Riksflödet
Logga in
D

Debatt i kammaren

10 april 2025kammardebatt

(forts. från § 7) Företag, kapital och fastighet (forts. SkU13)

Protokoll 2024/25:99 Torsdagen den 10 april
2 anföranden0 repliker
Anförande 74

Herr talman! I dag debatterar vi motioner som rör beskattning av företag, kapital och fastigheter – en central del av vårt samhällskontrakt. Vi står givetvis bakom samtliga våra reservationer, men för att spara tid vid voteringen yrkar jag bifall endast till reservation 1.

Skattesystemet utgör grunden för vår gemensamma välfärd. Det är genom skatteintäkterna vi kan finansiera vår sjukvård, skola och äldreomsorg och vårt trygghetssystem. För att detta ska vara långsiktigt hållbart krävs ett skattesystem som är rättvist, effektivt och – inte minst – konkurrenskraftigt.

Företagen är själva motorn i denna ekvation. Genom sitt arbete skapar de jobb. De driver innovation och genererar de intäkter som bygger vår välfärd. Därför är det avgörande att företagens skattemässiga villkor är gynnsamma, tydliga och rättvisa. Risktagandet som det innebär att driva företag måste också löna …

Visa hela anförandet

Herr talman! I dag debatterar vi motioner som rör beskattning av företag, kapital och fastigheter – en central del av vårt samhällskontrakt. Vi står givetvis bakom samtliga våra reservationer, men för att spara tid vid voteringen yrkar jag bifall endast till reservation 1.

Skattesystemet utgör grunden för vår gemensamma välfärd. Det är genom skatteintäkterna vi kan finansiera vår sjukvård, skola och äldreomsorg och vårt trygghetssystem. För att detta ska vara långsiktigt hållbart krävs ett skattesystem som är rättvist, effektivt och – inte minst – konkurrenskraftigt.

Företagen är själva motorn i denna ekvation. Genom sitt arbete skapar de jobb. De driver innovation och genererar de intäkter som bygger vår välfärd. Därför är det avgörande att företagens skattemässiga villkor är gynnsamma, tydliga och rättvisa. Risktagandet som det innebär att driva företag måste också löna sig. Samtidigt måste vi skydda och stärka skattebasen så att samhällets gemensamma åtaganden kan fullföljas.

Herr talman! Jag vill särskilt lyfta fram det samarbete som formats genom Tidöavtalet. Tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tar vi ansvar för Sverige under den nuvarande mandatperioden. Men även inom detta samarbete finns utrymme för nyanser och olika ingångar, och i beskattningsfrågorna har Sverigedemokraterna några perspektiv som jag särskilt vill lyfta.

Ett exempel är frågan om en så kallad streamningsskatt – något som redan införts i flera europeiska länder, däribland vårt grannland Danmark. Syftet med en sådan skatt är att finansiera inhemsk filmproduktion genom att beskatta internationella streamningsplattformar. Det låter tilltalande i teorin, men i praktiken har det visat sig problematiskt. Erfarenheterna från Danmark är talande: När man införde nya filmpolitiska åtgärder valde både Viaplay och Netflix att helt upphöra med sin produktion i landet. Det är ett högt pris att betala.

Om en sådan skatt alls ska övervägas i Sverige måste det ske i nära dialog med branschen. Målet måste vara att stärka, inte skada, svensk produktion och att bevara innehåll och tillgänglighet för konsumenterna.

Herr talman! En annan fråga som kräver politiskt nytänkande gäller hur vi beskattar den växande delningsekonomin. Den digitala utvecklingen har skapat helt nya sätt att handla och erbjuda tjänster. Men skattesystemet hänger inte med, och det skapar både osäkerhet och orättvisa.

Vi menar att det behövs en särskild utredning för att tydligt definiera vad som avses med delningsekonomi och för att skapa enklare skatteregler för privatpersoner som använder dessa tjänster i liten skala. Dessutom bör digitala plattformar ta ett större ansvar för att rapportera användarnas intäkter för att förenkla administrationen och motverka skattefusk. Det handlar om att anpassa regelsystemet till verkligheten – inte tvärtom.

Herr talman! Sveriges konkurrenskraft har tyvärr urholkats under de senaste decennierna. För att stärka vår position på den globala marknaden krävs mod att reformera. Ett särskilt intressant förslag som vi vill lyfta fram handlar om möjligheten att införa carry back, ett system där företag får kvitta förluster mot tidigare års vinster.

Det är redan verklighet i vissa länder. Det är ett system som gynnar företagens likviditet, särskilt i tider av konjunktursvackor eller kriser. Det kan innebära skillnaden mellan överlevnad och konkurs. Det är en enkel och träffsäker reform för att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.

Herr talman! Jag vill också särskilt lyfta den svenska sjöfarten. Med den införda tonnageskatten har vi tagit viktiga steg för att stärka branschens konkurrenskraft, men mer behöver göras. I utredningen Vågade skatter, som kom förra året, pekar man på flera förändringar som kan genomföras för att utveckla systemet ytterligare.

Vi ser fram emot att den beredning som nu pågår inom Regeringskansliet kommer att leda till konkreta åtgärder. Vi har redan en proposition om borttagen stämpelskatt på vårt bord. Sjöfarten är inte bara en näringsgren – den är en strategisk resurs. Fler svenskflaggade fartyg bidrar inte bara till jobb och tillväxt utan är också en tillgång för vårt totalförsvar. I tider av kris eller konflikt behöver Sverige ha kontroll över sina transporter. Svenskflaggade fartyg kan då sättas in för att säkerställa att livsviktig logistik fungerar.

Mot denna bakgrund förespråkar vi att fler svenska fartyg ska kunna omfattas av tonnageskatten. Vi vill även att regeringen överväger att se över punktbeskattningen för dessa fartyg, så att sjöfarten får villkor som motsvarar dess strategiska betydelse.

Herr talman! Sverige behöver en modern, framåtblickande och konkurrenskraftig skattepolitik – en politik som gynnar företagande och tillväxt, förenklar för medborgarna och stärker Sveriges position i en global ekonomi. Vi sverigedemokrater är redo att ta ansvar, tillsammans med regeringen, för att skapa just detta: en sund och välavvägd skattepolitik som tjänar hela landet.

(Applåder)

Anförande 75

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i skatteutskottets betänkande.

Dagens debatt handlar om flera viktiga skatter för både företag och privatpersoner. Skattepolitiken ska säkra goda och stabila skatteintäkter, skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, en hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle.

Riksdagen har tidigare fastställt flera viktiga principer för att stödja den ekonomiska politiken. Det handlar bland annat om ett legitimt och rättvist skattesystem, om generella och tydliga regler, om beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället och om hållbara regler i förhållande till EU.

Utskottet avstyrker motionerna av flera anledningar. Ibland är förslagen redan på gång. Ibland anser vi att det helt enkelt är felaktiga förslag.

Många av gru…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i skatteutskottets betänkande.

Dagens debatt handlar om flera viktiga skatter för både företag och privatpersoner. Skattepolitiken ska säkra goda och stabila skatteintäkter, skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, en hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle.

Riksdagen har tidigare fastställt flera viktiga principer för att stödja den ekonomiska politiken. Det handlar bland annat om ett legitimt och rättvist skattesystem, om generella och tydliga regler, om beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället och om hållbara regler i förhållande till EU.

Utskottet avstyrker motionerna av flera anledningar. Ibland är förslagen redan på gång. Ibland anser vi att det helt enkelt är felaktiga förslag.

Många av grundtankarna bakom skattereformen 1991 ligger kvar. Liberalernas bedömning är att det, om man ska gå in och göra förändringar, är viktigt att grundprinciperna ligger kvar.

Det är lätt att motionera om förändringar, men risken är att vi kommer tillbaka till det lapptäcke som var före 1991.

Genom de skattehöjningar som har skett i kommunerna sedan 90-talet är vi en bit ifrån tanken på 30 procent i kommunalskatt och ytterligare 20 procent i statlig skatt. Och man ska alltid ha minst hälften kvar. Det är Liberalernas uppfattning.

Betänkandet behandlar bland annat den populära sparformen investeringssparkonto. Sparformen har blivit populär på grund av att det nu inte är möjligt för de flesta medborgare att spara till pension med avdragsrätt. Regeringen har velat främja sparformen genom att höja den skattefria grundnivån från 150 000 kronor till 300 000 kronor. Det är en lätt form att spara i, men den är givetvis väldigt långsiktig då förlusten på sålda aktier inte kan kvittas mot vinster. Det är snarare tioåriga än femåriga sparperspektiv vi talar om.

Forskning och utveckling är en utomordentligt viktig fråga för Sverige. Därför är det bra att Utredningen om skatteregler som gynnar forskning och utveckling – en översyn av FoU-avdraget och expertskattereglerna har lagt fram ett delbetänkande med förslag till flera förändringar av reglerna om FoU-avdrag i syfte att öka företagens investeringar i forskning och utveckling.

Det är också viktigt att regeringen fortsätter det påbörjade arbetet med att se hur man kan locka forskare i USA till Sverige och om det innebär att man måste se över expertskatten.

Jag vill ånyo yrka bifall till utskottets förlag i skatteutskottets betänkande SkU13.

(Applåder)

(forts. § 12)