Åsa Eriksson

Herr talman! Tack, justitieministern, för svaret! Jag blir uppriktigt glad, för jag tycker mig höra en öppning för att ekonomiskt våld skulle kunna få ett eget lagrum. Det känns positivt. Vi får jobba vidare med det. Jag vill också säga att jag uppskattar alla de ansträngningar som regeringen faktiskt gör för att beivra relationsvåld och hedersförtryck.

Jag blir nyfiken på den utredning som ser över bodelningsprocessen. Jag ser gärna att statsrådet utvecklar hur det ska stävja det ekonomiska våldet. Mina kollegor har väldigt tydligt belyst vilket elände mängder av kvinnor lever i, och vi måste skyndsamt göra allt vi kan för att stävja det.

Herr talman! I en nära relation kan det ekonomiska våldet till exempel ta sig uttryck i att en part har kontroll över bådas ekonomi och att en part inte tillåts ha ett eget bankkonto eller bankkort. Det kan handla om att alla utgifter ska redogöras för, vilket omöjliggör utrymme för att spara egna pengar för att sedan kunna lämna relationen. Det är en form av psykiskt våld; det håller jag med om. Men det ekonomiska våldet kan också ta sig andra uttryck. Därför menar jag att det behöver ett eget lagrum.

Andra sätt att utöva ekonomiskt våld är att skuldsätta den våldsutsatta genom lån eller obetalda fakturor och att fördröja bodelning vid separation, som statsrådet var inne på, så att den utsatta parten inte får tillgång till sitt kapital. Det kan även handla om att våldsutövaren stjäl gemensamma pengar eller pengar som är sparade till barnen.

Ekonomiskt våld kan också innebära att den som utsätts för våldet helt saknar ekonomiska medel att lämna relationen. Det kan handla om allt från att inte ens ha pengar att ta en taxi och fly undan fysiskt våld till att inte kunna skaffa ny bostad eller ens teckna eget telefonabonnemang på grund av att den våldsutövande har försatt en i skuld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det ekonomiska våldet berövar många kvinnor allt självbestämmande, påverkar deras möjligheter att sätta mat på bordet till sina barn och omöjliggör för dem att betala skyhöga kostnader för advokater i civilrättsliga mål. Jag är inte jurist och har inte de exakta svaren på hur det här ska gå till, men jag förväntar mig att justitieministern och hela hans departement kan formulera en lagstiftning som räddar kvinnor undan det ekonomiska våldet och sätter press på olika aktörer, inte minst bankerna, att förebygga kvinnors ekonomiska utsatthet.

Herr talman! Är det kanske så att det är dags för en ekonomisk samtyckeslagstiftning?

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Mäns våld mot kvinnor tar sig många olika uttryck. Det mest alarmerande är förstås att hela 13 kvinnor har mördats hittills i år. I minst 9 av fallen misstänks en man som kvinnan har eller har haft en relation med vara förövaren. Det är ofattbart. Det är svårt att ta in.

De mördade kvinnorna får uppmärksamhet, men för sent. De har redan förlorat sina liv, deras barn har redan förlorat sin mamma och deras anhöriga har förlorat en närstående. De är den lilla, synliga toppen på det gigantiska, tragiska isberg som gömmer sig under ytan: alla de kvinnor som på olika sätt utsätts för våld i sin vardag.

Herr talman! Ekonomiskt våld handlar om att skaffa sig makt och kontroll över en annan människa genom ekonomiska eller arbetsbegränsande medel. Det är vanligt med utstuderat ekonomiskt våld i de relationer där det också förekommer andra typer av våld.

Att vara utsatt för ekonomiskt våld är givetvis ett elände, en terror, så länge det pågår, men det begränsar också offrets möjlighet att lämna den destruktiva relationen. Trots detta har ekonomiskt våld inget eget lagrum i dag - därav interpellationen.

Herr talman! Jag vill citera ur rapporten Svensk. Kvinna. Ägd. av Maria Arkeby:

"Det" - alltså ekonomiskt våld - "innebär en förskjutning och en successiv kontroll över en annan människa. - - - En kvinna som bryts ner ekonomiskt bryts ju också ner psykiskt och börjar tvivla på sig själv i relation till andra människor, kanske även på jobbet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ju så att kvinnor som är drabbade är ofta utsatta av flera våldstyper; fysiskt, psykiskt och ekonomiskt våld. Och även om du inte är utsatt för direkt ekonomiskt våld, så gör det fysiska och psykiska våldet att kvinnan ofta blir sjukskriven under kortare perioder, eller . långtidssjukskriven . vilket förstås får allvarliga ekonomiska konsekvenser."

Herr talman! Kronofogdemyndigheten delar upp ekonomiskt våld i tre olika delar. Den första är ekonomisk kontroll, som handlar om att våldsutövare tar kontroll över hur man använder sina pengar, kräver något i utbyte mot pengar, kontrollerar bankutdrag eller ger pengar som belöning. Sedan finns det inkomstsabotage, som innebär att en våldsutövare hindrar en person från att skaffa sig en egen inkomst genom arbete eller studier. Slutligen har vi ekonomisk exploatering, som betyder att en våldsutövare exempelvis tvingar en person att, som statsrådet nämnde, lämna över bank-id eller skriva på banklån eller abonnemang mot sin vilja. Det kan också handla om att en person blir tvingad att agera målvakt i företag eller att någon startar bolag i hens namn.

Vi måste, herr talman, få stopp på alla typer av mäns våld mot kvinnor - inte minst det ekonomiska våldet, som ofta inte är synligt.

Justitieministern säger i sitt svar att han vill att ekonomiskt våld ska ingå i brottskategorin psykiskt våld. Jag vill därför fråga om justitieministern ser några risker med att ekonomiskt våld inte får ett eget lagrum.

(Applåder)

Fru talman! Det är klart att vi alltid vill att saker och ting ska ske effektivt. Angelägna förändringar borde genomföras så fort det bara går. Jag tänker att det blir ännu mer angeläget att dessa förändringar sker snabbt om regeringen tänker gå vidare med förslagen från utredningen Sjukförsäkringen i förändring. Då blir det ännu viktigare att alla som blir sjukskrivna snabbt som attan får rätt läkarintyg, rätt stöd och rätt hjälp, så att de hinner återfå arbetsförmåga och få stöd och rehabilitering innan den moderatledda regeringen har återinfört stupstocken.

När kan vi förvänta oss att förslagen om läkarintygen genomförs?

Fru talman! Jag ingick i den parlamentariska referensgruppen till utredningen, tillsammans med företrädare för alla andra partier i riksdagen. Jag tror att alla delade uppfattningen att det just inte var någon politik i de förslag som utredaren lade fram. Vi - eller i alla fall jag - trodde nog att detta var saker som ganska snabbt skulle kunna genomföras för att spara tid och pengar och för att påskynda återgång i arbete för de sjukskrivna.

Jag väljer att formulera frågan så här denna gång: Vilka av förslagen från utredaren anser statsrådet är mest brådskande att genomföra?

Fru talman! Vi är helt överens, statsrådet, om hur viktigt det är att ha en trygg och rättssäker sjukförsäkring. Vi vet båda att läkarintyget är väldigt viktigt, precis som statsrådet klargjorde i sitt svar. Det är viktigt för individen, det är viktigt för Försäkringskassan och det är viktigt för arbetsgivaren för att man ska kunna bedöma arbetsförmåga och för att man ska kunna vidta rätt åtgärder så att alla som kan arbeta också så fort som möjligt arbetar.

För att tydliggöra det hela kan jag säga att läkarintyget har flera olika syften. Det ska styrka individens rätt till sjuklön och vara ett beslutsunderlag för arbetsgivaren vid bedömning av om arbetstagaren har rätt till sjuklön i början av sjukfallet. Det styrker individens rätt att vara frånvarande från arbetet och visar vilka arbetsuppgifter man inte kan utföra när man har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Men det kan också vara en vägledning för arbetsgivaren i fråga om det går att anpassa arbetsuppgifter så att personen i fråga kan fortsätta arbeta, men med annat, trots att man har nedsatt arbetsförmåga - det är viktigt. Läkarintyget ger givetvis också Försäkringskassan underlag för dess bedömningar.

Fru talman! Jag tror att vi alla har hört människor vittna om sina besvär och sin nedsatta arbetsförmåga och om att detta vållar både sjukskrivande läkare och Försäkringskassan stora besvär. Det läggs mängder med timmar på att bolla intyg fram och tillbaka. Läkare är osäkra på hur de ska utforma intygen och på vilka rutor som ska kryssas i trots att det har gjorts ansträngningar för att förenkla.

Vi välkomnar att det tillsattes en utredning som såg över detta. Vi välkomnar också förslagen. För vår del tycker vi att det är lite konstigt. Precis som statsrådet säger behövs det inte några författningsändringar. Det borde kunna gå ganska snabbt att genomföra förslagen, men ändå har vi inte hört något från regeringen. Det var därför, fru talman, som jag skrev denna interpellation.

Tusentals sjukskrivna och större delen av läkarkåren väntar faktiskt på att det ska ske förändringar så att saker och ting blir enklare. Jag undrar: När kan alla sjukskrivna och alla sjukskrivande läkare se fram emot att de föreslagna ändringarna genomförs?

Fru talman! Jag kan förstå att statsrådet inte vill föregripa beredningsarbetet och remissrundan, men min fråga till statsrådet innan vi bröt för gruppmöte var ju om det var något av förslagen från utredningen som statsrådet redan nu kunde säga att hon inte är beredd att gå vidare med. Statsrådet har förmodligen en uppfattning om vad som är bra och mindre bra förändringar av sjukförsäkringen.

Vi socialdemokrater är tydliga: Alla människor som har en arbetsförmåga ska arbeta, och vi ska göra allt vad vi kan för att människor som är sjuka ska återfå sin arbetsförmåga så fort som möjligt. Men vår lösning är inte att ta bort människors försörjning. Att göra människor fattiga tror vi inte gör dem friskare. Vår lösning är att sätta in insatser, stöd, hjälp och rehabilitering tidigt, så att man kan bli frisk och börja arbeta igen.

Fru talman! Vi känner ju till att det parti som statsrådet representerar, Moderaterna, och det största samarbetspartiet i regeringsunderlaget, Sverigedemokraterna, gick till val med helt olika budskap om sjukförsäkringen. Jag misstänker därför att det är förhandlingar och beredningar med Sverigedemokraterna som är anledningen till att statsrådet i dag inte vill ge några besked. Men om jag har fel får statsrådet gärna rätta mig.

För alla de sjukskrivna människor som nu är oroliga för att hittepåjobben ska återinföras och att de ska nekas sjukpenning och bli hänvisade till Arbetsförmedlingen i stället frågar jag nu en sista gång i dag: Kommer statsrådet att bidra till att förändra regelverket så att hittepåjobben återinförs?

Herr talman! Statsrådet har i alla fall rätt i en sak: Vi är överens om att alla människors arbetsförmåga ska tas till vara och att alla människor behöver kommer tillbaka i jobb så fort detta är möjligt. Sedan tror jag dock att vi skiljer oss åt väsentligt när det gäller vår syn på vad den utredning som har presenterats visar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Efter att ha lyssnat på statsrådet känner jag mig nödgad att påminna om citatet av Mark Twain: Det finns lögn, förbannad lögn och statistik. Det är klart att sjukskrivningarna blev längre när vi möjliggjorde för människor att ha sjukpenning till dess att man blivit frisk och färdig med sin rehabilitering.

Det som skiljer oss socialdemokrater från statsrådets parti och regering är att vi menar att för att människor ska kunna bli friska och återgå till arbete så fort som möjligt måste man sätta in insatser tidigt i sjukfallet, helst innan det ens har uppträtt, och förebygga ohälsa i stället för att ta bort människors ersättning för att de inte har blivit friska fort nog. Vi vet att människor inte blir friska av att göras fattiga.

Herr talman! Av statsrådets resonemang följer att ju kortare tidsgränser och ju lägre ersättningsnivå man har, desto friskare blir människor. Då är ju det mest effektiva att ta bort sjukförsäkringen helt. Hoppsan! Ohälsotalet blev noll. Har människor då blivit friskare? Nej, givetvis inte.

Vi behöver ha ett system som både ger stöd med rehabilitering och insatser och ställer krav på arbetsgivaren att vidta åtgärder så att människor kan återfå arbetsförmågan och komma tillbaka i jobb så fort som möjligt - inte ett system som drar in deras inkomst för att de är sjuka för länge. Säg det till den som är utbränd eller genomgår en lång cancerbehandling! Alla som kan arbeta ska arbeta, men man måste också få tid att rehabiliteras så länge som det är nödvändigt.

Herr talman! När den SD-styrda regeringen tillträdde beslutade Anna Tenje och hennes kollegor att ändra utredningens uppdrag genom tilläggsdirektiv. Man avsatte utredaren Robert Sjunnebo som den socialdemokratiskt ledda regeringen hade tillsatt och anlitade i stället en professor i statistik och en nationalekonom för att utvärdera förändringarna i sjukförsäkringen. Det säger allt om den här regeringens intentioner med sjukförsäkringen.

Vilken är statsrådets egen uppfattning? Man kan hänvisa till beredning, men statsrådet valde de facto att hålla en presskonferens när hon tog emot utredningens förslag. Regeringen har valt att gå vidare med dessa förslag och skickar dem på remiss. Jag och många andra som följer denna debatt vill nu veta. Finns det något förslag i denna utredning som statsrådet inte tänker gå vidare med?

(forts.)

Herr talman! Tack, statsrådet - trevligt att vara här igen!

Sjukförsäkringen är en väsentlig del av samhällskontraktet. Den ger trygghet vid förlust av inkomst när man saknar arbetsförmåga och är en försäkring som vi alla betalar till när vi arbetar och kan förvänta oss att få del av när vi behöver den. Den som blir sjuk ska få det stöd som krävs för att komma tillbaka i arbete och ha ekonomisk trygghet under tiden.

Herr talman! Jag tror att vi är många som kommer ihåg hur orimligt hårt sjuka människor drabbades innan den socialdemokratiskt ledda regeringen förra mandatperioden ändrade regelverket och lade till angiven yrkesgrupp.

Tusentals människor nekades sjukpenning för att de av Försäkringskassan ansågs vara friska, men enligt deras arbetsgivare och enligt Arbetsförmedlingen var de för sjuka för att kunna arbeta. I stället utförsäkrades de, med den enda följden att de blev fattiga och sjuka. En del som utförsäkrades levde på sina anhöriga. Andra tvingades ansöka om försörjningsstöd. Men gemensamt för dem alla var att de inte blev friska av att också göras fattiga.

Människor som saknade rörelseförmåga i armar och axlar fick höra att de kunde ta ett vanligt förekommande arbete där de inte behövde använda händerna, trots att några sådana arbeten inte fanns att söka.

Människor med stark social fobi fick höra att de skulle söka ett jobb där de inte behövde träffa människor, trots att några sådana jobb inte fanns att söka.

Därför, herr talman, ändrade vi regelverket så att Försäkringskassan om man nekar någon sjukpenning för att man menar att den har arbetsförmåga också ska visa vilken typ av arbete det är som den kan utföra. Det är fullt rimligt, tycker vi socialdemokrater.

Herr talman! Jag vill läsa ur ett öppet brev som Eva Sjögren på Arbetsförmedlingen skrev innan vi gjorde de här förändringarna och tog bort hittepåjobben.

De sjukskrivna uppmanas att söka nytt, lättare arbete efter att ha varit så sjuka att det påverkar deras förmåga att återgå till ett tidigare arbete. Många är de som uppmanas att gå till Arbetsförmedlingen, till och med under påfrestande läkarbehandlingar. Men Arbetsförmedlingen kan inte ge nya jobb till dem som inte längre klarar av sina arbeten på grund av sjukdom. Det händer ofta att Försäkringskassan uppmanar sjukskrivna att kontakta Arbetsförmedlingen för att få enklare jobb, men de finns inte.

Herr talman! Vi kan inte gå tillbaka till den ordning som rådde när Kristersson och Reinfeldt slaktat sjukförsäkringen och infört hittepåjobben. Vi måste ha kvar angiven yrkesgrupp eller på annat sätt säkerställa att det, om man nekas sjukpenning för att man anses ha arbetsförmåga, är tydligt vilken typ av förmåga det handlar om och vilken typ av jobb man då ska ha.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Av denna anledning tillsatte vi utredningen, som statsrådets regering har ändrat. Man har även bytt utredare, och det har varit tydligt vilka intentioner man har med utredningen. Jag vill med anledning av denna utrednings förslag fråga statsrådet om hon avser att göra några förändringar i regelverket om angiven yrkesgrupp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ställde min interpellation till statsrådet för att jag är orolig. Jag är orolig för västmanlänningarnas och andras tillgång till god och jämlik vård. Jag har fått uppfattningen att det är något som statsrådet verkligen brinner för och verkar för, och jag hade hoppats att vi här i dag skulle få besked om att statsrådet är beredd att vidta åtgärder för att tillgången på god och jämlik vård inte ska försämras.

Men, fru talman, det besked som jag har hört i dag från statsrådet är att regeringen inte kan kompensera för kostnadsökningarna som inflationen har medfört. Vi socialdemokrater har gjort så i vårt budgetalternativ, och det har den borgerliga majoriteten i Sveriges riksdag tyvärr röstat ned.

Men det finns alternativ. Det går att förebygga kriser. Det går att behålla vårdpersonal. Det går att förbättra tillgängligheten till god och jämlik vård i hela Sverige - om man vill. Men det handlar om prioriteringar. Om man, som den SD-styrda regeringen, prioriterar skattesänkningar för höginkomsttagare blir det en vårdkris. Då får västmanlänningarna och andra vänta längre på vård. Då läggs medicinakuten i Köping ned så att hjärtpatienter måste åka längre för akut vård.

Det finns val att göra, men det handlar om prioriteringar. Jag hoppas, fru talman, att statsrådet tar med sig alla kloka medskick hon har fått i debatten och använder dem som argument. Jag utgår från att statsrådet i varje budgetförhandling i regeringen arbetar för att det ska bli mer pengar till vård av god kvalitet i hela Sverige.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! På regeringens hemsida står det i presentationen av statsrådet Ankarberg att "Sverige ska erbjuda en god vård i tid och en jämlik vård i hela landet". Det låter jättebra, men jag undrar hur statsrådet då bara kan se på när utvecklingen går i motsatt riktning. Det tillskott till regionerna som kommer i vårändringsbudgeten och som statsrådet hänvisar till räcker inte på långa vägar. Det ser vi alla. Varslen fortsätter. Anställningsstoppet i Västmanland aviserades ju efter regeringens besked om 6 miljarder. Det är alldeles för lite pengar.

Fru talman! Vi var många som vädjade och varnade: Sveriges Kommuner och Regioner, fackförbund, vårdpersonal och politiker från samtliga politiska partier. Regeringens egna partikamrater i regionerna skrev brev till regeringen och vädjade om stöd och hjälp. Ändå har den SD-styrda regeringen ignorerat varningarna och låtit sjukvårdskrisen rulla vidare.

Jag ska tillstå, fru talman, att allt inte var perfekt när vi socialdemokrater satt i regeringsställning och när vi styrde Region Västmanland. Men i regeringsställning har vi alltid prioriterat att räkna upp statsbidragen och att satsa på välfärden, och i Region Västmanland lämnade vi varje år ett ekonomiskt överskott. Vi gjorde inte tillgången till jämlik vård sämre. Vi stängde ingen medicinakut.

Fru talman! Trots alla larmrapporter som kom och en brist på nära 24 miljarder kronor i regionerna fick de inte ens en tredjedel av det tillskott som hade behövts i vårändringsbudgeten för att bibehålla dagens nivå. Därför fortsätter regionerna i Västmanland och på många andra håll i Sverige, som vi har hört i dag, att göra nedskärningar och säga upp vårdpersonal.

Vi socialdemokrater har föreslagit att statsbidragen ska inflationssäkras. Det har ni borgerliga partier röstat nej till. I stället varslar man nu om uppsägningar. Det är en utveckling som går stick i stäv med det som statsrådet själv skriver i sin presentation på regeringens hemsida. Jag tycker att det är olyckligt.

Fru talman! Till ledamoten Lundkvist vill jag först säga välkommen till riksdagen. Jag tror dock att ledamoten har missförstått lite grann, för det här är ingen regionalpolitisk debatt. Jag vill inte på något sätt svartmåla vårt län, utan det jag har gjort är att rikta ljuset mot vad som händer när borgerliga partier styr Sverige och när borgerliga partier styr en region. Effekten blir då att tillgången på jämlik vård minskar, och det behöver vi tydliggöra här i Sveriges riksdag.

Jag har fortfarande inte fått något svar från statsrådet på min första fråga, så jag försöker med en annan fråga: Känner sig statsrådet Ankarberg Johansson nöjd med utvecklingen av vården i Västmanland? Är det en god och jämlik vård för alla i hela Sverige när man inför anställningsstopp och när medicinakuten läggs ned? Är det förenligt med presentationen av statsrådet på hemsidan om en god vård i tid och en jämlik vård i hela landet?

(Applåder)

Fru talman! Som vi har hört drabbar SD-regeringens vårdkris hela Sverige. I region efter region sägs vårdpersonal upp eftersom regeringen inte har räknat upp statsbidragen i nivå med inflationen.

Även mitt län Västmanland drabbas hårt. Den 19 mars meddelade regiondirektören i Västmanland att man nu måste införa anställningsstopp för att pengarna inte längre räcker till. Facken protesterar förstås högljutt och säger att deras medlemmar inte kan springa fortare än de redan gör.

Fru talman! De borgerliga partierna, som tillsammans med Sverigedemokraterna styr Region Västmanland, har beslutat att lägga ned medicinakuten på Köpings sjukhus. Detta påverkar 90 000 personer - oss som bor i norra och nordvästra Västmanland.

Redan nu, bara någon månad efter att beskedet kom, har personal som jobbar på och kring medicinakuten på Köpings sjukhus börjat söka sig till andra sjukhus och säga upp sig eftersom deras arbetsuppgifter kommer att försvinna. Allt detta försämrar givetvis tillgången till god och jämlik vård.

Fru talman! Om en mormor i Köping eller ett barn i Kolsva insjuknar akut och tillgången till vård blir ännu sämre när medicinakuten stängs är detta en stor förlust. Västmanlänningarna står redan i vårdkö alldeles för lång tid, men nu riskerar också akutvården att försämras. Det är statsrådets partikamrater som sitter i styret, och det är statsrådets parti som sitter vid regeringsmakten. Vad vill statsrådet säga till alla västmanlänningar som nu rasar mot den försämrade vården och hotet om en nedlagd medicinakut i Köping?

Fru talman! Det är inte bara 102 färre jobbtillfällen i Köping det handlar om. Det handlar framför allt om sämre och mindre tillgänglig vård för västmanlänningarna framöver. Vårdutbudet försämras, och fler får åka längre. Är det denna typ av effektiviseringar som statsrådet beskrev i sitt svar på denna interpellation? Är det denna typ av stöd som regionerna ska få?

Behandling för stroke, bröstsmärtor, infektioner och andningssvårigheter är en del av det som kommer att försvinna från Köpings sjukhus. Enligt mitt synsätt innebär detta en försämring av tillgången till bra vård. Personal säger upp sig, man behöver öka andelen hyrpersonal och kostnaderna för detta ökar. Är det denna typ av effektivisering som statsrådet vill se?

Fru talman! Min fråga till statsrådet är om statsrådet delar min syn: Är det så att uppsägningar av vårdpersonal, anställningsstopp och nedläggning av medicinakut innebär en försämring av människors tillgång till god och jämlik vård?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Fru talman! Jag håller med statsrådet om att man verkligen behöver jobba brett med både denna och många andra frågor. Det finns inte bara en sak som löser problemet. Detta är en av anledningarna till att vi socialdemokrater när vi satt i regeringsställning också såg till att ändra i läroplanen och lärarutbildningen, för att man behöver få ökad kunskap, och tillsatte utredningarna och så vidare.

Men det räcker tyvärr inte med upplysning och kunskap, utan jag menar att det också behövs lagstiftning. Lagstiftning var också ett av de verktyg som statsrådet själv nämnde.

När vi sågs här förra gången berättade jag om Storbritannien och deras Online Safety Act, som antogs förra året. Där läggs en skyldighet på pornografisajter att verifiera att användare är över 18 år. Jag vill fråga om statsrådet är beredd att ta initiativ till en liknande lagstiftning i Sverige, om man ser att DSA inte får denna effekt.

Fru talman! Jag vill tacka statsrådet, för jag upplever ändå att det finns en ärlig vilja att faktiskt svara på frågorna. För mig som interpellant är det roligt, så jag tackar så mycket för det och hoppas att vi tillsammans kan hitta sätt att göra skillnad i praktiken.

Det här är jättestora problem för många människor. Även om de kräver grundlagsändringar menar jag att vi behöver titta på det, för vi kan inte låta flera generationer barn och unga få en helt skev och förstörd bild av vad sexuella relationer handlar om och bli porrskadade. Det är ett svek mot både killar och tjejer, menar jag - mot alla som drabbas av det här. Då kan vi som vuxna inte bara se på och säga att det är för svårt, utan vi har ett ansvar att faktiskt göra något åt det.

Fru talman! De globala porrsajterna agerar systematiskt för att normalisera sexuellt våld. Det är tragiskt, men så är det. Även om det kanske inledningsvis finns ett motstånd hos den som tittar mot att se det här grova våldet får man direkt när man tittar en indikation på att det här är fullt normalt. Man får direkt under klippen se hur många andra som har tittat på det här och gjort tummen upp och gillat det. Man invaggas alltså i en tro att det här är normalt fastän det inte är det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Som jag poängterade i vår förra debatt är det mängder av personal redan i grundskolan som larmar om att tonen i språket och attityden mot tjejer har blivit mer förnedrande och att det härrör sig från ökat porrtittande. Skolkuratorer och skolsköterskor är förtvivlade över att unga tjejer tror att de måste gå med på analsex, gruppsex och strypsex för att betraktas som normala och attraktiva. Allt fler tjejer söker hjälp på ungdomsmottagningar för smärtor och skador i samband med våldsamt sex, som de tror är normalt sex. Vi kan inte låta den här destruktiva utvecklingen fortsätta.

Fru talman! När vi hade den här debatten förra gången överlämnade jag en bok, Stora porrboken, till statsrådet. Jag undrar om den gav några nya insikter och om statsrådet tänker följa det som föreslås i boken: att göra mer för att begränsa barns tillgång till porr.

Även om DSA-förordningen är ganska ny undrar jag när statsrådet förväntar sig att den förordningen kommer att ge effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Det är mindre än en månad sedan vi debatterade precis samma ämne. Jag var då inte nöjd med det svar jag fick, och därför ställde jag en liknande interpellation till justitieminister Gunnar Strömmer för att fråga om regeringen avser att införa någon lagstiftning för att begränsa minderårigas åtkomst till våldspornografi på nätet. Då fick jag svaret att jag skulle ställa frågan till civilminister Slottner, och då gjorde jag det. Och nu har frågan överlämnats till kulturministern. Inte något ont om kulturministern - det är trevligt att debattera med kulturministern - men jag förväntar mig inget svar från kulturministern om ny lagstiftning. Men jag hoppas att jag har fel.

Fru talman! Det här är en otroligt viktig fråga. Precis som vi konstaterade för mindre än en månad sedan har i stort sett alla barn och ungdomar i Sverige i dag tillgång till våldspornografi i sina datorer, plattor och telefoner. Vi vet att porrkonsumtionen ökar och går ned i åldrarna, och vi vet att mainstreamporren blir alltmer våldsam och att tortyr är vanligt förekommande.

Fru talman! För att vara tydlig: Porr är inte sex. Den våldsamma kvinnoförnedrande porren visar filmade gruppvåldtäkter, grova sexuella övergrepp och förnedring av kvinnor. Det är den totala motsatsen till jämställdhet och alla människors lika värde, som vi ju arbetar för.

Fru talman! Förra hösten presenterade Jämställdhetsmyndigheten en rapport som slog fast att dubbelt så många flickor och unga kvinnor som har dödats i en partnerrelation har strypts till döds jämfört med kvinnor över 25 år.

Vad beror det på, kan man fråga sig. Statsrådets kollega, jämställdhetsminister Paulina Brandberg, säger att hon ser ett nära samband mellan ungas obegränsade tillgång till våldsporr och det ökade strypvåldet. Forskare ger henne rätt - allt fler unga killar är i dag porrskadade, tyvärr, och det ger effekter även på de människor som finns i deras närhet.

Jämställdhetsministern säger att hon vill begränsa barns tillgång till våldspornografi. Regeringen har givit Rättsmedicinalverket i uppdrag att göra en kartläggning av strypvåld för att fler ska dömas. Det är bra.

Statsrådets kollega säger i en intervju: "Vi har varit blinda för ungdomars porrkonsumtion och hur det påverkar dem i deras relationer." Ja, säger jag, och vad tänker regeringen göra åt det?

Den socialdemokratiska regeringen gav år 2020 Barnombudsmannen i uppdrag att utifrån barnkonventionen kartlägga befintlig kunskap såväl från forskning som från aktörer som möter barn och unga om hur och var barn konsumerar eller exponeras för pornografi.

Fru talman! Vi hörde i statsrådets svar att det finns myndigheter som ska följa om plattformar som visar skadligt innehåll vidtar åtgärder eller inte, så jag vill fråga statsrådet om hon har fått några rapporter från Post och telestyrelsen om att Pornhub har vidtagit några åtgärder.

Fru talman! Detta är en svår och komplex fråga. Jag ställde den till socialministern för att försöka få en övergripande syn på det hela, men jag är ändå glad att statsrådet är här i kväll.

Politik handlar om att vilja någonting. Det går om man vill. Storbritannien antog i oktober förra året Online Safety Act, som säkerställer att sociala medieplattformar hålls ansvariga för det innehåll som de är värd för. Detta gör bland annat att pornografisajter måste verifiera att deras användare är över 18 år. Det går om man vill. Frågan är om kulturministern kommer att agera för att detta görs även i Sverige.

Fru talman! Jag vill än en gång hänvisa till den bok jag har med mig. I den framgår att forskning visar att mer än 70 procent av de unga killar som regelbundet tittar på porr gärna skulle testa det de har sett i filmerna i verkligheten. Det är inte konstigt att så många unga kvinnor utsätts för strypvåld och riskerar att strypas till döds, som ministern sa.

Vi måste sätta stopp för detta. Att öka kunskapen är bra. Att göra kartläggningar är också bra. Men vi måste begränsa ungas möjlighet att konsumera tortyrporr.

Fru talman! Jag vill gärna överlämna denna bok, som heter Porrsnacket. Den är egentligen en handbok för föräldrar, men jag tror att den passar alldeles utmärkt även för riksdagsledamöter och statsråd. Jag tror att vi är många som behöver öka kunskapen om hur barns och ungas vardag på nätet ser ut och förhindra att fler pojkar och flickor blir porrskadade eller utsätts för våld.

Jag tackar statsrådet för debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag är glad över att statsrådet delar problembeskrivningen. Men jag hörde inte en enda åtgärd som statsrådet själv tänker vidta. Jag hoppas att det kommer i nästa inlägg.

Jag håller med om att detta är ett samhällsproblem och att vi behöver öka kunskapen och öka informationen. Det var därför som vi socialdemokrater när vi hade regeringsmakten införde detta i kursplanen så att det blir tydligare att man måste läsa om porr och dess konsekvenser redan i grundskolan och även i lärarutbildningen. Vi har alltså påbörjat arbetet. Men det räcker inte, för barn och unga är av naturen nyfikna. Det är bra. Och man är mest nyfiken på det som är lite förbjudet, det vill säga sex.

Vi har många - skolkuratorer, skolsköterskor och andra - som vittnar om att det i dag är tortyrporr på Pornhub som är barnens främsta sexualupplysning. Det är helt sjukt.

Jag ska läsa ur boken Porrsnacket: en handbok för föräldrar. Bland det sorgligaste jag vet är när jag träffar pojkar som har utnyttjat sin sexåriga syster och inte förstår att det är fel, säger en psykolog på pojkmottagningen. Porren har normaliserat övergrepp och format pojkarnas tändningsmönster.

Det här är sjukt, och vi har ett ansvar att sätta stopp för det. Därför vill jag veta vad statsrådet ämnar göra inom sin tjänsteutövning.

Fru talman! Vi är helt överens om att vi måste förebygga mäns och killars våld mot kvinnor, men det är verkningslöst om vi samtidigt låter tortyrporren härja fritt i barnens mobiler och datorer. Hur ska en tolvåring förhålla sig till budskapet att riktiga män vill spotta och ta stryptag på kvinnor samt kalla kvinnor för horor? Det är vad våra barn i dag möter på internet. Detta är ett stort samhällsproblem när det gäller våra barns framtid och deras rätt till en värld fri från våld och förtryck.

Fru talman! Det är som sagt många som vittnar om att tonen i språket och attityden mot tjejer blir mer förnedrande när främst pojkar, men också flickor, konsumerar porr i stor utsträckning. Allt fler tjejer söker hjälp på ungdomsmottagningarna för smärtor och skador som uppkommit i samband med våldsamt sex, som de tror är normalt sex.

Jag blir också mycket ledsen när jag hör att unga killar frågar om man kan gå på en dejt med en tjej ensam eller om man måste vara flera. De har nämligen fått bilden att det alltid ska vara gruppsamlag. Vi måste ge våra barn en annan syn på sex och relationer. De måste få upptäcka själva, lite fumligt och nyfiket.

Sverige har i många år arbetat framgångsrik mot prostitution, köp av sexuella tjänster och utnyttjande av människor. Vi är stolta över det arbete som har genomförts, men det finns mycket kvar att göra. Misshandel, tortyr och förnedring i samband med sex är förbjudet och ska polisanmälas. Det är förstås helt rätt. Hur kan det då komma sig att exakt samma sak kan kallas porr bara man slår på en kamera och filmar det och att det därmed är helt lagligt att både utföra och sprida? Vi lagstiftare och regeringen måste ta ansvar för att unga och gamla kvinnor och män skyddas från detta även på nätet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Återigen: Kommer kulturministern att ta initiativ för att försvåra för minderåriga att utsättas för filmade övergrepp?

Fru talman! Jag vill börja med att be om ursäkt för det språk som jag nu kommer att tvingas använda för att beskriva den vardag som många av våra pojkar och flickor upplever.

De allra flesta barn och unga har i dag tillgång till internet, där porr finns utan skyddande mekanismer. Det handlar om små barn, som råkar hamna på en sida med tortyrporr när de egentligen letar efter något annat, men förstås också om unga som aktivt söker efter den typen av sidor av ren nyfikenhet. Det handlar också om alla de tjejer och killar som utsätts för attityder, handlingar och övergrepp av unga människor, vanligen pojkar som har blivit porrskadade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Porr är inte sex. Den våldsamma, kvinnoförnedrande porren visar filmade gruppvåldtäkter, grova sexuella övergrepp och förnedring av kvinnor - den totala motsatsen till jämställdhet och alla människors lika värde, som vi eftersträvar.

I de mest streamade filmerna på Pornhub, som är världens största tillhandahållare av porr, är de vanligaste scenerna att kvinnor stryps så att de tappar andan och att män trycker ned sina kön så långt ned i halsen på kvinnorna att de nästan kvävs. Det är det mest populära att se på Pornhub.

Fru talman! Det är denna typ av filmer som våra barn möter i sina mobiler, på paddor och i datorer. Det är den typen av scener som i dag tyvärr formar många ungas bild av vad sex och relationer mellan män och kvinnor är. Omfattningen och spridningen av kommersiell porr har ökat lavinartat de senaste decennierna, och samtidigt har porren blivit alltmer våldsam och förnedrande. Forskning och vetenskapliga studier om porr visar att den utgör en katalysator och inspiration till mäns sexuella aggressioner.

Fru talman! Kulturministern sa i sitt svar nyss att EU:s DSA-förordning innehåller regler om hantering av olagligt innehåll och skydd av minderåriga. Det är bra, men menar kulturministern att filmade gruppvåldtäkter då är olagligt innehåll och ska förbjudas?

Barn och unga ska, enligt radio- och tv-lagen, inte exponeras för den typen av tortyrporr. Detta i sig är bra, även om väldigt få barn och unga tittar på linje-tv i dag. Betyder detta att statsrådet tänker agera för att barn och unga inte ska behöva utsättas för den typen av skadligt innehåll i sina mobiler och på sina datorer?

Herr talman! Jag vill återigen poängtera att det är väldigt bra att regeringen satsar på arbete för bättre psykisk hälsa. Det behövs verkligen. Det är bara bifall till det. Men jag hör fortfarande ingenting om huruvida statsrådet tycker att det är ett problem att människor som är sjuka och arbetslösa har mindre än hälften så mycket i sjukpenning som den som är sjukskriven och har ett jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vet att nätverket 116 om dagen har försökt att få kontakt med statsrådet. Det vore kanske läge att bjuda in dem. Där finns det människor som är både sjuka och arbetslösa som kan vittna om hur det är att inte få pengarna att räcka till hela månaden och hur det är att vara beroende av sin partner, sin man, sina barn eller sina föräldrar för att kunna betala mat och hyra hela månaden.

Det är en situation som inte gör de individer det drabbar friskare. Jag vet att statsrådet och jag delar ambitionen att så många som möjligt ska bli friska och så fort som möjligt återfå arbetsförmåga och kunna arbeta och försörja sig själva. Det är målet. Men för att det ska bli så måste vi ha en sjukförsäkring att lita på, som inte gör människor fattiga och som inte gör människor mer sjuka av oro och ekonomisk stress.

Jag uppmanar statsrådet att bjuda in nätverket och höra om deras situation.

(Applåder)

Herr talman! Det var ett långt svar från statsrådet, men jag hörde ingenting om att höja ersättningen till den som är sjuk och arbetslös så att den kan få en dräglig tillvaro. Det enda jag hörde var att det är viktigt att bekämpa inflationen. Det håller vi socialdemokrater verkligen med om att det är.

Det som skiljer oss från regeringen är att vi menar att det inte är de som har allra lägst inkomster och inte klarar sina utgifter för månaden som ska ta det största ansvaret för inflationsbekämpningen; det ska förstås göras av oss höginkomsttagare, som har möjligheterna. Det är inte rimligt att de som inte får ekonomin att gå runt för att ersättningen är så låg ska vara stötdämpare i inflationsbekämpningen. De får alltså mindre än hälften jämfört med dem som är sjukskrivna och har jobb och som förmodligen också tycker att ekonomin försämras rejält då de går på sjukpenning.

Herr talman! Det är många i befolkningen som upplever stress och ångest, verkligen inte bara arbetslösa. Men det är vanligast bland dem som inte arbetar, enligt en studie från Folkhälsomyndigheten. En undersökning från förra året som de har gjort visar att ungefär 15 procent av oss som är yrkesverksamma uppger att vi känner oss ganska eller mycket stressade, medan siffran är mer än dubbelt så hög bland arbetslösa och sjukskrivna. För de grupper som står utanför arbetsmarknaden kan det handla om saker som är svåra att påverka, till exempel en mer osäker ekonomi och vetskapen att pengarna inte räcker hela månaden och att man kanske inte kan bo kvar i sin bostad.

Herr talman! Den som är långvarigt sjukskriven och arbetslös lever under enorm press. Det innebär en förlust av sammanhang, meningsfullhet och inkomst och kanske till och med svårigheter att täcka grundläggande behov. Arbetslösheten kan också skapa känslor av otillräcklighet eller i värsta fall isolering. Det är verkligen inte några friskhetsfaktorer som leder till ökad arbetsförmåga. För att återfå arbetsförmåga och självkänsla behövs ofta stöd, rehabilitering och trygghet, som statsrådet var inne på - inte minst ekonomisk trygghet, så att man vet att ekonomin inte kraschar totalt. Den stressen gör bara människor sjukare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill återigen fråga statsrådet om hon och regeringen tänker vidta några åtgärder för att sjuka och arbetslösa människor ska få en mer dräglig ekonomisk tillvaro med mindre stress och ångest.

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag är glad över att regeringen prioriterar satsningar på bättre psykisk hälsa. Det behövs för både unga och äldre. Det tycker jag alltså är positivt.

Herr talman! För oss socialdemokrater är en trygg sjukförsäkring en av de viktigaste prioriteringarna i välfärdsbygget. Under vår tid vid regeringsmakten genomförde vi flera förbättringar för att Sveriges löntagare ska kunna lita på att det finns en ekonomisk trygghet om arbetsförmågan skulle svikta på grund av sjukdom. Det ska gälla alla. Men, herr talman, en del som är sjuka saknar tyvärr arbete. Den som är arbetslös och sjuk kan få sjukpenning om hen är inskriven på Arbetsförmedlingen, är aktivt arbetssökande och har arbetat tidigare så att hen har en sjukpenninggrundande inkomst.

Att vara sjukskriven och arbetslös kan vara en väldigt jobbig situation. Ekonomiskt blir det ett elände om du är för sjuk för att delta i Arbetsförmedlingens program, och det är inte alls ovanligt att förlorad arbetsförmåga får konsekvenser för självkänslan. Det är viktigt att betona att det finns stöd till personer att ta sig igenom en sådan utmanande period, till exempel via samordningsförbunden som statsrådet tog upp. Om någon som nu tittar på den här debatten är långtidssjukskriven - jag vet att det är flera - kan den fråga sin handläggare om att bli remitterad till en insats via Finsam.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det finns dock en väldigt väsentlig sak som skiljer den här regeringen från oss socialdemokrater. Det handlar om det som statsrådet kallar inlåsningseffekter i sjukförsäkringen. Vi socialdemokrater vet att ingen blir frisk av att också bli fattig. Det är tvärtom så att oron för ekonomin, oron för om man kommer att kunna betala sina räkningar och oron för om man kommer att kunna bo kvar i huset när man är sjuk och arbetslös kan göra en ännu sjukare och göra det ännu svårare att återgå i arbete.

Herr talman! Vi har bett RUT, alltså riksdagens utredningstjänst, att ta fram statistik över hur ersättningsnivåerna förändrats för sjuka arbetslösa sedan vi satt i regeringen. Jag kan berätta att den maximala inkomstbaserade nivån i sjukpenningen årligen räknas upp. Det är jättebra. Vid ingången av år 2022 gjordes också en höjning av taket, men nivån för arbetssökande som är sjuka har inte ändrats. Som exempel ska jag ta två årtal.

Maxnivån år 2021 för sjuka var lite drygt 23 000 kronor för dem som hade arbete och 15 500 för arbetssökande. Då var det en skillnad på ungefär 33 procent. I år är i stället i samma penningvärde den maximala nivån nästan 29 000 kronor, men det är bara 12 800 för dem som är arbetssökande och sjuka. Det är alltså mindre än hälften. Men de sjuka arbetssökande har drabbats av samma inflation, samma höga matpriser och samma kostnadsökningar.

Därför vill jag fråga statsrådet: Har regeringen några planer på att förbättra ersättningen till sjuka som också är arbetssökande?