Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Jörgen Grubb (SD) om Lärare och elever

Jörgen Grubb (SD) höll ett anförande om Lärare och elever i debatten ”Protokoll 2022/23:99 Torsdagen den 27 april” den 27 april 2023.

Fru talman! Vi yrkar för tids vinning bifall endast till Sverigedemokraternas reservation 8, men naturligtvis stöder vi alla våra lagda reservationer.

I detta betänkande, som handlar om lärare och elever, vill jag börja med några exempel för att belysa hur förutsättningarna för lärare och elever bör vara. Det första gäller studiero i klassrummet. Där kommer nu regeringsunderlaget att arbeta vidare med att införa förväntansdokument om skolans ordningsregler som elever och föräldrar förväntas skriva på. Ordningsreglerna ska innehålla en konsekvenstrappa som förklarar vad som händer vid regelövertramp och ordningsstörningar - helt enligt Tidöavtalet. Det andra gäller en minskning av lärarnas administrativa börda. En bred regelöversyn görs för att lämna förslag på hur mer av lärarnas arbetstid kan frigöras för planering, kvalitetssäkring och undervisning. Bland annat ska skollagens långtgående krav på den elevnära dokumentationen begränsas, till exempel vad avser kraven på individuella utvecklingsplaner, IUP - helt enligt Tidöavtalet. Det tredje gäller övrig personal. Det ska finnas personal i skolan för att avlasta lärarna i deras undervisande uppdrag, till exempel särskilt anställda mentorer, speciallärare och en stärkt elevhälsa - helt enligt Tidöavtalet. Det fjärde gäller en karriärtjänstreform som ska möjliggöra att skickliga lärare kan bli förstelärare och att fler lektorer kan anställas. Detta ska ske genom fortbildning i ämneskunskap samt i till exempel ledarskap och konflikthantering - helt enligt Tidöavtalet.

Fru talman! Tydliga konsekvenser av att vi i dag inte har de helt rätta förutsättningarna i vår skola är bland annat att vi har en lärarbrist. Det är beundransvärt att vissa lärare trots dålig arbetsmiljö med ständiga bråk och stök i klassrummet fortsätter att arbeta vidare. Detsamma gäller naturligtvis de elever som vill utbilda sig men som tvingas stå ut med bråk och stök.

Det är som tur är inte så i alla klassrum, men i alldeles för många. Tidigare regering har varit ganska tyst, framför allt i frågan om studiero. Det är en av anledningarna - inte enbart, men till stor del - till att situationen är som den är i dag.

Nu måste vi förbättra förutsättningarna för både lärare och elever. Detta gör regeringsunderlaget genom Tidöavtalet, där vi har de bra förslag på reformer som jag tidigare beskrev. Möjligtvis krävs det ännu mer, men det kommer vi på under tiden.

Fru talman! Vår skola måste vara en trygg och säker arbetsplats, och det är den allt som oftast. Dock finns det orosmoln, till exempel när det visade sig att en skola i min hemstad Malmö anställt en elevassistent som innan han fick jobbet på skolan satt i fängelse för kvinnomisshandel och dessförinnan var dömd för narkotikabrott. Ni hörde rätt. Det hände ganska nyligen. Trots detta har skolan inte gjort fel, utan man har följt skollagen, och mannen har fått visa upp sitt registerutdrag som inte visade något om dessa brott. Tyvärr visar det sig att de registerutdrag som skollagen kräver är censurerade. De visar endast om en person är dömd för mord, dråp, grov misshandel, grovt rån, människorov, sexbrott och barnpornografibrott. Det är faktiskt ganska häpnadsväckande. Det finns alltså personer som jobbar med våra elever som är dömda för grova brott, och ingen tycks veta om detta förrän en tråkig eller tragisk situation dyker upp.

Fru talman! Förra året behandlade vi en proposition som handlade om just registerutdrag, där den dåvarande regeringen var noga med att det endast skulle "visas upp" ett registerutdrag vid anställning på skola och att en enkel notering - ett kryss i en ruta - skulle räcka som bevis för att registerutdraget är klanderfritt. Vi yrkade naturligtvis på att det skulle lämnas in, som det var förut, att registerutdraget skulle dokumenteras och att det även skulle förnyas årligen. När vi pratar om registerutdrag pratar vi naturligtvis om ett fullständigt registerutdrag, inget censurerat.

Fru talman! Under senare år har det i många kommuner och i enskilda skolor skett en bortprioritering av elevhälsan till förmån för annat. När jag började undersöka detta 2011 i Malmö visste jag att det pågick, men det har fortsatt sedan dess, och detta i en tid när otryggheten och den psykiska ohälsan ökar. Man har kunnat göra detta då det inte funnits några exakta riktlinjer för omfattningen på elevhälsan. Som exempel kan nämnas att det finns platser där en skolsköterska ska ansvara för uppemot 1 000 elever - att jämföra med det mer rimliga 400. Vi sverigedemokrater har därför länge föreslagit att det införs bemanningsnivåer för elevhälsan, där vi grundar våra miniminivåer på det som professionen visat i sina olika utredningar.

Fru talman! Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen har under åtta år inte förmått att göra några större förbättringar inom skolans hälsovård. Därför är jag glad att vårt nuvarande regeringsunderlag kommer att arbeta med elevhälsan för att öka tillgängligheten, för att se till att skolhuvudmännen har samverkansavtal med sjukvården och samverkansrutiner med socialtjänsten samt för att se till att det görs en översyn över huvudmannaskapet för elevhälsan. Det kanske ska vara som det var förut, när det var sjukvården som hade det. Vi får se. Men redan nu har det gjorts en satsning på 150 miljoner som en förstärkning till elevhälsan. Det behövs säkert mer, men det är i alla fall en bra start.

Fru talman! Slutligen vill vi också att eleverna får daglig fysisk aktivitet under sin skoldag och att de reglerade friluftsdagarna återinförs. All sorts forskning på detta område visar på enbart positiva faktorer för hälsan och på att även hjärnan stimuleras, vilket gör kunskapsinhämtningen lite lättare. Kan vi säga nej till detta? Det tycker inte jag.

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 8 repliker

Fru talman! Jörgen Grubb återkommer till "helt enligt Tidöavtalet" som ett omkväde i sitt anförande och konstaterar sedan att vi har lärarbrist.

I mitt anförande gjorde jag kopplingen mellan skolmarknadssystemet och läraryrkets sjunkande status. Skolmarknadssystemet ska, helt enligt Tidöavtalet, bevaras så att vinstuttagen kan fortsätta, så att läraren fortsätter att vara tjänsteleverantör snarare än myndighetsperson och så att eleven kan fortsätta att vara kund. Som känt har kunden alltid rätt, vilket skiftar makten i klassrummet från läraren till eleven. Detta system vill Sverigedemokraterna - helt enligt Tidöavtalet, som sagt - ha kvar.

Jag tänkte bara enkelt fråga Jörgen Grubb: Hur menar han att ett skolmarknadssystem där eleven alltid har rätt ska gynna läraryrkets status och vara en hjälp att lösa lärarbristen?

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Jag vet inte om vi har sagt att det skulle gynna. Vi har inte sagt att det skulle försvåra heller, så jag vet inte riktigt vad ledamoten antyder.

Låt mig säga så här: Att eleverna får bestämma och det blir ett stort elevinflytande även på betyg gör inte heller att det blir bättre, utan vad det handlar om för vår del är naturligtvis att lärarna ska få sätta sina betyg. Lärarna ska inte vara påverkade av vad eleverna eller föräldrarna tycker, utan de ska sätta tydliga betyg på sina elever utifrån deras prestation. Det är en ganska enkel ekvation som jag vet kan missbrukas på olika sätt.

Vi har även något som heter ordningsregler, som vi i regeringsunderlaget tydligt har med i Tidöavtalet. Där kan det också finnas relationsbitar när det gäller hur det fungerar på skolorna. Det gäller naturligtvis vilken huvudman man än har på skolan.

Fru talman! Jag uppfattar inte att jag riktigt fick svar på min fråga. Jag ska försöka ställa den en gång till.

Jag är mycket väl medveten om att helt enligt Tidöavtalet är det också Jörgen Grubbs uppfattning att elevinflytandet ska minska. Där står att elevinflytandet ska minska, i synnerhet vid utarbetandet av ordningsregler.

Men det yttersta elevinflytandet är att elever och föräldrar har skolpengen med sig och kan välja att ta den och gå när de är missnöjda. Det är det yttersta maktmedlet mot läraren som myndighetsperson och mot den skolhuvudman som är ansvarig för att erbjuda utbildning. Men det finns också andra maktmedel som lärare och föräldrar kan använda, till exempel att anmäla till Skolinspektionen. Kunden i ett marknadssystem har rätt därför att leverantören har ett ekonomiskt intresse av att kunden väljer dem. Det är det yttersta elevinflytandet.

Jag tänker att Jörgen Grubb kanske kan svara på frågan om jag ställer den så här: Menar Jörgen Grubb att systemet inte leder till en sjunkande status för läraryrket? Menar Jörgen Grubb att det inte skadar auktoriteten för lärare i klassrummet att elever och föräldrar har rätt att när som helst ta sin skolpeng och gå?

Fru talman! Vi värnar ett fritt skolval, och detta gäller för vilken skola som helst. Jag hör att ledamoten Linus Sköld bara pratar om en typ av skola, alltså de fria skolorna. Man kan byta mellan kommuners skolor om man vill. Man kan byta hur som helst - det är själva skolvalet.

På vilka grunder elever och föräldrar väljer skola vet jag faktiskt inte. Jag vet inte om ledamoten Linus Sköld vet det heller, men normalt sett väljer man en skola där man ser att det är god ordning och där man får en fin utbildning så att man kan utvecklas och komma vidare i de olika stadierna, från grundskolan och kanske till gymnasiet och till och med högre studier. Det borde vara detta man prioriterar. Sedan vet jag inte hur varje unik människa tänker.

När det gäller det som ni, Linus Sköld, kallar friskolor, marknadsskolor eller vad ni nu har för uttryck är vi i regeringsunderlaget tydliga med att vi ska fastställa tydliga krav. Det kommer att finnas en utredning som visar detta, och senare kommer en proposition som vi kommer att söka majoritet för i denna kammare.

Tidöavtalet specificerar till exempel en sanktionstrappa med skärpta viten och sanktionsavgifter samt utdelningsbegränsningar vid kvalitetsbrister. Vinstutdelning ska inte förekomma de två första åren, och det ska bli bättre insyn både juridiskt, ekonomiskt och pedagogiskt.

Vi gör något som inte har gjorts under er tid, alltså era åtta år. Detta gör vi snart. Jag kan inte säga något exakt datum, men det kommer här i kammaren. Ledamoten kommer inte att kunna missa det.

Fru talman! Jag tyckte att det var utmärkt att ledamoten Grubb från Sverigedemokraterna i talarstolen lyfte upp frågan om mindre administration. För att vi ska få mindre administration är det viktigt att ha koll, och jag är säker på att ledamoten kan ge ett utmärkt svar på denna fråga: Hur tänker ledamoten och Sverigedemokraterna att administrationen ska se ut när en lärare ska anmäla att en av deras elever är papperslös och ska slängas ut från landet?

Fru talman! Tack för frågan, ledamoten Paarup-Petersen! Jag vet inte hur den manualen skulle se ut, men jag gissar att en lärare förmodligen skulle gå till sin rektor och chef och prata med honom om det. Sedan tror jag att rektorn skulle sköta det på något sätt.

Jag vet inte exakt vilken manual eller vilket formulär det är eller om blanketten heter K70, K80 eller T3. Jag har faktiskt ingen aning om det. Jag är ledsen att jag inte kan leverera ett bättre svar.

Fru talman! Det är bra - vi kan konstatera att Sverigedemokraterna inte riktigt har några svar när det kommer till hur det skulle genomföras. Men det finns andra som faktiskt har svar på vad konsekvenserna av detta skulle bli.

Samtidigt som Sverigedemokraterna står i talarstolen och pratar om lärarbrist säger fackförbunden för lärarna, skolledarna och kuratorerna, som det också pratades om i talarstolen kopplat till dem som har det dåligt i skolan, och rent av psykologerna att det är en absurd idé att de medarbetare som finns i svensk skola för att hjälpa barn plötsligt ska få en angiveriplikt eller anmälningsplikt som en del av sitt jobb.

Denna plikt innebär att det är de som ska fatta det mest ödesdigra beslutet för barnen, nämligen att slänga ut dem från landet. Detta ska plötsligt bli lärarens eller kuratorns jobb. Det är vad Sverigedemokraterna vill att Sveriges lärare, kuratorer, skolledare etcetera ska lägga sin tid på. Det är de tydliga krav som Sverigedemokraterna vill se i svensk skola. Det tydligaste kravet på svensk skola i Tidöavtalet är att lärarna ska se till att barn slängs ut från Sverige. Det är det absolut tydligaste kravet.

Jag gissar att det är det enda av kraven som införts av Sverigedemokraterna, och jag gissar att de andra primärt kommer från Liberalerna. Jag hoppas i alla fall att det kravet inte kommer från Liberalerna.

Hur tänker ledamoten Grubb att anmälningsplikt ska få fler lärare, fler skolledare, fler kuratorer, fler psykologer etcetera in i svensk skola, få svensk skola att bli bättre, få barn att må bättre och få lärare att trivas bättre på sin arbetsplats? Det skulle jag jättegärna vilja veta.

Fru talman! Tack, Niels Paarup-Petersen, för repliken!

Jag vet inte om detta är det tydligaste som står i Tidöavtalet, men det avslöjar i alla fall ledamotens fokus på Tidöavtalet och framför allt på det som behandlar skolan.

Vi har mycket stort fokus på många saker och ser detta som en bisak jämfört med mycket annat. Jag tycker helt enkelt inte att man ska vistas olagligt i Sverige, och jag tror att det är det som är grejen. Punkt.

Det finns massor med saker som ledamoten Niels Paarup-Petersen borde prata mer om. När det gäller problemen som vi har i dagens skola har ledamotens parti faktiskt stött en regering och dess budgetar under några år, en regering som inte har förmått lösa stora skolproblem, till exempel betygsinflation, som har funnits rätt länge och som vi alla behöver göra någonting åt.

Studiero, som jag nämnde innan, har det varit extremt tyst om i denna kammare. Det är någonting som vi måste göra något åt. Det är vad mina ögon fastnar på i Tidöavtalet - en jättestor reform som ger lugn och ro i klassrummet, något som berör hundratusentals elever och naturligtvis deras lärare och övrig personal.

När det gäller bristen på läs- och skrivkunnighet vet jag att ledamoten väldigt gärna vill prata om digitala hjälpmedel. Sådana kan man ha, men nu kommer det fram att papper och penna behövs. Det önskar jag att vi har stort fokus på.

Lärarbristen har vi också pratat om.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.