på grund av externa faktorer. Det kan vara sena betalningar från kunder, förändrade marknadsvillkor eller global osäkerhet.

Ett rådrum på två månader kan vara precis den marginal som krävs för att hinna strukturera om, få in kapital eller genomföra en ordnad avveckling. Det kan vara skillnaden mellan att en företagare kan gå vidare med huvudet högt och att vederbörande drivs in i en personlig ekonomisk tragedi helt i onödan.

Fru talman! Sverigedemokraternas hållning är tydlig, nämligen att det ska finnas ett starkt incitament att göra rätt för sig. Skattesystemets stabilitet bygger på att regler följs och att det finns kännbara konsekvenser för dem som missbrukar förtroendet.

Men ordning och reda får aldrig skapas på bekostnad av rättssäkerheten för seriösa entreprenörer. Vi ska jaga fuskare och organiserad brottslighet, inte stjälpa dem som bygger vårt land. Systemet måste vara utformat så att det träffar dem som medvetet missbrukar strukturer, inte de företagare som hamnat i tillfälliga svårigheter trots rimliga ansträngningar.

De förändringar vi diskuterar i dag är ett viktigt steg för att stärka rättstryggheten och skapa en bättre balans mellan statens berättigade krav på skatteintäkter och den enskildes rätt till en skälig bedömning. Det handlar om att värna företagandet i Sverige.

Jag vill därför avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar i dag ett betänkande och förslag som på ytan kan framstå som tekniskt men som i själva verket rör en av vår tids mest avgörande frågor: Hur stryper vi den kriminella ekonomin och återtar kontrollen över Sverige?

I dag finns regler om kontroll av kontanter vid gränsen mot tredjeland. Där kan tullen kontrollera kontanta medel och ingripa. Men mot andra EU-länder har samma tydliga verktyg saknats. Regeringen föreslår därför nu att det ska införas en skyldighet att anmäla in- och utförsel av kontanta medel till ett värde av minst 10 000 euro även vid resor till och från andra EU-länder. Den som för med sig sådana belopp ska genast anmäla detta till Tullverket och göra medlen tillgängliga för kontroll.

Vidare föreslås att Tullverket ska få uttryckliga befogenheter att kontrollera att anmälnings- och redovisningsskyldigheten följs samt möjlighet att tillfälligt kvarhålla kontanta medel för vidare granskning. Den som bryter mot skyldigheten ska kunna dömas till böter.

Fru talman! Vi vet att organiserad brottslighet är gränsöverskridande. Vi vet att stora kontantbelopp förs ut ur Sverige. Och vi vet att kontanter är centrala i penningtvättsupplägg, i finansiering av terrorism och i återinvestering av brottsvinster i ny grov brottslighet – inte minst narkotika och vapensmuggling.

Bakom varje kriminellt nätverk finns ett ekonomiskt kretslopp. Pengarna måste röra sig. Om vi inte angriper själva blodomloppet i den kriminella ekonomin kommer vi aldrig att komma åt problemet i grunden.

Vi sverigedemokrater har under lång tid pekat på just detta. Vi har konsekvent drivit på för att stärka Tullverket –vad gäller både befogenheter och resurser.

Tullen är inte en administrativ randmyndighet. Den är en brottsbekämpande frontmyndighet. Den står längst fram i mötet med den internationella kriminaliteten.

Under många år var tullens verktyg otillräckliga i förhållande till den brottsutveckling vi såg. Det har vi sverigedemokrater kritiserat. Det har vi velat ändra på. För oss i Tidösamarbetet är kampen mot den organiserade brottsligheten en av våra absolut mest prioriterade frågor. Den här propositionen ligger helt i linje med den inriktning vi länge har förespråkat.

Fru talman! Det är viktigt att understryka proportionaliteten i förslaget. Det handlar inte om att misstänkliggöra vanligt folk. Det handlar inte om att försvåra normala resor inom EU. Gränsen sätts vid 10 000 euro, en nivå som redan gäller vid den yttre gränsen. Det är alltså fråga om större belopp, sådana som typiskt sett är relevanta i sammanhang där risk för penningtvätt och annan grov brottslighet föreligger.

Den organiserade brottsligheten är i dag systemhotande. Den undergräver tilliten, den korrumperar strukturer och den utmanar statens våldsmonopol. Att slå mot skjutvapnen är viktigt. Att slå mot narkotikan är viktigt. Men att slå mot pengarna är strategiskt.

Den här propositionen är kanske inte dramatisk i sin utformning – den är saklig, och den är teknisk. Men den är ett viktigt steg i att täppa till en konkret och identifierad brist i vårt regelverk. Och den sänder en tydlig signal: Sverige ska inte vara en genomfartsled för brottsvinster.

Fru talman! Vi kommer även framöver att driva på för att Tullverket ska ha de resurser, den bemanning och de verktyg som krävs för att möta en alltmer avancerad och internationell kriminalitet. Lagstiftningen måste utvecklas i takt med hoten.

I dag tar vi ännu ett steg i rätt riktning. Det gläder mig att utskottet är enigt i denna fråga.

Mot denna bakgrund yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till finansmarknadsministern.

För någon vecka sedan drabbades Bank-id av en omfattande driftsstörning efter en överbelastningsattack, vilket ledde till att miljoner svenskar inte kunde identifiera sig digitalt under flera timmar. Nu i veckan inträffade en liknande incident, denna gång riktad mot Swish, vilket återigen synliggjorde sårbarheten i vår digitala betalningsinfrastruktur.

Bank-id och Swish är centrala delar av det svenska samhällets vardagsfunktioner. När dessa tjänster slås ut påverkas inte bara enskilda konsumenter utan också företag, myndigheter och samhällsviktiga tjänster. Dessa återkommande attacker väcker oro för den digitala säkerheten och beredskapen inom den finansiella sektorn. Det här visar också på vikten av att kontanter fortsatt finns tillgängliga som en fungerande reserv vid it-störningar.

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att säkerställa driftssäkerheten och robustheten i Sveriges digitala betalsystem, och hur ser ministern på behovet av kontanter som komplement vid sådana störningar?

Herr talman! I dag debatterar vi motioner som rör beskattning av företag, kapital och fastigheter – en central del av vårt samhällskontrakt. Vi står givetvis bakom samtliga våra reservationer, men för att spara tid vid voteringen yrkar jag bifall endast till reservation 1.

Skattesystemet utgör grunden för vår gemensamma välfärd. Det är genom skatteintäkterna vi kan finansiera vår sjukvård, skola och äldreomsorg och vårt trygghetssystem. För att detta ska vara långsiktigt hållbart krävs ett skattesystem som är rättvist, effektivt och – inte minst – konkurrenskraftigt.

Företagen är själva motorn i denna ekvation. Genom sitt arbete skapar de jobb. De driver innovation och genererar de intäkter som bygger vår välfärd. Därför är det avgörande att företagens skattemässiga villkor är gynnsamma, tydliga och rättvisa. Risktagandet som det innebär att driva företag måste också löna sig. Samtidigt måste vi skydda och stärka skattebasen så att samhällets gemensamma åtaganden kan fullföljas.

Herr talman! Jag vill särskilt lyfta fram det samarbete som formats genom Tidöavtalet. Tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tar vi ansvar för Sverige under den nuvarande mandatperioden. Men även inom detta samarbete finns utrymme för nyanser och olika ingångar, och i beskattningsfrågorna har Sverigedemokraterna några perspektiv som jag särskilt vill lyfta.

Ett exempel är frågan om en så kallad streamningsskatt – något som redan införts i flera europeiska länder, däribland vårt grannland Danmark. Syftet med en sådan skatt är att finansiera inhemsk filmproduktion genom att beskatta internationella streamningsplattformar. Det låter tilltalande i teorin, men i praktiken har det visat sig problematiskt. Erfarenheterna från Danmark är talande: När man införde nya filmpolitiska åtgärder valde både Viaplay och Netflix att helt upphöra med sin produktion i landet. Det är ett högt pris att betala.

Om en sådan skatt alls ska övervägas i Sverige måste det ske i nära dialog med branschen. Målet måste vara att stärka, inte skada, svensk produktion och att bevara innehåll och tillgänglighet för konsumenterna.

Herr talman! En annan fråga som kräver politiskt nytänkande gäller hur vi beskattar den växande delningsekonomin. Den digitala utvecklingen har skapat helt nya sätt att handla och erbjuda tjänster. Men skattesystemet hänger inte med, och det skapar både osäkerhet och orättvisa.

Vi menar att det behövs en särskild utredning för att tydligt definiera vad som avses med delningsekonomi och för att skapa enklare skatteregler för privatpersoner som använder dessa tjänster i liten skala. Dessutom bör digitala plattformar ta ett större ansvar för att rapportera användarnas intäkter för att förenkla administrationen och motverka skattefusk. Det handlar om att anpassa regelsystemet till verkligheten – inte tvärtom.

Herr talman! Sveriges konkurrenskraft har tyvärr urholkats under de senaste decennierna. För att stärka vår position på den globala marknaden krävs mod att reformera. Ett särskilt intressant förslag som vi vill lyfta fram handlar om möjligheten att införa carry back, ett system där företag får kvitta förluster mot tidigare års vinster.

Det är redan verklighet i vissa länder. Det är ett system som gynnar företagens likviditet, särskilt i tider av konjunktursvackor eller kriser. Det kan innebära skillnaden mellan överlevnad och konkurs. Det är en enkel och träffsäker reform för att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.

Herr talman! Jag vill också särskilt lyfta den svenska sjöfarten. Med den införda tonnageskatten har vi tagit viktiga steg för att stärka branschens konkurrenskraft, men mer behöver göras. I utredningen Vågade skatter, som kom förra året, pekar man på flera förändringar som kan genomföras för att utveckla systemet ytterligare.

Vi ser fram emot att den beredning som nu pågår inom Regeringskansliet kommer att leda till konkreta åtgärder. Vi har redan en proposition om borttagen stämpelskatt på vårt bord. Sjöfarten är inte bara en näringsgren – den är en strategisk resurs. Fler svenskflaggade fartyg bidrar inte bara till jobb och tillväxt utan är också en tillgång för vårt totalförsvar. I tider av kris eller konflikt behöver Sverige ha kontroll över sina transporter. Svenskflaggade fartyg kan då sättas in för att säkerställa att livsviktig logistik fungerar.

Mot denna bakgrund förespråkar vi att fler svenska fartyg ska kunna omfattas av tonnageskatten. Vi vill även att regeringen överväger att se över punktbeskattningen för dessa fartyg, så att sjöfarten får villkor som motsvarar dess strategiska betydelse.

Herr talman! Sverige behöver en modern, framåtblickande och konkurrenskraftig skattepolitik – en politik som gynnar företagande och tillväxt, förenklar för medborgarna och stärker Sveriges position i en global ekonomi. Vi sverigedemokrater är redo att ta ansvar, tillsammans med regeringen, för att skapa just detta: en sund och välavvägd skattepolitik som tjänar hela landet.

(Applåder)

Fru talman! I december 2021 lade Europeiska kommissionen fram ett förslag om en global minimiskatt för multinationella företag inom EU. Förslaget bygger på de modellregler som OECD och G20 har arbetat fram. Dessa regler syftar till att motverka skattebaserodering och vinstförflyttning, det vill säga när företag flyttar vinster till länder med låga skattenivåer för att minimera beskattningen.

EU:s minimibeskattningsdirektiv, som antogs 2022, har som mål att säkerställa att stora multinationella koncerner betalar en effektiv skattesats på minst 15 procent på sina vinster. Det är en viktig åtgärd för att skapa rättvisa villkor på den globala marknaden och för att skydda våra skattebaser. Direktivets regler bygger på koncernredovisning och kompletteras av detaljerade förklaringar och exempel som utarbetats av OECD och det inkluderande ramverket, vilket Sverige är en del av.

I Sverige har vi redan vidtagit åtgärder för att implementera direktivet. Den 1 januari i år trädde lagen om tilläggsskatt för företag i stora koncerner i kraft. Denna lag är en del av vår strävan att säkerställa att de globala reglerna får genomslag även i vår nationella lagstiftning. Men arbetet slutar inte där. Sedan OECD:s modellregler antogs 2021 har nya riktlinjer och kompletteringar tagits fram. Dessa omfattar bland annat administrativa riktlinjer och förenklingsregler, så kallade safe harbour-regler, som syftar till att underlätta tolkning och tillämpning av regelverket.

I detta betänkande föreslås nu ytterligare justeringar av lagen om tilläggsskatt för att säkerställa att regelverket håller jämna steg med den internationella utvecklingen. Förslagen innebär bland annat nya bestämmelser om hur konstlade arrangemang ska behandlas vid beräkning av skatt enligt förenklingsreglerna, hur uppskjuten tillämpning av vissa regler ska hanteras och hur växelkursfrågor ska lösas. Dessutom föreslås att svenska regler anpassas så att utländska nationella tilläggsskatter kan avräknas vid beskattning i Sverige, exempelvis vid så kallad CFC-beskattning eller vid beskattning av fasta driftsställen utomlands.

Fru talman! Det är viktigt att understryka varför detta arbete är nödvändigt. Skatteundandragande och aggressiv skatteplanering utgör stora hot mot våra samhällens förmåga att finansiera välfärd och infrastruktur. När stora koncerner flyttar vinster till lågskatteländer eller undviker beskattning helt lämnar de ett större ansvar för finansieringen av det gemensamma till småföretagare och löntagare. Detta är inte bara ekonomiskt skadligt utan också djupt orättvist.

Det internationella samarbetet kring minimibeskattning visar att det går att enas kring lösningar för att skapa rättvisa och hållbarhet i en global ekonomi. Men det är också tydligt att detta arbete är komplext och ständigt utvecklas. Regeringen har därför betonat att en kontinuerlig översyn av regelverket är nödvändig. Vi måste kunna anpassa oss efter nya riktlinjer och säkerställa att Sveriges lagar harmoniserar med andra länders så att systemet fungerar som avsett.

Fru talman! Att säkerställa en global minimibeskattning är en utmaning men också en möjlighet att stärka förtroendet för våra skattesystem. Det är en signal om att vi inte accepterar att de största företagen smiter undan sitt ansvar samtidigt som vanliga medborgare och mindre företag gör rätt för sig.

Låt oss därför anta det förslag som ligger på bordet och fortsätta arbeta för ett skattesystem som är rättvist, hållbart och robust - både i Sverige och globalt. Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Herr talman! En hård inflation och en tuff ekonomisk sits för både äldre, barnfamiljer och unga har kantat vardagen i svenska hushåll. Nu ser vi äntligen ljuset i tunneln, och i takt med att inflationen lättar skapas möjligheter för människor att prioritera annorlunda.

ISK-sparande är en bra sparform som hjälper människor att lägga undan medel. Det är nästan 4 miljoner invånare som använder ISK-sparande i dag. Sparsamhet och ekonomisk trygghet är viktigt. Människor måste ges goda möjligheter att spara klokt och att styra över sin egen ekonomi. Ungas möjligheter att flytta hemifrån och möjlighet för människor att spara till hus, familj och pension på ett tryggt och ekonomiskt smart sätt är avgörande.

Tidöpartierna sänker nu skatten på ISK-sparande som en åtgärd för att uppmuntra och främja ekonomiskt sparande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Min fråga är: Ser statsministern fler skatteförändringar framöver som kan göra att löntagaren får ännu mer pengar i plånboken?

Fru talman! Min fråga går till finansmarknadsministern. Tullen beslagtar i stort sett dagligen stora summor kontanter som är på väg ut ur landet, kontanter som uteslutande härrör från den svarta marknaden och som inte beskattats här i Sverige.

Tullen får nu, tack vare Tidöavtalet, utökade resurser för att utföra fler kontroller. Men det är även viktigt att arbetet mot den svarta marknaden och penningtvätt prioriteras av regeringen och att vi kommer åt hanteringen av de svarta pengarna redan vid källan.

Trots de utökade resurserna till Tullen kvarstår problemet med den illegala utförseln av kontanter. Denna verksamhet undergräver vår ekonomi och undgår beskattning. Därför är det avgörande att vi också fokuserar på att förhindra att svarta pengar genereras från början. Detta innebär att vi måste ha effektiva åtgärder och strategier på plats för att bekämpa penningtvätt och den svarta marknaden.

Avser finansmarknadsministern att vidta några ytterligare åtgärder mot penningtvätt och utförseln av kontanter - i så fall vilka?

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 1.

Det svenska skattesystemet är det som finansierar våra gemensamma offentliga utgifter. Skattesystemet måste vara rättvist, förutsägbart och långsiktigt. Människor och företag ska känna att skattesystemet har legitimitet, och de ska känna tillit till det.

Skatterna måste vara utformade så att människor vågar ta risker och starta företag. Skatter ska medverka till tillväxt och utveckling i hela landet och underlätta jobbskapande och företagande. Trösklarna för att våga starta företag måste sänkas, och regelförenklingar och lägre skatter måste till.

Det är viktigt att våra skatter utformas så att svenska företags konkurrenskraft stärks. Det är grunden för vår välfärd och våra företag. Hela Sverige mår bra om investeringar kan lockas till landet.

En korrekt folkbokföring är A och O för att rätt skatt ska kunna tas ut av våra medborgare. Det är glädjande att Skatteverket nu har påbörjat arbetet med en folkräkning. Detta borde ha gjorts betydligt tidigare. Det är av yttersta vikt att folkbokföringsregistret i allt väsentligt återspeglar verkligheten och att de som omfattas av systemet har korrekta uppgifter. Detta är en förutsättning bland annat för att välfärdssystemen ska fungera. Folkbokföringen ligger också till grund för var man har rätt att rösta och var man ska beskattas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Herr talman! Om man tycker att någon utgift som staten har är viktig - om man tycker att det är viktigt med rättsväsen, polis, välfärd och skola - borde man också tycka att det är viktigt att skattesystemet fungerar. Det är nämligen grunden för precis all annan verksamhet som vi ägnar oss åt här i riksdagen.

Om man tycker att det är viktigt att staten får in skatt borde man också tycka att det är viktigt att det sker på ett rättssäkert och rättvist sätt och på ett sätt som skapar legitimitet för staten och för systemet i sin helhet, så att de som betalar skatt behandlas på ett sjyst sätt.

Det är precis detta vi behandlar här i dag. Det handlar om när staten i sitt skatteförfarande inte i tillräckligt hög grad tar hänsyn till rättssäkerhet, till rättvisa och till att regleringar ska vara på en rimlig nivå och inte betungar företagare, som är de som skapar jobb, på ett alltför svårt sätt. Vill vi ha välfärd och skatteintäkter även i morgon behöver vi inte bara ha skattenivåer som är på en konkurrenskraftig nivå utan också ett skattesystem och ett skatteförfarande som lockar till företagande och till att arbeta i stället för att vara betungande för företagare och göra det svårare att vara arbetstagare.

Likvärdigheten och enkelheten i systemet måste bli bättre. Det måste bli lättare att förstå hur systemet fungerar. Det ska inte vara så att man som skattebetalare - vare sig man är företagare eller arbetstagare - känner sig betungad av sina kontakter med Skatteverket och tycker att det är jobbigt med skatteförfarandet. Så får det inte vara, men tyvärr vittnar många om att det är just så.

Herr talman! Sverige är en demokrati, och vi röstar i allmänna val. Till saken hör dock att medborgare i en demokrati behöver tillgång till fullständig information för att bättre förstå vad de faktiskt röstar om. Då krävs en högre grad av transparens. Det är därför viktigt att skatter och avgifter på ett mer uppenbart och tydligt sätt synliggörs för medborgaren. Löneskatter och skattenedsättningar behöver presenteras på ett tydligt och enkelt sätt. Människor behöver förstå vad som finansieras och hur mycket som finansierar detta.

Det svenska rättsväsendet och även skattemoralen sätts ständigt på prov. När tilliten till samhället och till andra människor minskar i allmänhet blir det vanligare att människor tycker sig se en anledning att ägna sig åt skattefusk. I det sammanhanget blir det rimligt att ställa frågan: Är de verktyg vi har att tillgå verkligen fullt ut adekvata för sina ändamål?

Att vi tvingas tillämpa ett system som personalliggare i syfte att göra svart arbetskraft vit men också som verktyg mot lönedumpning visar tydligt att moralen inom ekonomi och beskattning har sjunkit. Dessutom uppfattas regelverken kring personalliggare och kassaregister i bland annat hotell- och restaurangbranschen som kantiga. Höga sanktionsavgifter tas ut för oavsiktliga småfel trots att det uppenbarligen inte är fusk i egentlig mening som har bedrivits. Det drabbar i stället de laglydiga företagen. Alla som arbetar i företagets lokaler ska registreras när de kommer och när de går. Skatteverket gör på detta oannonserade kontroller. Många i de här olika branscherna upplever systemet som betungande och tycker att det tar mycket tid och resurser i anspråk. Samtidigt som fusket på sina håll ändå fortgår är det ett administrativt hinder för många hederliga företagare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Detta problem föranleder ett behov av att rannsaka oss själva och se på nya lösningar. Vi behöver utreda systemet och dess effektivitet för att beivra skatteundandragande samt hur den administrativa bördan för företagare ska kunna hållas på ett minimum. Vi behöver uppnå en känsla av att skattesystemet är rättvist och att vi får ett bättre samhälle för den skatt vi betalar - ett återupprättat samhällskontrakt.

Fru talman! Sveriges ekonomi har sin grund framför allt i befintliga företag men också i offentlig sektor. För att värna vår industri och vår välfärd behöver vi ständigt jobba med att uppdatera de multi- och bilaterala skatteavtal vi har med omvärlden. Sverige har löpande tecknat skatteavtal med många länder, och de internationella skatteavtalen behöver kontinuerligt uppdateras. Det är en ständig process, vilket innebär att om Sverige blir passivt i den här frågan - och det har vi också varit till och från - kan vi hamna i ett läge där vi till slut får en skattemässig konkurrensnackdel gentemot andra länder. Vi ser det därför som viktigt att åter höja tempot i uppdateringen av våra skatteavtal.

Vi har de senaste åren sett en delningsekonomi växa fram genom den nya digitala tekniken. Det är givetvis positivt, men det bör utredas hur skatteregler kan förändras för att förenkla för den växande delningsekonomin. Det måste också säkerställas att det inte finns hål i skattelagstiftningen som innebär att skatt inte betalas in på ett korrekt sätt. Med andra ord behövs ett förtydligande och förenklande av skattereglerna för delningsekonomin.

Fru talman! De allra flesta skattebetalare saknar tillräcklig kunskap om vilka skatter de betalar, hur mycket de betalar och på vilket sätt skatter betalas. Det innebär ett demokratiskt underskott när människor inte har kännedom om vilka offentliga resurser de är delaktiga i att betala in till. Vi ser därför ett behov av ökad medvetenhet om skatter genom ökad transparens på lönebeskeden, och vi vill på det årliga slutskattebeskedet se en sammanställning av de skatter och sociala avgifter i kronor som varje individ betalat, exempelvis i form av diagram och pedagogiska förklaringar. Varje medborgare bör löpande känna till vad som betalas in och hur pengarna har fördelats på olika offentliga verksamheter. Det handlar alltså om ökad information med motivering av skattebeslut som en del i att öka transparensen. På ett liknande sätt behöver kvitton bli mer transparenta när det gäller punktskatternas del av slutpriset. Sammantaget behövs i Sverige en ökad transparens kring vad man betalar för skatter.

Vi behöver också utveckla det skatterättsliga förfarandet och se till att vi har ordning och reda i folkbokföringen - för Sveriges väl och för vår konkurrenskraft.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till finansministern. Den svenska folkbokföringen är A och O för att säkerställa att skatteintäkter kommer in till staten.

Det är glädjande att Skatteverket nu har fått möjlighet att kontrollera de biometriska uppgifter som finns lagrade i de handlingar som ska uppvisas i samband med att man genomför den stärkta kontrollen av folkbokföringen. Man har dock ingen möjlighet att spara uppgifterna.

Biometriutredningen har nyligen lämnat sin utredning, där det bland annat föreslås att passregistret ska bli ett biometriskt register som får användas av polisen i brottsbekämpande syfte.

Det finns ett stort behov av effektiva verktyg i brottsbekämpningen för att komma till rätta med den grova brottslighet som har utvecklats i Sverige, men det finns även ett stort behov av att folkbokföringen är korrekt.

Kommer finansministern att verka för att Skatteverket ska få samma möjligheter som polisen att lagra och använda biometriska uppgifter?

Herr talman! Min fråga går till finansmarknadsministern. Allt färre inköp görs i dag med kontanter, som en följd av digitaliseringen. Det finns grupper i samhället som inte är lika digitaliserade som genomsnittet, och dessa riskerar att hamna i ett både digitalt och finansiellt utanförskap. Kontanter är även viktiga ur ett beredskapshänseende. Det är det enda betalsättet som kan användas oberoende av el och telekommunikationer.

Vi är i rask takt på väg mot att bli ett kontantlöst samhälle, då allt fler butiker inte längre tar emot kontanta betalningar. Betalningsutredningen, som kom i våras, lämnade tyvärr inga förslag på hur kontanternas ställning ska kunna säkerställas. Min fråga är därför: På vilket sätt arbetar regeringen för att vi även i framtiden ska kunna använda kontanter som lagligt betalningsmedel?

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation nummer 1.

I dag behandlar vi motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden gällande skatteförfarande. Skatteförfarande är den process genom vilken skatter samlas in och administreras. Det omfattar flera steg som registrering av skattebetalare, insamling av skatteinbetalningar och granskning av deklarationer.

En korrekt hantering av skatteförfarandet är avgörande för att säkerställa dels att medborgarna uppfyller sina skattskyldigheter, dels att staten får nödvändiga medel för att finansiera offentliga tjänster och infrastruktur. Effektiva och transparenta skatteförfaranden är avgörande för att upprätthålla ett rättvist och balanserat skattesystem.

Det svenska skattesystemet är det som finansierar våra gemensamma offentliga utgifter. Skattesystemet måste vara rättvist, förutsägbart och långsiktigt. Både människor och företag ska kunna känna att skattesystemet har legitimitet, och de ska känna tillit till det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Herr talman! Om man tycker att någon utgift staten har är viktig, om man tycker att det är viktigt med rättsväsen, med polis, med välfärd och med skola, borde man också tycka att det är viktigt att skattesystemet fungerar. Det är faktiskt grunden för precis all annan verksamhet som vi ägnar oss åt här i riksdagen.

Om man tycker att det är viktigt att staten får in skatt borde man också tycka att det är viktigt att det sker på ett rättssäkert och rättvist sätt, på ett sätt som skapar legitimitet för staten och för systemet i sin helhet.

Det är precis det vi behandlar här i dag. Det handlar om när staten med sitt skatteförfarande inte i tillräckligt hög grad tar hänsyn till rättssäkerhet, till rättvisa och till att ha regleringar som är på en rimlig nivå och inte betungar företagare, de som skapar jobb, på ett alltför svårt sätt. Om vi vill ha välfärd och skatteintäkter även i morgon behöver vi inte bara ha skattenivåer som är på en konkurrenskraftig nivå. Vi behöver ha ett skattesystem och ett skatteförfarande som också lockar till företagande och till att arbeta snarare än att de är betungande för företagare och gör det svårare att vara arbetstagare.

Likvärdigheten och enkelheten i systemet måste bli bättre. Det måste vara lättare att begripa hur systemet fungerar. Man ska inte som skattebetalare, vare sig man är företagare eller arbetstagare, känna sig betungad av sina kontakter med Skatteverket.

Herr talman! Sverige är en demokrati. Vi röstar i allmänna val. Till saken hör dock att medborgare i en demokrati behöver tillgång till fullständig information för att bättre förstå vad de röstar om. Då krävs det högre grad av transparens. Det är av stor betydelse att skatter och avgifter synliggörs på ett mer uppenbart sätt för medborgaren. Löneskatter och skattenedsättningar behöver presenteras på ett tydligt och enkelt sätt. Människor behöver förstå vad som finansieras och hur mycket som finansierar detta.

Det svenska rättsväsendet och även skattemoralen sätts ständigt på prov. När tilliten till samhället och till andra människor minskar i allmänhet blir det vanligare att människor tycker sig se en anledning att ägna sig åt skattefusk. I det sammanhanget blir det rimligt att fråga sig: Är de verktyg vi har att tillgå verkligen fullt ut adekvata för sina ändamål?

Att vi tvingas tillämpa ett system som personalliggaren i syfte att göra svart arbetskraft vit, men också som verktyg mot lönedumpning, visar att moralen inom ekonomi och beskattning har sjunkit. Att personalliggare införts vittnar om ett misstänkt utbrett fuskande och en skattemoral som gör gällande att nationell gemenskap baserad på etik är ifrågasatt.

Dessutom uppfattas regelverken för personalliggare och kassaregister i bland annat hotell- och restaurangbranschen som kantiga. Höga sanktionsavgifter tas ut för oavsiktliga småfel, trots att det uppenbarligen inte är fusk i egentlig mening som har bedrivits. Det drabbar i stället de laglydiga företagen.

Alla som arbetar i företagets lokaler ska registreras när de kommer och när de går. Skatteverket gör på detta oannonserade kontroller. Många i de här branscherna upplever systemet som betungande och tycker att det tar mycket tid och resurser i anspråk. Samtidigt som fusket på sina håll ändå fortgår är det ett administrativt hinder för många hederliga företagare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Detta är ett problem som föranleder att vi behöver rannsaka oss själva och se på nya lösningar. Vi behöver utreda systemet och dess effektivitet för att beivra skatteundandragande samt hur den administrativa bördan för företagare ska kunna hållas på ett minimum.

Herr talman! Sveriges ekonomi har sin grund i framför allt befintliga företag men också offentlig sektor. För att värna vår industri och vår välfärd behöver vi ständigt jobba med att uppdatera de multi- och bilaterala skatteavtal vi har med omvärlden.

Sverige har löpande tecknat skatteavtal med många länder, och de internationella skatteavtalen behöver kontinuerligt uppdateras. Det är en ständig process. Det innebär att Sverige om vi blir passiva i den frågan kan hamna i ett läge där vi till slut får en skattemässig konkurrensnackdel gentemot andra länder. Vi ser det därför som viktigt att återigen höja tempot i uppdateringen av våra skatteavtal.

Herr talman! De allra flesta skattebetalare saknar tillräcklig kunskap om vilka skatter de betalar och om hur mycket och på vilket sätt skatter betalas. Det innebär ett demokratiskt underskott där människor inte har tillräcklig kännedom om vilka offentliga resurser de är delaktiga i att betala in. Vi ser därför behov av ökad medvetenhet om skatter genom ökad transparens på lönebeskeden månadsvis, inklusive sociala avgifter samt en total sammanställning på det årliga slutskattebeskedet av de skatter och sociala avgifter i kronor som varje individ betalat in, till exempel i form av diagram och pedagogiska förklaringar.

Varje medborgare bör löpande känna till vad som betalas in och hur pengarna årligen har fördelats på olika offentliga verksamheter. Det handlar om ökad information med motivering av skattebeslut som ett led i att öka transparensen. På ett liknande sätt behöver kvitton bli mer transparenta när det gäller punktskatternas del av slutpriset.

Sammanfattningsvis är rättvisa och transparenta skatter fundamentala för att bygga ett rättvist och välfungerande samhälle. Genom att säkerställa att skattebördan fördelas rättvist och att användningen av skattemedel är transparent kan vi främja den sociala rättvisan, den ekonomiska tillväxten och förtroendet mellan medborgarna och staten. Låt oss arbeta tillsammans för att upprätthålla och förbättra vårt skattesystem för en bättre framtid för oss alla.

(Applåder)

Fru talman! Äntligen är vi ett steg närmare ett elstöd till företagen i Sverige. Som alla vet har energipriserna i Sverige och övriga Europa stigit till exceptionellt höga nivåer efter den ryska invasionen av Ukraina. Redan i samband med budgetpropositionen för 2023 aviserade regeringen att ett elstöd till företagen var på gång, ett stöd finansierat av de så kallade flaskhalsintäkterna.

Jag har själv varit företagare och känner fortfarande många företagare, och jag kan säga att stödet är efterlängtat. Jag får återkommande frågor om när det ska komma, och nu är det nära. Målet är att företagen i södra Sverige, det vill säga elprisområde 3 och 4, ska kunna börja söka elstöd den 30 maj, ur en pott på 30 miljarder kronor med utbetalning nu i sommar - allt under förutsättning att EU-kommissionen ger grönt ljus då detta faller under EU:s statsstödsregelverk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa förfarandefrågor för elstöd till företag

Fru talman! Det är dock inte själva stödet vi debatterar och behandlar i kammaren i dag. Elstödet till företagen behandlas i en förordning, vilken beslutas av regeringen. I förordningen beskrivs bland annat vilka företag som har rätt till elstödet. Att stödet lämnas till juridiska personer innebär att det kan bli aktuellt för både företag och organisationer, exempelvis stiftelser, föreningar, trossamfund, kommuner och regioner.

I förordningen stipuleras också att syftet med elstödet är att det ska täcka framtida kostnader. Men för att göra det på ett praktiskt och rimligt sätt används den historiska förbrukningen multiplicerat med ett visst stöd per kilowattimme. Till skillnad från stödet för privatpersoner kommer det att finnas ett maxbelopp för hur mycket stöd som kan lämnas per företag eller koncern beroende på verksamhetsområde. Allt detta finns beskrivet i den förordning som det ligger på regeringen att besluta om.

Det riksdagen ska besluta om är förslaget till lag rörande själva förfarandet för elstödet till företagen. Det föreslås att Skatteverket ska hantera utbetalningen av elstödet. Det tillhör inte det normala att Skatteverket betalar ut stöd, men för att säkerställa en effektiv, snabb och rättssäker handläggning av ansökningarna bör den handläggande myndigheten ha vana att handlägga ett stort antal utbetalningar av stöd på kort tid. Skatteverket gjorde detta under pandemin och har därmed just den vanan. Det är även den myndighet som anses ha bäst förutsättningar att klara av denna uppgift på den korta tid som står till buds.

Utbetalningarna ska hanteras via skattekontot. Finns ett överskott på skattekontot kommer en automatisk utbetalning att ske. Finns ett underskott ska det räknas av enligt de vanliga bestämmelserna för skattekontosystemet.

Fru talman! Syftet med lagförslaget är att säkerställa en effektiv och rättssäker handläggning av elstödet till företag. Detta speglas både i valet av Skatteverket som beslutande myndighet och i utformningen av de individuella reglerna. Det medför en både enklare och mer ekonomisk hantering än om ett helt nytt system hade behövt byggas upp.

Jag avslutar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Tack för svaret, ministern!

Den svenska yttrandefriheten är som sagt en av grunderna för vår demokrati. Det finns medborgare även här hemma i Sverige som behöver lära sig mer om yttrandefriheten. Det betyder att budskap får yttras oavsett hur osmakliga, eller för den delen obekväma, de är. Tummar vi på denna grundläggande demokratiska rättighet utarmar vi demokratin.

Hur avser ministern att arbeta med frågan om att utbilda och informera våra medborgare om hur vår demokrati och yttrandefrihet fungerar?

Fru talman! Min fråga går till kulturministern.

Under den gångna helgen brände Rasmus Paludan Koranen i närheten av Turkiets ambassad, och i närtid har vi sett ett flertal andra demonstrationer och yttringar som kritiserar Turkiet och landets president Erdogan. Dessa protester har fått Turkiet att reagera med att säga nej till Sveriges Natoansökan och framföra att vi ska inskränka vår grundlagsfästa yttrandefrihet. Samtidigt har statsministern och utrikesministern i offentliga kanaler försökt släta över det inträffade genom att ta avstånd från dessa yttranden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Som sverigedemokrat ser jag med oro på den uppkomna situationen att andra stater försöker få oss att inskränka vår yttrandefrihet. Därför vill jag fråga kulturministern, som även ansvarar för demokratifrågor: Hur avser ministern att arbeta för att skydda den svenska demokratin och vår grundlagsfästa yttrandefrihet från utländsk påverkan?

Herr talman! Det finns många saker som påverkar och har påverkat budgetarbetet. Det första är den politiska verklighet som vi har att ta hänsyn till. Det finns inget parti i riksdagen som har egen majoritet. Vi har dock en majoritet i riksdagen för regeringens budget. Vi är fyra partier som förhandlar och tar fram budgeten tillsammans. Det betyder också att inget parti står ensamt för förslagen i budgeten. Det är inte en sverigedemokratisk budget och det är inte en moderat budget, utan det är ett samarbete, ett lagarbete, vi har framför oss.

Sedan har vi en ekonomisk verklighet att ta hänsyn till. Vi har en omvärld fylld av hög inflation och höga energipriser.

Hur budgeten kommer att se ut framöver får vi se om ungefär ett år, när vi möts här igen.

Herr talman! Tack, Amanda Lind, för frågan! Tisdagen den 18 oktober tillträdde den nya regeringen. Tre veckor senare lämnades budgeten för 2023 in till riksdagen. Det är en budget som trots den väldigt korta förberedelsetiden är en stark budget som bygger Sverige inför framtiden i just en tid av kris, där vi befinner oss. Men det är klart att man på dessa tre veckor inte hann få med allt vad vi blågula partier vill göra. Det är en budget som på framför allt kulturområdet fortfarande präglas av socialdemokratiskt innehåll och socialdemokratisk politik. Det är såklart något som jag, som sverigedemokrat, inte är riktigt nöjd med. Budgeten för 2024 kommer att se helt annorlunda ut - det kan jag lova Amanda Lind.

För dem som har följt tidigare budgetdebatter är det väl känt att vi sverigedemokrater har en bred kulturpolitik med helt andra prioriteringar än den tidigare socialdemokratiska regeringen. Vi kommer givetvis i det fortsatta budgetarbetet att föra fram våra önskemål om mer bidrag till kulturarvet och mindre till samtidskonsten.

Herr talman! När det gäller demokrativillkor och propositionen som drogs tillbaka vill jag säga att det fanns olika anledningar till att den drogs tillbaka. För vår del handlar det om att vi gärna vill se demokrativillkor inom fler områden, områden som inte fanns med i propositionen.

Förhoppningen är att propositionen ska kunna läggas fram igen redan under våren, men vi sitter som sagt inte i regeringen och styr inte över när regeringen lägger fram propositioner. Men i vårt parti är förhoppningen att vi ska kunna se den här i kammaren igen under våren.