Jörgen Grubb (SD) svarade Linus Sköld i en replik om Allmänpolitisk debatt (forts. från prot. 11) i debatten ”Protokoll 2022/23:12 Torsdagen den 20 oktober” den 20 okt 2022.
Linus SköldS· i en replikSTYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning Fru talman! Senast i våras publicerades en doktorsavhandling vid Umeå universitet som konstaterar att det finns ett korsdrag mellan…Fru talman! I min hemstad Malmö, som sedan många år är en socialdemokratiskt styrd kommun, har vi länge brottats med dåliga skolresultat.
Drygt 20 procent av Malmös skolelever gick i somras ut årskurs 9 med ofullständiga betyg och får alltså inte tillgång till alla gymnasieprogram. Trots detta mediokra resultat ska det ändå vara en förbättring jämfört med tidigare år.
Stämmer det att skolresultaten har förbättrats till dagens nivå? Svaret är ja - om man bortser från betygsinflationen. Alltså vet vi inte med säkerhet.
Denna betygsinflation som finns på många skolor i Sverige är ett stort nationellt problem. Dock är den väldigt påtaglig i just min hemstad Malmö. I kärnämnena svenska, matematik, engelska och svenska som andraspråk har Malmö i den senaste statistiken som Skolverket presenterat en större betygsinflation i alla dessa fyra ämnen jämfört med hela riket. Det är alltså skillnaden mellan resultaten i de nationella proven och erhållet betyg som visar betygsinflationen. Enligt Skolverket är de nationella proven ett stöd för en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning av en elevs kunskaper.
Tittar man då lite närmare på årets resultat i Malmö ser man att det är ett ämne som särskilt sticker ut, nämligen matematik! Det är ett väldigt konkret ämne som borde vara ganska enkelt att betygsätta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning
Tio skolor har satt ett betygssnitt i matematik som överskrider resultaten i de nationella proven för årskurs 9 med en till två betygsnivåer. Merparten av dessa skolor ligger i så kallade utanförskapsområden.
Fru talman! Det har tyvärr även visat sig i undersökningar att lärare på vissa skolor i Malmö blivit uppmanade att sätta högre betyg - mycket olustigt, tycker jag. Jag är medveten om att det finns ett politiskt värde av att vilja redovisa goda resultat för den verksamhet man ansvarar för, men någon gång kommer verkligheten i fatt.
Det finns flera uppenbara nackdelar med denna betygsinflation. Alla dessa elever som har fått glädjebetyg och sedan fortsätter i gymnasieskolan kommer i många fall att få svårt att klara av utbildningen. Vi får heller inte glömma de elever som har fått rättvisa betyg. De är också många, men de har inte kommit in på just den gymnasielinje de sökt till eftersom de har blivit omsprungna av andra elever som har fått orättvisa betyg. Detta är inte okej!
Det krävs flera åtgärder för att få bort eller mildra betygsinflationen. Det kan handla om ett nytt eller nygammalt betygssystem, men det kan även handla om ett statligt huvudmannaskap för den svenska skolan.
Här finns hopp. Ett statligt huvudmannaskap kommer att utredas i och med den nya regering som precis har tillträtt, och det är något som jag tror gläder många.
Fru talman! Jag har läst Tidöavtalet, i alla fall stycket som handlar om skolan, mycket noggrant. Inte någonstans står det att den tillträdande regeringen tänker utreda ett förstatligande av skolan. Jörgen Grubb far med osanning i kammaren.
Jag skulle egentligen vilja prata om något helt annat, nämligen att språket är grunden för allt lärande. Forskningen är entydig. Tvåspråkiga elever har nytta av språkutveckling i båda språken, det vill säga att bli bra på sitt modersmål gör det lättare att lära sig sitt andraspråk.
Sin vana trogen är Sverigedemokraternas skrivning i Tidöavtalet i princip en direktinstruktion om att slakta modersmålsundervisningen. All forskning är enig, nämligen att modersmålsundervisning stärker inlärningen av svenska. Anser Sverigedemokraterna att den svenska skolan ska vila på vetenskaplig grund?
Fru talman! Självklart ska den svenska skolan vila på vetenskaplig grund.
Det finns många uppgifter om modersmål. Vi har fört debatten i flera år här i kammaren, och jag har också fört debatten lokalt.
Det finns några forskningsinstitut som i början av 70-talet fick fram siffror på att undervisning i modersmål skulle vara bra. Forskningen var gjord i USA. Sedan har det skett vetenskaplig forskning på riktigt på närmare håll i vårt grannland Danmark. Flera tusen elever undersöktes. Det var de som hade modersmålsundervisning, och det var de som inte hade modersmålsundervisning. Sedan jämfördes de. Det var ingen skillnad - varken bättre eller sämre på något håll. Detta visar att modersmålsundervisningen i frågan om bättre lärande inte gör någon nytta. Det finns inte heller något negativt, men det finns ingen nytta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning
Fru talman! Senast i våras publicerades en doktorsavhandling vid Umeå universitet som konstaterar att det finns ett korsdrag mellan språkutveckling i modersmålet och språkutveckling i svenska. Det innebär att om man blir bättre på svenska blir man bättre på modersmålet, och blir man bättre på modersmålet blir man bättre på svenska. Tvåspråkighet gör en inte halvspråkig - tvärtom. De stärker varandra.
Vi behöver inte diskutera vad forskningen säger. Forskningen är entydig. Jag har rätt. Du har fel. Frågan är om Sverigedemokraterna kommer att driva en politik som innebär att driva skola vetenskaplig grund.
Fru talman! Jag hör att ledamot Linus Sköld påstår att han har rätt och jag har fel. Men de orden får stå för ledamoten Linus Sköld.
Jag förhåller mig till verkligheten, alltså det som händer reellt - inte vad man jämför i olika forskningsresultat. Det finns både för och emot, men verkligheten visar att det inte finns någon skillnad. Det håller vi oss till.
Vi kommer att verka för att ta bort modersmålsundervisningen.
Fru talman! Jörgen Grubb talar med starka ord om vikten av att bekämpa betygsinflation, men han missar en liten detalj: Det är de vinstdrivande friskolorna som i särskilt stor omfattning har betygsinflation.
Det är väl dokumenterat att Sverigedemokraterna efter intensiva uppvaktningar från näringslivet valde att lämna sin tidigare förbudslinje mot vinstuttag ur skolan. Att man ändrar uppfattning efter politisk verklighet har jag respekt för, men faktum är att marknadiseringen av svensk skola fortsätter att breda ut sig.
En majoritet av svenska folket vill se ett stopp för vinstuttagen ur svensk skola. SD:s väljare vill se ett stopp för vinstuttagen ur svensk skola. Varför väljer Sverigedemokraterna att lyssna på näringslivet i stället?
Fru talman! Tack, Aylin, för frågan! Jag har fått samma fråga förut i den här kammaren, och svaret blir detsamma eftersom det är från verkligheten.
Det finns något som heter Siris. Det är statistik som Skolverket för. Det finns på nätet; det är helt öppet. Det var därifrån jag tog siffrorna för Malmö som jag nämnde i mitt anförande. Där kan man jämföra skillnaderna mellan nationella prov och faktiska betygsresultat. Det är alltså det som kallas betygsinflation; om det tror jag faktiskt att vi är överens. Det visar ett dåligt resultat för både friskolor sammantaget och för kommunala skolor sammantaget. Dock är det lite, lite sämre för kommunala skolor. Man har alltså lite, lite högre betygsinflation i kommunala skolor jämfört med friskolor, men det är rätt sorgliga resultat på båda håll.
Fru talman! Det är ett faktum att de vinstdrivande friskolorna kommer undan med enorma glädjebetyg.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning
Jag fick inte svar på min fråga. Varför fortsätter Sverigedemokraterna att försvara skolbolagens ägares rätt till vinst före barnens rätt till lärande? Det är miljardbelopp som försvinner årligen från våra elever till riskkapitalister.
Fru talman! Det vårt parti försvarar är framför allt skolor som gör och skapar en bra utbildning för sina elever.
Att det sedan kan vara oskäliga vinster - vilket kan förekomma, absolut; det förekommer säkert - försöker vi ta bort genom att ha rätt strikta regler för detta och inspektioner.
Det finns fem punkter i Tidöavtalet som visar på detta. Det är bara att läsa och se.
Fru talman! Ledamoten Grubb sa här att Sverigedemokraterna ser verkligheten som den är. Men verkligheten är väldigt selektiv i Sverigedemokraternas Sverige.
Vi har otaliga gånger sett vittnesmål från religiösa friskolor där elever mår psykiskt dåligt. Elever mår psykiskt dåligt och pressas att tillhöra religiös verksamhet som de kanske inte alls vill ha.
I Tidöavtalet skriver Sverigedemokraterna - för jag förmodar att det är Sverigedemokraterna som har skrivit den punkten - att det bara handlar om muslimska friskolor, att det problemet och den verkligheten bara handlar om muslimska friskolor.
Vad tänker Sverigedemokraterna göra för alla de barn som faktiskt lider i de kristna friskolorna? De står ju inte med.
Fru talman! Tack, Niklas, för din fråga!
Vi kör ganska likvärdigt när det gäller den psykiska ohälsan för barn och elever. Det ska naturligtvis vara bra på alla skolor, oavsett huvudman och oavsett kommun, landskap eller region. Över hela Sverige är det samma regler som gäller.
Om man tittar på det avtal som vi kallar Tidöavtalet ser man att det står följande: "Det är ett stort problem med extremism och islamism bland skolor med muslimsk profil." Det står vi för. Vi ser inte islamism i andra religiösa skolor. Det är svaret på din fråga.
Fru talman! Då ska jag ge ett tips till ledamoten Grubb att titta på Uppdrag granskning i eftermiddag och i kväll, efter det här. I augusti visade de flera slående vittnesmål från olika skolor runt om i hela vårt land, alla med kristen profil. Där fanns otaliga elever som mått så psykiskt dåligt att de fortfarande har men 10-15 år efter skolgången.
Den som tror att det bara finns problem i muslimska skolor får motbevis här. Titta på den dokumentären!
(Applåder)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning
Fru talman! Tack för tipset, Niklas!
Vi tycker inte om någon psykisk ohälsa, och vi hoppas att även föräldrarna tar sitt ansvar om elever mår väldigt dåligt i en skola och flyttar dem till en annan skola om de har möjlighet. Jag har själv gjort det med våra två barn. Skolan ska naturligtvis se till att sköta sig perfekt, men är det något annat flyttar man sina barn.
Vi har som sagt samma krav på alla skolor. För oss är det självklart; man ska inte behöva säga det.
