Jörgen Grubb (SD) svarade Daniel Riazat i en replik om Grundläggande om utbildning i debatten ”Protokoll 2022/23:93 Torsdagen den 20 april” den 20 april 2023.
Daniel RiazatV· i en replikJag kommer senare i mitt anförande att beröra samma fråga, men jag börjar ändå här i ett replikskifte att ställa en fråga som ställdes tidigare till Liberalerna om vad som egentligen gäller i Tidöavtalet. Ska…Herr talman! Jag yrkar för tids vinning endast bifall till Sverigedemokraternas reservation nummer 25. Vi har flera men väljer den.
I detta betänkande, Grundläggande om utbildning, finns många bra förslag - allt från ökad kvalitet på läromedel till tryggare skolgång med bland annat akutskolor som ger möjlighet för huvudmän att värna om tryggheten och studieron i skolan. Det är saker som den gamla regeringen helt har förbisett och bokstavligen blundat för under åtta år.
Nu har vi ett nytt regeringsunderlag, och då tar vi direkt tag i problemen och börjar vår resa mot att göra svensk skola bra igen. Resan kommer att ta tid, och vi kommer att stöta på hinder. Men vi kommer att göra vårt allra bästa. Svensk skola ska åter blomstra, vilket den gjorde under min egen skolgång. Det är något som jag och regeringsunderlaget gärna vill bjuda denna och kommande generationer på.
Herr talman! Värderingar och kultur är viktiga ingredienser i ett samhälle, och så även i skolan. Vi sverigedemokrater värnar särskilt de klassiskt svenska värderingarna, såsom etik och moral, där kamratanda, ärlighet, samarbete och hänsyn till varandra är centrala beståndsdelar. Skolan ska också lära ut innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter samt stimulera till kritiskt och självständigt tänkande.
I dag ser vi tyvärr vissa avarter i skolan där lärare under lektionstid tar partipolitisk ställning, vilket mina barn har råkat ut för ett antal gånger. Detta beteende måste bort, då det bryter mot de demokratiska spelreglerna. Vår skola ska vara neutral - punkt.
Herr talman! En kvalitetshöjning av skolans läromedel bereds just nu inom Utbildningsdepartementet, vilket är jättebra. Vi sverigedemokrater vill gärna att det ska finnas ett standardiserat urval av läroböcker att välja mellan för respektive ämne och kurs. Dessa ska naturligtvis vara av hög kvalitet, och de ska gärna vara tryckta, neutrala och faktabaserade.
En lägstanivå för kostnader för läromedel per elev och år bör också fastställas. Vad det ska ligga på får dock en utredning visa. En utredning som gjordes för drygt ett år sedan visade att den genomsnittliga svenska kommunen i dag lägger ungefär 650 kronor per elev och år på läromedel, men var femte skola spenderar mindre än 400 kronor per elev och år. Det är inte mycket; det är en fjärdedel av ett Netflixabonnemang. Jämförelsevis kan nämnas att man i Norge satsar i genomsnitt 1 050 kronor och i Finland 1 450 kronor. Nu har det blivit lite mer på grund av inflation och annat.
Jag är också glad över att regeringen tillsammans med oss sverigedemokrater redan nu satsar 685 miljoner kronor på läromedel med hög kvalitet. Det gjordes väldigt lite inom detta område av den förra regeringen, så nu finns det hopp för Sveriges skolledare och elever.
Herr talman! För några månader sedan gav regeringen Skolverket i uppdrag att införa centralt rättade nationella prov i fyra ämnen. Detta är bra, och många partier har också varit positiva till att det här införs.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning
Vidare återstår dock arbetet med vilka kriterier som betyg ska sättas utifrån. Det finns bland annat en del att göra i de praktiska och estetiska ämnena, där en alldeles för stor tonvikt läggs på teoretiska kunskaper. Elever förväntas kunna argumentera för sin prestation och analysera densamma. Vi anser att det är utövandet och bemästrandet av själva hantverket som ska utgöra betygsgrund. Låt de elever som är duktiga på detta få möjlighet till ett högt betyg! Jag tror att många elever hade blivit glada över en sådan förändring.
Herr talman! Modersmålsundervisningen är en ofta debatterad reform från 70-talet, min tid i skolan. Syftet var att bevara sitt modersmål och sin kultur för en eventuell flytt tillbaka till hemlandet. Vi hade ju stor arbetskraftsinvandring på den tiden. Målgruppen var barn till arbetskraftsinvandrare, och de utgjorde cirka 5 procent av eleverna i skolan.
I dag är situationen helt annorlunda. En tredjedel av alla elever är i dag berättigade till modersmålsundervisning. Det kostar mycket pengar, vilket jag inte har hört någon prata om. För vissa är det kanske gratis, men kommunerna har en kostnad på cirka 2 400 miljoner kronor per år. Ja, ni hörde rätt: 2 400 miljoner kronor!
I dag är vårt samhälle mycket segregerat, och olika kulturer råder i olika områden. Det gäller särskilt i min hemstad Malmö. Det här är en brist som man inte bör låta öka genom modersmålsundervisning, utan snarare tvärtom.
Att själva språkinlärningen skulle förstärka andra områden är ytterst tveksamt. Jag hävdar dock inte motsatsen. I vissa undersökningar, ofta med andra förutsättningar än Sverige eller Norden, kan den visa en marginell förbättring, men inte så stor att den kan anses mycket värdefull. Andra undersökningar visar inte på någon skillnad.
Jag tror att det var 2006 som man i vårt grannland Danmark gjorde den största studien av modersmål någonsin. Den visade på inga eller väldigt små avvikelser mellan gruppen som valde modersmålsundervisning och dem som avstod. Resultatet blev att man tog bort det statliga lagstadgade kravet på modersmålsundervisning i Danmark, ett land där förutsättningarna borde vara ungefär desamma som i Sverige, om än inte exakt.
För de tusentals miljoner kronor som modersmålsundervisningen kostar årligen kan vi få många saker till vår skola. Miljoner skolböcker, höjda lärarlöner, mindre undervisningsgrupper och även stärkt elevhälsa ryms inom modersmålsundervisningens kostnader.
Det är just nu extra svåra tider även för våra kommuner, vilket oppositionen gärna pratar om. Här bjuder vi på 2,4 miljarder kronor - eller som jag sa innan: 2 400 miljoner kronor - i lägre kostnader för våra kommuner. Det kan vi ta direkt.
Vi i Sverigedemokraterna anser att modersmålsundervisningen har tjänat ut sitt syfte. Däremot ser vi väldigt gärna att man lär sig sitt modersmål men att man gör det i egen regi.
Herr talman! Slutligen vill jag meddela att vi under punkterna 9 och 15 först kommer att rösta på vårt eget förslag, och därefter röstar vi på utskottets förslag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning
(Applåder)
I detta anförande instämde Patrick Reslow och Robert Stenkvist (båda SD).
Herr talman! Jag kommer senare i mitt anförande att beröra samma fråga, men jag börjar ändå här i ett replikskifte att ställa en fråga som ställdes tidigare till Liberalerna om vad som egentligen gäller i Tidöavtalet. Ska modersmålsundervisningen tas bort, så som Jörgen Grubb argumenterade för i talarstolen, eller ska den ses över och utvecklas?
Tidigare hörde vi Liberalernas ledamot säga att det inte handlar om att ta bort modersmålsundervisningen. Men helt plötsligt hör vi Sverigedemokraternas ledamot säga att den ska tas bort. Finns det en överenskommelse, och vad går den i så fall ut på?
Det här är egentligen en retorisk fråga eftersom vi alla vet att detta är en punkt som Sverigedemokraterna har fått in på grund av den rasism som de har stått upp för i kammaren och i Sverige under alla år sedan de grundades. Det handlar om att föra över allt fokus och all politik till ett enda område, nämligen människor som har samma hårfärg som jag. Det handlar om att alltid och i alla lägen försöka föra över fokus från det så att det i stället handlar om huruvida det kostar att ha modersmålsundervisning eller inte, speciellt i tider då Sverigedemokraterna sitter med i Tidöavtalsgänget och genomför de största nedskärningarna någonsin inom svensk skola.
Sverigedemokraterna talar också om forskningen om detta, men forskningen är väldigt tydlig, i varje fall i Sverige. En rad forskare säger dag efter dag emot Sverigedemokraterna i medierna på denna punkt. Jag undrar om Jörgen Grubb kan nämna exakt vilka forskningsrapporter som säger att modersmålsundervisningen skulle ha negativa konsekvenser för barns inlärning. Jag vill ha svar på det nu.
Herr talman! Jag börjar med att säga att jag ska undvika att kalla någon annan rasist.
(DANIEL RIAZAT (V): Gör det du!)
Det är väl jag som har ordet? Jag börjar om. Jag ska undvika att kalla någon annan rasist här i talarstolen.
Vad gäller modersmålsundervisningen är ingångslägena för oss och Liberalerna kanske lite olika, men vi är väldigt överens om att man ska göra en utredning om modersmålsundervisningen. Den får vara bred, och man får titta på fördelar och nackdelar för att se om det är värt pengarna och så vidare. Det är svaret på frågan.
Herr talman! Jag tror att till och med talmannen, som tidigare i en annan roll har tillhört den här koalitionen, förstår att det här inte var ett svar. Jag ställer frågan igen: Kan Jörgen Grubb och Sverigedemokraterna nämna en forskningsstudie - som inte är gjord av Sverigedemokraterna, som er egen vitbok - som visar på vilket sätt det här skulle ha negativa konsekvenser för barns inlärning i den svenska skolan? Skulle Jörgen Grubb kunna svara på det? Svaret är nej, och det är därför vi hörde det icke-svar som tidigare kom från Jörgen Grubb.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning
Dessutom vill jag lägga till en sak. Sverigedemokraterna vill förändra lagar som gäller människor med utländsk bakgrund. Man vill förändra modersmålsundervisningen, vilket vi inte kommer att tillåta. Det kommer också andra typer av rasistiska förslag. Oavsett detta kommer det nu och framöver i det här landet att bo miljontals människor som talar olika språk. Det kommer att vara människor som jag, som talar persiska. Det kommer att vara människor som talar diverse olika språk från hela världen. Vi kommer att organisera dessa människor. De ska även i fortsättningen ha sin rätt till kunskap och bildning på sina egna hemspråk. Det stärker inte bara dessa människor, till exempel mig, utan det stärker hela vårt samhälle i Sverige. Det är ett samhälle som säger sig vara demokratiskt och stå upp för demokratiska värderingar.
Jag förespråkar att Sverigedemokraterna inte bara läser läroplanen utan också tar till sig det som står i läroplanen. Det som barnen lär sig i skolan i dag är vad sverigedemokrater skulle ha behövt lära sig, nämligen att skolans värdegrund går ut på mänskliga rättigheter, förståelse och medmänsklighet. Det handlar om att värna solidariteten mellan människor.
Herr talman! Den absolut största och mest verklighetstrogna studie eller undersökning - man kan kalla det vad man vill - som har gjorts vad gäller modersmålsundervisning är från Danmark. Det var över 10 000 elever som var inblandade i den. Studien resulterade i att man 2006 tog bort det lagstadgade kravet på modersmålsundervisning. Jag tror att jag nämnde detta i mitt tal; det står i mina papper i alla fall. Det vore bra om man lyssnade också. Studien visade tydligt att det var mycket små avvikelser, oavsett åt vilket håll man tittade. Därför fann man ingen anledning att sätta det som ett tvång i Danmark att ha modersmålsundervisning. Jag förstår inte var problemet ligger; detta gör varken från eller till.
Sedan vill jag också påpeka för ledamoten att varken jag eller mina kollegor sagt att detta skulle vara något som är gravt negativt. Jag har faktiskt inte hört någon som debatterat modersmålsundervisning säga det. Men man kan ha i en vågskål att modersmålsundervisningen kostar pengar. Det finns massor med saker som man skulle kunna göra för elever och som inte är negativa. Vi skulle till exempel kunna säga att alla elever i den svenska skolan ska få jättefina mobiltelefoner gratis. Det är säkert inget som är negativt, men det innebär en oerhörd kostnad för kommunerna. I den andra vågskålen finns, som jag nämnde, elevhälsa, läroböcker och mindre undervisningsgrupper. Det är detta man får välja emellan. I stora drag har det här spelat ut sin rätt. Därför blir vi inte särskilt beklämda om kommunerna inte tvingas ha modersmålsundervisning. Det kostar 2 400 miljoner kronor varje år.
Herr talman! Låt mig börja med att säga att jag har tittat på den danska forskning om modersmålsundervisning som Jörgen Grubb hänvisar till. Jag har det framför mig just nu. Här går det att läsa att resultaten inte är statistiskt säkerställda och att resultaten inte kan användas till avgöranden. Jörgen Grubb kanske ska läsa på lite bättre om den forskning han hänvisar till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning
Herr talman! SD har i Tidöavtalet fått igenom att inspektionerna av skolor med muslimsk profil ska öka. Jag antar i alla fall att det är Sverigedemokraterna som har fått igenom det, eftersom det bara handlar om skolor med muslimsk profil.
Vi socialdemokrater tycker inte att religiös påverkan hör hemma i svensk skola över huvud taget, oavsett om det är en kristen friskola eller en muslimsk friskola. Vi tycker att det är viktigt att barn från olika bakgrund möts, att barn får möjlighet att forma sin egen tro och växa som individer utifrån beprövad erfarenhet och vetenskap samt att utbildningen bygger på allas lika värde.
Vi nås av larmrapporter om till exempel kristna friskolor, inte minst i det område som jag kommer från, Västsverige. I dessa kristna friskolor är det så att flickor nekas rätt till sexualundervisning och att lärare och elever ska hålla sig borta från så kallat moraliskt farligt material såsom evolutionsteorin, skilsmässor och hbtq-frågor.
Min fråga till Jörgen Grubb är därmed om han tycker att påtvingad religiös påverkan, som många gånger konstaterats i till exempel kristna friskolor, hör hemma i svensk skola?
Herr talman! Vi som parti, Sverigedemokraterna, har sagt nej till att det ska kunna stiftas nya friskolor som är religiösa. Vi har också sagt att man ska göra flygande inspektioner, som det kan kallas, på de här friskolorna och andra skolor. Vi har inte riktigt fått medhåll från er, men vi kanske får det nu. Man ska alltså inte behöva boka tid innan. Vi vill nämligen ha koll. Vi vill absolut inte att det ska kunna ske någon religiös påverkan i religiösa friskolor under skoltid, utan skollagen ska följas. I så fall ska det ske innan eller efter så att det är valfritt att vara med.
Det är mycket möjligt att det här förekommer på både kristna och muslimska skolor. De största skandalerna har ju varit på de muslimska friskolorna, men det kanske förekommer någonting dåligt på de kristna friskolorna också. Då är det ju det som inspektionen ska slå ned på. Är det tillräckligt allvarligt ska man naturligtvis stänga skolan eller på något annat sätt beivra verksamheten. Det är inget konstigt med det. Vi gör inte någon skillnad på olika religioner, utan man måste helt enkelt sköta sig för att kunna ha de här skolorna. Men de stora problemen har som sagt funnits i muslimska friskolor, bland annat i Västsverige, nära ledamotens hemvist. Vi har väl alla följt pressen.
Herr talman! Jag tackar Jörgen Grubb för svaret. Att Sverigedemokraterna säger att de inte gör skillnad på olika religioner är dagens skräll.
Vi socialdemokrater har sett till att inspektionerna ökat. Vi har skärpt kraven. Vi har skärpt kontrollerna av religiösa friskolor. Men det räcker inte. Vi vill gå längre. Vi vill förbjuda religiösa friskolor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning
Även om Jörgen Grubb säger att han inte gör skillnad på muslimska och kristna friskolor står det de facto i Tidöavtalet att kontrollerna ska öka av skolorna med muslimsk profil. Vi tycker att det är viktigt att de här kontrollerna görs. Vi tycker att det är fruktansvärt att det finns skolverksamhet som är sammankopplad med islamistisk miljö, vilket bland annat Säpo har konstaterat. Det är bara att titta på de granskningarna. Men det är också så att det gång på gång har larmats om kristna friskolor efter inspektion.
Min fråga kvarstår. Det finns inte med i Tidöavtalet att även kristna friskolor ska omfattas av de utökade inspektionerna. Jag undrar: Är Sverigedemokraterna och Jörgen Grubb redo att lägga sitt muslimförakt åsido för att också ta itu med andra skolor som påtvingar barn religiös påverkan? Är man redo att sätta eleverna i första rummet?
Herr talman! Vi sätter hela tiden eleverna i första rummet. Det sa jag i mitt anförande, och det sa även mina kollegor som företräder regeringen. Vi bildar tillsammans regeringsunderlaget. Vi gör nu massor av åtgärder som bara handlar om förbättring för elever och lärare.
Ni har hållit på att laborera med vår skola i åtta år. Det har gått allt sämre. Jag hör till och med att när ni står i talarstolen börjar ni helt plötsligt att tala om bra förslag från vår sida. Det var det väldigt tyst om i åtta år.
Det hände ingenting, och det blev ingen verkstad. Ni stängde inga skolor. Ni stängde inga kristna skolor, och ni stängde inga muslimska skolor. Ni gjorde helt enkelt ingenting. Ni stod där totalt handfallna.
Nu låter det som att ni ska vara jätteperfekta. Nu vill ni ha detta. Jag förstår inte varför ni inte gjorde någonting. Nu försöker vi att göra någonting.
I de gemensamma punkterna fick vi med att man skulle skärpa till det extra i muslimska friskolor. Där har de värsta händelserna skett och där har de största problemen funnits.
Vi har också sagt att man överlag ska ha fler inspektioner. Det har lagts mer pengar på fler inspektioner överlag i alla skolor. Vi har gjort detta. Vi har talat om det i flera år.
Ni hade åtta år på er. Det hände ingenting åt det hållet. Ni kommer nu tio minuter över tolv och snackar om: Nu vill vi göra detta. Det är lätt att göra det. Ni hade åtta år på er. Varför hände ingenting?
Jag tycker att åtta år är en ganska lång tid. Två år är bara en fjärdedel av den tiden. Det kan vara tufft att få en utredning. Den kanske tar åtta år och så vidare. Men det handlar om åtta år, kära nån!
